IAS 1 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/2822 – antagande av Classification of Liabilities as Current or Non-current och Non-current Liabilities with Covenants, Amendments to IAS 1

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2022/357 – antagande av Disclosure of Accounting policies, Amendments to IAS 1

  • (EU) 2021/2036 – följdändringar vid antagande av IFRS 17 Insurance Contracts

  • (EU) 2019/2104 – antagande av Definition of Material, Amendments to IAS 1 and IAS 8

  • (EU) 2019/2075 – antagande av Amendments to References to the Conceptual Framework in IFRS Standards

  • (EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases

  • (EU) 2016/2067 – följdändringar vid antagande av IFRS 9 Financial Instruments

  • (EU) 2016/1905 – följdändringar vid antagande av IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers

  • (EU) 2015/2406 – antagande av Disclosure Initiative, Amendments to IAS 1

  • (EU) 2015/2113 – följdändringar vid antagande av Bearer Plants, Amendments to IAS 16 and IAS 41

  • (301/2013/EU) – följdändringar vid antagande av Annual Improvements to IFRSs 2009–2011 Cycle

  • (1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement

  • (1254/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities

  • (1254/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 10 Consolidated Financial Statements

  • (475/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IAS 19 Employee Benefits

  • (475/2012/EU) – antagande av Presentation of Items of Other Comprehensive Income, Amendments to IAS 1

  • (149/2011/EU) – antagande av Improvements to IFRSs

  • (243/2010/EU) – antagande av Improvements to IFRSs

  • (494/2009/EG) – följdändringar vid antagande av Consolidated and Separate Financial Statements, Amendments to IAS 27

  • (70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs

  • (53/2009/EG) – antagande av Puttable Financial Instruments and Obligations Arising on Liquidation, Amendments to IAS 32 and IAS 1

Syfte

1.Denna standard föreskriver grunden för utformning av generella finansiella rapporter för att säkerställa jämförbarhet både med företagets egna finansiella rapporter för tidigare perioder och med andra företags finansiella rapporter. Den innehåller övergripande krav avseende de finansiella rapporternas utformning, riktlinjer för deras struktur och minimikrav på innehållet i dem.

Tillämpningsområde

2.Ett företag ska tillämpa denna standard vid upprättande och utformning av generella finansiella rapporter enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

3.Andra IFRS innehåller krav på redovisning och värdering av och upplysning om särskilda transaktioner och andra händelser.

4.Denna standard tillämpas inte på strukturen och innehållet i finansiella rapporter för delår i sammandrag, upprättade enligt IAS 34 Delårsrapportering. Punkterna 15–35 gäller dock sådana finansiella rapporter. Denna standard tillämpas i lika mån av alla företag, inklusive dem som utformar koncernredovisning enligt IFRS 10 Koncernredovisning och dem som utformar separata finansiella rapporter enligt IAS 27 Separata finansiella rapporter.

5.I denna standard används terminologi som passar vinstdrivande företag, inklusive affärsdrivande företag i den offentliga sektorn. Om företag med aktiviteter utan vinstsyfte inom den privata sektorn eller offentliga sektorn tillämpar standarden kan de behöva ändra beteckningarna på vissa poster i de finansiella rapporterna och på de finansiella rapporterna i sig.

6.På motsvarande sätt kan företag som saknar eget kapital enligt definitionen i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (exempelvis vissa värdepappersfonder) och företag vars aktiekapital inte är eget kapital (exempelvis vissa ekonomiska föreningar) behöva anpassa utformningen i de finansiella rapporterna av medlemmars eller andelsinnehavares andelar.

Definitioner

7.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  • Redovisningsprinciper definieras i punkt 5 i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel och begreppet används med samma innebörd i denna standard.

  • Generella finansiella rapporter (”finansiella rapporter”) är sådana rapporter som är avsedda att tillgodose behoven hos användare som inte har sådan ställning att de kan kräva att ett företag upprättar rapporter som är anpassade till deras speciella informationsbehov.

  • Praktiskt ogenomförbart: Att tillämpa ett krav är praktiskt ogenomförbart när företaget inte kan tillämpa det trots att det gjort varje rimlig ansträngning för att göra det.

  • International Financial Reporting Standards (IFRS) är standarder och tolkningar som utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB). De består av

    1. International Financial Reporting Standards (IFRS),

    2. internationella redovisningsstandarder (IAS),

    3. IFRIC-tolkningar, och

    4. SIC-tolkningar.1

  • Väsentlig: Information är väsentlig om utelämnande, felaktig redovisning eller fördunkling av den rimligen kan antas påverka de beslut som de primära användarna av de generella finansiella rapporterna fattar på grundval av dessa finansiella rapporter, som innehåller finansiell information om ett särskilt rapporterande företag.

    Väsentligheten beror på informationens art eller omfattning, eller bådadera. Ett företag bedömer huruvida information, antingen enskild eller i kombination med annan information, är väsentlig mot bakgrund av de finansiella rapporterna som helhet.

    Information är fördunklad om den kommuniceras på ett sätt som skulle få en liknande effekt för primära användare av finansiella rapporter som ett utelämnande eller en felaktig redovisning skulle få. Följande är exempel på omständigheter som kan resultera i att väsentlig information fördunklas:

    1. Information om en väsentlig post, transaktion eller annan händelse redovisas i de finansiella rapporterna, men de formuleringar som används är vaga eller otydliga.

    2. Information om en väsentlig post, transaktion eller annan händelse är utspridd i de finansiella rapporterna.

    3. Olikartade poster, transaktioner eller andra händelser är aggregerade på ett olämpligt sätt.

    4. Likartade poster, transaktioner eller andra händelser är uppdelade på ett olämpligt sätt.

    5. Begripligheten i de finansiella rapporterna begränsas till följd av att väsentlig information döljs av oväsentlig information i sådan utsträckning att en primär användare inte kan avgöra vilken information som är väsentlig.

    För att bedöma huruvida information rimligen kan antas påverka de beslut som de primära användarna av ett särskilt rapporterande företags generella finansiella rapporter fattar, måste ett företag beakta dessa användares egenskaper men även företagets egna omständigheter.

    Många befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer kan inte begära att rapporterande företag ska tillhandahålla information direkt, utan måste förlita sig på generella finansiella rapporter för mycket av den finansiella information de behöver. Dessa aktörer är följaktligen de primära användare som de generella finansiella rapporterna riktar sig till. Finansiella rapporter tas fram för användare som har en rimlig kunskap om affärsverksamhet och ekonomi och som granskar och analyserar informationen noggrant. Ibland kan även kunniga och noggranna användare behöva konsultera en rådgivare för att förstå information om komplexa ekonomiska fenomen.

  • Noter innehåller information utöver den som presenteras i rapporten över finansiell ställning, rapport(erna) över resultat och övrigt totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden. Noter innehåller beskrivningar eller uppdelningar av poster som redovisas i dessa rapporter och information om poster som inte uppfyller kraven på att redovisas i dessa rapporter.

  • Övrigt totalresultat består av intäkts- och kostnadsposter (inklusive omklassificeringsjusteringar) som inte redovisas i resultatet enligt vad som krävs eller tillåts enligt andra IFRS.

     Komponenterna i övrigt totalresultat innefattar

    a.

    förändringar i omvärderingsreserv (se IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar),

    b.

    omvärderingar av förmånsbestämda planer (se IAS 19 Ersättningar till anställda),

    c.

    vinster och förluster som uppkommer vid omräkning av en utlandsverksamhets finansiella rapporter (se IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser),

    d.

    vinster och förluster från placeringar i egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 5.7.5 i IFRS 9 Finansiella instrument,

    da.

    vinster och förluster på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 4.1.2A i IFRS 9,

    e.

    den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument i en kassaflödessäkring och vinster och förluster på säkringsinstrument som säkrar placeringar i egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med punkt 5.7.5 i IFRS 9 (se kapitel 6 i IFRS 9),

    f.

    för vissa skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, storleken på förändringen i verkligt värde som härrör från förändringarna i skuldens kreditrisk (se punkt 5.7.7 i IFRS 9),

    g.

    förändringar i en options tidsvärde vid uppdelning av realvärdet och tidsvärdet i ett optionsavtal och identifiering av endast förändringar i optionens realvärde som säkringsinstrument (se kapitel 6 i IFRS 9),

    h.

    förändringar i värdet på terminsdelar i terminskontrakt vid uppdelning av terminsdelen och avistadelen i ett terminskontrakt och identifiering av endast förändringar i avistadelen som säkringsinstrument, och förändringar i värdet för valutabasisspreaden för ett finansiellt instrument när det undantas från identifieringen av det finansiella instrumentet som säkringsinstrument (se kapitel 6 i IFRS 9),

    i.

    finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal utfärdade inom tillämpningsområdet för IFRS 17 Försäkringsavtal som undantas från resultatet när de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från försäkringsavtal delas upp för att i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom en systematisk fördelning i enlighet med punkt 88 b i IFRS 17, eller ett belopp som eliminerar bristande överensstämmelse i redovisningen med de finansiella intäkter eller kostnader som härrör från de underliggande posterna, i enlighet med punkt 89 b i IFRS 17, och

    j.

    finansiella intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal vilka undantas från resultatet när de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från återförsäkring delas upp för att i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom en systematisk fördelning i enlighet med punkt 88 b i IFRS 17.

  • Ägare är innehavare av instrument som klassificeras som eget kapital.

  • Resultat är intäkter minus kostnader, exklusive komponenterna i övrigt totalresultat.

  • Omklassificeringsjusteringar är belopp som omklassificerats till resultatet i den aktuella perioden och som har redovisats i övrigt totalresultat i den aktuella eller i tidigare perioder.

  • Summa totalresultat är förändringen i eget kapital under en period till följd av transaktioner och andra händelser, andra än sådana förändringar som är följden av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare.

    Summa totalresultat består av alla komponenter i ”resultat” och ”övrigt totalresultat”.

Definitionen av IFRS har ändrats efter de namnändringar som infördes genom omarbetningen 2010 av IFRS Foundations stadgar.

8.Även om begreppen ”övrigt totalresultat”, ”resultat” och ”summa totalresultat” används i denna standard kan ett företag använda andra begrepp för att beskriva summorna så länge innebörden är tydlig. Exempelvis kan ett företag använda begreppet ”nettoresultat” för att beskriva resultatet.

8A.Följande begrepp beskrivs i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och används i denna standard med de innebörder som anges i IAS 32:

  1. inlösbart finansiellt instrument klassificerat som egetkapitalinstrument (beskrivs i punkterna 16A och 16B i IAS 32), och

  2. instrument som ålägger företaget att bara vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part och som klassificeras som egetkapitalinstrument (beskrivs i punkterna 16C och 16D i IAS 32).

Finansiella rapporter

Finansiella rapporters syfte

9.Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställning och finansiella resultat. Syftet med finansiella rapporter är att ge information om ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar för en rad olika kategorier av användare vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts den. För att uppnå detta syfte innehåller finansiella rapporter information om ett företags

  1. tillgångar,

  2. skulder,

  3. eget kapital,

  4. intäkter och kostnader, inklusive vinster och förluster,

  5. tillskott från och värdeöverföring till ägare i deras egenskap av ägare, och

  6. kassaflöden.

Denna information, tillsammans med annan information i noterna, underlättar för användare av finansiella rapporter att förutsäga företagets framtida kassaflöden och, i synnerhet, deras tidpunkt och säkerhet.

Fullständiga finansiella rapporter

10.Fullständiga finansiella rapporter utgörs av

a.

en rapport över finansiell ställning vid periodens slut,

b.

en rapport över resultat och övrigt totalresultat för perioden,

c.

en rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

d.

en rapport över kassaflöden för perioden,

e.

noter, som består av väsentlig information om redovisningsprinciper och annan förklarande information,

ea.

jämförande information för den föregående perioden enligt vad som anges i punkterna 38 och 38A, och

f.

en rapport över finansiell ställning per den föregående periodens början då ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter, eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter i enlighet med punkterna 40A–40D.

Ett företag får använda andra benämningar på rapporterna än dem som används i denna standard. Ett företag får exempelvis använda benämningen ”rapport över totalresultat” i stället för ”rapport över resultat och övrigt totalresultat”.

10A.Ett företag får redovisa en enda rapport över resultat och övrigt totalresultat, med resultat och övrigt totalresultat redovisade i två avsnitt. Avsnitten ska redovisas tillsammans, där resultatavsnittet redovisas först direkt åtföljt av avsnittet övrigt totalresultat. Ett företag får redovisa resultatavsnittet i en separat rapport över resultat. I det fallet ska den separata rapporten över resultat omedelbart föregå rapporten över totalresultat, vilken ska inledas med resultatet.

11.Ett företag ska med samma vikt redovisa samtliga finansiella rapporter i sina fullständiga finansiella rapporter.

12.har upphävts.

13.Många företag lämnar, vid sidan av de finansiella rapporterna, en ekonomisk översikt i vilken företagsledningen beskriver och förklarar huvuddragen i företagets finansiella resultat och finansiella ställning samt de viktigaste osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. En sådan översikt kan inbegripa en genomgång av

  1. de viktigaste faktorer som bestämmer finansiellt resultat, inklusive omvärldsförändringar inom företagets verksamhetsområde, företagets åtgärder med anledning av dessa förändringar och effekten därav, samt företagets policy för investeringar för bibehållande och förbättring av finansiellt resultat inklusive företagets utdelningspolitik,

  2. företagets finansieringskällor och mål för skuldsättningsgrad, och

  3. de av företagets resurser som inte redovisas i rapporten över finansiell ställning enligt IFRS.

14.Många företag lämnar även rapporter och redogörelser vid sidan av de finansiella rapporterna, såsom miljörapporter och förädlingsvärdesanalyser. Detta gäller i synnerhet i branscher i vilka miljöfaktorer är betydande och då personalen betraktas som en viktig användargrupp. Rapporter och redogörelser som lämnas vid sidan av de finansiella rapporterna omfattas inte av IFRS.

Allmänna drag

Rättvisande bild och förenlighet med IFRS

15.Finansiella rapporter ska ge en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Rättvisande bild kräver ett troget återgivande av effekterna av transaktioner, andra händelser och förhållanden enligt de definitioner av och redovisningsvillkor för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som framställs i Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering (det konceptuella ramverket). Tillämpningen av IFRS, med ytterligare upplysning där så krävs, förutsätts leda till finansiella rapporter som ger en rättvisande bild.

16.Ett företag vars finansiella rapporter följer IFRS ska göra ett uttryckligt uttalande utan förbehåll om sådant iakttagande i noterna. Ett företag ska inte beskriva finansiella rapporter som att de följer IFRS såvida de inte följer samtliga krav i IFRS.

17.Under praktiskt taget alla omständigheter uppnår ett företag en rättvisande bild genom iakttagande av tillämpbara IFRS. En rättvisande bild kräver också att ett företag

  1. ska välja och tillämpa redovisningsprinciper enligt IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. IAS 8 innehåller en hierarki med auktoritativ vägledning som företagsledningen överväger i avsaknad av en IFRS som särskilt gäller en post,

  2. ska redovisa information, inklusive uppgifter om redovisningsprinciper, på ett sätt som gör att den är relevant, tillförlitlig, jämförbar och begriplig,

  3. ska lämna ytterligare upplysningar när tillämpning av de särskilda kraven i IFRS inte är tillräcklig för att göra det möjligt för användarna att förstå inverkan av vissa transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och finansiella resultat.

18.Ett företag kan inte korrigera olämpliga redovisningsprinciper genom vare sig upplysning om de redovisningsprinciper som använts eller noter eller förklaringar.

19.I de ytterst sällsynta fall där företagsledningen kommer fram till att ett iakttagande av ett krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot de finansiella rapporternas syfte, såsom det framställs i det konceptuella ramverket, ska företaget avvika från kravet på det sätt som anges i punkt 20 om det relevanta tillsynsregelverket kräver, eller i annat fall inte förbjuder, en sådan avvikelse.

20.När ett företag avviker från ett krav i en IFRS enligt punkt 19 ska det upplysa om

  1. att företagsledningen kommit fram till att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden,

  2. att det har följt tillämpliga IFRS, förutom att det avvikit från ett visst krav i syfte att uppnå en rättvisande bild,

  3. titeln på den IFRS från vilken företaget har avvikit, avvikelsens karaktär, inklusive den behandling som skulle krävas enligt denna IFRS, anledningen till att den behandlingen skulle vara så missvisande under omständigheterna att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i det konceptuella ramverket samt den behandling som använts, och

  4. för varje redovisad period, avvikelsens effekt på varje post i de finansiella rapporterna som skulle ha redovisats enligt kravet.

21.När ett företag har avvikit från ett krav i en IFRS under en tidigare period och denna avvikelse påverkar de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna för den aktuella perioden, ska det lämna upplysningar om detta enligt punkt 20 c och d.

22.Punkt 21 tillämpas exempelvis när ett företag i en tidigare period gjorde en avvikelse från ett krav i en IFRS avseende värderingen av tillgångar eller skulder och denna avvikelse påverkar den värdering av förändringar i tillgångar och skulder som redovisas i den aktuella periodens finansiella rapporter.

23.I de ytterst sällsynta fall där företagsledningen kommer fram till att ett iakttagande av ett krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot de finansiella rapporternas syfte såsom det framställs i det konceptuella ramverket, men när det relevanta tillsynsregelverket förbjuder avvikelse från kravet ska företaget, i största möjliga mån, minska de upplevda missvisande aspekterna av att följa kravet genom att upplysa om

  1. titeln på den IFRS det gäller, kravets karaktär och anledningen till att företagsledningen har kommit fram till att ett iakttagande av det kravet är så missvisande under omständigheterna att det strider mot de finansiella rapporternas syfte såsom det framställs i det konceptuella ramverket, och

  2. för varje redovisad period de justeringar av varje post i de finansiella rapporterna som företagsledningen har kommit fram till skulle vara nödvändiga för att ge en rättvisande bild.

24.Vad gäller punkterna 19–23 skulle information strida mot de finansiella rapporternas syfte när den inte utgör ett troget återgivande av de transaktioner, andra händelser och förhållanden som den antingen gör gällande att den återger eller rimligen kan antas återge, och följaktligen skulle informationen sannolikt påverka ekonomiska beslut som fattas av användare av finansiella rapporter. Vid bedömning av huruvida ett iakttagande av ett visst krav i en IFRS skulle vara så missvisande att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i det konceptuella ramverket överväger företagsledningen

  1. varför finansiella rapporters syfte inte uppnås under dessa särskilda omständigheter, och

  2. hur företagets omständigheter skiljer sig från dem som föreligger för andra företag som följer kravet. Om andra företag med liknande omständigheter följer kravet, antas, om inte annat kan påvisas, att företagets iakttagande av kravet inte skulle vara så missvisande att det skulle strida mot finansiella rapporters syfte såsom det framställs i det konceptuella ramverket.

Fortlevnadsprincipen

25.Vid upprättande av finansiella rapporter ska företagsledningen göra en bedömning av ett företags förmåga att fortsätta verksamheten. Ett företag ska upprätta finansiella rapporter utifrån fortlevnadsprincipen, såvida företagsledningen inte antingen har för avsikt att avveckla företaget eller att upphöra med verksamheten eller inte har något annat realistiskt alternativ än att göra det. När företagsledningen vid sin bedömning känner till väsentliga osäkerhetsfaktorer rörande händelser eller förhållanden som kan ge upphov till betydande tvivel beträffande företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska företaget lämna upplysning om dessa osäkerhetsfaktorer. När ett företag inte upprättar finansiella rapporter utifrån fortlevnadsprincipen, ska det upplysa om detta, jämte om den grund enligt vilken de finansiella rapporterna upprättats samt skälet till att företaget inte anses kunna fortsätta sin verksamhet.

26.Vid bedömning av om antagandet om fortlevnad är lämpligt beaktar företagsledningen all tillgänglig information om framtiden, vilken minst omfattar, men inte begränsas till, tolv månader efter rapportperiodens slut. Omfattningen av överväganden beror på förhållandena i varje enskilt fall. När ett företag har haft en lönsam verksamhet under en längre tid och har säkerställd finansiering, kan företaget fastställa att fortlevnadsprincipen är lämplig, utan en detaljerad analys. I andra fall kan företagsledningen behöva beakta en rad olika faktorer, rörande aktuell och förväntad lönsamhet, amorteringsplaner och potentiella källor till ersättningsfinansiering innan den är övertygad om att fortlevnadsprincipen är lämplig.

Periodiseringsprincipen

27.Ett företag ska, med undantag för information om kassaflöden, upprätta sina finansiella rapporter genom tillämpning av periodiseringsprincipen.

28.När periodiseringsprincipen används redovisar ett företag poster som tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader (de finansiella rapporternas huvudgrupper) när de motsvarar definitionerna och uppfyller redovisningskriterierna för dessa huvudgrupper i det konceptuella ramverket.

Väsentlighet och sammanslagningar

29.Ett företag ska separat redovisa varje väsentlig kategori av likartade poster. Ett företag ska separat redovisa poster av olikartad karaktär eller med olikartad funktion såvida de inte är oväsentliga.

30.Finansiella rapporter är resultatet av bearbetningar av ett stort antal transaktioner eller andra händelser som slagits samman i kategorier beroende på karaktär eller funktion. Den sista etappen i denna process av sammanslagning och klassificering består i att utforma klassificerade uppgifter i sammandrag, som utgör poster i de finansiella rapporterna. Om en post i sig inte är väsentlig, slås den samman med andra poster antingen i dessa rapporter eller i noterna. En post som inte är tillräckligt väsentlig för att anges separat i dessa rapporter kan behöva anges separat i noterna.

30A.Vid tillämpning av denna och andra IFRS ska ett företag, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter, besluta hur det sammanställer information i de finansiella rapporterna, vilket inbegriper noterna. Ett företag ska inte minska förståbarheten i sina finansiella rapporter genom att fördunkla väsentlig information med oväsentlig information eller genom att slå samman väsentliga poster av olika art eller med olika funktion.

31.I vissa IFRS anges information som måste ingå i de finansiella rapporterna, vilket inbegriper noterna. Ett företag behöver inte lämna någon särskild upplysning som krävs av en IFRS om informationen som följer av den upplysningen inte är väsentlig. Detta gäller även om standarden innehåller en förteckning över särskilda krav eller beskriver dem som minimikrav. Ett företag ska också överväga att lämna ytterligare upplysningar när tillämpning av de särskilda kraven i IFRS inte är tillräckligt för att göra det möjligt för användarna av de finansiella rapporterna att förstå inverkan av vissa transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning och finansiella resultat.

Kvittning

32.Ett företag ska inte kvitta tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader såvida detta inte krävs eller är tillåtet enligt en IFRS.

33.Ett företag redovisar såväl tillgångar och skulder som intäkter och kostnader var för sig. Kvittning i rapporten eller rapporterna över resultat och övrigt totalresultat eller över finansiell ställning minskar användarnas möjligheter både att förstå de transaktioner, andra händelser och förhållanden som har inträffat och att bedöma företagets framtida kassaflöden, utom när kvittning återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktionen eller den andra händelsen. Värdering av tillgångar netto efter avdrag för värdereglering – exempelvis för inkurans i varulager eller för osäkra fordringar – är inte kvittning.

34.IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder kräver att ett företag värderar intäkter från avtal med kunder till det ersättningsbelopp som företaget förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot överföringen av utlovade varor eller tjänster. Till exempel speglar det intäktsbelopp som redovisas eventuella handelsrabatter och mängdrabatter. Ett företag genomför, i den ordinarie verksamheten, andra transaktioner som inte genererar intäkter, men som har betydelse för den huvudsakliga intäktsgenererande verksamheten. Ett företag redovisar resultaten av sådana transaktioner när denna redovisning återspeglar transaktionens eller någon annan händelses innebörd, genom att eventuell inkomst kvittas mot de utgifter som uppkommer vid transaktionen i fråga. Till exempel

  1. redovisar ett företag vinster och förluster vid avyttring av anläggningstillgångar, inklusive placeringar och rörelsetillgångar, genom att från ersättningsbeloppet vid avyttringen dra av tillgångens redovisade värde och därtill hänförliga försäljningskostnader, och

  2. kan ett företag nettoredovisa utgifter hänförliga till en avsättning som redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och som ersätts enligt avtal med tredje part (exempelvis en leverantörsgaranti) mot den hänförliga ersättningen.

35.Dessutom nettoredovisar ett företag vinster och förluster som härrör från en grupp likartade transaktioner, exempelvis valutakursvinster och valutakursförluster eller vinster och förluster på finansiella instrument som innehas för handel. Ett företag redovisar emellertid sådana vinster och förluster var för sig om de är väsentliga.

Rapporteringsfrekvens

36.Ett företag ska avge fullständiga finansiella rapporter (inklusive jämförande information) minst en gång per år. När ett företag ändrar slutet på rapportperioden och utformar finansiella rapporter för en period som är längre eller kortare än ett år ska ett företag upplysa om, utöver vilken period de finansiella rapporterna omfattar

  1. anledningen till att en längre eller kortare period används, och

  2. det faktum att de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna inte är helt jämförbara.

37.Normalt upprättar ett företag konsekvent finansiella rapporter för en period på ett år. Vissa företag föredrar emellertid av praktiska skäl att rapporterna omfattar exempelvis en period om 52 veckor. Denna standard förhindrar inte detta.

Jämförande information

Minsta jämförande information

38.Förutom i de fall IFRS tillåter eller kräver annorlunda ska ett företag lämna jämförande information för den föregående perioden avseende alla redovisade belopp i den aktuella periodens finansiella rapporter. Ett företag ska lämna jämförande information för de kommenterande och beskrivande avsnitten om detta är av betydelse för förståelsen av den aktuella periodens finansiella rapporter.

38A.Ett företag ska minst lägga fram två rapporter över finansiell ställning, två rapporter över resultat och övrigt totalresultat, två separata rapporter över resultat (om sådana lämnas), två rapporter över kassaflöden och två rapporter över förändringar i eget kapital, samt hänförliga noter.

38B.I vissa fall är kommentarerna i de finansiella rapporterna beträffande den föregående perioden eller de föregående perioderna relevanta även för den aktuella perioden. Exempelvis kan ett företag under den aktuella perioden lämna uppgifter om en rättstvist vars utgång var oviss vid slutet av den föregående rapportperioden och som fortfarande inte är avgjord. Användare kan ha nytta av att information lämnas om att ovissheten förelåg i slutet av den föregående rapportperioden och av att information lämnas om de åtgärder som har vidtagits under perioden för att avlägsna ovissheten.

Ytterligare jämförande information

38C.Ett företag får lägga fram jämförande information utöver de minsta jämförande finansiella rapporter som krävs enligt IFRS så länge den informationen tas fram i överensstämmelse med IFRS. Denna jämförande information kan bestå av en eller flera rapporter som det hänvisas till i punkt 10, men behöver inte innehålla en komplett uppsättning finansiella rapporter. När så är fallet ska företaget lägga fram noter som hänför sig till dessa tillkommande rapporter.

38D.Ett företag får exempelvis lägga fram en tredje rapport över resultat och övrigt totalresultat (och därigenom redovisa den aktuella perioden, den föregående perioden och ytterligare en jämförelseperiod). Företaget är dock inte skyldigt att lägga fram en tredje rapport över finansiell ställning, en tredje rapport över kassaflöden eller en tredje rapport över förändringar i eget kapital (dvs. en ytterligare jämförande finansiell rapport). Företaget är skyldigt att i noterna till de finansiella rapporterna lägga fram den jämförande information som är hänförlig till den ytterligare rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

39–40.har upphävts.

Byte av redovisningsprincip, retroaktiv omräkning eller omklassificering

40A.Ett företag ska utöver de minsta jämförande finansiella rapporter som krävs i punkt 38A lägga fram en tredje rapport över finansiell ställning per den föregående periodens början om

  1. det tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt, gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter eller omklassificerar poster i sina finansiella rapporter, och

  2. den retroaktiva tillämpningen, retroaktiva omräkningen eller omklassificeringen har en väsentlig inverkan på informationen i rapporten över finansiell ställning per den föregående periodens början.

40B.Under de omständigheter som beskrivs i punkt 40A ska ett företag lägga fram tre rapporter över finansiell ställning, nämligen per

  1. den aktuella periodens slut,

  2. den föregående periodens slut, och

  3. den föregående periodens början.

40C.När ett företag är skyldigt att lägga fram en ytterligare rapport över finansiell ställning i enlighet med punkt 40A måste det lämna den information som krävs i punkterna 41–44 och IAS 8. Det behöver dock inte redovisa de tillhörande noterna till rapporten över periodens ingående finansiella ställning per den föregående periodens början.

40D.Datumet för den rapporten över periodens ingående finansiella ställning ska vara början av den föregående perioden oavsett om ett företags finansiella rapporter redovisar jämförande information för tidigare perioder (såsom är tillåtet enligt punkt 38C).

41.Om ett företag ändrar uppställningen eller klassificeringen av poster i sina finansiella rapporter, ska företaget omklassificera jämförelsebelopp utom i de fall en omklassificering är praktiskt ogenomförbar. När ett företag omklassificerar jämförelsebelopp ska det lämna upplysningar om följande (inklusive per den föregående periodens början):

  1. omklassificeringens karaktär,

  2. beloppet för varje post eller kategori av poster som omklassificeras, och

  3. anledningen till omklassificeringen.

42.När det är praktiskt ogenomförbart att omklassificera jämförelsebelopp, ska ett företag upplysa om

  1. anledningen till att beloppen inte omklassificeras, och

  2. karaktären på de justeringar som skulle ha genomförts om beloppen hade blivit omklassificerade.

43.Förbättrad jämförbarhet av information mellan perioder hjälper användare när de fattar ekonomiska beslut, särskilt genom att möjliggöra bedömning av trender i ekonomisk information i prognossyfte. I vissa fall är det praktiskt ogenomförbart att omklassificera jämförande information för en viss tidigare period för att uppnå jämförbarhet med den aktuella perioden. Exempelvis kan det förekomma att ett företag inte har samlat in grunduppgifter under den tidigare perioden eller de tidigare perioderna på ett sätt som möjliggör en omklassificering och det kan vara praktiskt ogenomförbart att återskapa informationen.

44.I IAS 8 anges de justeringar som måste göras av den jämförande informationen när ett företag byter redovisningsprincip eller rättar ett fel.

Konsekvent utformning

45.Ett företag ska behålla utformningen och klassificeringen av posterna i de finansiella rapporterna från en period till nästa såvida inte

  1. det är uppenbart, efter en betydande förändring av verksamhetens karaktär eller en översyn av företagets finansiella rapporter, att en annan utformning eller klassificering skulle vara mer lämplig med hänsyn till kriterierna för val och tillämpning av redovisningsprinciper i IAS 8, eller

  2. en IFRS kräver en ändring av utformningen.

46.Exempelvis kan ett betydande förvärv eller en betydande avyttring eller en översyn av utformningen av de finansiella rapporterna tyda på att de finansiella rapporterna behöver utformas på annat sätt. Ett företag ändrar de finansiella rapporternas utformning endast om ändringen leder till information som är tillförlitlig och mer relevant för användare av de finansiella rapporterna och det är troligt att den förändrade strukturen är bestående, så att den inte leder till en försämrad jämförbarhet. När sådana förändringar av utformningen genomförs omklassificerar företaget den jämförande informationen enligt punkterna 41 och 42.

Struktur och innehåll

Inledning

47.I denna standard krävs vissa upplysningar i rapporten över finansiell ställning, rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat eller i rapporten över förändringar i eget kapital samt upplysning om andra poster antingen i dessa rapporter eller i noterna. I IAS 7 Rapport över kassaflöden anges krav på utformningen av information om kassaflöden.

48.I denna standard används ibland begreppet ”upplysning” i vid bemärkelse och omfattar då poster som redovisas i de finansiella rapporterna. Upplysningar krävs också enligt andra IFRS. Såvida annat ej anges på annan plats i denna standard eller i annan IFRS kan sådana upplysningar lämnas i de finansiella rapporterna.

Identifiering av de finansiella rapporterna

49.Ett företag ska tydligt identifiera och särskilja de finansiella rapporterna från annan information i samma publicerade dokument.

50.IFRS är tillämpliga enbart på finansiella rapporter och inte nödvändigtvis på annan information som lämnas i en årsredovisning, handling som inlämnas till tillsynsmyndighet eller i ett annat dokument. Det är därför viktigt att användarna kan särskilja information som är upprättad enligt IFRS från annan information som kan vara användbar för användare men som inte behandlas i dessa krav.

51.Ett företag ska tydligt identifiera varje finansiell rapport och noterna. Dessutom ska ett företag lämna följande information på ett tydligt sätt och vid behov upprepa den för att den redovisade informationen ska vara begriplig:

  1. namnet på det rapporterande företaget eller annan identifiering av detta samt varje förändring i denna information sedan den föregående rapportperiodens slut,

  2. huruvida de finansiella rapporterna avser ett enskilt företag eller en koncern,

  3. datumet för rapportperiodens slut eller för den period som de finansiella rapporterna eller noterna omfattar,

  4. rapporteringsvalutan, enligt definition i IAS 21, och

  5. den mätstorhet med vilken beloppen är angivna i de finansiella rapporterna.

52.Ett företag uppfyller kraven i punkt 51 genom att ange lämpliga rubriker på sidor, rapporter, noter, spalter och liknande. Bedömning krävs för att avgöra det bästa sättet att presentera denna information. När ett företag exempelvis presenterar sina finansiella rapporter elektroniskt, används inte alltid sidindelning – ett företag presenterar då ovanstående uppgifter för att säkerställa att informationen i de finansiella rapporterna är begriplig.

53.Ett företag gör ofta finansiella rapporter mer begripliga genom att presentera information i tusental eller miljontal av rapporteringsvalutan. Detta är acceptabelt om företaget upplyser om den mätstorhet med vilken beloppen är angivna och om väsentlig information inte utelämnas.

Rapport över finansiell ställning

Information som ska redovisas i rapporten över finansiell ställning

54.Rapporten över finansiell ställning ska innefatta poster som visar belopp för följande:

a.

materiella anläggningstillgångar,

b.

förvaltningsfastigheter,

c.

immateriella tillgångar,

d.

finansiella tillgångar (exklusive belopp enligt e, h och i),

da.

portföljer med avtal som ingår i tillämpningsområdet för IFRS 17 och som är tillgångar, uppdelade i enlighet med punkt 78 i IFRS 17,

e.

placeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden,

f.

biologiska tillgångar inom tillämpningsområdet för IAS 41 Jord- och skogsbruk,

g.

varulager,

h.

kundfordringar och andra fordringar,

i.

likvida medel,

j.

summan av alla tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning och tillgångar som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter,

k.

leverantörsskulder och andra skulder,

l.

avsättningar,

m.

finansiella skulder (exklusive belopp enligt k och l),

ma.

portföljer med avtal som ingår i tillämpningsområdet för IFRS 17 och som är skulder, uppdelade i enlighet med punkt 78 i IFRS 17,

n.

skulder och fordringar för aktuell skatt, enligt definition i IAS 12 Inkomstskatter,

o.

uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar, enligt definition i IAS 12,

p.

skulder som ingår i avyttringsgrupper klassificerade som att de innehas för försäljning enligt IFRS 5,

q.

innehav utan bestämmande inflytande, redovisade i eget kapital, och

r.

emitterat kapital och reserver hänförliga till ägare av moderföretaget.

55.Ett företag ska redovisa ytterligare poster (inbegripet uppdelning av poster som förtecknas i punkt 54), rubriker och delsummor i rapporten över finansiell ställning när så är relevant för förståelsen av företagets finansiella ställning.

55A.När ett företag redovisar delsummor i enlighet med punkt 55, ska dessa delsummor

  1. bestå av poster med belopp som redovisas och värderas i enlighet med IFRS,

  2. redovisas och rubriceras på ett sådant sätt som gör de poster som utgör delsumman tydliga och begripliga,

  3. vara konsekventa från en period till en annan, i enlighet med punkt 45, och

  4. inte redovisas med större vikt än de delsummor och totalsummor som krävs enligt IFRS för rapporten över finansiell ställning.

56.När ett företag redovisar omsättnings- och anläggningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder separat i rapporten över finansiell ställning ska det inte klassificera uppskjutna skattefordringar (-skulder) som omsättningstillgångar (kortfristiga skulder).

57.I denna standard föreskrivs vare sig ordningsföljd eller format för hur ett företag redovisar poster. Punkt 54 innehåller endast en förteckning över poster som är så skilda i karaktär eller funktion att de motiverar separat redovisning i rapporten över finansiell ställning. Dessutom

  1. inkluderas poster när en posts storlek, karaktär eller funktion eller graden av sammanslagning av likartade poster är sådan att separat redovisning är relevant för en förståelse av företagets finansiella ställning, och

  2. kan beteckningar och posters ordningsföljd eller graden av sammanslagning av likartade poster ändras enligt företagets karaktär och dess transaktioners karaktär, för att tillhandahålla den information som är relevant för en förståelse av företagets finansiella ställning. Ett finansiellt institut kan exempelvis ändra ovanstående beteckningar för att lämna information som är relevant för ett finansiellt instituts verksamhet.

58.Ett företag gör bedömningen om huruvida det ska redovisa ytterligare poster separat grundat på en bedömning av

  1. tillgångars karaktär och likviditet,

  2. tillgångars funktion i företaget, och

  3. belopp, karaktär och betalningstidpunkt för skulder.

59.Användandet av olika värderingsgrunder för olika slags tillgångar tyder på att de har olika karaktär eller funktion och att ett företag därför ska redovisa dem som separata poster. Exempelvis kan olika slag av materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde eller till omvärderade belopp enligt IAS 16.

Gränsdragning mellan kortfristiga och långfristiga skulder

60.Ett företag ska klassificera omsättnings- och anläggningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder separat i rapporten över finansiell ställning enligt punkterna 66–76B, förutom när en klassificering som bygger på likviditet ger information som är tillförlitlig och mer relevant. När detta undantag tillämpas ska ett företag ta upp alla tillgångar och skulder i likviditetsordning.

Förordning (EU) 2023/2822

61.Oavsett vilken presentationsmetod som används ska ett företag upplysa om det belopp som väntas bli återvunnet eller reglerat efter mer än tolv månader för varje tillgångs- och skuldpost som kombinerar belopp som väntas bli återvunna eller reglerade

  1. inte mer än tolv månader efter rapportperioden, och

  2. mer än tolv månader efter rapportperioden.

62.När ett företag tillhandahåller varor och tjänster inom en tydligt identifierbar verksamhetscykel ger en uppdelning i rapporten över finansiell ställning av tillgångarna i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar, och av skulderna i kortfristiga och långfristiga skulder, värdefull information genom att särskilja de nettotillgångar som kontinuerligt omsätts som rörelsekapital från dem som används långsiktigt i företaget. En sådan uppdelning åskådliggör också vilka tillgångar som förväntas bli realiserade under den aktuella verksamhetscykeln och vilka skulder som förfaller till betalning under samma period.

63.För vissa företag, såsom finansiella institut, ger en indelning av tillgångar och skulder i stigande eller fallande likviditetsordning information som är tillförlitlig och mer relevant än en uppdelning i omsättnings- och anläggningstillgångar och i kort- och långfristiga skulder eftersom företaget inte tillhandahåller varor eller tjänster i en tydligt identifierbar verksamhetscykel.

64.När punkt 60 tillämpas tillåts ett företag redovisa vissa av sina tillgångar och skulder genom att klassificera dem som omsättnings- eller anläggningstillgångar och kort- och långfristiga skulder och andra i likviditetsordning när detta ger information som är tillförlitlig och mer relevant. Behovet av en blandad utformning kan uppstå när ett företag bedriver olikartade verksamheter.

65.Information om förväntade datum för realisation av tillgångar och skulder är användbar vid bedömning av ett företags likviditet och solvens. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar kräver upplysningar om förfallodagar för finansiella tillgångar och finansiella skulder. Finansiella tillgångar innefattar kundfordringar och andra fordringar och finansiella skulder innefattar leverantörsskulder och andra skulder. Information om den förväntade tidpunkten för återvinning av icke-monetära tillgångar såsom varulager och den förväntade tidpunkten för reglering av skulder såsom avsättningar är också användbar, oavsett om tillgångar delas in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar och skulder delas in i kort- och långfristiga skulder eller om sådan indelning inte görs. Exempelvis upplyser ett företag om de lagervärden som förväntas bli återvunna efter mer än tolv månader efter rapportperioden.

Omsättningstillgångar

66.Ett företag ska klassificera en tillgång som omsättningstillgång när

  1. det förväntas realisera tillgången, eller avser att sälja eller förbruka den, under företagets normala verksamhetscykel,

  2. det innehar tillgången primärt för handelsändamål,

  3. det förväntas realisera tillgången inom tolv månader efter rapportperioden, eller

  4. tillgången utgörs av likvida medel (enligt definition i IAS 7) såvida inte tillgången omfattas av restriktioner vad gäller att bytas eller användas för att reglera en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden.

Ett företag ska klassificera alla andra tillgångar som anläggningstillgångar.

67.I denna standard används begreppet ”anläggningstillgångar” som beteckning för materiella, immateriella och finansiella tillgångar av långfristig karaktär. Standarden förbjuder inte användning av alternativa beteckningar så länge innebörden är tydlig.

68.Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget anskaffar tillgångar för bearbetning till dess att företaget erhåller likvida medel för dem. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras som en del av den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från rapportperioden. Omsättningstillgångar omfattar också tillgångar som främst innehas för handelsändamål (till exempel vissa finansiella tillgångar som uppfyller definitionen av att innehas för handel i IFRS 9) och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella tillgångar.

Kortfristiga skulder

69.Ett företag ska klassificera en skuld som kortfristig när

  1. det väntar sig att reglera skulden i sin normala verksamhetscykel,

  2. det innehar skulden främst för handelsändamål,

  3. skulden ska regleras inom tolv månader efter rapportperioden, eller

  4. det inte vid slutet av rapportperioden har en rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden.

Ett företag ska klassificera alla andra skulder som långfristiga.

Förordning (EU) 2023/2822

Normal verksamhetscykel (punkt 69 a)

70.Vissa kortfristiga skulder, såsom leverantörsskulder och vissa upplupna personalkostnader och andra rörelsekostnader, är en del av det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel. Ett företag klassificerar sådana rörelserelaterade poster som kortfristiga skulder, även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter rapportperioden. Samma normala verksamhetscykel används vid klassificeringen av ett företags tillgångar och skulder. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader.

Innehas främst för handelsändamål (punkt 69 b) eller ska regleras inom tolv månader (punkt 69 c)

71.Andra kortfristiga skulder regleras inte inom ramen för den normala verksamhetscykeln, utan förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden eller innehas främst för handelsändamål. Exempel är vissa finansiella skulder som uppfyller definitionen av att innehas för handel i IFRS 9, checkräkningskrediter och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella skulder, obetalda utdelningar, inkomstskatter och andra icke rörelserelaterade skulder. Finansiella skulder som utgör långfristig finansiering (det vill säga som inte ingår i det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel) och som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden är långfristiga skulder, och omfattas av punkterna 72A–75.

Förordning (EU) 2023/2822

72.Ett företag klassificerar sina finansiella skulder som kortfristiga skulder när de förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden även om

  1. den ursprungliga löptiden översteg tolv månader, och

  2. en överenskommelse om långfristig refinansiering eller om en långfristigt ändrad amorteringsplan träffas efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande.

Rättighet att senarelägga reglering i minst tolv månader (punkt 69 d)

72A.Ett företags rättighet att senarelägga reglering av en skuld i minst tolv månader efter rapportperioden måste ha ekonomisk innebörd och, såsom framgår av punkterna 72B–75, föreligga i slutet av rapportperioden.

Förordning (EU) 2023/2822

72B.Ett företags rättighet att senarelägga reglering av en skuld som följer av ett låneavtal i minst tolv månader efter rapportperioden kan villkoras av att företaget uppfyller vissa villkor som anges i det låneavtalet (kovenanter). För tillämpningen av punkt 69 d ska sådana kovenanter

  1. påverka om denna rättighet föreligger i slutet av rapportperioden, såsom beskrivs i punkterna 74–75, om ett företag är skyldigt att uppfylla kovenanten vid eller före rapportperiodens slut; kovenanten påverkar huruvida rättigheten föreligger vid slutet av rapportperioden även om uppfyllandet av den bedöms först efter rapportperiodens slut (till exempel en kovenant baserad på företagets finansiella ställning vid rapportperiodens slut där uppfyllandet bedöms först efter rapportperiodens slut),

  2. inte påverka huruvida denna rätt föreligger i slutet av rapportperioden om ett företag är skyldigt att uppfylla kovenanten först efter rapportperiodens slut (till exempel en kovenant baserad på företagets finansiella ställning sex månader efter rapportperiodens slut).

Förordning (EU) 2023/2822

73.Om ett företag vid slutet av rapportperioden har rätt att förlänga en förpliktelse i minst tolv månader efter rapportperioden enligt en befintlig kreditlimit, klassificerar det förpliktelsen som långfristig även om den i annat fall skulle förfalla inom en kortare tidsperiod. Om företaget inte har någon sådan rätt tar det inte hänsyn till möjligheten att refinansiera förpliktelsen och klassificerar den som kortfristig.

Förordning (EU) 2023/2822

74.Om ett företag bryter mot en kovenant i ett långfristigt låneavtal vid eller före rapportperiodens slut med effekten att skulden blir betalbar vid anfordran klassificeras skulden som en kortfristig skuld även om långivaren, efter rapportperioden och innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, gick med på att inte kräva betalning till följd av avtalsbrottet. Ett företag klassificerar skulden som kortfristig eftersom det, vid rapportperiodens slut, inte har rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter detta datum.

Förordning (EU) 2023/2822

75.Ett företag klassificerar emellertid skulden som långfristig om långivaren vid rapportperiodens slut gått med på att erbjuda anstånd i minst tolv månader efter rapportperioden, under vilket företaget kan korrigera avtalsbrottet och under vilket långivaren inte kan begära omedelbar betalning.

75A.Klassificeringen av en skuld påverkas inte av sannolikheten att företaget kommer att utnyttja sin rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden. Om en skuld uppfyller kriterierna i punkt 69 för att klassificeras som långfristig, ska den klassificeras som långfristig även om företagsledningen avser att eller förväntar sig att företaget ska reglera skulden inom tolv månader efter rapportperioden, eller om företaget reglerar skulden mellan rapportperiodens slut och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Under båda dessa omständigheter kan dock företaget behöva lämna upplysningar om tidpunkten för regleringen för att göra det möjligt för användare av företagets finansiella rapporter att förstå vilken inverkan skulden har på företagets finansiella ställning (se punkterna 17 c och 76 d).

Förordning (EU) 2023/2822

76.Om följande händelser inträffar mellan rapportperiodens slut och den dag de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, lämnas upplysning om dessa händelser som händelser efter rapportperioden som inte beaktas, enligt IAS 10 Händelser efter rapportperioden:

  1. långfristig refinansiering av en skuld som är klassificerad som kortfristig (se punkt 72),

  2. ett brott mot ett långfristigt låneavtal som klassificeras som kortfristigt (se punkt 74),

  3. beviljande av anstånd från långivaren för att korrigera ett brott mot ett långfristigt låneavtal som klassificeras som kortfristigt (se punkt 75), och

  4. reglering av en skuld som klassificeras som långfristig (se punkt 75A).

Förordning (EU) 2023/2822

76ZA.Vid tillämpning av punkterna 69–75 kan ett företag klassificera skulder som följer av låneavtal som långfristiga när företagets rättighet att senarelägga reglering av dessa skulder är villkorad av att företaget uppfyller kovenanter inom tolv månader efter rapportperioden (se punkt 72B b). I sådana situationer ska företaget lämna upplysningar i noterna som gör det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå risken för att skulderna kan bli återbetalningsbara inom tolv månader efter rapportperioden, inbegripet

  1. information om kovenanterna (inbegripet typ av kovenanter och när företaget är skyldigt att uppfylla dem) och det redovisade värdet av relaterade skulder,

  2. eventuella sakförhållanden och omständigheter som tyder på att företaget kan ha svårt att uppfylla kovenanterna, till exempel att företaget under eller efter rapportperioden har vidtagit åtgärder för att undvika eller minska en potentiell överträdelse. Sådana sakförhållanden och omständigheter skulle också kunna inbegripa situationen att företaget inte skulle ha uppfyllt kovenanterna om bedömningen av uppfyllandet skulle göras på grundval av företagets omständigheter vid slutet av rapportperioden.

Förordning (EU) 2023/2822

Reglering (punkterna 69 a, 69 c och 69 d)

76A.Vid klassificering av en skuld som kortfristig eller långfristig avses med reglering en överföring till motparten som leder till utsläckning av skulden. Överföringen kan utgöras av

  1. likvida medel eller andra ekonomiska resurser – till exempel varor eller tjänster, eller

  2. företagets egna egetkapitalinstrument, såvida inte punkt 76B är tillämplig.

Förordning (EU) 2023/2822

76B.Villkor för en skuld som, om motparten så väljer, skulle kunna leda till att skulden regleras genom överföring av företagets egna egetkapitalinstrument påverkar inte dess klassificering som kortfristig eller långfristig om, med tillämpning av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, företaget klassificerar rättigheten som ett egetkapitalinstrument och redovisar det separat från skulden som en egetkapitalkomponent i ett sammansatt finansiellt instrument.

Förordning (EU) 2023/2822

Information som ska redovisas antingen i rapporten över finansiell ställning eller i noterna

77.Ett företag ska, antingen i rapporten över finansiell ställning eller i noterna, göra en underindelning av de redovisade posterna på ett lämpligt sätt med hänsyn till företagets verksamhet.

78.Detaljnivån i underindelningarna beror på kraven i IFRS och berörda belopps storlek, karaktär och funktion. Ett företag använder också de faktorer som anges i punkt 58 för att bestämma grunden för underindelningen. Upplysningarna varierar för varje post, exempelvis

  1. delas materiella anläggningstillgångar upp i slag enligt IAS 16,

  2. delas fordringar upp i kundfordringar, fordringar på närstående, förskottsbetalningar och andra belopp,

  3. delas varulager, enligt IAS 2 Varulager, in i undergrupper såsom handelsvaror, nödvändiga produktionsvaror, material, produkter i arbete och färdiga varor,

  4. delas avsättningar upp i avsättningar för ersättningar till anställda och andra poster, och

  5. delas eget kapital upp i olika klasser, såsom inbetalt eget kapital, överkurs och reserver.

79.Ett företag ska antingen i rapporten över finansiell ställning eller i rapporten över förändringar i eget kapital, eller i noterna, upplysa om följande

  1. För varje slag av aktiekapital:

    1. beslutat antal aktier,

    2. antalet emitterade och fullt betalda aktier och emitterade icke fullt betalda aktier,

    3. nominellt värde per aktie, eller att aktierna inte har något nominellt värde,

    4. en avstämning av antalet utestående aktier vid periodens början och vid periodens slut,

    5. de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till respektive aktieslag, inklusive restriktioner avseende rätten till utdelning och till återbetalning av kapital,

    6. aktier i företaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag eller intresseföretag, och

    7. aktier som är reserverade för emission enligt optionsavtal och andra försäljningsavtal avseende aktier, med uppgift om villkor och belopp.

  2. En beskrivning av karaktären hos och syftet med varje reserv under eget kapital.

80.Ett företag utan aktiekapital, såsom ett handelsbolag eller en stiftelse, ska lämna information som motsvarar den som krävs enligt punkt 79 a, med angivande av förändringar under perioden för varje slag av egetkapitalandel och de rättigheter, förmånsordningar och restriktioner som är hänförliga till varje slag av egetkapitalandel.

80A.Om ett företag har omklassificerat

  1. ett inlösbart finansiellt instrument klassificerat som egetkapitalinstrument, eller

  2. ett instrument som ålägger företaget att bara vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part och som klassificeras som egetkapitalinstrument

mellan finansiella skulder och eget kapital ska det lämna upplysning om det omklassificerade beloppet till och från respektive kategori (finansiella skulder och eget kapital) samt tidpunkten och skälet för denna omklassificering.

81.har upphävts.

Rapport över resultat och övrigt totalresultat

81A.Rapporten över resultat och övrigt totalresultat (rapport över totalresultat) ska, utöver avsnitten resultat och övrigt totalresultat, innehålla följande

  1. resultat,

  2. summa övrigt totalresultat,

  3. totalresultat för perioden, utgörande summan av resultat och övrigt totalresultat.

Om ett företag redovisar en separat rapport över resultat redovisar det inte resultatavsnittet i rapporten över totalresultat.

81B.Ett företag ska redovisa följande poster, utöver avsnitten resultat och övrigt totalresultat, som fördelning av resultat och övrigt totalresultat för perioden

  1. periodens resultat hänförligt till

    1. innehav utan bestämmande inflytande, och

    2. ägare till moderföretaget.

  2. totalresultat för perioden hänförligt till

    1. innehav utan bestämmande inflytande, och

    2. ägare till moderföretaget.

Om ett företag redovisar resultat i en separat rapport ska det redovisa a i den rapporten.

Information som ska redovisas i resultatavsnittet eller i rapporten över resultat

82.Utöver poster som krävs i andra IFRS ska resultatavsnittet eller rapporten över resultat innehålla resultatposter som redovisar följande belopp för perioden:

a.

Intäkter, med separat angivelse av

  1. ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden, och

  2. försäkringsintäkter (se IFRS 17).

aa.

Vinster och förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

ab.

Kostnader för försäkringstjänster från utfärdade avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17 (se IFRS 17).

ac.

Intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal (se IFRS 17).

b.

Finansieringskostnader.

ba.

Nedskrivningar (inbegripet återföringar av nedskrivningsförluster eller nedskrivningsvinster) som fastställts i enlighet med avsnitt 5.5 i IFRS 9.

bb.

Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal från utfärdade avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17 (se IFRS 17).

bc.

Finansiella intäkter eller kostnader från innehavda återförsäkringsavtal (se IFRS 17).

c.

Andel av resultatet i intresseföretag och joint ventures redovisade med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

ca.

Om en finansiell tillgång omklassificeras från värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde så att den värderas till verkligt värde via resultatet, eventuell vinst eller förlust som uppstår genom en skillnad mellan det tidigare upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång och dess verkliga värde på dagen för omklassificeringen (enligt definitionen i IFRS 9).

cb.

Om en finansiell tillgång omklassificeras från värderingskategorin verkligt värde via övrigt totalresultat så att den värderas till verkligt värde via resultatet, eventuell ackumulerad vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat som omklassificeras till resultatet.

d.

Skattekostnad.

e.

[utgått]

ea.

Ett samlat belopp för summan av avvecklade verksamheter (se IFRS 5).

f.

[utgått]

g.

[utgått]

h.

[utgått]

i.

[utgått]

Information som ska redovisas i avsnittet övrigt totalresultat

82A.Avsnittet övrigt totalresultat ska redovisa poster som visar belopp för perioden

  1. av poster i övrigt totalresultat (exklusive belopp enligt b), klassificerade efter posternas karaktär och uppdelade på poster som, enligt andra IFRS,

    1. inte senare kommer att omklassificeras till resultatet, och

    2. senare kommer att omklassificeras till resultatet när specifika villkor är uppfyllda,

  2. av andel av det övriga totalresultatet i intresseföretag och joint ventures redovisade med tillämpning av kapitalandelsmetoden och uppdelade på andelar i poster som, enligt andra IFRS,

    1. inte senare kommer att omklassificeras till resultatet, och

    2. senare kommer att omklassificeras till resultatet när specifika villkor är uppfyllda.

83–84.har upphävts.

85.Ett företag ska redovisa ytterligare slag av poster (inbegripet uppdelning av de poster som förtecknas i punkt 82), rubriker och delsummor i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat när så är relevant för förståelsen av företagets finansiella resultat.

85A.När ett företag redovisar delsummor i enlighet med punkt 85, ska dessa delsummor

  1. bestå av poster som omfattar belopp som redovisas och värderas i enlighet med IFRS,

  2. redovisas och rubriceras på ett sådant sätt som gör de poster som utgör delsumman tydliga och begripliga,

  3. vara konsekventa från en period till en annan, i enlighet med punkt 45, och

  4. inte redovisas med större vikt än de delsummor och totalsummor som krävs enligt IFRS i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat.

85B.Ett företag ska redovisa de poster i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat som gör eventuella delsummor som presenteras i enlighet med punkt 85 förenliga med de delsummor eller totalsummor som krävs enligt IFRS för sådan(a) rapport(er).

86.Eftersom effekterna av ett företags olika aktiviteter, transaktioner och andra händelser skiljer sig åt i fråga om frekvens, möjlighet till vinst eller förlust och förutsägbarhet, hjälper upplysningar om komponenterna i det finansiella resultatet användare att förstå det uppnådda finansiella resultatet samt att göra prognoser över framtida finansiellt resultat. Ett företag inkluderar ytterligare slag av poster i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat och ändrar de använda beteckningarna och posternas ordning när detta erfordras för att förklara delarna i det finansiella resultatet. Ett företag beaktar faktorer som innefattar intäkts- och kostnadsposters väsentlighet, karaktär och funktion. Exempelvis kan ett finansiellt institut ändra beteckningarna för att lämna information som är relevant för ett finansiellt instituts verksamhet. Ett företag kvittar inte intäkts- och kostnadsposter såvida inte villkoren i punkt 32 är uppfyllda.

87.Ett företag ska inte redovisa några intäkts- och kostnadsposter som extraordinära poster, vare sig i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat eller i noterna.

Periodens resultat

88.Ett företag ska redovisa alla intäkts- och kostnadsposter för en period i resultatet såvida inte en IFRS kräver eller tillåter annat.

89.I vissa IFRS anges omständigheter när ett företag redovisar vissa poster utanför resultatet för den aktuella perioden. IAS 8 behandlar två sådana omständigheter: rättelsen av fel och effekten av byten av redovisningsprinciper. I andra IFRS krävs eller tillåts att komponenter i övrigt totalresultat som motsvarar det konceptuella ramverkets definition av intäkt eller kostnad exkluderas från resultatet (se punkt 7).

Periodens övriga totalresultat

90.Ett företag ska lämna upplysning om det inkomstskattebelopp som är hänförligt till varje post i övrigt totalresultat, inklusive omklassificeringsjusteringar, antingen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat eller i noterna.

91.Ett företag kan redovisa poster i övrigt totalresultat antingen

  1. netto efter avdrag för hänförliga skatteeffekter, eller

  2. före hänförliga skatteeffekter med ett belopp som visar det sammanlagda inkomstskattebelopp som är hänförligt till dessa poster.

Om ett företag väljer alternativ b ska det fördela skatten mellan de poster som därefter skulle kunna omklassificeras till resultatavsnittet och de poster som därefter inte kommer att omklassificeras till resultatavsnittet.

92.Ett företag ska upplysa om omklassificeringsjusteringar hänförliga till komponenter i övrigt totalresultat.

93.I andra IFRS anges huruvida och när belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Sådana omklassificeringar kallas i denna standard för omklassificeringsjusteringar. En omklassificeringsjustering inkluderas med den hänförliga komponenten i övrigt totalresultat i den period där justeringen omklassificeras till resultatet. Dessa belopp kan ha redovisats i övrigt totalresultat som orealiserade vinster under de aktuella eller föregående perioderna. Dessa orealiserade vinster måste dras av från övrigt totalresultat i den period under vilken de realiserade vinsterna omklassificeras till resultatet för att undvika att de inkluderas två gånger i summa totalresultat.

94.Ett företag kan redovisa omklassificeringsjusteringar i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat eller i noterna. Ett företag som redovisar omklassificeringsjusteringar i noterna redovisar posterna i övrigt totalresultat efter hänförliga omklassificeringsjusteringar.

95.Omklassificeringsjusteringar uppkommer exempelvis vid avyttring av en utlandsverksamhet (se IAS 21) och när ett säkrat prognostiserat kassaflöde påverkar resultatet (se punkt 6.5.11 d i IFRS 9 avseende kassaflödessäkringar).

96.Omklassificeringsjusteringar uppkommer inte vid förändringar i omvärderingsreserv som redovisas enligt IAS 16 eller IAS 38 eller vid omvärderingar av förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19. Dessa komponenter redovisas i övrigt totalresultat och omklassificeras inte till resultatet under efterföljande perioder. Förändringar i omvärderingsreserv kan överföras till balanserade vinstmedel i efterföljande perioder när tillgången används eller när den tas bort från rapporten över finansiell ställning (se IAS 16 och IAS 38). I enlighet med IFRS 9 uppkommer inte omklassificeringsjusteringar om en kassaflödessäkring eller redovisningen av en options tidsvärde (eller terminsdelen av ett terminskontrakt eller valutabasisspreaden för ett finansiellt instrument) leder till belopp som avlägsnas från den reserv som härrör från säkring av kassaflöden eller en separat komponent i eget kapital, och som redovisas direkt i det första anskaffningsvärdet eller annat redovisat värde för en tillgång eller skuld. Dessa belopp överförs direkt till tillgångar eller skulder.

Information som ska redovisas i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat eller i noterna

97.När intäkts- eller kostnadsposter är väsentliga ska ett företag lämna separat upplysning om deras karaktär och belopp.

98.Omständigheter som skulle ge upphov till separat upplysning om intäkts- och kostnadsposter innefattar

  1. nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde eller av materiella anläggningstillgångar till återvinningsvärde samt återföringar av sådana nedskrivningar,

  2. omstruktureringar av ett företags aktiviteter och återföringar av eventuella avsättningar för omstruktureringsutgifterna,

  3. avyttringar av materiella anläggningstillgångar,

  4. avyttringar av placeringar,

  5. avvecklade verksamheter,

  6. uppgörelser vid rättstvister, och

  7. övriga återföringar av avsättningar.

99.Ett företag ska redovisa en analys av de kostnader som redovisats i resultatet med en klassificering som antingen bygger på kostnadernas karaktär eller på deras funktion i företaget, beroende på vilket som ger information som är tillförlitlig och mer relevant.

100.Företag uppmuntras att redovisa analysen i punkt 99 i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat.

101.Kostnader delas in i syfte att belysa komponenter i det finansiella resultatet som kan variera i fråga om frekvens, vinst- eller förlustpotential och förutsägbarhet. Denna analys tillhandahålls i en av två uppställningar.

102.Den första uppställningen är kostnadsslagsindelning. Ett företag slår inom resultatet samman kostnader utifrån deras karaktär (exempelvis avskrivning, materialinköp, transportkostnader, ersättningar till anställda och reklamkostnader) och omfördelar dem inte på funktioner i företaget. Denna metod kan vara enkel att använda eftersom inga fördelningar av kostnader på funktioner krävs. Nedan följer ett exempel på klassificering enligt kostnadsslagsindelning:

Intäkter

X

Övriga intäkter

X

Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete

X

Råmaterial och förbrukningsmaterial

X

Kostnad för ersättningar till anställda

X

Avskrivningar

X

Övriga kostnader

  X

Summa kostnader

 −X

Resultat före skatt

X

103.Den andra uppställningen kallas funktionsindelning eller kostnad för sålda varor och klassificerar kostnader utifrån deras funktion, som del av kostnader för sålda varor, eller, exempelvis, kostnader för distribution eller administration. Ett företag ska enligt denna uppställning upplysa minst om kostnaden för sålda varor skild från andra kostnader. Denna metod kan ge användarna mer relevant information än klassificeringen av kostnader efter deras karaktär, men fördelningen av kostnader på funktioner kan kräva godtyckliga fördelningar och inbegripa betydande mått av bedömning. Nedan följer ett exempel på en klassificering enligt funktionsindelning:

Intäkter

X

Kostnad för sålda varor

 −X

Bruttoresultat

X

Övriga intäkter

X

Distributionskostnader

−X

Administrationskostnader

−X

Övriga kostnader

 −X

Resultat före skatt

X

104.Ett företag som klassificerar kostnader efter funktion ska lämna ytterligare information om kostnadernas karaktär, inklusive kostnad för avskrivningar och kostnad för ersättningar till anställda.

105.Valet mellan funktions- och kostnadsslagsindelning beror på historiska faktorer och branschfaktorer samt på företagets karaktär. Båda metoderna ger en indikation om vilka kostnader som kan variera, direkt eller indirekt, med företagets försäljnings- eller produktionsnivå. Eftersom varje uppställningsform har fördelar för olika typer av företag, kräver denna standard att företagsledningen väljer den utformning som är tillförlitlig och mer relevant. Eftersom information om kostnaders karaktär är värdefull när framtida kassaflöden prognostiseras krävs dock att ytterligare upplysningar lämnas när den funktionsindelade uppställningen används. I punkt 104 har ”ersättningar till anställda” samma innebörd som i IAS 19.

Rapport över förändringar i eget kapital

Information som ska redovisas i rapporten över förändringar i eget kapital

106.Ett företag ska redovisa en rapport över förändringar i eget kapital i enlighet med punkt 10. Rapporten över förändringar i eget kapital ska innehålla följande information:

  1. Summa totalresultat för perioden, med separat angivelse av de sammanlagda belopp som är hänförliga till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande.

  2. För varje komponent i eget kapital, effekterna av retroaktiv tillämpning eller retroaktiv omräkning redovisade enligt IAS 8.

  3. [Utgått]

  4. För varje komponent i eget kapital, en avstämning mellan det redovisade värdet vid periodens början och slut med åtminstone separata upplysningar om förändringar beroende på

    1. resultat,

    2. övrigt totalresultat, och

    3. transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare, utvisande separat tillskott från och värdeöverföring till ägare och ändringar i ägarintressen i dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande.

Information som ska redovisas i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna

106A.För varje komponent i eget kapital ska företaget, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna, lämna en analys av övrigt totalresultat per post (se punkt 106 d ii).

107.Ett företag ska, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna, ange utdelning som är redovisad som värdeöverföring till ägare under perioden och tillhörande utdelningsbelopp per aktie.

108.I punkt 106 innefattar komponenterna i eget kapital exempelvis varje slag av tillskjutet eget kapital, det ackumulerade saldot för varje kategori i övrigt totalresultat samt balanserade vinstmedel.

109.Förändringar i ett företags eget kapital mellan rapportperiodens början och slut återspeglar ökningen eller minskningen av dess nettotillgångar under perioden. Med undantag för förändringar som är en följd av transaktioner med ägare i deras egenskap av ägare (såsom kapitaltillskott, återköp av företagets egna egetkapitalinstrument och utdelningar) och transaktionskostnader som är direkt hänförliga till sådana transaktioner, motsvarar den sammanlagda förändringen i eget kapital under en period totalbeloppet av intäkter och kostnader, inklusive vinster och förluster, som företagets verksamhet genererat under perioden.

110.IAS 8 kräver retroaktiva justeringar för att åstadkomma byten av redovisningsprinciper, i den mån detta är praktiskt genomförbart, förutom när övergångsbestämmelserna i en annan IFRS kräver annat. IAS 8 kräver också retroaktiva omräkningar för att rätta fel, i den mån detta är praktiskt genomförbart. Retroaktiva justeringar och retroaktiva omräkningar är inte förändringar av eget kapital utan justeringar av ingående balans för balanserade vinstmedel, förutom när en IFRS kräver retroaktiv justering av annan komponent i eget kapital. Punkt 106 b kräver upplysning i rapporten över förändringar i eget kapital om den totala justeringen av varje komponent i eget kapital, uppdelat på vad som avser byten av redovisningsprinciper och vad som avser rättelser av fel. Upplysning lämnas om dessa justeringar för varje tidigare period och för periodens början.

Rapport över kassaflöden

111.Information om kassaflöden ger de finansiella rapporternas användare ett underlag för att bedöma företagets förmåga att generera likvida medel och dess behov av att utnyttja dessa kassaflöden. I IAS 7 anges krav på uppställningen av och upplysning om kassaflödesinformation.

Noter

Struktur

112.Noterna ska

  1. innehålla information om grunden för upprättandet av de finansiella rapporterna samt de särskilda redovisningsprinciper som används enligt punkterna 117–124,

  2. innehålla den information som krävs enligt IFRS och som inte lämnas på annan plats i de finansiella rapporterna, och

  3. tillhandahålla information som inte lämnas på annan plats i de finansiella rapporterna, men som är relevant för en förståelse av någon av rapporterna.

113.Ett företag ska, så långt det är praktiskt genomförbart, presentera noterna på ett systematiskt sätt. Vid fastställandet av ett systematiskt sätt ska företaget beakta effekten på förståelsen av och jämförbarheten i sina finansiella rapporter. Ett företag ska för varje post i rapporterna över finansiell ställning, över resultat och övrigt totalresultat, över förändringar i eget kapital och över kassaflöden ange hänvisningar till eventuell hänförlig information i noterna.

114.Exempel på systematisk ordning eller gruppering av noterna innefattar att

  1. ge större vikt åt de verksamhetsområden som företaget anser vara mest relevanta för en förståelse av företagets finansiella resultat och ställning, såsom att gruppera ihop information om särskild löpande verksamhet,

  2. gruppera ihop information om poster som värderas på likvärdigt sätt såsom tillgångar som värderas till verkligt värde, eller

  3. följa posternas ordningsföljd i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat och rapporten över finansiell ställning, t.ex.

    1. ett uttalande om att IFRS tillämpas (se punkt 16),

    2. väsentlig information om redovisningsprinciper (se punkt 117),

    3. tilläggsinformation för poster som redovisas i rapporterna över finansiell ställning, rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat och i rapporterna över förändringar i eget kapital och över kassaflöden, i den ordning i vilken varje rapport och post redovisas, och

    4. andra upplysningar, inklusive

      1. eventualförpliktelser (se IAS 37) och oredovisade avtalsenliga åtaganden, och

      2. icke-finansiella upplysningar, såsom företagets mål och riktlinjer för riskhanteringen (se IFRS 7).

115.har upphävts.

116.Ett företag kan redovisa noter med information om grunden för upprättande av de finansiella rapporterna samt särskilda redovisningsprinciper som en separat del av de finansiella rapporterna.

Upplysning om redovisningsprinciper

117.Ett företag ska lämna väsentlig information om redovisningsprinciper (se punkt 7). Information om redovisningsprinciper är väsentlig om den, när den övervägs tillsammans med annan information i ett företags finansiella rapporter, rimligen kan förväntas påverka beslut som de primära användarna av generella finansiella rapporter fattar på grundval av dessa finansiella rapporter.

117A.Information om redovisningsprinciper som avser ej väsentliga transaktioner, andra händelser eller förhållanden är oväsentlig och behöver inte lämnas. Information om redovisningsprinciper kan dock ändå vara väsentlig på grund av karaktären på de berörda transaktionerna, andra händelserna eller förhållandena, även om beloppen är oväsentliga. All information om redovisningsprinciper som avser väsentliga transaktioner, andra händelser eller förhållanden är dock inte i sig väsentlig.

117B.Information om redovisningsprinciper förväntas vara väsentlig om användare av ett företags finansiella rapporter behöver den för att förstå annan väsentlig information i de finansiella rapporterna. Exempelvis är det troligt att ett företag anser att information om redovisningsprinciper är väsentlig för de finansiella rapporterna om den avser väsentliga transaktioner, andra händelser eller förhållanden och

  1. företaget ändrade redovisningsprincip under rapportperioden och denna förändring ledde till en väsentlig ändring av informationen i de finansiella rapporterna,

  2. företaget valde redovisningsprincipen bland ett eller flera alternativ som är tillåtna enligt IFRS – en sådan situation kan uppkomma om företaget väljer att värdera förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde i stället för till verkligt värde,

  3. redovisningsprincipen utarbetades i enlighet med IAS 8 i avsaknad av en IFRS som särskilt gäller,

  4. redovisningsprincipen avser ett område för vilket ett företag är skyldigt att göra betydande bedömningar eller antaganden vid tillämpning av en redovisningsprincip, och företaget upplyser om dessa bedömningar eller antaganden i enlighet med punkterna 122 och 125, eller

  5. den redovisning som krävs för dem är komplex och användare av företagets finansiella rapporter skulle annars inte förstå dessa väsentliga transaktioner, andra händelser eller förhållanden – en sådan situation kan uppkomma om ett företag tillämpar mer än en IFRS på ett slag av väsentliga transaktioner.

117C.Information om redovisningsprinciper som är inriktad på hur ett företag har tillämpat kraven i IFRS på sina egna omständigheter ger företagsspecifik information som är mer användbar för användare av finansiella rapporter än standardiserad information eller information som endast är en upprepning eller sammanfattning av kraven i IFRS.

117D.Om ett företag upplyser om oväsentlig information om redovisningsprinciper får denna information inte fördunkla väsentlig information om redovisningsprinciper.

117E.Ett företags slutsats att information om redovisningsprinciper är oväsentlig påverkar inte de upplysningar som krävs enligt andra IFRS.

118.har upphävts.

119.har upphävts.

120.har upphävts.

121.har upphävts.

122.Ett företag ska, tillsammans med väsentlig information om redovisningsprinciper eller andra noter, upplysa om de bedömningar, förutom sådana som innefattar uppskattningar (se punkt 125), företagsledningen har gjort när den har tillämpat företagets redovisningsprinciper och som har den mest betydande effekten på de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna.

123.När företagsledningen tillämpar företagets redovisningsprinciper gör företagsledningen olika bedömningar, med undantag av sådana som rör uppskattningar, som i betydande utsträckning kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Företagsledningen gör exempelvis bedömningar för att fastställa

  1. [utgått]

  2. när, i allt väsentligt, alla de betydande risker och fördelar som ett ägande av finansiella tillgångar och, för leasegivare, tillgångar som omfattas av leasingavtal innebär överförs på andra företag,

  3. huruvida, till sin innebörd, vissa försäljningar av varor är finansieringsavtal och därför inte ger upphov till någon intäkt, och

  4. om avtalsvillkoren för en finansiell tillgång vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

124.En del av de upplysningar som lämnas i enlighet med punkt 122 krävs enligt andra IFRS. Exempelvis kräver IFRS 12 Upplysningar om intressen i andra företag att ett företag upplyser om de bedömningar som det har gjort för att fastställa om det har ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter krävs upplysning om de kriterier som företaget tagit fram för att skilja förvaltningsfastigheter från rörelsefastigheter och från fastigheter som innehas för försäljning i den ordinarie verksamheten, när denna gränsdragning är svår att göra.

Källor till osäkerhet i uppskattningar

125.Ett företag ska upplysa om de antaganden det gör om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar vid rapportperiodens slut, som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under det kommande räkenskapsåret. Vad gäller dessa tillgångar och skulder, ska noterna innefatta uppgifter om

  1. deras karaktär, och

  2. deras redovisade värde vid rapportperiodens slut.

126.Att fastställa vissa tillgångars och skulders redovisade värde kräver uppskattning av effekterna av osäkra framtida händelser på dessa tillgångar och skulder vid rapportperiodens slut. Exempelvis är, i avsaknad av nyligen observerade marknadspriser, framåtriktade uppskattningar nödvändiga för att beräkna återvinningsvärdet på slag av materiella anläggningstillgångar, effekten av teknisk inkurans på varulagret, avsättningar som beror på det framtida utfallet av pågående rättstvister och långfristiga skulder för ersättningar till anställda, såsom pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar innefattar antaganden om sådana poster som riskjusteringen av kassaflöden eller diskonteringsräntor, framtida förändringar av löner och framtida förändringar i priser som påverkar andra utgifter.

127.De antaganden och andra källor till osäkerhet i uppskattningar som företaget lämnar upplysning om enligt punkt 125 sammanhänger med de uppskattningar som kräver företagsledningens svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar. När antalet variabler och antaganden som påverkar det möjliga framtida utfallet av osäkerheten ökar, blir dessa bedömningar mer subjektiva och komplexa och potentialen för en väsentlig följdjustering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder stiger därmed vanligen.

128.Upplysningarna i punkt 125 krävs inte för tillgångar och skulder för vilka det föreligger en betydande risk att deras redovisade värden kan förändras väsentligt under det kommande räkenskapsåret om, vid rapportperiodens slut, de värderas till verkligt värde baserat på ett noterat pris på en aktiv marknad för en identisk tillgång eller skuld. Sådana verkliga värden kan förändras väsentligt under det kommande räkenskapsåret men dessa förändringar skulle inte ha sitt ursprung i antaganden eller andra källor till osäkerhet i uppskattningar vid rapportperiodens slut.

129.Ett företag utformar upplysningarna i punkt 125 på ett sätt som hjälper användare av finansiella rapporter att förstå de bedömningar som företagsledningen gör avseende framtiden och andra källor till osäkerhet i uppskattningar. Den lämnade informationens karaktär och omfattning varierar enligt antagandets karaktär och andra omständigheter. Exempel på de typer av upplysningar ett företag lämnar är

  1. karaktär på antagandet eller annan osäkerhet i uppskattningen,

  2. redovisade värdens känslighet för de metoder, antaganden och uppskattningar som beräkningen av dessa värden bygger på, inklusive anledningarna till känsligheten,

  3. det förväntade utfallet av en osäkerhet och intervallet av rimligt möjliga utfall under det kommande räkenskapsåret avseende de redovisade värdena för de berörda tillgångarna och skulderna, och

  4. en förklaring av ändringar som gjorts av tidigare antaganden rörande dessa tillgångar och skulder, om osäkerheten kvarstår.

130.Standarden kräver inte att ett företag lämnar budgetinformation eller budgetprognoser i upplysningarna enligt punkt 125.

131.Det är ibland praktiskt ogenomförbart att upplysa om omfattningen av de möjliga effekterna av ett antagande eller annan källa till osäkerhet i uppskattningarna vid rapportperiodens slut. I sådana fall upplyser företaget om att det är rimligen möjligt, baserat på befintlig kunskap, att utfall under det kommande räkenskapsåret som skiljer sig från antagandet skulle kunna kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för berörd tillgång eller skuld. I samtliga fall lämnar företaget upplysning om karaktären på och redovisat värde för den tillgång eller skuld (eller det slag tillgångar eller skulder) som påverkas av antagandet i fråga.

132.Upplysningarna i punkt 122 om vissa bedömningar som företagsledningen gjort när den tillämpat företagets redovisningsprinciper sammanhänger inte med upplysningarna om källor till osäkerhet i uppskattningarna i punkt 125.

133.Enligt andra IFRS krävs upplysning om vissa av de antaganden som annars skulle krävas enligt punkt 125. Exempelvis krävs enligt IAS 37 upplysningar, enligt angivna omständigheter, om viktiga antaganden rörande framtida händelser som påverkar olika slag av avsättningar. Enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde krävs upplysning om betydande antaganden (inbegripet värderingsteknik eller värderingstekniker och indata) som företaget använder vid värdering till verkligt värde av de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde.

Kapital

134.Ett företag ska lämna upplysningar som hjälper användare av dess finansiella rapporter att bedöma företagets mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital.

135.För att uppfylla punkt 134 lämnar företaget upplysningar om följande

  1. kvalitativ information om sina mål, riktlinjer och processer för hantering av kapital, inklusive

    1. en beskrivning av vad det hanterar som kapital,

    2. när ett företag omfattas av externt ålagda kapitalkrav, karaktären på dessa krav och hur dessa krav införlivas i hanteringen av kapital, och

    3. hur det uppfyller sina mål för hantering av kapital,

  2. sammanfattande kvantitativa uppgifter om vad det hanterar som kapital. Vissa företag betraktar vissa finansiella skulder (exempelvis vissa former av efterställda lån) som del av kapital. Andra företag betraktar inte vissa komponenter i eget kapital (exempelvis komponenter som har sitt ursprung i kassaflödessäkringar) som del av dess kapital,

  3. alla förändringar i a och b från föregående period,

  4. huruvida det under perioden iakttog några externt ålagda kapitalkrav som det omfattas av,

  5. när företaget inte har iakttagit sådana externt ålagda kapitalkrav, följderna av att inte göra det.

Företaget bygger dessa upplysningar på den information som tillhandahålls internt till nyckelpersoner i ledande ställning.

136.Ett företag kan hantera kapital på olika sätt och omfattas av ett antal olika kapitalkrav. Exempelvis kan ett konglomerat innefatta företag som bedriver försäkringsverksamhet och bankverksamhet och dessa företag kan bedriva verksamhet i flera jurisdiktioner. När sammanslagna upplysningar om kapitalkrav och om hur kapital hanteras inte skulle utgöra användbar information eller skulle förvränga en användares förståelse av ett företags kapitalresurser ska företaget separat upplysa om varje kapitalkrav som företaget omfattas av.

Inlösbara finansiella instrument klassificerade som eget kapital

136A.Avseende inlösbara finansiella instrument som klassificeras som egetkapitalinstrument ska ett företag (i den mån detta inte görs på annan plats) lämna upplysning om:

  1. sammanfattande kvantitativa uppgifter om det belopp som har klassificerats som eget kapital,

  2. dess mål, policyer och processer för att hantera sin förpliktelse att återköpa eller inlösa instrumenten när innehavarna av instrumenten så begär, inklusive eventuella förändringar från föregående period,

  3. förväntat negativt kassaflöde vid inlösen eller återköp av denna klass av finansiella instrument, och

  4. hur det förväntade negativa kassaflödet vid inlösen eller återköp har fastställts.

Övriga upplysningar

137.Ett företag ska i noterna lämna upplysning om

  1. beloppet för utdelning som har föreslagits eller fastställts innan de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande, men som inte redovisas som värdeöverföring till ägare under perioden, och hänförligt belopp per aktie, och

  2. beloppet för eventuell ej redovisad kumulativ utdelning på preferensaktier.

138.Ett företag ska lämna följande upplysningar, om dessa inte ingår någon annanstans i den information som publiceras tillsammans med de finansiella rapporterna:

  1. företagets säte och rättsliga form, vilket land företaget registrerats i och adressen till företagets huvudkontor (eller huvudsakliga verksamhetsort, om denna är en annan än företagets huvudkontor),

  2. en beskrivning av verksamhetens karaktär och av företagets huvudsakliga aktiviteter,

  3. namnet på moderföretaget och det yttersta moderföretaget för koncernen, och

  4. information om dess livslängd, om det är ett företag med begränsad livslängd.

Övergångsbestämmelser och ikraftträdande

139.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna standard för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139A.IAS 27 (enligt ändring 2008) innebar en ändring av punkt 106. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 27 (ändrad 2008) för en tidigare period ska ändringen tillämpas för denna tidigare period. Ändringen ska tillämpas med retroaktiv verkan.

139B.Genom Inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation (ändringar i IAS 32 och IAS 1), utfärdad i februari 2008, ändrades punkt 138 och punkterna 8A, 80A och 136A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och samtidigt tillämpa de därmed förknippade ändringarna av IAS 32, IAS 39, IFRS 7 och IFRIC 2 Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument.

139C.Punkterna 68 och 71 ändrades genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139D.har upphävts.

Förordning (EU) 2023/2822

139E.har upphävts.

139F.Punkterna 106 och 107 ändras och punkt 106A läggs till genom Förbättringar av IFRS, som utfärdades i maj 2010. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

139G.har upphävts.

139H.IFRS 10 och IFRS 12, utfärdade i maj 2011, ändrade punkterna 4, 119, 123 och 124. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 10 och IFRS 12.

139I.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 128 och 133 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 13.

139J.Redovisning av poster i övrigt totalresultat (ändringar i IAS 1), utfärdad i juni 2011, ändrade punkterna 7, 10, 82, 85–87, 90, 91, 94, 100 och 115, punkterna 10A, 81A, 81B och 82A lades till, och punkterna 12, 81, 83 och 84 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139K.Genom IAS 19 Ersättningar till anställda (enligt ändring i juni 2011) ändrades definitionen av ”Övrigt totalresultat” i punkterna 7 och 96. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IAS 19 (enligt ändring i juni 2011).

139L.Genom Den årliga förbättringscykeln 2009–2011, som utfärdades i maj 2012, ändrades punkterna 10, 38 och 41, ströks punkterna 39–40 och lades punkterna 38A–38D och 40A–40D till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139M.har upphävts.

139N.IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som utfärdades i maj 2014, innebar att punkt 34 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 15.

139O.IFRS 9, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkterna 7, 68, 71, 82, 93, 95, 96, 106 och 123 och strök punkterna 139E, 139G och 139M. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 9.

139P.Upplysningsinitiativet (ändringar i IAS 1), som utfärdades i december 2014, innebar ändring av punkterna 10, 31, 54–55, 82A, 85, 113–114, 117, 119 och 122, tillägg av punkterna 30A, 55A och 85A–85B och att punkterna 115 och 120 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Företag behöver inte lämna de upplysningar som krävs enligt punkterna 28–30 i IAS 8 avseende dessa ändringar.

139Q.I IFRS 16 Leasingavtal, utfärdad i januari 2016, ändrades punkt 123. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 16.

139R.Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 7, 54 och 82. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 54 ytterligare. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.

139S.Genom Ändringar av hänvisningar till det konceptuella ramverket i IFRS-standarder, utfärdad 2018, ändrades punkterna 7, 15, 19–20, 23–24, 28 och 89. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om företaget samtidigt tillämpar alla andra ändringar enligt Ändringar av hänvisningar till det konceptuella ramverket i IFRS-standarder. Ett företag ska tillämpa ändringarna av IAS 1 retroaktivt, i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. Om ett företag fastställer att en retroaktiv tillämpning skulle vara praktiskt ogenomförbar eller medföra onödiga kostnader eller insatser ska det dock tillämpa ändringarna av IAS 1 med hänvisning till punkterna 23–28, 50–53 och 54F i IAS 8.

139T.Genom Definition av väsentlig (ändringar i IAS 1 och IAS 8), utfärdad i oktober 2018, ändrades punkt 7 i IAS 1 och punkt 5 i IAS 8, och punkt 6 i IAS 8 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139U.Genom Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga, som utfärdades i januari 2020, ändrades punkterna 69, 73, 74 och 76 och punkterna 72A, 75A, 76A och 76B lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare retroaktivt i enlighet med IAS 8. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period efter utfärdandet av Långfristiga skulder med kovenanter (se punkt 139W) ska det också tillämpa Långfristiga skulder med kovenanter för den perioden. Om ett företag tillämpar Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (EU) 2023/2822

139V.Disclosure of Accounting Policies, som utfärdades i februari 2021, innebar att punkterna 7, 10, 114, 117 och 122 ändrades, punkterna 117A–117E lades till och punkterna 118, 119 och 121 ströks. Dessutom ändrades IFRS Practice Statement 2 Making Materiality Judgements. Ett företag ska tillämpa ändringarna av IAS 1 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

139W.Genom Långfristiga skulder med kovenanter, som utfärdades i oktober 2022, ändrades punkterna 60, 71, 72A, 74 och 139U och punkterna 72B och 76ZA lades till. Ett företag ska tillämpa

  1. ändringen av punkt 139U omedelbart efter utfärdandet av Långfristiga skulder med kovenanter,

  2. alla andra ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare retroaktivt i enlighet med IAS 8. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det också tillämpa Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga för den perioden. Om ett företag tillämpar Långfristiga skulder med kovenanter för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (EU) 2023/2822

Upphävande av IAS 1 (omarbetad 2003)

140.Denna standard ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som omarbetades 2003, och som ändrades 2005.