Nämnden för svensk redovisningstillsyn (”Nämnden”) har granskat den finansiella informationen i Bolaget AB:s (”bolaget”) årsredovisning för 2018 och har med anledning av detta ställt frågor till bolaget den 25 oktober, den 17 december 2019 och den 30 januari 2020. Nämnden har tagit del av bolagets svar den 2 december 2019, den 13 januari 2020 respektive den 21 februari 2020. Baserat på den skriftliga korrespondensen och övrig kommunikation i ärendet bedömer Nämnden att bolaget i vissa avseenden avviker från tillämpliga bestämmelser i IFRS-regelverket på ett sätt som kan påverka bedömningen av den finansiella informationen. Nämndens bedömning och beslut i ärendet framgår nedan. Bolaget har getts möjlighet att kommentera Nämndens preliminära bedömning i en avstämningsskrivelse den 25 mars. Bolaget inkom med anledning av detta med ett svar den 7 april vilket har föranlett en förtydligande avstämning den 27 maj.
Värdering finansiella tillgångar (RFR 2/IFRS 9)
Bolagets årsredovisning upprättas för juridisk person, varvid IFRS och RFR 2 skall tillämpas. Av RFR 2 framgår att företag inte behöver tillämpa IFRS 9 i juridisk person, men att även företag som inte tillämpar IFRS 9 ändå enligt RFR 2 skall tillämpa IFRS 9 vad avser p 3–10.
Bolaget anger i redovisningsprinciperna att man redovisar finansiella anläggningstillgångar till upplupet anskaffningsvärde vid upprättande av årsredovisning och har valt att inte tillämpa IFRS 9. Bolaget har informerat Nämnden om att detta implicit innebär att man ändå tillämpar IFRS 9 i de delar som krävs enligt RFR 2.
Av undantagen till IFRS 9 i RFR 2, punkt 8, framgår att ”vid bedömning och beräkning av nedskrivningsbehov för finansiella tillgångar som redovisas som anläggningstillgångar till upplupet anskaffningsvärde, ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas när så är möjligt”. Enligt Nämndens bedömning är det möjligt för bolaget att tillämpa reserveringsreglerna i IFRS 9.
Bolaget anger i svar till Nämnden att bolaget i realiteten tillämpar IFRS 9 till de delar som RFR 2 anger, men att ingen beräkning av kreditriskreserv för finansiella tillgångar erfordras. Bolagets motivering till att inte göra en beräkning av kreditriskreserv är att fastighetslånen (finansiella tillgångar) å ena sidan och kapital- och vinstandelslånen (finansiella skulder) å andra sidan, bör ses i ett gemensamt sammanhang med anledning av att avtalen ingås med koppling till varandra och syftar till att uppnå en övergripande affärsmässig effekt. Avtalsvillkoren i kapital- och vinstandellånens p 2.3 och 2.4 innebär att innehavaren av kapital- och vinstandelslånet aldrig kan erhålla mer i kassaflöde än det kassaflöde som återvinns från de kopplade fastighetslånen. Eftersom transaktionerna/avtalen är länkade på sådant sätt bedömer bolaget att avtalsvillkoren i Kapital- och vinstandelslånen utgör en kreditförstärkning enligt IFRS 9 B5.5.55 vid bedömning av kreditriskreserv på finansiella tillgångar.
I IFRIC Agenda paper 6 on IFRS 9 anges två villkor för att en kreditförstärkning skall få beaktas vid beräkning av kreditriskreserv. Kreditförstärkningen skall vara; (a) part of the contractual terms and (b) not be recognised separately by the entity.
Enligt Nämndens bedömning utgör inte avtalsvillkoren i kapital- och vinstandelslånen en kreditförstärkning enligt IFRS 9 B5.5.55. Avtalsvillkoren 2.3 och 2.4 utgör inte ”part of the contractual terms” för reversfordringarna på fastighetslånen, varken direkt eller indirekt. Avtalsvillkoren i kapital- och vinstandelslånet representerar inte heller enligt Nämndens uppfattning några tillkommande reella kassaflöden som kreditförstärkning av relaterade portföljfordringar.
Enligt Nämndens uppfattning skall bolaget därför, för att efterleva RFR 2 och IFRS 9, utföra en beräkning av kreditriskreserv utan hänsyn till avtalsvillkoren i kapital- och vinstandelslånet.
Bolaget har också i svar framfört att en bruttoredovisning (upplupet anskaffningsvärde) av portföljfordringar, utan hänsyn till kreditriskreserver, bedöms ge den mest rättvisande bilden av företagets finansiella ställning.
Av IAS 1, p 15, framgår att ”rättvisande bild” kräver korrekt återgivande av transaktioners effekter, andra händelser och förhållanden enligt definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar, skulder intäkter och kostnader så som de framställs i föreställningsramen till IFRS.
Enligt Nämndens uppfattning kan en bruttoredovisning av finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde utan beräkning av kreditriskreserv, i det fall en väsentlig kreditrisk föreligger, leda till en felaktig redovisning av bolagets tillgångar. Av IAS 1, p 18, framgår att ett företag inte kan korrigera olämpliga redovisningsprinciper genom vare sig upplysning om de redovisningsprinciper som använts eller noter eller förklaringar.
Av årsredovisning 2018 sid x, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar”, framgår att ”det fanns inget som indikerar att redovisade värden på finansiella tillgångar väsentligt avviker från marknadsvärde”. Vidare har vi av information från bolaget förstått att en beräkning av en kreditriskreserv enligt IFRS 9 per den 31 december 2018 inte skulle resulterat i en faktisk väsentlig kreditriskreservering, varför en tillämpning av RFR 2 och IFRS 9 avseende beräkning av kreditriskreserv inte skulle haft en väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter för 2018.
Enligt Nämndens bedömning utgör villkoren i kapital- och vinstandelslånen inte en kreditförstärkning enligt IFRS 9 och kan därmed inte beaktas vid beräkning av kreditriskreserv. Det felaktiga antagandet och avsaknad av en beräkning av kreditriskresev vid upprättande av årsredovisning 2018 utgör enligt Nämnden en avvikelse från regelverket enligt RFR 2 och IFRS 9, men bedöms av Nämnden inte ha medfört en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2018.
Nämnden anser dock att det finns en betydande risk för att avvikelsens påverkan i framtiden kan bli väsentlig, varför Nämnden valt att informera bolaget om avvikelsen.1
Beträffande övriga frågeställningar som har förekommit i utredningen så har Nämnden inget ytterligare att anföra. Ärendet är därmed avslutat.2
Om en oväsentlig avvikelse från det finansiella rapporteringsramverket upptäcks men det finns betydande risk för att avvikelsen i framtiden kan bli väsentlig ska tillsynsutövaren informera emittenten om avvikelsen, punkt 59 i Esmas riktlinjer om tillsyn över finansiell information (ESMA/2014/1293).
Finansinspektionen har rätt att självständigt pröva ärendet på nytt varför beslutet inte är bindande.