IAS 41 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:
(EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)
(EU) 2021/1080 – antagande av Annual Improvements to IFRSs 2018–2020 Cycle
(EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases
(EU) 2015/2113 – antagande av Bearer Plants, Amendments to IAS 16 and IAS 41
(1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement
(70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs
(1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1
Syfte
Syftet med denna standard är att ange principer för redovisning av och upplysningar rörande jord- och skogsbruksverksamhet.
Tillämpningsområde
1.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av följande poster, i det fall de är hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet:
biologiska tillgångar, med undantag för producerande växter,
jord- och skogsbruksprodukter vid skördetidpunkten, och
statliga bidrag som omfattas av punkterna 34 och 35.
2.Denna standard ska inte tillämpas på:
mark hänförlig till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 40 Förvaltningsfastigheter),
producerande växter hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 16); denna standard ska dock tillämpas på den produkt som fås från producerande växter,
statliga bidrag hänförliga till producerande växter (se IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd),
immateriella tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet (se IAS 38 Immateriella tillgångar), och
nyttjanderättstillgångar som härrör från leasingavtal avseende mark hänförlig till jord- och skogsbruksverksamhet (se IFRS 16 Leasingavtal).
3.Denna standard ska tillämpas på jord- och skogsbruksprodukter, som är den skördade produkten av företagets biologiska tillgångar, vid skördetidpunkten. Därefter tillämpas IAS 2 Varulager eller annan tillämplig standard. Följaktligen behandlar denna standard inte förädlingen av jord- och skogsbruksprodukter efter skörd, exempelvis en vinodlares förädling av egenproducerade vindruvor till vin. Även om en sådan förädling kan ses som en logisk och naturlig del av jord- och skogsbruksverksamheten och verksamheten har vissa likheter med biologisk omvandling, ingår sådana förädlingar inte i denna standards definition av jord- och skogsbruksverksamhet.
4.I nedanstående tabell ges exempel på biologiska tillgångar, jord- och skogsbruksprodukter och produkter som är ett resultat av förädling efter skörd.
Biologiska tillgångar | Jord- och skogsbruksprodukter | Produkter som är ett resultat av förädling efter skörd |
Får | Ull | Garn, mattor |
Träd i planterad skog | Fällda träd | Stockar, timmer |
Mjölkboskap | Mjölk | Ost |
Svin | Slaktkropp | Korv, rökt skinka |
Bomullsplantor | Skördad bomull | Garn, kläder |
Sockerrör | Skördat sockerrör | Socker |
Tobaksplantor | Plockade blad | Torkad tobak |
Tebuskar | Plockade blad | Te |
Vinstockar | Plockade vindruvor | Vin |
Fruktträd | Skördad frukt | Förädlad frukt |
Oljepalmer | Skördad frukt | Palmolja |
Gummiträd | Skördad latex | Gummiprodukter |
Vissa växter, exempelvis tebuskar, vinstockar, oljepalmer och gummiträd motsvarar vanligtvis definitionen av producerande växt och ingår i tillämpningsområdet för IAS 16. Den produkt som växer på producerande växter, exempelvis teblad, vindruvor, oljepalmfrukt och latex, ingår dock i tillämpningsområdet för IAS 41. | ||
Definitioner
Definitioner hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet
5.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:
Jord- och skogsbruksverksamhet består av ett företags biologiska omvandling och skörd av biologiska tillgångar för försäljning eller för omvandling till jord- och skogsbruksprodukter eller till nya biologiska tillgångar.
Jord- och skogsbruksprodukter är de skördade produkterna av företagets biologiska tillgångar.
En producerande växt är en levande växt
som används vid produktion eller tillhandahållande av jord- och skogsbruksprodukter,
som förväntas producera under mer än en period, och
beträffande vilken sannolikheten för att den ska säljas som jord- och skogsbruksprodukt är ytterst liten, utom enstaka försäljning som restprodukt.
En biologisk tillgång är ett levande djur eller en levande växt.
Biologisk omvandling omfattar tillväxt, försämring, produktion och fortplantning som medför kvalitativa eller kvantitativa förändringar av en biologisk tillgång.
Försäljningskostnader är sådana tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till avyttringen av en tillgång, exklusive kostnader för finansiering och inkomstskatter.
En grupp av biologiska tillgångar är en grupp med likartade levande djur eller växter.
Skörd är avskiljandet av jord- och skogsbruksprodukten från en biologisk tillgång eller avslutandet av en biologisk tillgångs liv.
5A.Följande är inte producerande växter:
Växter som odlas för att skördas som jord- och skogsbruksprodukter (exempelvis träd som är avsedda att användas som timmer).
Växter som odlas för att producera jord- och skogsbruksprodukter, om det finns mer än en ytterst liten sannolikhet för att företaget också kommer att skörda och sälja växterna som jord- och skogsbruksprodukter, utom enstaka försäljning som restprodukt (exempelvis träd som odlas för både sina frukter och sitt timmer).
Ettåriga grödor (exempelvis majs och vete).
5B.När producerande växter inte längre används för att producera kan de avverkas och säljas som restprodukter, exempelvis för att användas som ved. Sådan enstaka försäljning som restprodukter hindrar inte att växten anses uppfylla definitionen av en producerande växt.
5C.Den produkt som växer på en producerande växt är en biologisk tillgång.
6.Jord- och skogsbruksverksamhet omfattar ett antal skilda verksamheter, exempelvis djuruppfödning, skogsbruk, odling av ett- eller fleråriga växter, odling av fruktträdgårdar och planteringar, blomsterodling och havsodling (inklusive fiskodling). Dessa skilda verksamheter har vissa gemensamma drag:
Förmåga att ändras. Levande djur och växter kan genomgå biologisk omvandling.
Styrning av förändring. Styrning underlättar biologisk omvandling genom att förbättra, eller åtminstone stabilisera förutsättningarna så att processen kan ske (exempelvis näringsnivå, fuktighet, temperatur, fertilitet och ljus). Sådan styrning skiljer jord- och skogsbruksverksamhet från annan verksamhet. Exempelvis utgör skörd av icke-styrda källor (som havsfiske och kalhuggning) inte jord- och skogsbruksverksamhet.
Värdering av förändring. Förändring i kvalitet (exempelvis genetiskt värde, massa, mognad, fetthalt, proteininnehåll och fiberstyrka) eller kvantitet (exempelvis avkomma, vikt, kubikmeter, fiberlängd eller diameter och antal knoppar) som är en följd av biologisk omvandling eller skörd värderas och övervakas rutinmässigt som en del av styrningsfunktionen.
7.Biologisk omvandling leder till följande utfall:
ändringar i tillgångar genom
tillväxt (en kvantitetsökning eller förbättrad kvalitet för ett djur eller en växt),
försämring (en minskning av kvantitet eller försämring av kvalitet för ett djur eller en växt), eller
fortplantning (frambringandet av nya levande djur eller växter), eller
produktion av jord- och skogsbruksprodukter, såsom latex, teblad, ull och mjölk.
Allmänna definitioner
8.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:
Redovisat värde är det belopp till vilket en tillgång är upptagen i rapporten över finansiell ställning.
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde.)
Statliga bidrag är bidrag enligt definition i IAS 20.
9.har upphävts.
Redovisning och värdering
10.Ett företag ska redovisa en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt när, och endast när,
företaget har kontroll över tillgången som följd av inträffade händelser,
det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del, och
tillgångens verkliga värde eller anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
11.När det gäller jord- och skogsbruksverksamhet kan kontroll exempelvis dokumenteras genom äganderätt till boskapen och brännmärkning eller annan märkning av boskapen vid förvärv, födsel eller avvänjning. De framtida fördelarna bedöms vanligtvis genom värdering av de betydande fysiska attributen.
12.En biologisk tillgång ska, när den redovisas för första gången och per varje rapportperiods slut, värderas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, med undantag för det fall som beskrivs i punkt 30, det vill säga när det verkliga värdet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
13.Jord- och skogsbruksprodukter som skördats från ett företags biologiska tillgångar ska värderas till verkligt värde vid skördetidpunkten efter avdrag för försäljningskostnader. Detta värde utgör anskaffningsvärdet vid den tidpunkten när IAS 2 Varulager eller annan tillämplig standard tillämpas.
14.har upphävts.
15.Värderingen av en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt till verkligt värde kan underlättas genom att biologiska tillgångar eller jord- och skogsbruksprodukter grupperas efter betydande egenskaper, exempelvis ålder eller kvalitet. Ett företag väljer egenskaper som motsvarar de attribut som på marknaden används som grund för prissättning.
16.Företag ingår ofta avtal om att sälja sina biologiska tillgångar eller jord- och skogsbruksprodukter vid ett senare tillfälle. Avtalade priser är inte nödvändigtvis relevanta vid värdering till verkligt värde eftersom verkligt värde ska återspegla sådana aktuella marknadsförhållanden där köpare och säljare som är marknadsaktörer genomför en transaktion. Därför justeras inte det verkliga värdet för en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt på grund av att ett kontrakt ingåtts. I en del fall kan ett avtal om försäljning av en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt vara ett förlustavtal, såsom det definieras i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. IAS 37 är tillämplig på förlustavtal.
17–21.har upphävts.
22.Ett företag inkluderar inte kassaflöden avseende finansiering av tillgångar eller återställning av biologiska tillgångar efter skörd (exempelvis kostnaden för nyplantering av träd efter avverkning).
23.har upphävts.
24.Anskaffningsvärde kan ibland approximera verkligt värde, i synnerhet när
begränsad biologisk omvandling skett sedan den ursprungliga kostnaden uppkom (exempelvis plantering av plantor omedelbart före en rapportperiods slut eller nyligen anskaffad boskap), eller
den biologiska omvandlingens påverkan på priset inte förväntas bli väsentlig (exempelvis den inledande tillväxten avseende en tallplantering som har en trettioårig produktionscykel).
25.Biologiska tillgångar är ofta fysiskt knutna till mark (exempelvis träd i en planterad skog). Det finns inte nödvändigtvis en separat marknad för biologiska tillgångar som är knutna till mark, men det kan finnas en aktiv marknad för de kombinerade tillgångarna, det vill säga för biologiska tillgångar, mark och markförbättringar tillsammans. Ett företag kan använda information avseende de kombinerade tillgångarna för att värdera de biologiska tillgångarna till verkligt värde. Exempelvis kan det verkliga värdet för mark och markförbättringar dras från det verkliga värdet för de kombinerade tillgångarna för att därmed komma fram till de biologiska tillgångarnas verkliga värde.
Vinster och förluster
26.En vinst eller förlust som uppkommer när en biologisk tillgång för första gången redovisas till verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader, och vid en ändring av en biologisk tillgångs verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader, ska inkluderas i resultatet för den period i vilken den uppkommer.
27.En förlust kan uppkomma när en biologisk tillgång redovisas för första gången eftersom försäljningskostnader ska dras av när det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader fastställs för en biologisk tillgång. En vinst kan uppkomma när en biologisk tillgång redovisas för första gången, exempelvis när en kalv föds.
28.En vinst eller förlust som uppkommer när jord- och skogsbruksprodukter för första gången redovisas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader ska inkluderas i resultatet för den period i vilken den uppkommer.
29.En vinst eller förlust kan uppstå när en jord- och skogsbruksprodukt redovisas för första gången, till följd av skörd.
Om verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt
30.Det antas att en biologisk tillgångs verkliga värde kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Antagandet kan endast frångås när en biologisk tillgång, för vilken noterade marknadspriser inte finns tillgängliga och för vilken alternativa värderingar till verkligt värde fastställs vara uppenbart otillförlitliga, redovisas för första gången. I ett sådant fall ska den biologiska tillgången värderas till anskaffningsvärdet efter avdrag för alla ackumulerade avskrivningar och alla ackumulerade nedskrivningar. När det verkliga värdet för en sådan biologisk tillgång kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, ska ett företag värdera den till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. När en biologisk anläggningstillgång uppfyller villkoren för att klassificeras som att den innehas för försäljning (eller ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning) i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter antas att dess verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
31.Antagandet i punkt 30 kan endast frångås när tillgången redovisas för första gången. Ett företag som tidigare har värderat en biologisk tillgång till dess verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader, fortsätter att värdera den biologiska tillgången till dess verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader, till dess att den avyttras.
32.Företag ska alltid värdera jord- och skogsbruksprodukter vid skördetidpunkten till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Denna standard utgår från att det verkliga värdet för jord- och skogsbruksprodukter vid skördetidpunkten alltid kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
33.När företaget fastställer anskaffningsvärde, ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning, beaktas IAS 2, IAS 16 och IAS 36 Nedskrivningar.
Statliga bidrag
34.Ett villkorslöst statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, ska redovisas i resultatet när, och endast när, företaget erhåller en fordran på staten avseende det statliga bidraget.
35.Om ett statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, är behäftat med villkor, inklusive villkor om att företaget inte ska syssla med viss jord- och skogsbruksverksamhet, ska ett företag redovisa det statliga bidraget i resultatet först när, och endast när, villkoren för det statliga bidraget uppfyllts.
36.Villkoren för statliga bidrag varierar. Exempelvis kan ett bidrag vara villkorat av att företaget ska odla på en viss plats under fem år och krav finnas på att företaget ska återbetala hela bidraget om odlingen sker under en kortare tid. I det fallet redovisas inte bidraget i resultatet förrän fem år har förflutit. Om villkoren för bidraget medger att delar av bidraget kan behållas i förhållande till den tid som har förflutit redovisar företaget denna del i resultatet fördelat över tiden.
37.Om ett statligt bidrag är hänförligt till en biologisk tillgång som värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning (se punkt 30), tillämpas IAS 20.
38.Enligt denna standard krävs en annan redovisning än enligt IAS 20 om ett statligt bidrag är hänförligt till en biologisk tillgång som värderas till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader eller om ett statligt bidrag förutsätter att företaget inte sysslar med en viss jord- och skogsbruksverksamhet. IAS 20 ska endast tillämpas för statliga bidrag som är hänförliga till en biologisk tillgång som värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning.
Upplysningar
39.har upphävts.
Allmänt
40.Ett företag ska lämna upplysning om de totala vinster eller förluster som uppkommer under aktuell period när biologiska tillgångar och jord- och skogsbruksprodukter redovisas för första gången och från förändringar av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för biologiska tillgångar.
41.Ett företag ska lämna en beskrivning av varje grupp av biologiska tillgångar.
42.Upplysningar som ska lämnas enligt punkt 41 kan vara av kvalitativ eller kvantitativ karaktär.
43.Ett företag uppmuntras att lämna en kvantitativ beskrivning för varje grupp av biologiska tillgångar, med åtskillnad mellan biologiska tillgångar som kan konsumeras och producerande biologiska tillgångar, eller mellan mogna och omogna biologiska tillgångar, efter vad som är lämpligt. Ett företag kan exempelvis lämna upplysningar gruppvis för det redovisade värdet för biologiska tillgångar som kan konsumeras och producerande biologiska tillgångar. Ett företag kan också göra en ytterligare uppdelning av dessa redovisade värden mellan mogna och omogna tillgångar. Dessa uppdelningar ger upplysningar som kan vara till hjälp vid bedömning av tidpunkter för framtida kassaflöden. Ett företag lämnar upplysningar om den grund som används för sådana uppdelningar.
44.Biologiska tillgångar som kan konsumeras är sådana som ska skördas som jord- och skogsbruksprodukter eller som ska säljas som biologiska tillgångar. Exempel på biologiska tillgångar som kan konsumeras är boskap avsedd för köttproduktion, boskap som innehas för försäljning, fisk i fiskodlingar, grödor som majs och vete, den produkt som fås från en producerande växt samt träd som är avsedda att bli timmer. Producerande biologiska tillgångar är andra biologiska tillgångar än biologiska tillgångar som kan konsumeras, exempelvis boskap för mjölkproduktion och fruktträd från vilka frukt skördas. Producerande biologiska tillgångar är inte jord- och skogsbruksprodukter utan hålls för att ge produktion.
45.Biologiska tillgångar kan klassificeras som antingen mogna biologiska tillgångar eller omogna biologiska tillgångar. Mogna biologiska tillgångar är sådana som är redo att skördas (när det gäller biologiska tillgångar som kan konsumeras) eller som klarar återkommande skördar (när det gäller producerande biologiska tillgångar).
46.Företaget ska i den information som publiceras tillsammans med, eller i de finansiella rapporterna, lämna följande upplysningar:
vilken typ av verksamhet som är involverad för varje grupp av biologiska tillgångar, och
icke-finansiella mått för eller uppskattningar av de fysiska kvantiteterna av
varje grupp av företagets biologiska tillgångar vid slutet av perioden, och
produktionen av jord- och skogsbruksprodukter under perioden.
47–48.har upphävts.
49.Ett företag ska lämna följande upplysningar:
förekomster av och redovisat värde på biologiska tillgångar för vilka äganderätten är inskränkt och redovisat värde på biologiska tillgångar som ställts som säkerhet för skulder,
belopp som avser åtaganden för utveckling eller förvärv av biologiska tillgångar, och
strategier för hantering av finansiella risker i samband med jord- och skogsbruksverksamhet.
50.Ett företag ska redovisa en avstämning av förändringar i redovisat värde för biologiska tillgångar mellan den aktuella periodens början och slut. Avstämningen ska innefatta
vinst eller förlust till följd av ändringar av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader,
ökningar till följd av köp,
minskningar hänförliga till försäljning och biologiska tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning (eller som ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning) i enlighet med IFRS 5,
minskningar till följd av skörd,
ökningar till följd av rörelseförvärv,
nettot av valutakursdifferenser som uppkommit vid omräkning av finansiella rapporter till en annan rapporteringsvaluta, och vid omräkning av en utlandsverksamhet till det rapporterande företagets rapporteringsvaluta, och
övriga förändringar.
51.Det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader för en biologisk tillgång kan ändras på grund av både fysiska förändringar och prisförändringar på marknaden. Separata upplysningar om fysiska förändringar och prisförändringar är användbara vid bedömning av den aktuella periodens resultat och framtidsutsikter, särskilt när produktionscykeln överstiger ett år. I sådana fall uppmuntras ett företag att lämna upplysningar, per grupp eller på annat sätt, om storleken på den förändring av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader som ingår i resultatet och som beror på fysiska förändringar respektive prisförändringar. Sådan information är i allmänhet mindre användbar när produktionscykeln är kortare än ett år (exempelvis vid uppfödning av kycklingar eller spannmålsodling).
52.Biologisk omvandling leder till ett antal typer av fysiska förändringar som tillväxt, försämring, produktion och fortplantning, vilka kan observeras och värderas separat. Var och en av dessa fysiska förändringar har en direkt inverkan på framtida ekonomiska fördelar. En förändring av verkligt värde för en biologisk tillgång på grund av skörd utgör också en fysisk förändring.
53.Jord- och skogsbruksverksamhet utsätts ofta för klimat- och sjukdomsrisker och andra naturbetingade risker. Om en händelse inträffar som ger upphov till en väsentlig intäkts- eller kostnadspost, ska upplysning om denna posts karaktär och belopp lämnas i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Exempel på sådan händelse omfattar ett utbrott av en elakartad sjukdom, översvämning, allvarlig torka eller kyla eller insektsangrepp.
Ytterligare upplysningar om biologiska tillgångar för vilka verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
54.Om ett företag värderar biologiska tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning (se punkt 30) vid periodens slut, ska företaget lämna följande upplysningar för sådana biologiska tillgångar:
En beskrivning av de biologiska tillgångarna.
En förklaring till varför det verkliga värdet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Om möjligt, ett intervall inom vilket det är högst sannolikt att det verkliga värdet ligger.
Den avskrivningsmetod som använts.
Tillämpade nyttjandeperioder eller avskrivningssatser.
Det redovisade bruttovärdet och ackumulerade avskrivningar (tillsammans med ackumulerade nedskrivningar) vid periodens början och slut.
55.Om företaget under aktuell period värderar biologiska tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning (se punkt 30), ska företaget lämna upplysningar om redovisad vinst eller förlust vid avyttring av sådana biologiska tillgångar, och i den avstämning som krävs enligt punkt 50 ska beloppen för sådana biologiska tillgångar redovisas separat. Dessutom ska avstämningen innefatta följande belopp som ingår i resultatet och som är hänförliga till dessa biologiska tillgångar:
nedskrivningar,
återföringar av nedskrivningar, och
avskrivningar.
56.Om det under aktuell period blir möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna det verkliga värdet på biologiska tillgångar som tidigare värderats till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar, ska ett företag lämna följande upplysningar för de biologiska tillgångarna:
en beskrivning av de biologiska tillgångarna,
en förklaring till varför det har blivit möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna det verkliga värdet, och
ändringens effekt.
Statliga bidrag
57.Ett företag ska lämna följande upplysningar, i det fall de är hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet som omfattas av denna standard:
arten och omfattningen av statliga bidrag som redovisas i de finansiella rapporterna,
ouppfyllda villkor och andra eventualförpliktelser/eventualtillgångar som är knutna till statliga bidrag, och
betydande förväntade minskningar av nivån på statliga bidrag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
58.Standarden ska tillämpas på finansiella rapporter för helår avseende perioder som börjar den 1 januari 2003 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för perioder som börjar före den 1 januari 2003, ska företaget lämna upplysning om detta.
59.Denna standard innehåller inga särskilda övergångsbestämmelser. När denna standard börjar tillämpas, redovisas detta i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.
60.Punkterna 5, 6, 17, 20 och 21 ändrades och punkt 14 ströks genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.
61.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 8, 15, 16, 25 och 30 ändrades och att punkterna 9, 17–21, 23, 47 och 48 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 13.
62.Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41), som utfärdades i juni 2014, innebar att punkterna 1–5, 8, 24 och 44 ändrades och att punkterna 5A–5C och 63 lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8.
63.Under den rapportperiod i vilken Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) tillämpas för första gången behöver ett företag inte lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för den aktuella perioden. Ett företag ska dock lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för varje tidigare redovisad period.
64.Genom IFRS 16, utfärdad i januari 2016, ändrades punkt 2. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 16.
65.Årliga förbättringar av IFRS-standarder 2018–2020, som utfärdades i maj 2020, innebar att punkt 22 ändrades. Ett företag ska tillämpa den ändringen på värderingar till verkligt värde per eller efter början av det första räkenskapsår som börjar den 1 januari 2022 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.