RFR 2 Redovisning för juridiska personer

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2020)

2.IFRS 1 tillämpas i juridisk person vid övergång till RFR 2. Följande punkter i IFRS 1 ska inte tillämpas:

• Antaget anskaffningsvärde (p. 30–31C, D5–D8B).

• Innehav utan bestämmande inflytande (p. B7).

• Undantag för rörelseförvärv (p. C5).

• Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag (p. D14–D15A).

• Dotterföretags, intresseföretags och joint ventures tillgångar och skulder (p. D16–D17).

• Skyldigheter avseende nedläggning, som innefattas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar (p. D21A).

• Kraftig hyperinflation (p. D26–D30).

• Samarbetsarrangemang (p. D31).

(Äm jan 2020)

1.Klassificering av en aktierelaterad ersättning såsom skuld respektive eget kapital i enlighet med IFRS 2 ska tillämpas såvida inte detta står i strid med gällande lag. Om så är fallet ska ett avsteg göras.

(Äm 2010:1)

1.IFRS 3 tillämpas i juridisk person vid förvärv av rörelser. IAS 38 p. 107–110, som behandlar värdering av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, ska inte tillämpas. I stället tillämpas bestämmelserna om avskrivningar i 4 kap. 4 § ÅRL.

(Äm 2008:2, Äm jan 2018)

2.IFRS 3 p. 37–38 samt p. 53, vilka behandlar definitionen av köpeskilling, samt transaktionskostnader, ska inte tillämpas. I stället ska följande tillämpas.

Vid ett rörelseförvärv beräknar förvärvaren anskaffningsvärdet som summan av de, vid transaktionsdagen, verkliga värdena för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten, samt alla utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet.

IFRS 3 p. 39–40 och p. 58 avseende redovisning av villkorade köpeskillingar ska inte tillämpas av sådana företag som valt att inte tillämpa IFRS 9 i enlighet med p. 2 avseende IFRS 9. Andra företag får välja att inte tillämpa dessa punkter i IFRS 3.

Företag som inte tillämpar IFRS 3 p. 39–40 och p. 58 ska redovisa villkorade köpeskillingar som en del av anskaffningsvärdet om det är sannolikt att de kommer att utfalla. Om det i efterföljande perioder visar sig att den initiala bedömningen behöver revideras ska anskaffningsvärdet justeras.

IFRS 3 p. B55 a behöver inte tillämpas vid inkråmsförvärv i juridisk person.

(Äm 2008:2, Äm 2009:1, Äm juni 2011, Äm jan 2018)

3.IFRS 3 p. 42A behöver inte tillämpas vid inkråmsförvärv i juridisk person.

(Äm jan 2019)

1.IFRS 5 p. 25, vilken anger att ett företag inte ska göra avskrivningar på en anläggningstillgång under tiden denna klassificeras som innehavd för försäljning, ska inte tillämpas. I stället ska en dylik tillgång skrivas av enligt 4 kap. 4 § ÅRL.

2.IFRS 5 p. 33 a och 38 anger att viss information beträffande avvecklade verksamheter och anläggningstillgångar som innehas för försäljning ska lämnas i resultaträkningen och balansräkningen. Detta överensstämmer inte med uppställningsformerna i bilagorna till ÅRL. Informationen i fråga, liksom övrig information som anges i IFRS 5, ska därför lämnas i noter.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.IFRS 7 innehåller tre olika slag av upplysningskrav.

1. Kvalitativa beskrivningar avseende karaktären av de risker som uppstår genom finansiella instrument samt de mål, policies, organisation och metoder/processer som tillämpas för att hantera dessa risker.

2. Kvantitativ information om risk- och kapitalsituation.

3. Specifikationer avseende redovisade belopp.

I många fall tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter i en koncern. En fullständig tillämpning i juridisk person som är moderbolag och som upprättar koncernredovisning, av krav enligt IFRS 7 avseende kvalitativ och kvantitativ riskinformation behöver i sådana fall inte vara en förutsättning för att ge en rättvisande bild. Detsamma gäller upplysningarna om kapital i IAS 1 p. 134–136.

2.Företag som valt att inte tillämpa IFRS 9 i enlighet med p. 2 avseende IFRS 9 ska följa IFRS 7 i tillämpliga delar. Upplysningar ska även lämnas om tillämpade redovisningsprinciper för finansiella instrument, principer för säkringsredovisning och principer för borttagande ur balansräkningen. Vidare ska större företag beakta upplysningskraven i 5 kap. 27 § ÅRL avseende upplysningar om derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § ÅRL samt 5 kap. 33 § ÅRL avseende upplysningar om utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller liknande värdepapper.

Företag ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL om anläggningstillgångar. Större företag ska även lämna upplysningar enligt 5 kap. 25 § andra och tredje styckena ÅRL om anläggningstillgångar.

(Äm 2008:2, Äm jan 2016, Äm jan 2018)

1.IFRS 8 p. 4 anger att en juridisk person som upprättar koncernredovisning inte behöver lämna segmentinformation för den juridiska personen. Däremot ska större företag lämna information enligt 5 kap. 47 § ÅRL om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska marknader.

(Äm jan 2016)

1.Reglerna i IFRS 9 beträffande finansiella garantiavtal (p. 4.2.1 c) behöver inte tillämpas i juridisk person avseende garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. När detta undantag tillämpas ska reglerna för redovisning och värdering i IAS 37 (se punkterna 14 och 36 i IAS 37) följas.

P. 5.7.7 i IFRS 9 ska inte tillämpas. Värdeförändringar på skulder som vid första redovisningstillfället identifierats att värderas till verkligt värde i enlighet med punkt 4.2.2 eller 4.3.5 i IFRS 9 ska redovisas i resultaträkningen i sin helhet. Företag ska lämna upplysning om hur stor del av sådana värdeförändringar som beror av förändrad kreditrisk.

(Äm jan 2017, Äm jan 2018)

2.Företag behöver inte tillämpa IFRS 9 i juridisk person. Företag som inte tillämpar IFRS 9 ska tillämpa punkterna 3–10 nedan.

(Äm jan 2017)

3.Principerna i IFRS 9 beträffande när finansiella instrument ska redovisas i, och tas bort från, balansräkningen ska tillämpas.

(Äm jan 2017)

4.Finansiella instrument ska värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. För finansiella tillgångar finns bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar respektive anläggningstillgångar i 4 kap. ÅRL. Bestämmelserna om värdering av finansiella instrument i 4 kap. 14 a–14 e §§ ÅRL får inte tillämpas.

(Äm jan 2017)

5.Derivatinstrument med negativt verkligt värde ska redovisas till detta värde, såvida inte annat följer av punkten 6 eller punkten 10.

(Äm jan 2017)

6.Vid tillämpning av 4 kap. 9 § ÅRL får en värdepappersportfölj utgöra en post om företaget har utformat och dokumenterat en riskspridningsstrategi och de finansiella instrumenten i värdepappersportföljen klart kan identifieras. Denna princip ska tillämpas konsekvent.

(Äm jan 2017)

7.Vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet på fordringar som redovisas som omsättningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas. För en fordran som redovisas till upplupet anskaffningsvärde på koncernnivå innebär detta att den förlustriskreserv som redovisas i koncernen i enlighet med IFRS 9 även ska tas upp i juridisk person.

(Äm jan 2017)

8.Vid bedömning och beräkning av nedskrivningsbehov för finansiella tillgångar som redovisas som anläggningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas när så är möjligt. Det gäller exempelvis i fråga om de finansiella tillgångar för vilka dessa principer tillämpas vid upprättande av företagets koncernredovisning. För sådana kategorier av finansiella tillgångar som nedskrivningsreglerna i IFRS 9 inte specifikt är utvecklade för, bland annat aktier och derivatinstrument, får ett företag göra en anpassning av de principer för nedskrivning som finns i IFRS 9. Företaget ska upplysa om de principer för nedskrivning som tillämpas för olika kategorier av finansiella tillgångar som redovisas som anläggningstillgångar.

(Äm jan 2017)

9.Ränteintäkter och räntekostnader ska redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter ska redovisas när:

1. företagets rätt att erhålla betalning av utdelningen är fastslagen,

2. det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med utdelningen kommer att tillfalla företaget, och

3. utdelningen kan värderas på ett tillförlitligt sätt.

(Äm jan 2017)

10.Vid tillämpning av säkringsredovisning ska företaget upprätta och följa interna instruktioner som uppfyller villkoren i IFRS 9 i fråga om när säkringsredovisning får tillämpas och vilka finansiella instrument som får ingå i ett säkringsförhållande. Instruktionerna ska vara dokumenterade. Av dokumentationen ska följande framgå:

1. säkringsredovisningens syfte och överensstämmelse med företagets interna riskhantering,

2. säkringsförhållanden och säkrade risker,

3. hur effektiviteten mäts och följs upp löpande, samt

4. när säkringsförhållanden avslutas respektive justeras och hur detta redovisas.

Företaget ska lämna upplysningar om de principer som tillämpas för säkringsredovisning.

(Äm jan 2017)

1.Ej tillämplig i juridisk person.

(Äm jan 2012)

1.Av IFRS 11 p. 26 b framgår att andelar i ett joint venture ska redovisas i enlighet med IAS 27 p. 10. Med anledning av att presentationskraven i IFRS 5 inte är förenliga med ÅRLs uppställningsform ska skrivningarna kring klassificering av andelar i joint ventures som är tillgängliga för försäljning, i IAS 27 p. 10, inte tillämpas.

Redovisning enligt IFRS 11 p. 26 a och 27 a angående gemensam verksamhet ska inte tillämpas, om detta står i strid med svensk lag.

(Äm jan 2012)

1.Ett större företag som har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, eller är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag, ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 29 § ÅRL.

I 5 kap. 30 § ÅRL anges under vilka förutsättningar dessa upplysningar inte behöver lämnas.

(Äm jan 2012, Äm jan 2016)

2.Upplysningskraven i 5 kap. 17 § ÅRL ska beaktas med avseende på ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget.

(Äm jan 2016)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm jan 2012)

1.Reglerna i IFRS 15 beträffande intäktsredovisning av prestationsåtaganden som uppfylls över tiden (p. 35–37, 39–45 samt tillämpliga punkter i vägledningen) vid utförande av uppdrag till fast pris i branscher som avses i 17 kap. 23 § inkomstskattelagen behöver inte tillämpas i juridisk person. Uppdragen får alternativt redovisas som intäkt senast när arbetet väsentligen är fullgjort (färdigställandemetoden). Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning enligt 4 kap. 9 § ÅRL.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

1.Reglerna i IFRS 16 behöver inte tillämpas i juridisk person. Om inte IFRS 16 tillämpas i juridisk person ska istället reglerna i p. 2–12 tillämpas.

(Äm jan 2018, Äm jan 2019)

2.Ett avtal som enligt IFRS 16 p. 9 definieras som ett leasingavtal ska även klassificeras som ett leasingavtal i juridisk person.

(Äm jan 2018)

Leasetagarens redovisning av leasingavtal

Leasegivarens redovisning av leasingavtal

Sale-and-lease-back-transaktioner

1.IFRS 17 behöver inte tillämpas i juridisk person.

(Äm jan 2023)

2.Tillämpningsområdet för undantaget ska bestämmas med användning av den definition av försäkringsavtal som framgår av IFRS 17.

(Äm jan 2023)

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

2.IAS 1 p. 10 vilken behandlar vilka räkningar som ska ingå i de finansiella rapporterna samt hur de benämns, ska tillämpas enligt följande.

De finansiella rapporterna ska innehålla en resultaträkning, rapport över totalresultat enligt alternativet med separat resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt en rapport över förändringar i eget kapital.

Vidare ska kraven på en balansräkning per början av den tidigaste jämförelseperiod beaktas när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter, eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter. IAS 1 innehåller vägledning som behandlar balansräkningens och resultaträkningens struktur och innehåll samt anger minimikrav beträffande innehållet i dessa. Denna vägledning ska tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL. Vid tillämpning av denna vägledning i IAS 1 måste kraven på uppställning av balansräkningen och resultaträkningen i ÅRL beaktas. Uppställningsformerna för balansräkningen återfinns i bilaga 1 och för resultaträkningen i bilagorna 2 och 3 till ÅRL. Vidare ska bestämmelserna i 3 kap. 4 a § ÅRL beaktas vad gäller uppställningsformen för balansräkningen. Rapport över totalresultat, kassaflödesanalys och rapport över förändringar i eget kapital upprättas enligt reglerna i IAS 1 och IAS 7.

Ett aktiebolags egna kapital ska delas upp i bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust enligt 3 kap. 10 a § ÅRL. De poster som ska presenteras som bundet och fritt eget kapital framgår av 3 kap. 10 a § ÅRL.

En ekonomisk förenings egna kapital ska delas upp i bundet och fritt eget kapital eller ansamlad förlust enligt 3 kap. 10 b § ÅRL. De poster som ska presenteras som bundet och fritt eget kapital framgår av 3 kap. 10 b § ÅRL.

(Äm 2008:2, Äm 2009:1, Äm jan 2016)

3.Utöver vad som anges i IAS 1 beträffande indelningen av tillgångar och skulder efter förfallotid, ska ett företag som har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen enligt 5 kap. 13 § ÅRL lämna upplysningar om summan av dessa. Större företag ska enligt 5 kap. 31 § ÅRL för varje skuldpost lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

(Äm jan 2016)

4.Punkten är upphävd.

(Äm 2008:2)

5.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

6.Punkten är upphävd.

(Äm 2008:2)

7.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

8.Vad gäller undantag avseende upplysningar om kapital i IAS 1 p. 134–136 hänvisas till p. 1 under rubriken IFRS 7 i denna rekommendation.

(Äm jan 2016)

9.Utöver vad som följer av IFRS Redovisningsstandarder ska aktiebolag och handelsbolag som är större företag, med hänvisning till 5 kap. 48 § ÅRL, lämna upplysning om ersättningar till bolagets revisorer och revisionsföretag.

(Äm 2008:2, Äm jan 2016)

10.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

11.Enligt 3 kap. 8 § ÅRL ska större företag i balansräkningen eller i en not specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

(Äm jan 2012)

12.Ett företag ska enligt 2 kap. 5 § ÅRL lämna upplysningar om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

(Äm jan 2016)

13.3 kap. 4 § ÅRL anger att om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not.

(Äm jan 2016)

14.Noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen ska enligt 5 kap. 3 § ÅRL läggas fram i samma ordning som posterna såvida inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § ÅRL på överskådlighet.

(Äm jan 2016)

15.Större företag ska enligt 5 kap. 35 § ÅRL lämna upplysning i not om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust, eller i förekommande fall, beslut om dispositionen.

(Äm jan 2016)

16.Om storleken eller sammansättningen av fond för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska upplysningar lämnas enligt 5 kap. 12 § ÅRL.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

1.IAS 2 p. 2 c anger att standarden inte ska tillämpas på biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet samt jord- och skogsbruksprodukter vid skördetidpunkten och hänvisar till IAS 41Jord och skogsbruk. IAS 41 anger att de tillgångar som omfattas av standarden ska redovisas till verkligt värde. IAS 41 ska inte tillämpas i juridisk person och på grund härav ska undantagsregeln i IAS 2 p. 2 c inte tillämpas utan de tillgångar som omfattas av IAS 41 redovisas enligt IAS 2 Varulager respektive IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget enligt 5 kap. 26 § tredje stycket ÅRL lämna upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen ÅRL. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

(Äm jan 2018)

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.IAS 10 p. 12 och 13 behöver inte tillämpas i juridisk person avseende lämnade koncernbidrag.

(Äm sept 2011, Äm sept 2012, Äm jan 2018)

1.I juridisk person särredovisas inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.

(Äm jan 2018)

1.IAS 16 p. 3 b anger att standarden inte ska tillämpas på biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet, med undantag för producerande växter, och hänvisar till IAS 41 Jord- och skogsbruk. IAS 41 anger att de tillgångar som omfattas av standarden ska redovisas till verkligt värde. IAS 41 ska inte tillämpas i juridisk person och på grund härav ska de tillgångar som omfattas av IAS 41 redovisas enligt IAS 2 Varulager respektive IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

2.Utöver vad som anges i IAS 16 p. 30 får ett företag tillämpa reglerna beträffande uppskrivningar i 4 kap. 6 § ÅRL. Av lagens förarbeten (SOU 1994:17) framgår att om uppskrivning sker, bör detta ske konsekvent. Tillämpningen av ÅRLs uppskrivningsregler bör därför begränsas till de undantagsfall då en uppskrivning av en viss kategori av tillgångar kan ske enligt en systematisk metod.

3.Reglerna beträffande omvärderingsmetoden i IAS 16 p. 31–42 ska inte tillämpas i juridisk person.

(Äm jan 2018)

4.Utöver vad som anges i IAS 16 p. 73 ska företag lämna upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL om anläggningstillgångar. Större företag ska även lämna upplysningar enligt 5 kap. 25 § andra och tredje styckena ÅRL om anläggningstillgångar. Enligt Rådets uppfattning bör bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar rapporteras bland Obeskattade reserver och förändringar av bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar bland Bokslutsdispositioner.

Beträffande tillgångar för vilka de skattemässiga avskrivningarna är frikopplade från redovisningen, såsom är fallet med fastigheter, redovisas dock inga skattemässiga extraavskrivningar. Den upplysning som krävs enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL lämnas istället i en not. Eventuell skillnad mellan tillgångarnas redovisade värde och skattemässiga värde redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.

S.k. treårsinventarier kan kostnadsföras direkt.

Om aktivering av beräknade kostnader för nedmontering, bortforsling och återställande bedöms utgöra hinder för skattemässig avdragsrätt kan avsättningen för sådana kostnader i juridisk person i stället göras successivt över nyttjandeperioden.

(Äm jan 2018)

5.Punkten är upphävd.

(Äm juni 2011)

6.Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska upplysningar lämnas enligt 5 kap. 11 § ÅRL.

(Äm jan 2016)

1.Reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda planer behöver inte tillämpas i juridisk person. Istället får förenklingsregeln i punkt 2 nedan tillämpas.

(Äm jan 2015, Äm jan 2018)

2.Ett företag som tillämpar förenklingsregeln ska redovisa förmånsbestämda pensionsplaner enligt följande:

1. Ett företag ska redovisa en förmånsbestämd plan som en avgiftsbestämd plan, om en pensionspremie betalas till ett försäkringsbolag, en försäkringsförening eller liknande.

2. Ett företag som finansierar en förmånsbestämd plan genom skuldföring i egen balansräkning (så kallade ofonderade planer), ska redovisa förpliktelserna genom en avsättning. För pensionsplaner som omfattas av tryggandelagen ska värdet på företagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension beräknas enligt tryggandelagens bestämmelser. För övriga pensionsplaner ska värdet på företagets förpliktelser beräknas med ledning av försäkringstekniska grunder.

3. Ett företag som har tryggat pensionsförpliktelser genom överföring av medel till en pensionsstiftelse ska redovisa en avsättning endast om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Överstiger stiftelsens förmögenhet förpliktelserna får inte någon tillgång redovisas. Värdet på företagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension ska beräknas i enlighet med punkt 2 b ovan.

4. Ett företag får redovisa pensionsförpliktelser i en utländsk filial på samma sätt som pensionsförpliktelserna redovisas i filialen.

(Äm jan 2015)

3.Om förenklingsregeln i punkt 2 ovan tillämpas ska upplysningar lämnas som är relevanta för en förståelse av företagets resultat och ställning.

Information ska lämnas som ger underlag för att bedöma pensionsplanerna och de finansiella effekter de innebär. Vägledning kan i tillämpliga fall hämtas från IAS 19.

(Äm jan 2015)

4.De upplysningskrav som framgår av 5 kap. 20 och 37–44 §§ ÅRL ska beaktas.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

1.IAS 20 p. 2 d anger att standarden inte behandlar statliga stöd som omfattas av IAS 41 Jord- och skogsbruk. IAS 41 anger att de tillgångar som omfattas av standarden ska redovisas till verkligt värde. IAS 41 ska inte tillämpas i juridisk person. På grund härav ska undantagsregeln i IAS 20 p. 2 d inte tillämpas utan även de stöd som omfattas av IAS 41 redovisas enligt IAS 20.

(Äm jan 2018)

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

2.IAS 21 p. 19 och 38, som anger att de finansiella rapporterna får presenteras i valfri valuta, ska inte tillämpas. IAS 21 p. 21, som anger att transaktioner i utländsk valuta löpande ska redovisas i den funktionella valutan, ska inte heller tillämpas. I stället ska, enligt 2 kap. 6 § ÅRL, de finansiella rapporterna presenteras i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § BFL. Företagets redovisningsvaluta ska därför utgöras av svenska kronor eller euro.

3.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

4.Skulder i utländsk valuta som utgör säkringsinstrument avseende en juridisk persons investering i dotterföretag/intresseföretag/samarbetsarrangemang, behöver inte omvärderas till balansdagens kurs om säkringen är effektiv.

(Äm jan 2014, Äm jan 2018)

5.Reglerna i IAS 21 behöver inte tillämpas i juridisk person vid omräkning av utländska filialer utanför EES-området. Istället får dessa utländska filialer räknas om enligt följande:

• monetära poster räknas om till balansdagens kurs,

• icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i utländsk valuta räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes, och

• andra icke-monetära poster räknas inte om.

Detta innebär således att resultatposter som avser icke-monetära tillgångar räknas om till samma valutakurs som tillgångens anskaffningskurs. Omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i resultaträkningen.

(Äm jan 2020)

1.Punkten är upphävd.

(Äm juni 2011)

2.IAS 23 anger att låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ska inräknas i tillgångens anskaffningsvärde.

Ett företag får kostnadsföra låneutgifter i den period de hänför sig till, även om företaget aktiverar utgifterna i koncernredovisningen.

(Äm jan 2018)

3.Punkten är upphävd.

(Äm april 2019, Äm jan 2020)

1.De upplysningskrav som framgår av 5 kap. 18 och 32 §§ ÅRL ska beaktas.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

2.De upplysningskrav som framgår av 5 kap. 21 och 45 §§ ÅRL ska beaktas.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

3.Enligt bilaga 1 till ÅRL ska fordringar hos och skulder till koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i särredovisas antingen i balansräkningen eller i not.

(Äm jan 2016)

4.Enligt bilagorna 2 och 3 till ÅRL ska intäkter från andelar i koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag och intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i särredovisas i resultaträkningen eller i not. Vidare ska uppgift om vissa finansiella intäkter och kostnader till koncernföretag särredovisas antingen i resultaträkningen eller i not.

(Äm jan 2016)

1.IAS 26 är inte tillämplig i de juridiska personer som omfattas av rekommendationen.

1.I IAS 27 ska p. 10, 11, 12 och 19 tillämpas med beaktande av undantagen nedan. Övriga punkter i IAS 27 ska således inte tillämpas.

IAS 27 p. 11 ska inte tillämpas av företag som valt att inte tillämpa IFRS 9 i enlighet med p. 2 avseende IFRS 9.

IAS 27 p. 10 c) ska inte tillämpas avseende redovisning av dotterföretag och joint ventures.

Skrivningarna kring klassificering av andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures som är tillgängliga för försäljning, i IAS 27 p. 10, ska inte tillämpas.

(Äm 2010:1, Äm jan 2012, Äm jan 2014, Äm jan 2016, Äm jan 2018)

2.Vid redovisning av koncernbidrag kan ett företag tillämpa antingen huvudregeln eller alternativregeln. Den valda regeln ska tillämpas konsekvent på samtliga koncernbidrag.

• Huvudregel

  Ett företag som tillämpar huvudregeln ska redovisa enligt följande.

  Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.

  Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.

  Koncernbidrag som erhålls från systerföretag redovisas i eget kapital. Koncernbidrag som lämnas till systerföretag redovisas också i eget kapital.

• Alternativregel

  Ett företag som tillämpar alternativregeln redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition.

(Äm sept 2011, Äm sept 2012)

3.Ett moderföretag får redovisa anteciperad utdelning och koncernbidrag från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om värdeöverföringens storlek och moderföretaget innan dess finansiella rapporter publiceras fattat beslut beträffande värdeöverföringens storlek.

(Äm 2010:1, Äm jan 2017)

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

2.IAS 28 ska inte tillämpas i juridisk person, såvida inte företaget frivilligt har valt att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 p. 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande ska beaktas:

1. Vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person ska relevanta regler i ÅRL beaktas. Detta betyder bland annat att de undantag som införts i RFR 2 avseende IFRS 3 angående goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod ska tillämpas. Vidare betyder detta att omvärdering av tidigare ägd andel ej ska ske då innehavet upphör att vara ett intresseföretag och istället blir ett övrigt innehav eller ett dotterföretag.

2. IAS 27 p. 10 samt de punkter i IAS 28 som behandlar klassificering som avsedd för försäljning ska inte tillämpas.

3. Reglerna om avsättning till kapitalandelsfond enligt 7 kap. 28 § ÅRL ska beaktas.

4. De upplysningskrav som framgår av 7 kap. 26 § andra stycket ÅRL ska beaktas.

(Äm jan 2012, Äm jan 2016, Äm jan 2018)

1.IAS 29 är inte tillämplig i de juridiska personer som omfattas av rekommendationen.

1.Klassificering av ett finansiellt instrument såsom skuld respektive eget kapital i enlighet med IAS 32 ska tillämpas, såvida inte detta står i strid med gällande lag, i vilket fall ett avsteg ska göras med beaktande av den ekonomiska innebörden. Det är alltså inte tillåtet att klassificera ett finansiellt instrument (t.ex. preferensaktier) som enligt ÅRL utgör eget kapital som en skuld under åberopande av att det finansiella instrumentet uppfyller definitionen av en skuld enligt IAS 32.

Upplysning ska lämnas om avsteg gjorts från IAS 32 i enlighet med ovanstående skrivning.

Vid förvärv av egna aktier ska, enligt 4 kap. 14 § ÅRL, fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

(Äm 2008:3)

2.Utöver vad som följer av IFRS 7 ska ett företag lämna upplysningar om egna aktier enligt 6 kap. 1 § ÅRL.

1.Inga undantag eller tillägg. IAS 33 anger att när ett företag upprättar koncernredovisning behöver upplysningar enligt IAS 33 inte lämnas för juridisk person.

1.Denna rekommendation föreskriver inte vilka företag som ska upprätta delårsrapporter och inte heller hur ofta eller hur nära en delårsperiods utgång det ska ske. Detta framgår i stället av lag och avtal, t.ex. noteringsavtal.

(Äm jan 2014)

2.Företag som är moderföretag i en koncern som omfattas av RFR 1 ska upprätta delårsrapporter avseende moderföretaget som uppfyller kraven i ÅRL samt lagen om värdepappersmarknaden. Moderföretaget behöver inte men får tillämpa IAS 34 för dessa delårsrapporter.

(Äm jan 2014)

3.Svenska juridiska personer vars överlåtbara värdepapper på balansdagen är upptagna till handel på en reglerad marknad i EES-området och som inte upprättar koncernredovisning, upprättar delårsrapporter enligt IAS 34 med beaktande av de undantag från och tillägg till IFRS som anges i RFR 2.

(Äm jan 2014)

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

1.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

2.Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta enligt 5 kap. 16 § ÅRL.

(Äm jan 2016)

1.Reglerna beträffande omvärderingsmetoden i IAS 38 p. 75–87 ska inte tillämpas i juridisk person.

(Äm jan 2018)

2.IAS 38 p. 107, som anger att immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte ska skrivas av, ska inte tillämpas. I stället ska sådana tillgångar skrivas av enligt 4 kap. 4 § ÅRL. Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet, ska perioden anses uppgå till fem år enligt 4 kap. 4 § ÅRL. Detsamma gäller i fråga om goodwill.

(Äm jan 2016)

3.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2016)

4.I redovisningen för juridisk person får sådana utgifter för utveckling som enligt IAS 38 p. 57 ska tas upp som tillgång i balansräkningen kostnadsföras.

(Äm jan 2018)

5.Utöver vad som anges i IAS 38 p. 74 får ett företag tillämpa reglerna beträffande uppskrivningar i 4 kap. 6 § ÅRL. Av lagens förarbeten (SOU 1994:17) framgår att om uppskrivning sker, bör detta ske konsekvent. Tillämpningen av ÅRLs uppskrivningsregler bör därför begränsas till de undantagsfall då en uppskrivning av en viss kategori av tillgångar kan ske enligt en systematisk metod.

6.Utöver vad som anges i IAS 38 p. 118–122 ska företag lämna upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL om anläggningstillgångar. Större företag ska även lämna upplysningar enligt 5 kap. 25 § andra och tredje styckena ÅRL om anläggningstillgångar. Enligt Rådets uppfattning bör bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar rapporteras bland Obeskattade reserver och förändringar av bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar bland Bokslutsdispositioner.

(Äm jan 2016)

7.Om utgifter för företagets eget utvecklingsarbete tas upp som immateriella anläggningstillgångar ska motsvarande belopp överföras från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

(Äm jan 2016, Äm jan 2018)

8.Om ett företag redovisar goodwill som tillgång ska det enligt 5 kap. 9 § ÅRL lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

(Äm jan 2016)

9.Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska upplysningar lämnas enligt 5 kap. 11 § ÅRL.

(Äm jan 2016)

1.Punkten är upphävd.

(Äm 2010:2)

2.Reglerna i IAS 39 beträffande finansiella garantiavtal (p. 43 och 47 c i) behöver inte tillämpas i juridisk person avseende garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. När detta undantag tillämpas ska reglerna för redovisning och värdering i IAS 37 (se punkterna 14 och 36 till IAS 37) följas istället för de undantagna reglerna i IAS 39.

(Äm jan 2018)

3.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2018)

4.Punkten är upphävd.

(Äm jan 2018)

5.Punkten är flyttad till IAS 1 p. 16.

(Äm jan 2018)

1.Reglerna beträffande verkligt värde i IAS 40 p. 33–55 ska inte tillämpas i juridisk person.

(Äm jan 2018)

2.Om reglerna avseende verkligt värde i IAS 40 inte tillämpas föreskriver IAS 40 p. 56 att förvaltningsfastigheter ska redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Företag får emellertid istället välja att tillämpa RR 24 Förvaltningsfastigheter och RR 12 Materiella anläggningstillgångar i den lydelse dessa hade den 31 december 2004. Om denna vägledning tillämpas ska inte heller p. 16–19 i IAS 40 tillämpas vad gäller redovisning av förvaltningsfastigheter efter den initiala redovisningen.

Om företag väljer att inte tillämpa vägledningen i RR 24 och RR 12 ska de tillämpa IAS 40 p. 56 med undantag för de skrivningar som hänvisar till IFRS 5.

3.Utöver vad som anges i IAS 40 ska företag lämna upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL om anläggningstillgångar. Större företag ska även lämna upplysningar enligt 5 kap. 25 § andra och tredje styckena ÅRL om anläggningstillgångar. Enligt Rådets uppfattning bör bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar rapporteras bland Obeskattade reserver och förändringar av bokförda ackumulerade skattemässiga extraavskrivningar bland Bokslutsdispositioner.

Beträffande tillgångar för vilka de skattemässiga avskrivningarna är frikopplade från redovisningen, såsom är fallet med förvaltningsfastigheter, redovisas dock inga skattemässiga extraavskrivningar. Den upplysning som krävs enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL för större företag lämnas i not. Eventuell skillnad mellan tillgångarnas redovisade värde och skattemässiga värde redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.

Om aktivering av beräknade kostnader för nedmontering, bortforsling och återställande bedöms utgöra hinder för skattemässig avdragsrätt kan avsättningen för sådana kostnader i juridisk person i stället göras successivt över nyttjandeperioden.

1.IAS 41 anger att de tillgångar som omfattas av standarden ska redovisas till verkligt värde, detta ska inte tillämpas i juridisk person.

(Äm jan 2018)

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.IFRIC 7 är inte tillämplig i de juridiska personer som omfattas av rekommendationen.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg för de företag som tillämpar IAS 19 p. 55–152 i juridisk person. IFRIC 14 ska inte tillämpas av de företag som valt att inte tillämpa IAS 19 p. 55–152.

(Äm 2010:1)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm 2008:3)

1.IFRIC 17 ska inte tillämpas.

(Äm 2009:1)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm 2010:1)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm jan 2014)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm jan 2014)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm jan 2019)

1.Inga undantag eller tillägg.

(Äm jan 2019)

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.Inga undantag eller tillägg.

1.SIC 32, som anger att utgifter för webbplatser i vissa fall ska redovisas som tillgång, behöver inte tillämpas i juridisk person.