FFFS 2022:1 Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet

3 §Termer och uttryck i föreskrifterna och de allmänna råden har samma betydelse som i lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet, om inget annat särskilt anges.

Därutöver betyder

1. djup marknad: en marknad där transaktioner med en stor mängd finansiella instrument kan ske utan att man väsentligen påverkar priset på de instrumenten,

2. likviditetsrisk: risken för att premiepensionsåtagandena inte kan fullföljas vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att få betalningsmedel ökar avsevärt,

3. marknadsrisk: risken för att marknadsvärdet av nettotillgångarna påverkas negativt av en ändring av marknadspriserna på tillgångar, skulder och finansiella kontrakt,

4. motpartsrisk: risken för att motparten inte fullföljer sina åtaganden i låneavtal eller andra finansiella kontrakt,

5. placeringsriktlinjer: det övergripande styrdokument som Pensionsmyndigheten använder som grund för sina placeringar och som innehåller det som framgår av 5 kap. 3–6 §§,

6. placeringsstrategi: Pensionsmyndighetens strategi för placering av tillgångar i förhållande till arten och varaktigheten av premiepensionsåtagandena,

7. övervakande aktuarie: en person under vars överinseende de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna ska göras enligt 2 kap. 4 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet,

8. flytt: återköp av premiepensionsmedel i fondförsäkring för övergång till traditionell försäkring, och

9. överföring: återköp av premiepensionsmedel i fondförsäkring eller traditionell försäkring för överföring av pensionsrättigheter i form av premiepensionsmedel till den pensionsplan som gäller för anställda inom EU:s centrala verksamheter.

1 §När Pensionsmyndigheten beräknar försäkringstekniska avsättningar ska den utgå från uppdaterad och trovärdig information samt använda realistiska antaganden.

Pensionsmyndigheten ska när den utför beräkningarna

1. använda försäkringsmatematiska och statistiska metoder som är lämpliga med hänsyn till typen av premiepensionsåtagande samt de risker som påverkar åtagandena, och

2. säkerställa att de uppgifter som används är lämpliga, fullständiga och riktiga.

2 §När Pensionsmyndigheten beräknar livförsäkringsavsättning och skattar framtida kassaflöden, ska den beakta de inkommande och utgående kassaflöden som krävs för att uppfylla premiepensionsåtagandena. Skattningen ska omfatta minst följande kassaflöden:

1. framtida utbetalningar till pensionssparare och andra ersättningsberättigade, samt

2. samtliga kostnader som är knutna till premiepensionsåtagandena.

3 §När Pensionsmyndigheten beräknar livförsäkringsavsättning ska den beakta osäkerhetsfaktorer i kassaflödena. Myndigheten ska beakta den osäkerhet som finns om

1. tidpunkter för premiepensionsåtaganden,

2. premiepensionsbelopp,

3. pensionssparares beteende, och

4. övriga faktorer.

Om osäkerheten beror på två eller flera faktorer ska Pensionsmyndigheten också beakta beroendet mellan dessa faktorer.

4 §När Pensionsmyndigheten beräknar livförsäkringsavsättning ska den

1. beakta alla finansiella garantier och avtalade optioner som ingår i myndighetens premiepensionsåtaganden, samt

2. bedöma värdet av en option utifrån kostnaden för myndigheten om optionen utnyttjas och sannolikheten för att optionen kommer att utnyttjas.

5 §När Pensionsmyndigheten fastställer en sådan relevant riskfri räntestruktur som avses i 2 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet, ska myndigheten använda information som kan härledas från relevanta finansiella instrument. För löptider där sådan information saknas, ska Pensionsmyndigheten interpolera och extrapolera riskfria räntesatser.

6 §När Pensionsmyndigheten beräknar livförsäkringsavsättning ska den skatta framtida kassaflöden individuellt för varje premiepensionsåtagande.

Pensionsmyndigheten får dock beräkna livförsäkringsavsättning kollektivt med en vedertagen försäkringsmatematisk metod på en eller flera grupper av försäkringsavtal. Detta gäller om en sådan metod

1. inte medför några betydande skillnader i art och komplexitet i de underliggande riskerna hos försäkringsavtalen i samma grupp,

2. ger en rättvisande bild av premiepensionsåtagandena, och

3. i stort sett ger samma resultat som om avsättningen hade beräknats med individuella kassaflöden, särskilt när det gäller de finansiella garantier och optioner som ingår i avtalen.

1 §En övervakande aktuarie ska uppfylla de villkor som anges i 2–6 §§ för att anses ha den insikt och erfarenhet som anges i 2 kap. 4 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet.

2 §En övervakande aktuarie ska vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola ha fullgjort en utbildning på grundnivå som omfattar minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskolepoäng i respektive ämne.

3 §Utbildningen på grundnivå enligt 2 § ska omfatta eller vara kompletterad med fullgjorda kurser i

1. försäkringsredovisning och försäkringsjuridik, samt

2. livförsäkringsmatematik och finansiell matematik av en sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna.

4 §En övervakande aktuarie kan i stället för att ha fullgjort en sådan utbildning som avses i 2 och 3 §§, uppnå motsvarande kunskaper genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning i Sverige eller utomlands.

5 §En övervakande aktuarie ska, om det behövs, vidareutbilda sig för att uppfylla kraven på insikt och erfarenhet.

6 §För att anses ha den erfarenhet som krävs ska en övervakande aktuarie ha arbetat praktiskt med försäkringstekniska utredningar och beräkningar i en verksamhet med privata pensioner, tjänstepensioner eller i myndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet under minst tre av de senaste sju åren.

1 §Pensionsmyndighetens försäkringstekniska riktlinjer ska – utöver de principer som anges i 4 kap. 1 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet – innehålla

1. en beskrivning av vilka produkter som finns inom premiepensionssystemet och hur de fungerar, samt

2. principer för hur Pensionsmyndigheten ska förränta premiepensionsbelopp som har förfallit till utbetalning.

De försäkringstekniska riktlinjerna får innehålla hänvisningar till andra dokument som Pensionsmyndigheten enligt lag eller annan författning ska upprätta.

2 §Det ska framgå av de försäkringstekniska riktlinjerna hur Pensionsmyndigheten väljer antaganden om

1. avkastning,

2. dödlighet och livslängder, samt

3. driftskostnader.

När det gäller antagandena om dödlighet och livslängder ska det framgå vilken typ av allmänt tillgänglig information de grundas på. Det ska även framgå om Pensionsmyndigheten har justerat dessa antaganden med hänsyn till egenskaperna i beståndet av premiepensionsåtaganden.

3 §Pensionsmyndigheten ska se till att även följande framgår av principerna för hur återbäring till pensionsspararna, och andra ersättningsberättigade, fördelas enligt 4 kap. 1 § första stycket 4 lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet:

1. Hur myndigheten tar tillbaka preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.

2. Hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, driftskostnader och vinster från försäkringsrisker påverkar fördelningen av återbäring.

4 §Pensionsmyndighetens försäkringstekniska beräkningsunderlag ska innehålla den dokumentation som – tillsammans med de försäkringstekniska riktlinjerna – behövs för att en person som har de kunskaper som krävs för att utföra de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna i premiepensionssystemet – men inte är anställd eller arbetar på uppdrag av Pensionsmyndigheten – ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.

5 §Pensionsmyndighetens försäkringstekniska beräkningsunderlag ska åtminstone innehålla uppgifter om

1. de beräkningsformler och metoder som används,

2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,

3. de statistiska och ekonomiska modeller som myndigheten använder när den skattar beräkningsparametrar,

4. eventuellt tillämpade expertbedömningar, och

5. ändringshistorik.

6 §Bestämmelser om att Pensionsmyndigheten ska lämna en redogörelse om konsekvenser av nya eller ändrade försäkringstekniska riktlinjer till Finansinspektionen, finns i 4 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet.

Redogörelsen ska belysa de konsekvenser som nya eller ändrade riktlinjer får för Pensionsmyndigheten samt för pensionsspararna och andra ersättningsberättigade. Redogörelsen ska belysa konsekvenserna inom följande områden:

1. bestämning av premier och förmåner,

2. beräkning av försäkringstekniska avsättningar och överskottsmål,

3. flytt av försäkringar,

4. fördelning av återbäring till pensionsspararna och andra ersättningsberättigade,

5. bestämning av belopp som ska utbetalas, och

6. styrning av konsolideringsnivån.

1 §När Pensionsmyndigheten använder derivatinstrument ska den undvika en överdriven exponering gentemot en och samma motpart och gentemot andra risker i derivatverksamheten.

2 §De placeringsriktlinjer som avses i 4 kap. 4 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet ska minst ha det innehåll som anges i 3–6 §§.

3 §Placeringsriktlinjerna ska beskriva Pensionsmyndighetens placeringsstrategi. Riktlinjerna ska därför innehålla en

1. övergripande beskrivning av vilka slags tillgångar Pensionsmyndigheten får placera i,

2. uppgift om Pensionsmyndighetens avkastningsmål och hur den avser att uppnå dessa mål,

3. övergripande beskrivning av arten och varaktigheten av de premiepensioner som är under utbetalning, uppdelad på fondförsäkring och traditionell försäkring, samt

4. beskrivning av hur Pensionsmyndigheten tar hänsyn till miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer.

4 §Placeringsriktlinjerna ska även beskriva Pensionsmyndighetens metoder för att mäta marknads- och motpartsrisker. Riktlinjerna ska minst innehålla uppgifter om vilka

1. metoder som Pensionsmyndigheten använder för att mäta de marknadsrisker som inte är försumbara, och

2. kompletterande stresstester eller scenarioanalyser som Pensionsmyndigheten använder för att analysera risker med extrema marknadsförändringar.

5 §Placeringsriktlinjerna ska innehålla en beskrivning av hur Pensionsmyndigheten hanterar likviditetsrisker.

6 §Placeringsriktlinjerna ska innehålla en beskrivning av hur Pensionsmyndigheten organiserar kontroll och styrning av placeringsverksamheten.

1 §Pensionsmyndigheten ska varje år lämna de uppgifter till Finansinspektionen som framgår av bilaga 1.

Uppgifterna ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 30 april året efter det kalenderår de avser.

2 §Anvisningar till de uppgifter som ska lämnas finns i bilaga 2.

Teknisk redovisning

1.1 Premieinkomst

1.2 Intäkter från investeringsavtal

1.3 Kapitalavkastning, intäkter

1.4 Orealiserade vinster på placeringstillgångar

1.5 Övriga tekniska intäkter

1.6 Försäkringsersättningar

1.7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar

1.8 Återbäring och rabatter

1.9 Driftskostnader

1.10 Kapitalavkastning, kostnader

1.11 Orealiserade förluster på placeringstillgångar

1.12 Övriga tekniska kostnader

1.13 Kapitalavkastning överförd från (till) finansrörelsen

1.14 Försäkringsrörelsens tekniska resultat (summan av ovanstående poster)

Icke-teknisk redovisning

1.15 Kapitalavkastning, intäkter

1.16 Orealiserade vinster på placeringstillgångar

1.17 Kapitalavkastning överförd från (till) försäkringsrörelsen

1.18 Kapitalavkastning, kostnader

1.19 Orealiserade förluster på placeringstillgångar

1.20 Övriga intäkter

1.21 Övriga kostnader

1.22 Årets resultat (summan av ovanstående poster)

1.23 Kommentar till Resultaträkningen

Tillgångar

2.1 Placeringstillgångar

2.2 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk

2.3 Fordringar

2.4 Andra tillgångar

2.5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2.6 Summa tillgångar (summan av ovanstående poster)

Eget kapital, avsättningar och skulder

2.7 Konsolideringsfond

2.8 Årets resultat

2.9 Summa eget kapital (summan av ovanstående poster)

2.10 Försäkringstekniska avsättningar

2.11 Andra försäkringsåtaganden för vilka livförsäkringstagare bär risk

2.12 Skulder

2.13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2.14 Summa eget kapital, avsättningar och skulder (summan av posterna 2.9–2.13)

2.15 Kommentar till Balansräkningen

Specifikation av orealiserade vinster på placeringstillgångar

3.3 Värdeökning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk

3.4 Värdeökning på övriga placeringstillgångar

Specifikation av försäkringsersättningar

3.5 Utbetalda försäkringsersättningar

3.6 Flytt och överföring

3.7 Årets förändring i avsättning för oreglerade skador (inklusive fastställda försäkringsfall i livförsäkringsrörelsen)

3.8 Summa försäkringsersättningar (summan av ovanstående poster)

Specifikation av återbäring och rabatter

3.9 Utbetald återbäring och rabatter

3.10 Ingående avsättning för återbäring och rabatter

3.11 Utgående avsättning för återbäring och rabatter

3.12 Ingående konsolideringsfond

3.13 Utgående konsolideringsfond

3.14 Summa återbäring och rabatter (summan av ovanstående poster)

Specifikation av driftskostnader

3.15 Administrationskostnader

3.16 Summa driftskostnader

3.17 Personalkostnader (inkluderade i 3.16 Summa driftskostnader)

3.18 Kapitalavkastning, kostnader

Specifikation av orealiserade förluster på placeringstillgångar

3.19 Värdeminskning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk

3.20 Värdeminskning på övriga placeringstillgångar

Specifikationer kapitalavkastning

3.21 Återförda nedskrivningar

3.22 Valutakursvinst (netto)

3.23 Realisationsvinst (netto)

3.24 Kapitalförvaltningskostnader

3.25 Av- och nedskrivningar (-)

3.26 Valutakursförlust (netto) (-)

3.27 Realisationsförlust (netto) (-)

3.28 Kommentar till Specifikation av resultatuppgifter

Försäkringsrisker och driftskostnader

4.1 Resultat, livsfallsdödlighet

4.2 Resultat, driftskostnader

4.3 Resultat, flytt och överföring

4.4 Resultat, garantier och optioner

4.5 Omvärdering från antaganden om premier och utbetalningar till antaganden om försäkringstekniska avsättningar

4.6 Förändring i avsättningar på grund av ändrade specifika antaganden

4.7 Övriga ej specificerade försäkringsrisker

4.8 Övriga ej specificerade driftskostnader

4.9 Resultat försäkringsrisker och driftskostnader (summan av ovanstående poster)

Kapitalavkastning

4.10 Kapitalavkastning, netto

4.11 Kapitalavkastning tillförd försäkringstekniska avsättningar

4.12 Förändring i avsättningar på grund av ändrat ränteantagande

4.13 Resultat kapitalavkastning (summan av posterna 4.10–4.12)

4.14 Övrigt per försäkringsgren

4.15 Oanalyserat belopp

4.16 Delresultat per försäkringsgren

4.17 Årets resultat enligt årsredovisningen

Analys av dödlighetsantaganden

4.18 Årsrisksumma, män

4.19 Arvsvinst, män

4.20 Risksumma inträffade dödsfall, män

4.21 Justeringspost på grund av ändrade antaganden, män

4.22 Resultat män (summan av posterna 4.19–4.21)

4.23 Årsrisksumma, kvinnor

4.24 Arvsvinst, kvinnor

4.25 Risksumma inträffade dödsfall, kvinnor

4.26 Justeringspost på grund av ändrade antaganden, kvinnor

4.27 Resultat kvinnor (summan av posterna 4.24–4.26)

4.28 Resultat livsfallsdödlighet (summan av posterna 4.22 och 4.27)

Analys av driftskostnadsantaganden

4.29 Beräknade driftskostnader

4.30 Verkliga administrationskostnader

4.31 Återförd fondförvaltningsavgift

4.32 Justeringspost på grund av ändrade antaganden

4.33 Resultat driftskostnader

Analys av antaganden om flytt och överföring

4.34 Beräknad avgift vid flytt och överföring

4.35 Verklig kostnad vid flytt och överföring

4.36 Beräknad minskad avsättning

4.37 Verkligt minskad avsättning

4.38 Justeringspost på grund av ändrade antaganden

4.39 Resultat flytt och överföring

4.40 Kommentar till Aktuariell resultatanalys

Kapitalavkastning

6.2 Kapitalavkastning, netto

6.3 Kapitalavkastning tillförd retrospektivreserven

6.4 Differens kapitalavkastning (summan av posterna 6.2 och 6.3)

Livsfallsdödlighet

6.5 Arvsvinst på retrospektivreserven, män

6.6 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan), män

6.7 Differens män (summan av posterna 6.5 och 6.6)

6.8 Arvsvinst på retrospektivreserven, kvinnor

6.9 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan), kvinnor

6.10 Differens kvinnor (summan av posterna 6.8 och 6.9)

6.11 Differens livsfallsdödlighet (summan av posterna 6.7 och 6.10)

Driftskostnader

6.12 Uttagna avgifter för driftskostnader på retrospektivreserven (-)

6.13 Flytt eller utflytt (inkluderade i 6.12) (-)

6.14 Verkliga administrationskostnader

6.15 Återförd fondförvaltningsavgift

6.16 Differens driftskostnader (summan av posterna 6.12, 6.14 och 6.15)

Vissa övriga uppgifter

6.17 Allokering eller reallokering

6.18 Förändringar av underskott under året som gäller tekniska återköpsvärden

6.19 Förändringar av underskott under året som gäller VP

Sammanställning av underskott, tekniska återköpsvärden, utbetalningsreserver och retrospektivreserver

6.20 Utgående underskott i retrospektivreserven som gäller tekniska återköpsvärden

6.21 Utgående underskott i retrospektivreserven som gäller VP

6.22 Utgående tekniska återköpsvärden

6.23 Utgående VP

6.24 Utgående retrospektivreserv

Konsolidering

6.25 Utgående fördelningsbara tillgångsvärden

6.26 Utgående fördelade tillgångsvärden, max (retrospektivreserv, TÅKV, VP, 0)

6.27 Konsolideringsnivå (100*posten 6.25/posten 6.26 med en decimal)

6.28 Kommentar till Analys av återbäringsberäkningar

Belopp

Samtliga belopp anges i kronor utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste tusental.

I rapporteringen anges kostnader som negativa värden med minustecken (även vid specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.

Specifikation av driftskostnader

Försäkringsrisker och driftskostnader

Resultat för livsfallsdödlighet (dödligheten bland de försäkrade), driftskostnader, flytt, överföring, garantier och optioner specificeras i avsnittet för respektive delområde.

Kapitalavkastning

Analys av dödlighetsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas dödlighetsantaganden och det verkliga utfallet.

Redovisningen avser summerade uppgifter på totalnivå och med uppdelning på försäkringsgrenarna traditionell livförsäkring och fondförsäkring.

Analys av driftskostnadsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas driftskostnadsantaganden och det verkliga utfallet.

Analys av antaganden om flytt och överföring

Flytt avser övergång från fondförsäkring till traditionell försäkring. Överföring avser överföring av pensionsrättigheter till den pensionsplan som gäller för anställda inom EU:s centrala verksamheter.

5.1 Ingående försäkringsteknisk avsättning

Posten motsvarar föregående års utgående försäkringstekniska avsättningar.

5.2 Inbetalning

Här redovisas alla inbetalningar, exempelvis inbetalning av pensionskapital vid övergång från fondförsäkring, premiepensionsrätt, återförda förvaltningsavgifter och utdelning från fonder.

5.3 Utbetalning

Här redovisas alla utbetalningar, exempelvis pensionsutbetalningar från fondförsäkringar och traditionella försäkringar eller ändrad premiepensionsrätt.

5.4 Kostnadsuttag

Här redovisas avgifter uttagna från försäkringen. Flytt och överföring redovisas separat.

5.5 Kapitalavkastning tillförd försäkringstekniska avsättningar

Här redovisas kapitalavkastning under året. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Posten omfattar exempelvis värdeförändring på fondförsäkringar.

5.6 Förändring i avsättning på grund av ändrade antaganden

Här redovisas förändringen i avsättningen på grund av förändrad diskonteringsränta, förändring i livslängdsantaganden (exempelvis beroende på observerade skillnader i livslängd för försäkringsbeståndet) samt förändring i driftskostnadsantaganden (exempelvis observerade skillnader hos försäkringsbeståndet).

5.7 Omvärdering från antaganden om premier och utbetalningar till antaganden om försäkringstekniska avsättningar

Här redovisas vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis försäkringsersättningar, driftskostnader och premier, från antaganden om premier och utbetalningar till antaganden om försäkringstekniska avsättningar.

5.8 Riskresultat

Här redovisas livsfallsresultat, dock inte poster som avser justering för förändrade antaganden.

5.9 Resultat flytt och överföring

Här redovisas resultat av flytt och överföring.

5.10 Resultat garantier och optioner

Här redovisas förändringen i avsättningen på grund av garantier och optioner. Exempel på garanti är garanterade pensionsbelopp. Exempel på option är tillförande av efterlevandeskydd under pensionstid.

5.11 Övriga förändringar per försäkringsgren

Om posten är av väsentlig storlek ska en förklaring lämnas.

5.12 Oanalyserat belopp

Om posten är av väsentlig storlek ska en förklaring lämnas.

5.13 Utgående försäkringsteknisk avsättning

Utgående försäkringsteknisk avsättning motsvarar balansräkningens poster 2.10 och 2.11 enligt avsnitt 2.

Inledning

Avsnittet avser att analysera tillämpade parametrar på återbäringsplanet (andra ordningens plan) under räkenskapsåret för traditionell livförsäkring, där eventuella över- och underskott beräknas och fördelas för enskilda försäkringar i form av framskrivning av retrospektivreserv (pensionskapital). Resultatet kan variera mellan olika år, och det är nödvändigt att titta på flera år för att avgöra om antagandena är rimliga.

Övrig information

Notera att avsnittet inte har någon direkt koppling till formell och offentlig redovisning, till skillnad från annan redovisning i denna anvisning – inklusive redogörelsen enligt avsnitt 4 – även om vissa verkliga värden kan hämtas från detta avsnitt (se mer nedan).

I avsnittet ställs tillämpade antaganden vid framskrivning av retrospektivreserverna för långsiktig försäkringsverksamhet mot Pensionsmyndighetens verkliga utfall för kapitalavkastning, livsfallsdödlighet samt driftskostnader. Därefter beräknas differenser. En positiv differens innebär att Pensionsmyndigheten av olika skäl har kompenserat, alternativt täckt upp, för utfallet mer än vad som krävs. En negativ differens innebär att retrospektivreserven inte har korrigerats tillräckligt mycket. Eftersom avsnittet fokuserar på förändringarna av retrospektivreserven, medför det att tecken på värden blir omvända jämfört med avsnitt 4.

Varje negativt värde som Pensionsmyndigheten redovisar i avsnittet, anges med minustecken. Vid redovisning av positiva värden anges inget tecken.

För alla avvikelser från anvisningarna till avsnittet ska en förklaring lämnas.

I den mån det är svårt att ta fram exakta aggregerade uppgifter kan det vara tillräckligt med medelvärdesberäkningar under året på lämpligt sätt. Även andra former av skattningar kan ibland bli nödvändiga.

Differenser: Jämförelser mellan påverkan på retrospektivreserven och verkliga värden

Under posterna 6.2–6.19 redovisas uppgifter som har påverkat retrospektivreserven. Beräknade differenser avser all påverkan under året, även för de försäkringar som har tillkommit eller upphört under året.

Kapitalavkastning

I denna redovisning är faktisk kapitalavkastning ett negativt värde, medan förändringen av retrospektivreserven är ett positivt värde. Även vid negativ faktisk kapitalavkastning och vid negativ förändring av retrospektivreserven beaktas detta när värdet redovisas.

Livsfallsdödlighet

Här redovisas de faktiskt tillförda arvsvinsterna på retrospektivreserven som ett positivt värde, medan de risksummor som frigörs redovisas som ett negativt värde.

Driftskostnader

Här redovisas de faktiska avgiftsuttagen ur retrospektivreserven som ett negativt värde, medan de verkliga driftskostnaderna i respektive verksamhet normalt redovisas som ett positivt värde. Uppgifterna hämtas från avsnitt 4, men redovisas här med omvänt tecken.

Vissa övriga uppgifter

Sammanställning av underskott, tekniska återköpsvärden, utbetalningsreserver och retrospektivreserver

Konsolidering

Här redovisas konsolideringsnivå för traditionell livförsäkring. Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden är summan av garanterade åtaganden och allokerad (preliminärt fördelad) återbäring.

7.1 Överskottsmål

Här redovisas den procentsats av livförsäkringsavsättningen som Pensionsmyndigheten har beräknat utifrån sina bestämmelser om överskottsmål.

7.2 Långlevnadsrisk

Här redovisas delresultatet i det beräknade överskottsmålet för risken förknippad med antaganden om dödlighet.

7.3 Ränterisk

Här redovisas delresultatet i det beräknade överskottsmålet för risken förknippad med antaganden om diskonteringsränta.

7.4 Tillgångsrisk

Här redovisas delresultatet i det beräknade överskottsmålet för risken förknippad med marknadsvärdet av tillgångarna.

7.7 Verkligt överskott (100*(posten 7.6–posten 7.5)/posten 7.5)

Verkligt överskott beräknas som skillnaden mellan marknadsvärdet av tillgångarna och livförsäkringsavsättningen, uttryckt i procent av livförsäkring