RevU 7 Revisorns intyg avseende uppgifterna i ett företags ansökan om att få förvara maskinläsbara medier m.m. utomlands

1.1Syftet med detta uttalande är att ge vägledning om hur revisorn ska uttala sig vid ett företags ansökan om att få förvara maskinläsbara medier m.m. utomlands.

2.1Enligt 7 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078), BFL, ska räkenskapsinformation bevaras i

1. vanlig läsbar form (dokument),

2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller

3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i a eller b.

2.2Vidare framgår av 7 kap. 2 § BFL att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformationen ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på ett betryggande och överskådligt sätt, fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

(FAR N 2020:32)

2.3I 7 kap. 3, 3 a och 4 §§ BFL finns bestämmelser om tillfällig förvaring av en verifikation utomlands och utomlands placerad utrustning m.m. Det framgår där att om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation tillfälligt förvaras utomlands, trots bestämmelserna i 2 §. Maskinläsbara medier och maskinutrustning och system får enligt 3 a § förvaras i ett annat land inom EU under vissa förutsättningar, bland annat att företaget till Skatteverket (eller i förekommande fall Finansinspektionen) anmäler platsen för förvaring och att räkenskapsinformationen genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 2.1 a eller b. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket (eller i förekommande fall Finansinspektionen) tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i 2 § och att förutsättningarna i 3 a § inte är uppfyllda, förvarar maskinläsbara medier utomlands. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i samma land.

(FAR N 2020:32)

3.1Skatteverket har i ett allmänt råd (SKV A 2004:16) behandlat dispensregeln enligt 7 kap. 4 § BFL. I författningskommentaren till 7 kap. 4 § BFL (prop. 1998/99:130 s. 408), sägs följande:

”Möjligheten att förvara maskinläsbara medier jämte maskinutrustning och system utomlands är avsedd för sådana fall då företaget har en organisatorisk anknytning till utlandet, antingen därför att det ingår i en gränsöverskridande koncern eller därför att det utgör filial till ett utländskt företag. Omständigheterna måste också i övrigt vara sådana att detta slag av arkivering m.m. utomlands framstår som naturlig. Så kan vara fallet när en internationell koncern har organiserat sin verksamhet så att redovisningen för företag från olika länder sköts från en gemensam plats. Det är självklart att tillstånd att ha utrustningen placerad utomlands inte ska ges annat än då det står klart att något missbruk inte kan befaras. Normalt bör det inte komma i fråga att ge tillstånd att förvara maskinläsbara medier, maskinutrustning m.m. i ett land med vilket Sverige inte har avtal om internationell rättshjälp i brottmål. En annan naturlig förutsättning för tillstånd är att det står klart att företaget i tillräcklig utsträckning beaktar de säkerhetsaspekter som kan finnas.”

3.2Det framgår vidare av det allmänna rådet att Skatteverket vid en ansökan om tillstånd bör göra en allmän lämplighetsbedömning av det ansökande företaget samt de personer eller ägargrupper som står bakom det. Skatteverket bör vid tillståndsprövningen också bedöma om de ansvars- och befogenhetsregler som gäller för bokföringen i företagets redovisningssystem är lämpligt utformade med hänsyn till företagets avsikt att placera maskinläsbara medier samt maskinutrustning utomlands. För tillstånd bör det krävas att företaget har en betryggande datasäkerhet med väl inarbetade rutiner för drift samt möjlighet till åtkomst av räkenskapsinformationen. Uppgifterna i företagets ansökan bör intygas av företagets revisor.

4.1FAR anser att revisorns uppgift, om han eller hon blir tillfrågad att lämna ett yttrande, är att göra ett uttalande om uppgifterna som lämnats i ansökan. Yttrandet kan göras i form av en revisorsrapport.

(RevP 2017:18)

4.2Revisorns yttrande till ansökan kan se ut som följer:

Exempel RevU 7

(FAR N 2021:19)

4.3Om ett företag inte lämnat in en anmälan om att förvara maskinläsbara medier m.m. utomlands eller i förekommande fall en ansökan om att få förvara maskinläsbara medier m.m. utomlands, ska revisorn bedöma om en anmärkning bör göras i revisionsberättelsen.

(RevP 2017:18)

2017:18

Ändringarna ska tillämpas för revisors rapporter som dateras den 1 januari 2018 eller senare.

2020:32

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

2021:19

Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2022. Tidigare tillämpning är tillåten.

2023:15

Detta upphävande gäller per den 1 januari 2024.