Inledning
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) ska företag vars värdepapper på balansdagen är upptagna till handel inom EU upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU enligt ett särskilt förfarande.
De standarder som avses är International Financial Reporting Standards (IFRS® Redovisningsstandarder) som består av standarder och tolkningar som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB). Dessa omfattar:
International Financial Reporting Standards (IFRS Redovisningsstandarder),
International Accounting Standards (IAS® Standarder), och
tolkningar som utvecklats av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC® Tolkningar) eller dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC® Tolkningar).
IFRS Redovisningsstandarder används i det följande av förenklingsskäl som beteckning för såväl standarder som uttalanden.
Redovisning för svenska juridiska personer ska upprättas i enlighet med tillämplig årsredovisningslag. Redovisningslagstiftningen är till sin karaktär en ramlagstiftning. Ramlagstiftningens innehåll kompletteras av normgivande organ och redovisningspraxis.
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering (Rådet) ger ut rekommendationer och uttalanden för svenska juridiska personer vars värdepapper är noterade på reglerad marknad i EES-området.
Utgångspunkten för Rådets normgivning är IFRS Redovisningsstandarder och årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL.
Finansinspektionen utfärdar föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt om årsredovisning i försäkringsföretag. Finansiella företag tillämpar Rådets rekommendationer med de avvikelser och tillägg som följer av tillämplig årsredovisningslag och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.
Antagande av IFRS Redovisningsstandarder
Nya och ändrade IFRS Redovisningsstandarder antas av EU i form av förordningar, i enlighet med det förfarande som regleras av IAS-förordningen. Ett beslut om antagande av en förordning träder i kraft normalt tre dagar efter publicering i Europeiska unionens officiella tidning. Tiden från det att en IFRS Redovisningsstandard utfärdas av IASB tills dess att den är antagen av EU kan vara betydande.
Nya och ändrade IFRS Redovisningsstandarder som antas av EU efter balansdagen, men innan de finansiella rapporterna lämnas, kan tillämpas av företaget om standarden tillåter tillämpning per balansdagen. Nya och ändrade IFRS Redovisningsstandarder som inte antagits av EU kan tillämpas som vägledning om det är förenligt med de IFRS Redovisningsstandarder som antagits, svensk lag och tillämplig normgivning.
Rekommendationer
Rådets rekommendationer består av RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
RFR 1 kompletterar vissa av de bestämmelser om koncernredovisning som följer av svensk lagstiftning och som inte framgår av IFRS Redovisningsstandarder. RFR 1 innehåller även tillägg till IFRS Redovisningsstandarder till följd av upplysningskraven i ÅRL.
Huvudregeln enligt RFR 2 är att juridiska personer ska tillämpa de IFRS Redovisningsstandarder som tillämpas i koncernredovisningen. Rådet gör undantag från huvudregeln om tillämpning av IFRS Redovisningsstandarder i juridisk person inte är förenligt med ÅRL. Undantag från huvudregeln övervägs även om tillämpning av IFRS Redovisningsstandarder i juridisk person leder till en beskattningssituation som avviker från den som gäller för andra svenska företag eller om det finns andra tungt vägande skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara konflikter med andra regelverk eller tillämpningsproblem till följd av att IFRS Redovisningsstandarder primärt är utarbetat för koncerner. Rådet utfärdar även tillägg till IFRS Redovisningsstandarder i RFR 2 till följd av upplysningskraven i ÅRL eller om det finns behov av vägledning till följd av ett undantag från IFRS Redovisningsstandarder.
Uttalanden
Uttalanden från Rådet (UFR) avges i det fall oklara tolkningar av redovisningsnormgivningen föreligger till följd av särsvenska förhållanden. Uttalanden kan ges ut på eget initiativ eller efter framställning. Vid bedömningen av om ett ärende tas upp till behandling beaktas om frågan är av principiell natur eller av praktisk betydelse för svenska noterade företag.
Rådets uttalanden är principbaserade och baseras på gällande IFRS Redovisningsstandarder, svensk lagstiftning och sådan övrig normgivning, förarbetsuttalanden etc. som bedöms ha relevans för ärendet.
Normgivningsförfarande
Rådets normgivning uppdateras löpande i takt med förändringar i det regelverk normgivningen baseras på. Uppdateringar tillämpas från den tidpunkt regelverksförändringen senast träder i kraft för tillämpning eller, om tidigare tillämpning är tillåten, från den tidpunkt då företaget i sin koncernredovisning väljer att tillämpa regelverksförändringen.
Rådets beslut om tillämpning av nya och ändrade IFRS Redovisningsstandarder som ännu inte antagits av EU publiceras på Rådets hemsida under rubriken ”Kommande ändringar”.
Rådets rekommendationer och uttalanden föregås av ett förslag till ändringsmeddelande som publiceras på Rådets hemsida. Den som önskar har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna beaktas vid utformningen av den slutliga rekommendationen eller uttalandet. Rådets beslut publiceras tillsammans med en kortfattad beskrivning av Rådets motiv i ett ändringsmeddelande på Rådets hemsida www.radetforfinansiellrapportering.se. Där finns även tidigare versioner av Rådets rekommendationer och ändringsmeddelanden tillgängliga.
Rådets rekommendationer innehåller hänvisningar till de ändringsmeddelanden som genomfört bestämmelserna. Saknas hänvisning är bestämmelsen införd före det att Rådet började publicera ändringsmeddelanden.