EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/36/EU

Behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut

(senast ändrat genom direktiv (EU) 2024/1619)

Till direktiv 2013/36/EU hör

Kommissionens delegerade förordningar:

(EU) 2024/857 tekniska tillsynsstandarder som specificerar en schablonmetod och en förenklad schablonmetod för att utvärdera risker till följd av potentiella ränteförändringar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret
(EU) 2024/856 tekniska tillsynsstandarder som specificerar tillsynsrelaterade chockscenarier, gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden och vad som utgör en ”stor minskning”
(EU) 2022/2580 tekniska tillsynsstandarder som specificerar de uppgifter som ska lämnas i ansökan om auktorisation som kreditinstitut och de faktorer som kan hindra behöriga myndigheter från att utöva en effektiv tillsyn
(EU) 2022/2579 tekniska tillsynsstandarder för att specificera de uppgifter som ska överlämnas av ett företag i samband med ansökan om auktorisation i enlighet med artikel 8a
(EU) 2021/923 tekniska standarder för tillsyn som fastställer kriterier för att identifiera ledningsansvar och kontrollfunktioner, väsentliga affärsenheter och betydande inverkan på en berörd affärsenhets riskprofil samt fastställer kriterier för att identifiera anställda eller kategorier av personal vars yrkesutövning har en inverkan på institutets riskprofil som är lika väsentlig som de anställda eller kategorier av personal som avses i artikel 92.3
(EU) 2017/180 tekniska tillsynsstandarder för bedömningsstandarder avseende riktmärkning av portföljer och förfaranden för utbyte av bedömningar
(EU) 2016/98 tekniska standarder för tillsyn för att specificera de allmänna villkoren för tillsynskollegiernas funktionssätt
(EU) 2014/1222 tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut
(EU) 2014/1152 tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar
(EU) 2014/1151 tekniska standarder för tillsyn i fråga om de uppgifter som ska anmälas när en enhet vill utöva sin etableringsrätt och sin frihet att tillhandahålla tjänster
(EU) 2014/530 tekniska standarder för tillsyn i vilka det, för interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för specifik risk i skuldinstrument i handelslagret, anges vad som avses med betydande exponering för specifik risk och med stort antal betydande positioner i skuldinstrument
(EU) 2014/527 tekniska tillsynsstandarder som specificerar de instrumentklasser som på ett tillbörligt sätt återspeglar institutens kreditkvalitet på löpande basis och är avsedda att användas till rörliga ersättningar
(EU) 2014/524 tekniska standarder för tillsyn i vilka den information som hemmedlemsstaters och värdmedlemsstaters behöriga myndigheter ska förse varandra med specificeras

Kommissionens genomförandeförordningar:

(EU) 2022/2581 tekniska genomförandestandarder vad gäller tillhandahållande av uppgifter i ansökningar om auktorisation som kreditinstitut
(EU) 2017/461 tekniska standarder vad gäller gemensamma förfaranden, formulär och mallar för det samråd mellan relevanta behöriga myndigheter i samband med tilltänkta förvärv av kvalificerade innehav i kreditinstitut som avses i artikel 24 i kapitaltäckningsdirektivet
(EU) 2016/2070 tekniska tillsynsstandarder för mallar, definitioner och IT-lösningar som instituten ska använda vid rapportering till Europeiska bankmyndigheten och behöriga myndigheter i enlighet med artikel 78.2 i kapitaltäckningsdirektivet
(EU) 2016/99 tekniska genomförandestandarder för fastställande av tillsynskollegiers operativa funktionssätt
(EU) 2014/926 tekniska standarder för genomförande rörande standardformulär, mallar och anmälningsförfaranden vid utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster
(EU) 2014/710 tekniska genomförandestandarder för villkoren för att tillämpa processer för gemensamma beslut om tillsynskrav för specifika institut
(EU) 2014/650 tekniska genomförandestandarder för format, struktur, innehållsförteckningar och årligt datum för offentliggörande för de upplysningar som ska lämnas av behöriga myndigheter
(EU) 2014/620 tekniska genomförandestandarder för informationsutbyte mellan hemmedlemsstaters och värdmedlemsstaters behöriga myndigheter

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta direktiv

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut har ändrats avsevärt vid flera tillfällen. Många av bestämmelserna i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG är tillämpliga på både kreditinstitut och värdepappersföretag. För att öka tydligheten och se till att dessa bestämmelser tillämpas på ett enhetligt sätt bör de samlas i nya lagstiftningsakter som ska tillämpas på både kreditinstitut och värdepappersföretag, nämligen det här direktivet och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013. För att bli mer tillgängliga, bör bestämmelserna i bilagorna till direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG ingå i den normativa delen av det här direktivet och av den förordningen.
Detta direktiv bör bland annat innehålla bestämmelser om auktorisation att bedriva verksamhet, förvärv av kvalificerade innehav, utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, vilka befogenheter tillsynsmyndigheterna har i hem- respektive värdmedlemsstaten samt bestämmelserna om startkapital och om tillsynen av kreditinstitut och värdepappersföretag. Detta direktivs huvudsakliga mål och syfte är att samordna nationella bestämmelser om behörigheten att utöva verksamhet i kreditinstitut och värdepappersföretag samt deras styrningsformer och tillsynsramar. Direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG innehåller även tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Dessa krav bör ingå i förordning (EU) nr 575/2013, som fastställer enhetliga och direkt tillämpliga tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, eftersom sådana krav är nära förbundna med de finansiella marknadernas funktion när det gäller en rad tillgångar som innehas av kreditinstitut och värdepappersföretag. Detta direktiv bör läsas i förening med förordning (EU) nr 575/2013 och bör, tillsammans med den förordningen, utgöra den rättsliga ram som styr bankverksamheten, tillsynsramarna och tillsynsreglerna för kreditinstitut och värdepappersföretag.
De allmänna tillsynskrav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 kompletteras med individuella arrangemang som beslutas av de behöriga myndigheterna på grundval av deras fortlöpande tillsyn av varje enskilt kreditinstitut och värdepappersföretag. Dessa olika tillsynsarrangemang bör bland annat fastställas i detta direktiv, och de behöriga myndigheterna bör själva få bedöma vilka arrangemang som bör införas. När det gäller enskilda likviditetsarrangemang bör de behöriga myndigheterna bland annat ta hänsyn till de principer som fastställs i Europeiska banktillsynskommitténs riktlinjer om likviditet (Guidelines on Liquidity Cost Benefit Allocation) av den 27 oktober 2010.
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument, får värdepappersföretag som är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och står under tillsyn av dessa myndigheter etablera filialer och fritt tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. Det direktivet innehåller sålunda bestämmelser om samordning av de regler som styr auktorisation av och verksamhet i värdepappersföretag. I det direktivet fastställs dock varken de belopp som dessa företag måste ha som startkapital eller någon gemensam ram för övervakning av de risker som företagen löper, vilket bör fastställas i det här direktivet.
Detta direktiv bör utgöra det grundläggande instrumentet för fullbordandet av den inre marknaden utifrån såväl etableringsfriheten för kreditinstitut som friheten för sådana institut att tillhandahålla finansiella tjänster.
En väl fungerande inre marknad kräver inte endast lagstiftning utan även ett nära och regelbundet samarbete och avsevärt starkare konvergens mellan lagstiftnings- och tillsynsmetoderna hos medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 inrättades den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (nedan kallad EBA). Detta direktiv bör beakta EBAs roll och funktion enligt den förordningen och de förfaranden som ska följas när uppgifter tilldelas EBA.
Med tanke på att EBA i och med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 får utökade uppgifter, bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen se till att tillräckliga personella och ekonomiska resurser ställs till förfogande.
Som ett första steg mot en bankunion bör en gemensam tillsynsmekanism se till att unionens politik i fråga om tillsyn över kreditinstitut genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt, att det enhetliga regelverket för finansiella tjänster tillämpas på samma sätt med avseende på kreditinstitut i alla berörda medlemsstater och att kreditinstituten i fråga omfattas av tillsyn av högsta kvalitet, oberoende av andra hänsyn som inte rör tillsyn. En gemensam tillsynsmekanism är grunden för de följande stegen mot en bankunion. Detta bekräftar principen att ett införande av gemensamma mekanismer för ingripanden vid en krissituation bör föregås av gemensamma kontroller för att minska sannolikheten för att sådana mekanismer behöver användas. Europeiska rådet noterade följande i sina slutsatser av den 14 december 2012: ”Kommissionen kommer under 2013 att lägga fram ett förslag om en gemensam rekonstruktionsmekanism för de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen, så att medlagstiftarna kan behandla det som en prioritering och det kan antas under Europaparlamentets innevarande mandatperiod.” I detta syfte kan integreringen av de finansiella ramarna förstärkas ytterligare genom att det inrättas en gemensam rekonstruktionsmekanism, inbegripet lämpliga och effektiva gemensamma säkerhetsarrangemang som ska säkerställa att beslut om rekonstruktion av banker fattas snabbt, opartiskt och i alla berörda parters intresse.
Överföringen till Europeiska centralbanken (ECB) av tillsynsuppgifter för vissa medlemsstater bör vara förenlig med ramen för det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättades 2010 och dess underliggande mål att utveckla det enhetliga regelverket och göra tillsynsmetoderna mer samstämmiga i hela unionen. ECB bör utföra sina uppgifter med förbehåll för och i överensstämmelse med relevant primärrätt och sekundärrätt i unionen, kommissionens beslut i fråga om statligt stöd, konkurrensregler och koncentrationskontroll samt det enhetliga regelverk som gäller för alla medlemsstaterna. EBA har fått i uppgift att utarbeta förslag till tekniska standarder samt att utfärda riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa samstämmighet i tillsynen och en konsekvent tillämpning av resultaten av tillsynen inom unionen. ECB bör inte utföra dessa uppgifter, men bör ha befogenhet att anta förordningar i enlighet med artikel 132 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i överensstämmelse med akter som antagits av kommissionen på grundval av utkast framtagna av EBA, och med riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010.
EBAs juridiskt bindande medlingsroll är ett viktigt inslag för främjande av samordning, en enhetlig tillsyn och en samstämmig tillsynspraxis. Medling inom ramen för EBA kan inledas antingen på myndighetens eget initiativ, om detta särskilt anges, eller på begäran av en eller flera av de behöriga myndigheter i händelse av oenighet. Detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 bör utöka det antal situationer där EBA får initiera sin juridiskt bindande medlingsroll syfte att bidra till en samstämmig tillsynspraxis. EBA hat inte någon behörighet att ta egna initiativ till medling när det gäller att utse betydande filialer och att fastställa tillsynskrav för specifika institut enligt detta direktiv. För att främja samordningen och göra tillsynspraxis mer enhetlig på dessa känsliga områden bör de behöriga myndigheterna emellertid vid oenighet kunna använda EBAs medling i ett tidigt skede av processen. En sådan EBA-medling i ett tidigt skede bör bidra till att hitta en lösning för oenigheten.
I syfte att skydda sparmedel och för att skapa lika konkurrensvillkor mellan kreditinstitut, bör åtgärderna för att samordna tillsynen över kreditinstitut vara tillämpliga på samtliga kreditinstitut. Skälig hänsyn bör dock tas till objektiva skillnader i fråga om institutens stadgar och till deras ändamål, såsom föreskrivs i nationell lagstiftning.
För att säkerställa en välfungerande inre marknad behövs det en tillsynspraxis och tillsynsbeslut som är öppna, förutsägbara och harmoniserade, så att det går att driva affärsverksamhet och styra gränsöverskridande grupper av kreditinstitut. EBA bör därför förbättra harmoniseringen av tillsynspraxis. Tillsynsprocesser och tillsynsbeslut bör inte motverka den inre marknadens funktion med avseende på fritt flöde av kapital. Tillsynskollegierna bör se till att det finns ett gemensamt och sammanhängande arbetsprogram liksom harmoniserade tillsynsbeslut. Samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstater bör stärkas genom en högre grad av öppenhet och informationsutbyte.
Åtgärderna bör därför ha en så omfattande räckvidd som möjligt och gälla alla institut vars verksamhet består av att ta emot återbetalbara medel från allmänheten, genom insättningar eller i annan form, såsom fortlöpande utgivning av obligationer och andra jämförbara värdepapper, samt att bevilja kredit för egen räkning. Det bör dock ges möjlighet till undantag för vissa kreditinstitut på vilka detta direktiv inte är tillämpligt. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av nationell lagstiftning som innehåller föreskrifter om särskild, kompletterande auktorisation för kreditinstitut att bedriva viss verksamhet eller att genomföra vissa typer av transaktioner.
Det är lämpligt att genomföra harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkra ett ömsesidigt erkännande av system för auktorisering och tillsyn, en harmonisering som möjliggör ett enda tillstånd som erkänns i hela unionen, och tillämpning av principen att hemmedlemsstaten utövar tillsyn.
Principerna om ömsesidigt erkännande och hemlandstillsyn innebär att de enskilda medlemsstaternas behöriga myndigheter inte bör bevilja auktorisation, eller bör återkalla auktorisationen när verksamhetsplanen, den geografiska spridningen av verksamheterna eller den faktiskt utövade verksamheten klart visar att ett kreditinstitut har valt rättssystemet i en viss medlemsstat i syfte att undgå de strängare standarder som gäller i en annan medlemsstat inom vars territorium det bedriver eller har för avsikt att bedriva sin huvudsakliga verksamhet. Om detta inte klart framgår, men den största delen av samtliga tillgångar hos enheter i en bankgrupp är lokaliserade i en annan medlemsstat vars behöriga myndigheter har ansvaret för att utöva gruppbaserad tillsyn, bör ansvaret för att utöva gruppbaserad tillsyn endast ändras med dessa behöriga myndigheters godkännande.
De behöriga myndigheterna bör inte bevilja eller upprätthålla auktorisation för ett kreditinstitut om det är sannolikt att de hindras att utöva effektiv tillsyn på grund av att institutet har nära förbindelser med andra fysiska eller juridiska personer. De kreditinstitut som redan är auktoriserade bör också visa de behöriga myndigheterna att dessa nära förbindelser uppfyller kraven.
Hänvisningen till tillsynsmyndigheternas effektiva utförande av tillsynsuppgifterna omfattar gruppbaserad tillsyn som bör utövas över ett kreditinstitut eller värdepappersföretag när unionsrätten föreskriver det. I sådana fall bör de myndigheter hos vilka auktorisation söks kunna avgöra vilka myndigheter som är behöriga att utöva gruppbaserad tillsyn över det kreditinstitutet eller värdepappersföretaget.
Kreditinstitut som auktoriserats i en hemmedlemsstat bör ha tillstånd att inom hela unionen bedriva vissa eller samtliga verksamheter som anges i förteckningen över verksamheter som omfattas av ömsesidigt erkännande, genom etablering av filialer eller genom tillhandahållande av tjänster.
Det är lämpligt att göra principen om ömsesidigt erkännande tillämplig även på dessa verksamheter när de bedrivs av finansiella institut som är dotterföretag till kreditinstitut, förutsatt att sådana dotterföretag omfattas av den gruppbaserade tillsynen över moderföretagen och uppfyller vissa bestämda villkor.
En värdmedlemsstat bör, när etableringsrätten eller friheten att tillhandahålla tjänster utnyttjas, kunna kräva att specifika bestämmelser i dess nationella lagar och andra författningar följs av enheter som inte är auktoriserade som kreditinstitut i hemmedlemsstaten, och med avseende på verksamheter som inte anges i förteckningen över verksamheter som omfattas av ömsesidigt erkännande, förutsatt att sådana föreskrifter å ena sidan inte redan omfattas av förordning (EU) nr 575/2013, står i överensstämmelse med unionsrätten och är avsedda att skydda det allmänna bästa, och å andra sidan att de ifrågavarande enheter eller verksamheterna inte är underkastade likvärdiga bestämmelser i nationella lagar och andra författningar.
Utöver förordning (EU) nr 575/2013, i vilken det fastställs direkt tillämpliga tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, bör medlemsstaterna se till att det inte finns några hinder för att verksamhet som är föremål för ömsesidigt erkännande kan bedrivas på samma sätt som i hemmedlemsstaten, förutsatt att verksamheten inte står i strid med rättsliga bestämmelser till skydd för det allmänna bästa i värdmedlemsstaten.
De regler som gäller för filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland bör vara likartade i samtliga medlemsstater. Det är viktigt att se till att sådana regler inte är gynnsammare än dem som gäller för filialer till kreditinstitut från en annan medlemsstat. Unionen bör kunna ingå överenskommelser med tredjeländer om tillämpning av regler som tillförsäkrar sådana filialer samma behandling inom hela unionens område. Filialer till kreditinstitut som är auktoriserade i tredjeländer bör inte åtnjuta frihet att tillhandahålla tjänster eller frihet att etablera sig i andra medlemsstater än de medlemsstater där de är etablerade.
Avtal bör ingås mellan unionen och tredjeländer så att den gruppbaserade tillsynen kan utövas över ett så stort geografiskt område som möjligt.
Ansvaret för tillsyn av ett kreditinstituts finansiella sundhet, särskilt dess gruppbaserade solvens, bör åvila hemmedlemsstaten. Övervakning av unionens bankgrupper bör utövas i nära samarbete mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna.
Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter bör ha befogenhet att från fall till fall utföra kontroller på plats och inspektioner när det gäller verksamhet i filialer till institut på deras territorium, och att kräva information från en filial om dess verksamhet liksom för statistiska ändamål, informationsändamål eller tillsynsändamål, när värdmedlemsstaten anser detta relevant med hänsyn till finanssystemets stabilitet.
Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter bör få information om verksamhet som bedrivs på deras territorium. Tillsynsåtgärder bör vidtas av hemmedlemsstatens behöriga myndigheter utom om värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter har skyldighet att vidta akuta säkerhetsåtgärder.
En väl fungerande inre bankmarknad kräver inte endast rättsliga bestämmelser utan även ett nära och regelbundet samarbete och betydligt ökad samstämmighet i reglerings- och tillsynspraxis mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. I detta syfte bör problem rörande enskilda kreditinstitut och ömsesidigt informationsutbyte behandlas via EBA. Detta förfarande för ömsesidigt informationsutbyte bör inte ersätta bilateralt samarbete. Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter bör i krissituationer, på eget initiativ eller på initiativ av en hemmedlemsstats behöriga myndigheter, alltid kunna kontrollera att verksamheten vid ett i värdmedlemsstaten etablerat kreditinstitut bedrivs i överensstämmelse med tillämpliga lagar och i enlighet med principerna om sund förvaltning, god redovisningssed och tillfredsställande internkontroll.
Det är lämpligt att tillåta utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och myndigheter eller organ som genom sin verksamhet bidrar till att stärka det finansiella systemets stabilitet. För att kunna bevara informationens konfidentiella karaktär bör antalet mottagare hållas mycket begränsat.
Vissa typer av beteende, som bedrägeri eller insiderhandel, riskerar att påverka det finansiella systemets stabilitet och integritet. Det är nödvändigt att fastställa under vilka förutsättningar informationsutbyte kan tillåtas i sådana fall.
När det föreskrivs att informationen endast får lämnas ut med de behöriga myndigheternas uttryckliga medgivande, bör de behöriga myndigheterna kunna ställa krav på strikt efterlevnad av villkoren för ett medgivande.
Utbyte av information bör tillåtas mellan de behöriga myndigheterna och centralbanker och andra organ med liknande funktion i egenskap av monetära myndigheter och, när så är nödvändigt för utövande av tillsyn och för att förebygga att institut går i konkurs och för avveckling av konkurshotade institut och i förekommande fall i krissituationer andra offentliga myndigheter och nationella förvaltningar med ansvar för att utarbeta lagstiftning om tillsyn över kreditinstitut, finansiella institut, investeringstjänster och försäkringsföretag samt offentliga myndigheter med ansvar för tillsyn över betalningssystem.
För att stärka tillsynen över institut och skyddet för deras kunder bör revisorerna vara skyldiga att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna om de vid fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom om förhållanden som riskerar att allvarligt påverka ett instituts finansiella ställning eller dess förvaltnings- och redovisningsorganisation. Av samma skäl bör medlemsstaterna också se till att denna skyldighet gäller vid alla tillfällen då en revisor upptäcker sådana omständigheter vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett företag som har nära förbindelser med ett institut. Revisorernas skyldighet att när så är lämpligt underrätta de behöriga myndigheterna om vissa förhållanden och beslut rörande ett institut som de upptäcker vid fullgörandet av sitt uppdrag hos ett icke-finansiellt företag, bör i sig inte ändra karaktären på deras uppdrag hos detta företag och inte heller det sätt på vilket de bör fullgöra sina uppgifter där.
Syftet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 är att säkerställa en tillräcklig solvens inom instituten. Om en kris trots dessa solvenskrav inträffar är det nödvändigt att säkerställa att institut kan omstruktureras under ordnade former, att de negativa följderna för den reella ekonomin begränsas och att man undviker att skattebetalarna måste ingripa. För detta ändamål och fram till dess att vidare samordning på unionsnivå har skett, bör EBA i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010 göra en utvärdering av och samordna initiativ för planerna för återhämtning och rekonstruktion i syfte att främja konvergens på detta område. I detta syfte bör EBA i förväg fullt ut informeras om anordnandet av sådana möten om planer för återhämtning, rekonstruktion och avveckling och bör ha rätt att delta i mötena. En del medlemsstaters myndigheter har redan infört en skyldighet för institut och myndigheter att utarbeta planer för återhämtning, rekonstruktion och avveckling. Det är därför lämpligt att instituten är skyldiga att samarbeta med myndigheterna i detta avseende. EBA bör i förväg fullt ut informeras om sådana möten om planer för återhämtning, rekonstruktion och avveckling och bör ha rätt att delta i sådana möten. När en plan för återhämtning, rekonstruktion och avveckling utarbetas bör EBA bidra till och aktivt delta i utvecklingen och samordningen av effektiva och enhetliga planer för återhämtning, rekonstruktion och avveckling i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010. Planer som inbegriper systemviktiga institut bör prioriteras.
För att säkerställa att skyldigheterna enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 efterlevs av institut, av de som i praktiken kontrollerar ett instituts affärsverksamhet och av medlemmarna i ett instituts ledningsorgan, samt för att säkerställa liknande behandling i hela unionen, bör medlemsstaterna vara skyldiga att föreskriva administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som är effektiva, proportionella och avskräckande. De administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som fastställs i medlemsstaterna bör uppfylla vissa grundläggande krav när det gäller mottagarna, kriterier som bör beaktas när de tillämpas, offentliggörande, centrala befogenheter att påföra sanktioner och nivåer på administrativa sanktionsavgifter.
Särskilt gäller att de behöriga myndigheterna bör få befogenheter att utdöma administrativa sanktionsavgifter som är tillräckligt höga för att balansera de fördelar som kan förväntas, och vara avskräckande även för större institut och deras chefer.
För att säkerställa enhetlig tillämpning av administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder i alla medlemsstater, vid fastställandet av typen av administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder och nivån på de administrativa sanktionsavgifterna, bör det krävas att medlemsstaterna ser till att de behöriga myndigheterna beaktar alla relevanta omständigheter.
För att se till att de administrativa sanktionerna har en avskräckande verkan, bör de som regel offentliggöras, utom under vissa väldefinierade omständigheter.
För bedömningen av det goda anseendet hos ledningen och medlemmarna i ledningsorganet krävs det ett effektivt system för utbyte av uppgifter, där EBA, med förbehåll för tystnadsplikt och dataskyddskrav, bör ha rätt att ha en central databas för uppgifter om administrativa sanktioner, inbegripet eventuella överklaganden i detta avseende, som endast skulle vara tillgänglig för behöriga myndigheter. Under alla omständigheter bör uppgifter om fällande domar i brottmål utbytas i enlighet med rambeslut 2009/315/RIF och beslut 2009/316/RIF, såsom de genomförts i nationell rätt, och med andra relevanta bestämmelser i nationell rätt.
För att de behöriga myndigheterna ska kunna upptäcka eventuella överträdelser av nationella bestämmelser om genomförande av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, bör de ha nödvändiga befogenheter att utreda och bör inrätta effektiva mekanismer för att uppmuntra rapportering av potentiella eller faktiska överträdelser. Dessa mekanismer bör inte påverka rätten till försvar för var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse.
Detta direktiv bör föreskriva både administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder för att säkerställa största möjliga handlingsutrymme till följd av en överträdelse och för att underlätta förebyggandet av nya överträdelser, oavsett om åtgärderna kvalificeras som administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder enligt nationell lagstiftning. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva ytterligare sanktioner utöver dem som anges i detta direktiv och bör kunna föreskriva administrativa sanktionsavgifter på högre nivåer än vad som föreskrivs i detta direktiv.
Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av bestämmelser om straffrättsliga påföljder i medlemsstaternas lagstiftning.
Medlemsstaterna bör se till att kreditinstitut och värdepappersföretag har tillräckligt internt kapital när det gäller kvantitet, kvalitet och fördelning med hänsyn till de risker som de är eller kan bli exponerade för. Följaktligen bör medlemsstaterna se till att kreditinstitut och värdepappersföretag har strategier och processer för att utvärdera om det interna kapitalet är tillräckligt och för att hålla det på en tillräckligt hög nivå.
De behöriga myndigheterna bör få i uppdrag att se till att instituten är väl organiserade och har tillräcklig kapitalbas med hänsyn till de risker som instituten är eller kan bli exponerade för.
För att säkerställa att institut som är verksamma i flera medlemsstater inte utsätts för oproportionella krav till följd av att de behöriga myndigheterna i de enskilda medlemsstaterna fortsätter att utöva sitt ansvar rörande auktorisation och tillsyn, är det mycket viktigt att samarbetet mellan de behöriga myndigheterna ökas västentligt. EBA bör stödja och utveckla sådant samarbete.
För att kunna garantera övergripande marknadsdisciplin inom hela unionen bör de behöriga myndigheterna offentliggöra information om den verksamhet som bedrivs i kreditinstitut och värdepappersföretag. Denna information bör vara tillräcklig för att det ska vara möjligt att jämföra de strategier som tillämpas av de olika behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och den bör komplettera de krav avseende institutens offentliggörande av teknisk information som anges i förordning (EU) nr 575/2013.
Gruppbaserad tillsyn över institut syftar till att skydda insättarnas och investerarnas intressen och säkerställa stabilitet i det finansiella systemet. För att den gruppbaserade tillsynen ska kunna bli effektiv bör den därför tillämpas på alla bankgrupper, inbegripet sådana där moderföretaget inte är kreditinstitut eller värdepappersföretag. Medlemsstaterna bör förse de behöriga myndigheterna med de rättsliga instrument som krävs för att genomföra sådan tillsyn.
I företagsgrupper med blandad verksamhet där moderföretaget kontrollerar minst ett dotterföretag bör de behöriga myndigheterna ges möjlighet att bedöma den finansiella ställningen för varje kreditinstitut eller värdepappersföretag i en sådan grupp. De behöriga myndigheterna bör åtminstone ha möjlighet att från alla företag inom en grupp få in den information som behövs för att genomföra tillsynen. Samarbete bör etableras mellan myndigheter med ansvar för tillsyn över olika finansiella sektorer när det gäller tillsyn av företagsgrupper som bedriver olika typer av finansiell verksamhet.
Medlemsstaterna bör kunna vägra eller återkalla ett kreditinstituts auktorisation om vissa strukturer i en företagsgrupp anses vara olämpliga för bedrivande av bankrörelse på grund av att effektiv tillsyn av dessa strukturer inte är möjlig. De behöriga myndigheterna bör därför ha de befogenheter som krävs för att säkerställa sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitut. I syfte att trygga en hållbar och diversifierad bankkultur inom unionen som i första hand tjänar unionsmedborgarnas intressen, bör småskalig bankverksamhet uppmuntras, såsom verksamhet inom kreditföreningar (credit unions) och kooperativa banker.
Unionsdimensionen bör beaktas på lämpligt sätt i de behöriga myndigheternas mandat. De behöriga myndigheterna bör därför vederbörligen beakta effekten av sina beslut inte endast på stabiliteten i det finansiella systemet inom deras medlemsstater, utan även på stabiliteten i alla andra berörda medlemsstaters finansiella system. Om inget annat föreskrivs i nationell lagstiftning bör denna princip kunna främja den finansiella stabiliteten i hela unionen men bör inte innebära att det är rättsligt bindande för de behöriga myndigheterna att uppnå ett visst resultat.
Finanskrisen visade på kopplingar mellan banksektorn och så kallade skuggbanker. Vissa skuggbanker håller riskerna effektivt åtskilda från banksektorn och undviker sålunda eventuell negativ påverkan på skattebetalare och system. Ökad insikt i skuggbanksverksamhet och dess kopplingar till enheter inom finanssektorn och stramare reglering för att åstadkomma öppenhet, minska systemrisken och avskaffa olämpliga förfaranden är emellertid nödvändigt för finanssystemets stabilitet. Genom ytterligare rapportering från institut kan en del av detta åstadkommas, men särskilda nya bestämmelser behövs också.
Ökad insyn i institutens verksamhet, särskilt i fråga om gjorda vinster, skatter och andra avgifter som erlagts eller stöd som erhållits, är av största vikt för att unionsmedborgarna ska återfå förtroendet för den finansiella sektorn. Obligatorisk rapportering på det området kan därför ses som en viktig del av institutens sociala ansvar gentemot berörda parter och samhället.
Brister i företagsstyrningen i ett antal institut har bidragit till ett överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn, vilket har lett till enskilda instituts fallissemang och till systemproblem i medlemsstaterna och globalt. De mycket allmänna bestämmelserna om institutens styrning och det faktum att en stor del av ramarna för företagsstyrning inte är bindande utan väsentligen bygger på frivilliga uppförandekoder, har inte i tillräcklig grad främjat en effektiv tillämpning av sunda metoder för företagsstyrning av instituten. I vissa fall har avsaknaden av ett system med effektiva kontroller och befogenhetsfördelning inom instituten inneburit att det inte funnits någon faktisk övervakning av ledningens beslutsfattande, vilket har främjat kortsiktiga och alltför riskabla ledningsstrategier. De behöriga myndigheternas oklara roll i övervakningen av företagsstyrningen i institut har lett till en otillräcklig tillsyn av de interna styrningsprocessernas effektivitet.
För att kunna ta itu med de potentiellt skadliga effekterna av dåligt utformade system för företagsstyrning på sund riskhantering, bör medlemsstaterna införa principer och standarder för att säkerställa effektiv övervakning från ledningsorganets sida, främja en sund riskkultur på alla nivåer i kreditinstitut och värdepappersföretag och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att övervaka att de interna styrningsformerna är tillräckliga. Dessa principer och standarder bör gälla med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva principer och standarder för företagsstyrning utöver dem som krävs i detta direktiv.
Olika styrningsstrukturer tillämpas i medlemsstaterna. I de flesta fall tillämpas en monistisk eller dualistisk ledningsstruktur. Definitionerna i detta direktiv är tänkta att omfatta alla befintliga strukturer utan att förespråka någon särskild. De är endast till för upprättandet av regler som syftar till att ett visst resultat uppnås, oavsett vilken nationell bolagsrätt som gäller för ett institut i varje medlemsstat. Definitionerna bör därför inte påverka den allmänna tilldelningen av befogenheter i enlighet med nationell bolagsrätt.
Ett ledningsorgan bör antas ha verkställande funktioner och tillsynsfunktioner. Ledningsorganen i de olika medlemsstaterna har olika befogenheter och strukturer. I medlemsstater där ledningsorganen har en monistisk struktur utför en enda styrelse vanligtvis lednings- och tillsynsuppgifter. I medlemsstater med ett dualistisk system utförs tillsynsfunktionen av en särskild tillsynsstyrelse som inte har några verkställande funktioner, och den verkställande funktionen utförs av ett särskilt ledningsorgan som är ansvarigt för den dagliga ledningen av företaget. Följaktligen tilldelas de olika enheterna inom ledningsorganet separata uppgifter.
Rollen för icke verkställande medlemmar i ett instituts ledningsorgan bör inbegripa att de på ett konstruktivt sätt ifrågasätter institutets strategi och därigenom bidrar till dess utveckling, granskar ledningens insatser när det gäller att uppnå överenskomna mål, förvissar sig om att den finansiella informationen är korrekt och att finansiella kontroller och riskhanteringssystem är robusta och berättigade, granskar utformningen och genomförandet av institutens ersättningspolicy och ger objektiva synpunkter på resurser, utnämningar och uppförandenormer.
För att kunna övervaka ledningens åtgärder och beslut på ett verkningsfullt sätt bör institutens ledningsorgan avsätta tillräcklig tid för att kunna utföra sina uppgifter och för att förstå institutets verksamhet, dess viktigaste riskexponeringar samt konsekvenser av verksamheten och riskstrategin. Att inneha ett alltför stort antal uppdrag i ledningsorgan samtidigt skulle hindra en ledamot i ledningsorganet från att avsätta den tid som krävs för att utöva denna tillsynsroll. Det är därför nödvändigt att begränsa det antal uppdrag i ledningsorgan som en ledamot i ett kreditinstituts ledningsorgan får inneha samtidigt inom olika enheter. Uppdrag i ledningsorgan i organisationer som inte huvudsakligen har kommersiellt syfte, till exempel ideella organisationer eller välgörenhetsorganisationer, bör dock inte beaktas vid tillämpningen av en sådan gräns.
När medlemmarna i ledningsorganet utses bör aktieägarna eller medlemmarna i ett institut överväga huruvida kandidaterna har tillräckliga kunskaper, kvalifikationer och färdigheter för att garantera att institutet leds på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Dessa principer bör, när det gäller medlemmarna i ledningsorganet, utövas och påvisas genom transparenta och öppna utnämningsförfaranden.
Ledningsorgans bristande övervakning av ledningsbeslut beror delvis på fenomenet grupptänkande. Detta uppstår bland annat på grund av bristande mångfald i ledningsorganens sammansättning. För att främja oberoende åsikter och ett kritiskt ifrågasättande bör institutens ledningsorgan därför präglas av en tillräcklig mångfald vad gäller ålder, kön, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund för att det ska gå att få fram olika slags synpunkter och erfarenheter. Balansen mellan könen är särskilt viktig för att säkra en representation som motsvarar befolkningen. Särskilt institut som ligger under tröskeln för representation av det underrepresenterade könet bör prioritera att vidta lämpliga åtgärder. Genom sin representation i ledningsorgan kan arbetstagarna också bidra med ett viktigt perspektiv och genuin kännedom om institutens interna verksamhet, och arbetstagarrepresentation kan därför ses som ett positivt sätt att öka mångfalden. Ledningsorgan som präglas av större mångfald bör kunna övervaka ledningen mer effektivt och därmed bidra till förbättrad risktillsyn och motståndskraftigare institut. Därför bör mångfald vara ett av kriterierna för ledningsorganens sammansättning. Mångfald bör också mer allmänt beaktas i instituts rekryteringspolitik. En sådan politik bör till exempel innebära att instituten uppmuntras att välja kandidater från förslagslistor som innehåller båda könen.
För att förbättra efterlevnaden av lagstiftningen och stärka företagsstyrningen bör medlemsstaterna inrätta effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering till behöriga myndigheter av potentiella eller faktiska överträdelser av nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013. Anställda som rapporterar om överträdelser inom sina egna institut bör åtnjuta ett fullständigt skydd.
En ersättningspolicy som uppmuntrar till överdrivet risktagande kan undergräva en sund och effektiv riskhantering i kreditinstitut och värdepappersföretag. Medlemmar i G20 åtog sig att tillämpa rådet för finansiell stabilitets (FSB) principer för god praxis och genomförandestandarder när det gäller ersättning för att komma till rätta med de potentiellt skadliga effekterna av dåligt utformade ersättningsstrukturer på en sund riskhantering och kontroll av fysiska personers riskbenägenhet. Detta direktiv har som syfte att genomföra internationella principer och standarder på unionsnivå genom att införa en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och värdepappersföretag att inrätta och upprätthålla en ersättningspolicy och en ersättningspraxis som är förenliga med effektiv riskhantering för personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på kreditinstitutens och värdepappersföretagens riskprofil.
För att kunna säkerställa att institut följer en sund ersättningspolicy är det lämpligt att ange tydliga principer om företagsstyrning och strukturen för ersättningspolicy. Ersättningspolicyn bör särskilt anpassas till kreditinstitutets och värdepappersföretagets riskbenägenhet, värden och långfristiga intressen. Därför bör bedömningen av den resultatbaserade delen av ersättningen basera sig på resultatet på lång sikt och beakta de aktuella och framtida risker som är förknippade med det resultatet.
När en policy med rörliga ersättningsdelar övervägs bör en åtskillnad göras mellan fast ersättning, som omfattar utbetalningar, proportionella, regelbundna pensionsavsättningar eller förmåner (om sådana förmåner inte är kopplade till några prestandakriterier) och rörlig ersättning, som omfattar tilläggsutbetalningar, eller förmåner som är kopplade till prestation eller, i undantagsfall, andra avtalsmässiga aspekter, dock inte sådana som ingår i vanliga anställningspaket (såsom sjukvård, förskoleverksamhet eller proportionella, regelbundna pensionsavsättningar). Både ekonomiska och andra förmåner bör omfattas.
För att undvika överdrivet risktagande bör under alla omständigheter en maximal kvot mellan de fasta och rörliga delarna av den totala ersättningen fastställas. Det är i detta avseende lämpligt att institutens aktieägare, ägare och medlemmar i institut får en viss roll. Medlemsstaterna bör kunna fastställa striktare krav när det gäller förhållandet mellan de fasta och rörliga delarna av den totala ersättningen. För att uppmuntra användningen av aktieinstrument eller skuldinstrument som betalas enligt ett långsiktigt uppskovsförfarande som en variabel ersättningsdel, bör medlemsstaterna inom vissa gränser kunna tillåta att institut tillämpar ett teoretiskt diskonto när de beräknar dessa instruments värde i syfte att tillämpa den maximala kvoten. Medlemsstaterna bör dock inte vara tvungna att sörja för en sådan facilitet och bör kunna besluta att det tillämpas en längre maximal procentsats för den totala rörliga ersättning än den som anges i detta direktiv. För att säkerställa att en harmoniserad och enhetlig metod används som garanterar likvärdiga förutsättningar inom hela den inre marknaden, bör EBA ge lämplig vägledning om det tillämpliga teoretiska diskonto som ska användas.
För att säkerställa att utformningen av ersättningspolicyn är en del av institutets riskhantering bör ledningsorganet anta och regelbundet se över ersättningspolicyn. Bestämmelserna i detta direktiv om ersättning bör återspegla skillnaderna mellan olika typer av institut på ett proportionellt sätt, med hänsyn tagen till deras storlek, interna organisation samt verksamhetens karaktär, omfattning och komplexitet. Det skulle i synnerhet inte vara rimligt att kräva att vissa typer av värdepappersföretag efterlever alla dessa principer.
För att skydda och främja den finansiella stabiliteten i unionen och för att det inte ska gå att kringgå kraven i detta direktiv, bör de behöriga myndigheterna se till att principer och regler för ersättning efterlevs av instituten på gruppnivå, dvs. på
grupp-, moderföretags- och dotterföretagsnivå, inklusive filialer och dotterföretag som etablerats i tredjeländer.
Eftersom dåligt utformade modeller för ersättningspolicy och incitamentssystem kan medföra en oacceptabel ökning av de risker som kreditinstitut och värdepappersföretag är exponerade för, bör snabba motåtgärder och vid behov lämpliga korrigerande åtgärder vidtas. Därför är det lämpligt att se till att de behöriga myndigheterna har befogenheter att ålägga berörda institut att genomföra kvalitativa eller kvantitativa åtgärder för att hantera problem med ersättningspolicyn som har kommit fram vid tillsynen.
Bestämmelserna om ersättning ska inte påverka det fullständiga utövandet av de grundläggande rättigheter som är garanterade genom artikel 153.5 i EUF-fördraget, allmänna principer i nationell avtalsrätt och arbetsrätt, unionsrätt och nationell rätt om aktieägarnas rättigheter och deltagande och allmänna skyldigheter för det berörda institutets ledningsorgan samt i tillämpliga fall arbetsmarknadsparternas rätt att ingå och tillämpa kollektivavtal i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.
Kapitalbaskraven för kreditrisk och marknadsrisk bör endast i den omfattning det är nödvändigt basera sig på externa kreditbetyg. Om kreditrisken är betydande bör institut därför i regel försöka tillämpa internmetoder eller internmodeller. Standardiserade metoder som bygger på externa kreditbetyg kan dock användas när kreditrisken inte är så betydande, vilket typiskt sett är fallet för mindre komplexa institut, för obetydliga exponeringar eller i fall där användningen av interna metoder skulle leda till oskälig belastning.
Direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG utgjorde delvis den grund på vilken övertron på externa kreditbetyg byggdes upp. Det här direktivet bör beakta slutsatserna från G20-mötet och FSB-principerna med avseende på övertron på externa kreditbetyg. Institut bör därför uppmuntras att använda interna snarare än externa kreditbetyg, även vid beräkning av lagstadgade kapitalbaskrav.
Övertron på externa kreditbetyg bör minskas och alla automatiska effekter av kreditvärderingar bör stegvis avlägsnas. Institut bör därför vara skyldiga att införa egna sunda kriterier för att bevilja krediter och beslutsprocesser för kreditbeslut. Institut bör också kunna använda externa kreditbetyg som en av flera faktorer i dessa processer, men kreditinstituten och värdepappersföretagen bör inte uteslutande eller mekaniskt förlita sig på dessa externa kreditbetyg.
Godkännandet av ett kreditvärderingsinstitut som ett externt kreditvärderingsinstitut bör inte öka avskärmningen av en marknad som redan domineras av tre företag. EBA, medlemsstaternas centralbanker och ECB bör, utan att göra förfarandet enklare eller mindre krävande, se till att fler kreditvärderingsinstitut kan godkännas som externa kreditvärderingsinstitut för att öppna marknaden för andra företag.
Mot bakgrund av de många olika strategier som tillämpas av institut som använder metoder som bygger på interna modeller är det viktigt att de behöriga myndigheterna och EBA har en klar bild av värdeintervallet för de riskvägda tillgångar och kapitalbaskrav som uppkommer för liknande exponeringar i enlighet med dessa strategier. I detta syfte bör instituten åläggas att till de behöriga myndigheterna överlämna resultaten av interna modeller tillämpade på EBAs referensportföljer avseende ett stort antal exponeringar. På grundval av dessa uppgifter bör de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder för att se till att likheter och skillnader i resultat för samma exponering kan motiveras med tanke på de risker som uppstår. Mer allmänt bör de behöriga myndigheterna och EBA se till att valet mellan en metod som bygger på interna modeller och en schablonmetod inte leder till en underskattning av kapitalbaskraven. Även om kapitalbaskraven för operativ risk är svårare att tilldela för varje enskild exponering och det därför är lämpligt att utesluta denna riskkategori från riktmärkningsprocessen bör de behöriga myndigheterna följa med utvecklingen inom de metoder som bygger på interna modeller för operativ risk i syfte att övervaka skillnaderna i praxis och förbättra tillsynsmetoderna.
Utvecklingen av relationsbaserad kreditgivning (relationship based lending) bör uppmuntras, där information som fås genom en fortlöpande affärsrelation med kunder används för att nå en högre kvalitet på ”due diligence”granskning och riskbedömning än vad som skulle nås på basis av rent standardiserade uppgifter och ”credit scoring”.
När det gäller tillsynen över likviditeten bör ansvaret ligga hos hemmedlemsstaterna så snart som detaljerade kriterier för kravet på likviditetstäckning börjar gälla. Det är därför nödvändigt att genomföra samordningen av tillsynen på detta område, så att hemlandstillsyn kan införas innan dess. För att säkerställa effektiv tillsyn bör de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstatens ytterligare samarbeta på området likviditet.
När de likvida tillgångarna i ett institut inom en grupp i ett stressläge täcker likviditetsbehovet i ett annat institut inom gruppen, bör de behöriga myndigheterna kunna göra undantag från kravet på likviditetstäckning och bör i stället kunna tillämpa dessa krav på gruppnivå.
Åtgärder som vidtas enligt detta direktiv bör inte påverka åtgärder som vidtas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut. Tillsynsåtgärderna bör inte leda till diskriminering mellan borgenärer från olika medlemsstater.
Mot bakgrund av finanskrisen och de konjunkturförstärkande mekanismer som bidrog till att den uppstod och som förstärkte dess effekter, utfärdade FSB, Baselkommittén för banktillsyn och G20 rekommendationer för att mildra de konjunkturförstärkande effekterna av den finansiella regleringen. I december 2010 utfärdade Baselkommittén nya globala regleringsstandarder för bankkapitalkrav (Basel III-reglerna), däribland regler som innebär krav på upprätthållande av kapitalkonserveringsbuffertar och kontracykliska kapitalbuffertar.
Det är därför lämpligt att vid sidan av övriga kapitalbaskrav kräva att kreditinstitut och relevanta värdepappersföretag, utöver andra kapitalbaskrav, innehar en kapitalkonserveringsbuffert och en kontracyklisk kapitalbuffert, för att säkra att de under perioder av ekonomisk tillväxt ackumulerar en kapitalbas som är tillräcklig för att kunna absorbera förluster under kritiska perioder. Den kontracykliska kapitalbufferten bör byggas upp när den sammanlagda tillväxten i krediter och andra tillgångsklasser med en betydande inverkan på dessa kreditinstituts och värdepappersföretags riskprofil bedöms vara förknippad med uppkomsten av en systemomfattande risk, och sedan utnyttjas under kritiska perioder.
För att kunna garantera att de kontracykliska kapitalbuffertarna verkligen återspeglar den risk som banksektorn utsätts för vid en alltför stor kredittillväxt, bör kreditinstituten och värdepappersföretagen beräkna sina institutspecifika buffertar som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de länder där de har sina kreditexponeringar. Varje medlemsstat bör därför utse en myndighet med ansvar för att varje kvartal fastställa det kontracykliska buffertvärdet för exponeringar i den medlemsstaten. Detta buffertvärde bör beakta ökningar i kreditgivningsnivåerna och förändringar i kreditgivningen som andel av BNP i den medlemsstaten, liksom andra variabler som är relevanta vid bedömning av risker som hotar finanssystemets stabilitet.
För att främja samstämmighet på internationell nivå vid fastställandet av de kontracykliska buffertvärdena, har Baselkommittén utarbetat en metod som grundar sig på förhållandet mellan kreditgivningen och BNP. Detta bör fungera som den gemensamma utgångspunkten för de berörda nationella myndigheterna när de beslutar om buffertvärden, men den bör inte ge upphov till ett automatiskt fastställande av buffertvärde eller vara bindande för den utsedda myndigheten. Buffertvärdet bör på ett meningsfullt sätt återspegla kreditcykeln och de risker som beror på alltför stor kredittillväxt i medlemsstaten och bör ta vederbörlig hänsyn till den nationella ekonomins särdrag.
Det är viktigt att rörliga ersättningar begränsas, så att det kan säkerställas att kreditinstitut och värdepappersföretag åter bygger upp sina kapitalnivåer när de bedriver verksamhet inom buffertområdet. Kreditinstitut och värdepappersföretag omfattas redan av principen att ersättningar och diskretionära utbetalningar av rörliga ersättningar till de personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på kreditinstitutets riskprofil, måste vara hållbara med avseende på kreditinstitutets finansiella ställning. För att säkerställa att ett institut återställer sin kapitalbasnivå inom rimlig tid, är det lämpligt att anpassa beviljandet av rörliga ersättningar och diskretionära pensionsförmåner till kreditinstitutets vinstsituation under de perioder då det kombinerade buffertkravet inte uppfylls, varvid hänsyn bör tas till institutets möjlighet att fungera bra på lång sikt.
Instituten bör bemöta och kontrollera alla koncentrationsrisker genom skriftliga riktlinjer och förfaranden. Med hänsyn till beskaffenheten hos den offentliga sektorns exponering är det mer effektivt att kontrollera koncentrationsrisker än att göra en riskviktning av dessa exponeringar, med tanke på deras storlek och svårigheterna att kalibrera kapitalbaskraven. Kommissionen bör vid lämplig tidpunkt översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om eventuella önskvärda förändringar när det gäller koncentrationsriskerna.
Medlemsstaterna bör kunna kräva att vissa institut utöver en kapitalkonserveringsbuffert och en kontracyklisk kapitalbuffert har en systemriskbuffert för att förhindra och minska långsiktiga icke-konjunkturbetingade systemrisker eller makrotillsynsrisker som inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013, om det finns en risk för störningar av det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och den reella ekonomin i en viss medlemsstat. Systemriskbuffertens värde bör gälla alla institut, eller för en eller flera grupper av institut, om instituten uppvisar liknande riskprofiler i sin affärsverksamhet.
För att säkerställa enhetlig makrotillsyn i hela unionen, är det lämpligt att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utvecklar principer som skräddarsytts för unionens ekonomi och bör även vara ansvarig för övervakningen av deras tillämpning. Detta direktiv bör inte hindra ESRB från att vidta de åtgärder som den anser nödvändiga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på unionsnivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd.
Medlemsstaterna bör kunna erkänna ett systemriskbuffertvärde som har fastställs av en annan medlemsstat och tillämpa det buffertvärdet på nationellt auktoriserade institut för exponeringar i den medlemsstat som fastställt buffertvärdet. Den medlemsstat som har fastställt buffertvärdet bör också kunna begära att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 utfärdar en rekommendation ställd till en eller flera medlemsstater som kan erkänna systemriskbuffertvärdet, där de rekommenderas att göra detta. En sådan rekommendation är underställd villkoren i artiklarna 3.2 och 17 i den förordningen (följ rekommendation eller förklara varför det inte görs).
Medlemsstaternas beslut om kontracykliska buffertvärden bör samordnas i så stor utsträckning som möjligt. I det avseendet kan ESRB, på de behöriga eller usedda myndigheternas begäran, underlätta diskussioner mellan dessa myndigheter om fastställandet av föreslagna buffertvärden, inklusive relevanta variabler.
När ett kreditinstitut eller värdepappersföretag inte helt uppfyller de kombinerade buffertkraven, bör det vara skyldigt att vidta åtgärder som garanterar att det kan återställa sin kapitalbasnivå inom rimlig tid. För att kapital ska kunna bevaras bör det införas proportionella restriktioner på diskretionär vinstutdelning, inklusive utdelningsbetalningar och utbetalning av rörliga ersättningar. För att kunna garantera att sådana institut eller företag har en trovärdig strategi för att återställa nivån på sin kapitalbas, bör de vara skyldiga att utarbeta och med de behöriga myndigheterna komma överens om en kapitalkonserveringsplan där det fastställs hur utdelningsrestriktionerna ska tillämpas samt andra åtgärder som institutet eller företaget har för avsikt att vidta för att garantera full efterlevnad av buffertkraven.
Myndigheter förväntas ålägga högre kapitalbaskrav för globala systemviktiga institut för att kompensera för den högre risk som denna typ av institut utgör för det finansiella systemet och den effekt som deras fallissemang kan få för skattebetalarna. Om en myndighet ålägger systemriskbufferten och bufferten för globala systemviktiga institut är tillämplig, bör den högre av dessa tillämpas. Om systemriskbufferten endast tillämpas på nationella exponeringar, bör den vara kumulativ med bufferten för globala systemviktiga institut eller bufferten för andra systemviktiga institut som är tillämpliga i enlighet med detta direktiv.
Tekniska standarder för finansiella tjänster bör garantera konsekvent harmonisering och tillräckligt skydd för insättare, investerare och konsumenter i hela unionen. EBA är ett organ som har ytterst specialiserade expertkunskaper på området, och det bör därför vara ändamålsenligt och lämpligt att det anförtros uppgiften att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande som inte inbegriper policyval, vilka sedan läggs fram för kommissionen. I samband med utarbetandet av förslag till tekniska standarder bör EBA se till att det finns effektiva förvaltnings- och rapporteringsförfaranden.
Kommissionen bör, genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, anta EBAs tekniska standarder för tillsyn på områdena verksamhetstillstånd och förvärv av betydande innehav i kreditinstitut, informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, tillsynssamarbete, kreditinstitutens och värdepappersföretagens ersättningspolicy och övervakning av blandade finansiella holdingbolag. Kommissionen och EBA bör se till att dessa standarder kan tillämpas av alla berörda institut på ett sätt som står i proportion till dessa instituts och deras verksamheters art, omfattning och komplexitet.
Med tanke på det detaljerade innehållet i och det stora antalet tekniska standarder för tillsyn som ska antas enligt detta direktiv bör, om kommissionen antar en teknisk standard för tillsyn som är densamma som det förslag till teknisk standard för tillsyn som EBA har lagt fram, den period inom vilken Europaparlamentet eller rådet får invända mot en sådan standard i lämpliga fall förlängas med ytterligare en månad. Dessutom bör kommissionen sträva efter att anta tekniska standarder för tillsyn i så god tid att Europaparlamentet och rådet kan utföra hela granskningen, med beaktande av omfattningen av och komplexiteten hos de tekniska standarderna för tillsyn och det detaljerade innehållet i Europaparlamentets och rådets arbetsordningar, arbetsplanering och sammansättning.
Kommissionen bör också, genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, ges befogenhet att anta tekniska standarder som utarbetats av EBA för genomförande på områdena verksamhetstillstånd och förvärv av betydande innehav i kreditinstitut, informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, tillsynssamarbete, särskilda tillsynskrav och tillsynsmyndigheternas offentliggörande av information.
I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionens ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.
I syfte att specificera kraven enligt detta direktiv, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på klargörandet av de definitioner och den terminologi som används i detta direktiv, utökandet av förteckningen över verksamheter som är föremål för ömsesidigt erkännande och förbättrandet av informationsutbytet rörande filialer till kreditinstitut. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Hänvisningar till direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG bör anses som hänvisningar till det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder hänför sig till bestämmelserna i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG avseende kapitalbaskraven som nu fastställs i det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013. Därför bör hänvisningarna i dessa direktiv till direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG anses som hänvisningar till bestämmelserna rörande kapitalbaskraven i det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013.
För att göra det möjligt att utarbeta tekniska standarder så att de institut som utgör del av ett finansiellt konglomerat tillämpar lämpliga beräkningsmetoder för bestämning av kapital som krävs på gruppnivå, bör direktiv 2002/87/EG ändras i enlighet med detta.
För att den inre bankmarknaden ska kunna fungera med allt större effektivitet och för att unionsmedborgarna ska ha tillfredsställande insyn, är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna offentliggör information om hur detta direktiv genomförs, på ett sätt som möjliggör meningsfulla jämförelser.
När det gäller tillsyn över likviditet bör det förekomma en period inom vilken medlemsstaten övergår till ett regelsystem som omfattar tillämpning av detaljerade kriterier för kravet på likviditetstäckning.
För att säkerställa en stabil, smidig och successiv övergång inom instituten till nya likviditetskrav och krav på stabil finansiering på unionsnivå, bör de behöriga myndigheterna till fullo utnyttja sina tillsynsbefogenheter enligt detta direktiv och enligt gällande nationell lagstiftning. De behöriga myndigheterna bör särskilt överväga behovet att tillämpa administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder, inklusive tillsynsavgifter, vars nivå i stora drag bör vara kopplad till skillnaden mellan ett instituts verkliga likviditetsposition och likviditetskraven och kraven på stabil finansiering. När de behöriga myndigheterna gör denna bedömning bör de ta vederbörlig hänsyn till förhållandena på marknaden. Sådana administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder bör tillämpas fram till dess att detaljerade rättsakter om likviditetskrav och krav på stabil finansiering har genomförts på unionsnivå.
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter bör till fullo tillämpas på behandlingen av personuppgifter inom ramen för det här direktivet.
Eftersom målen för detta direktiv, nämligen fastställandet av bestämmelser i fråga om behörighet att utöva verksamhet i institut och tillsynen över institut, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
I enlighet med medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska förklaring om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att, i motiverade fall, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är motiverat.
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och har avgett ett yttrande.
Direktiv 2002/87/EG bör ändras i enlighet med detta och direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG bör upphävas.

Avdelning I Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

I detta direktiv fastställs regler för följande:

Behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut.
Tillsynsbefogenheter och verktyg för de behöriga myndigheternas tillsyn över kreditinstitut.
De behöriga myndigheternas tillsyn över kreditinstitut på ett sätt som överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013.
Offentliggörandekrav för behöriga myndigheter inom området reglering och tillsyn av kreditinstitut.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 2 Tillämpningsområde

1.Detta direktiv ska tillämpas på institut.

2.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

3.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

4.Artikel 34 och avdelning VII kapitel 3 ska gälla för finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet med huvudkontor i unionen.

5.Detta direktiv ska inte tillämpas på följande:

[utgått]
Centralbanker.
Postgiroinstitut.
I Danmark, Eksport Kredit Fonden, Eksport Kredit Fonden A/S, Danmarks Skibskredit A/S och KommuneKredit.
I Tyskland, Kreditanstalt für Wiederaufbau, Landwirtschaftliche Rentenbank, Bremer Aufbau-Bank GmbH, Hamburgische Investitions- und Förderbank, Investitionsbank Berlin, Investitionsbank des Landes Brandenburg, Investitionsbank Schleswig-Holstein, Investitions- und Förderbank Niedersachsen – NBank, Investitions- und Strukturbank Rheinland-Pfalz, Landeskreditbank Baden-Württemberg – Förderbank, LfA Förderbank Bayern, NRW.BANK, Saarländische Investitionskreditbank AG, Sächsische Aufbaubank – Förderbank, Thüringer Aufbaubank, företag som med stöd av Wohnungsgemeinnützigkeitsgesetz är erkända för genomförande av statlig bostadspolitik och som inte huvudsakligen bedriver bankverksamhet samt företag som enligt samma lag anses som allmännyttiga bostadsföretag.
I Estland, hoiu-laenuühistud, som kooperativa företag som är erkända enligt hoiu-laenuühistu seadus.
I Irland, the Strategic Banking Corporation of Ireland, credit unions och friendly societies.
I Grekland, Tαµϵiο Παρακαταϑηκών και Δανϵiων (Tamio Parakatathikon kai Danion).
I Spanien, Instituto de Crédito Oficial.
I Frankrike, Caisse des dépôts et consignations.
I Kroatien, kreditne unije och Hrvatska banka za obnovu i razvitak.
I Italien, Cassa depositi e prestiti.
I Lettland, krajaizdevu sabiedribas, företag som är erkända enligt krajaizdevu sabiedribu likums som kooperativa företag som utför finansiella tjänster enbart för sina medlemmar.
I Litauen, kredito unijos förutom centrine kredito unijos.
I Ungern, MFB Magyar Fejlesztési Bank Zártkörüen Müködo Részvénytársaság och Magyar Export-Import Bank Zártkörüen Müködo Részvénytársaság.
I Malta, Malta Development Bank.
I Nederländerna, Nederlandse Investeringsbank voor Ontwikkelingslanden NV, NV Noordelijke Ontwikkelings maatschappij, NV Limburgs Instituut voor Ontwikkeling en Financiering, Ontwikkelingsmaatschappij Oost-Nederland NV och kredietunies.
I Österrike, företag som är godkända som allmännyttiga byggnadsföretag och Österreichische Kontrollbank AG.
I Polen, Spóldzielcze Kasy Oszczędnościowo – Kredytowe och Bank Gospodarstwa Krajowego.
I Portugal, Caixas Económicas som fanns den 1 januari 1986, med undantag av, å ena sidan, dem som blivit aktiebolag samt, å andra sidan, Caixa Económica Montepio Geral.
I Slovenien, SID-Slovenska izvozna in razvojna banka, d.d. Ljubljana.
I Finland, Teollisen yhteistyön rahasto Oy/Fonden för industriellt samarbete AB och Finnvera Oyj/Finnvera Abp.
I Sverige, Svenska Skeppshypotekskassan.
I Förenade kungariket, National Savings and Investments (NS&I), CDC Group plc, Agricultural Mortgage Corporation Ltd, Crown Agents for overseas governments and administrations, credit unions och municipal banks.

Direktiv (EU) 2019/2034

5.1Detta direktiv ska inte tillämpas på följande:

1.: [utgått]
2.: Centralbanker.
3.: Postgiroinstitut.
4.: I Danmark, Danmarks Eksport- og Investeringsfond, Danmarks Skibskredit A/S och KommuneKredit.
4a.: I Tjeckien, Národní rozvojová banka a.s.
5.: I Tyskland, Kreditanstalt für Wiederaufbau, Landwirtschaftliche Rentenbank, Bremer Aufbau-Bank GmbH, Hamburgische Investitions- und Förderbank, Investitionsbank Berlin, Investitionsbank des Landes Brandenburg, Investitionsbank Sachsen–Anhalt, Investitionsbank Schleswig-Holstein, Investitions- und Förderbank Niedersachsen – Nbank, Investitions- und Strukturbank Rheinland-Pfalz, Landeskreditbank Baden-Württemberg – Förderbank, LfA Förderbank Bayern, NRW.BANK, Saarländische Investitionskreditbank AG, Sächsische Aufbaubank – Förderbank, Thüringer Aufbaubank, företag som med stöd av Wohnungsgemeinnützigkeitsgesetz är erkända för genomförande av statlig bostadspolitik och som inte huvudsakligen bedriver bankverksamhet samt företag som enligt samma lag anses som allmännyttiga bostadsföretag.
6.: I Estland, hoiu-laenuühistud, som kooperativa företag som är erkända enligt hoiu-laenuühistu seadus.
7.: I Irland, the Strategic Banking Corporation of Ireland, credit unions och friendly societies.
8.: I Grekland, Tαµϵiο Παρακαταϑηκών και Δανϵiων (Tamio Parakatathikon kai Danion).
9.: I Spanien, Instituto de Crédito Oficial.
10.: I Frankrike, Caisse des dépôts et consignations.
11.: I Kroatien, kreditne unije och Hrvatska banka za obnovu i razvitak.
12.: I Italien, Cassa depositi e prestiti.
13.: I Lettland, krajaizdevu sabiedribas, företag som är erkända enligt krajaizdevu sabiedribu likums som kooperativa företag som utför finansiella tjänster enbart för sina medlemmar.
14.: I Litauen, kredito unijos förutom centrine kredito unijos.
15.: I Ungern, MFB Magyar Fejlesztési Bank Zártkörüen Müködo Részvénytársaság och Magyar Export-Import Bank Zártkörüen Müködo Részvénytársaság.
16.: I Malta, Malta Development Bank.
17.: I Nederländerna, Nederlandse Investeringsbank voor Ontwikkelingslanden NV, NV Noordelijke Ontwikkelings maatschappij, NV Limburgs Instituut voor Ontwikkeling en Financiering, Ontwikkelingsmaatschappij Oost-Nederland NV och kredietunies.
18.: I Österrike, företag som är godkända som allmännyttiga byggnadsföretag och Österreichische Kontrollbank AG och Oesterreichische Entwicklungsbank – OeEB.
19.: I Polen, Spóldzielcze Kasy Oszczędnościowo – Kredytowe och Bank Gospodarstwa Krajowego.
20.: I Portugal, Caixas Económicas som fanns den 1 januari 1986, med undantag av, å ena sidan, dem som blivit aktiebolag samt, å andra sidan, Caixa Económica Montepio Geral.
20a.: I Rumänien, Banca de Investiții și Dezvoltare – S.A.
21.: I Slovenien, SID-Slovenska izvozna in razvojna banka, d.d. Ljubljana.
22.: I Finland, Teollisen yhteistyön rahasto Oy/Fonden för industriellt samarbete AB och Finnvera Oyj/Finnvera Abp.
23.: I Sverige, Svenska Skeppshypotekskassan.
24.: [utgått]

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.De enheter som avses i punkt 5.3–5.24 i denna artikel ska behandlas som finansiella institut vid tillämpning av artikel 34 och avdelning VII kapitel 3.

Direktiv (EU) 2019/2034

6.2De enheter som avses i punkt 5.3–5.23 i denna artikel ska behandlas som finansiella institut vid tillämpning av artikel 34 och avdelning VII kapitel 3.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 3 Definitioner

1.I detta direktiv gäller följande definitioner:

kreditinstitut: kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 1 i förordning (EU) nr 575/2013,
värdepappersföretag: värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 2 i förordning (EU) nr 575/2013,
institut: institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 3 i förordning (EU) nr 575/2013,
[utgått]
försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 5 i förordning (EU) nr 575/2013,
återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 6 i förordning (EU) nr 575/2013,
ledningsorgan: ett instituts organ, som utses enligt den nationella lagstiftningen och som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande, och de personer som i praktiken leder institutets verksamhet.
ledningsorgan med tillsynsfunktion: ledningsorganets i dess roll att kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande.
verkställande ledning: de fysiska personer som utövar verkställande funktioner vid ett institut och som är ansvariga och kan ställas till svars inför ledningsorganet för den dagliga ledningen av institutet.
systemrisk: en risk för störningar i det finansiella systemet som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och den reella ekonomin.
modellrisk: den potentiella förlust som ett institut kan åsamkas till följd av beslut som huvudsakligen kan baseras på resultat av interna modeller, på grund av fel i framtagning, genomförande eller användning av sådana modeller.
originator: originator enligt definitionen i artikel 4.1 led 13 i förordning (EU) nr 575/2013,
medverkande institut (sponsor): medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 14 i förordning (EU) nr 575/2013,
moderföretag: moderföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 15 i förordning (EU) nr 575/2013,
dotterföretag: dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 16 i förordning (EU) nr 575/2013,
filial: filial enligt definitionen i artikel 4.1 led 17 i förordning (EU) nr 575/2013,
anknutet företag: anknutet företag enligt definitionen i artikel 4.1 led 18 i förordning (EU) nr 575/2013,
kapitalförvaltningsbolag: kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 4.1 led 19 i förordning (EU) nr 575/2013,
finansiellt holdingföretag: finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 20 i förordning (EU) nr 575/2013,
blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 21 i förordning (EU) nr 575/2013,
holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 4.1 led 22 i förordning (EU) nr 575/2013,
finansiellt institut: finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 26 i förordning (EU) nr 575/2013,
enhet i den finansiella sektorn: enhet i den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4.1 led 27 i förordning (EU) nr 575/2013,
moderinstitut i en medlemsstat: moderinstitut i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 28 i förordning (EU) nr 575/2013,
moderinstitut inom EU: moderinstitut inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 29 i förordning (EU) nr 575/2013,
finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 30 i förordning (EU) nr 575/2013,
finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansiellt moderholdingföretag inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 31 i förordning (EU) nr 575/2013,
blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 32 i förordning (EU) nr 575/2013,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 33 i förordning (EU) nr 575/2013,
systemviktigt institut: ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett institut som vid fallissemang eller bristande funktion kan orsaka systemrisker,
central motpart: central motpart enligt definitionen i artikel 4.1 led 34 i förordning (EU) nr 575/2013,
ägarintresse: ägarintresse enligt definitionen i artikel 4.1 led 35 i förordning (EU) nr 575/2013,
kvalificerat innehav: kvalificerat innehav enligt definitionen i artikel 4.1 led 36 i förordning (EU) nr 575/2013,
kontroll: kontroll enligt definitionen i artikel 4.1 led 37 i förordning (EU) nr 575/2013,
nära förbindelser: nära förbindelser enligt definitionen i artikel 4.1 led 38 i förordning (EU) nr 575/2013,
behörig myndighet: behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 40 i förordning (EU) nr 575/2013,
samordnande tillsynsmyndighet: samordnad tillsynsmyndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 41 i förordning (EU) nr 575/2013,
auktorisation: auktorisation enligt definitionen i artikel 4.1 led 42 i förordning (EU) nr 575/2013,
hemmedlemsstat: hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 43 i förordning (EU) nr 575/2013,
värdmedlemsstat: värdmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 44 i förordning (EU) nr 575/2013,
ECBS-centralbanker: ECBS-centralbanker enligt definitionen i artikel 4.1 led 45 i förordning (EU) nr 575/2013,
centralbanker: centralbanker enligt definitionen i artikel 4.1 led 46 i förordning (EU) nr 575/2013,
konsoliderad situation: konsoliderad situation enligt definitionen i artikel 4.1 led 47 i förordning (EU) nr 575/2013,
på gruppnivå: på gruppnivå enligt definitionen i artikel 4.1 led 48 i förordning (EU) nr 575/2013,
på undergruppsnivå: på undergruppsnivå enligt definitionen i artikel 4.1 led 49 i förordning (EU) nr 575/2013,
finansiella instrument: finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1 led 50 i förordning (EU) nr 575/2013,
kapitalbas: kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1 led 118 i förordning (EU) nr 575/2013,
operativ risk: operativ risk enligt definitionen i artikel 4.1 led 52 i förordning (EU) nr 575/2013,
kreditriskreducering: kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1 led 57 i förordning (EU) nr 575/2013,
värdepapperisering: värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 61 i förordning (EU) nr 575/2013,
position i värdepapperisering: position i värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 62 i förordning (EU) nr 575/2013,
specialföretag för värdepapperisering: specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 66 i förordning (EU) nr 575/2013,
diskretionära pensionsförmåner: diskretionära pensionsförmåner enligt definitionen i artikel 4.1 led 73 i förordning (EU) nr 575/2013,
handelslager: handelslager enligt definitionen i artikel 4.1 led 86 i förordning (EU) nr 575/2013,
reglerad marknad: reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1 led 92 i förordning (EU) nr 575/2013,
bruttosoliditet: bruttosoliditet enligt definitionen i artikel 4.1 led 93 i förordning (EU) nr 575/2013,
risk för alltför låg bruttokonsoliditet: risk för alltför låg bruttokonsoliditet enligt definitionen i artikel 4.1 led 94 i förordning (EU) nr 575/2013,
externt kreditvärderinginstitut: externt kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 98 i förordning (EU) nr 575/2013,
interna metoder: den metod som bygger på intern riskklassificering som avses i artikel 143.1, metoden med interna modeller som avses i artikel 221, metoden för egna estimat som avses i artikel 225, den avancerade mätmetoden som avses i artikel 312.2, metoden med interna modeller som avses i artiklarna 283 och 363 samt internmetoden som avses i artikel 259.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
resolutionsmyndighet: resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1.18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
globalt systemviktigt institut: globalt systemviktigt institut enligt definitionen i artikel 4.1.133 i förordning (EU) nr 575/2013.
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU enligt definitionen i artikel 4.1.134 i förordning (EU) nr 575/2013.
grupp: grupp enligt definitionen i artikel 4.1.138 i förordning (EU) nr 575/2013.
grupp från tredjeland: en grupp vars moderföretag är etablerat i ett tredjeland.
könsneutral ersättningspolicy: en ersättningspolicy som grundas på lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete.

Direktiv (EU) 2019/2034

1.3I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.: kreditinstitut: kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 1 i förordning (EU) nr 575/2013,
2.: värdepappersföretag: värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 2 i förordning (EU) nr 575/2013,
3.: institut: institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 3 i förordning (EU) nr 575/2013,
4.: [utgått]
5.: försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 5 i förordning (EU) nr 575/2013,
6.: återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 6 i förordning (EU) nr 575/2013,
7.: ledningsorgan: ett instituts organ, som utses enligt den nationella lagstiftningen och som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande, och de personer som i praktiken leder institutets verksamhet.
8,: ledningsorgan med tillsynsfunktion: ledningsorganets i dess roll att kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande.
8a.: ledningsorgan med ledningsfunktion: ledningsorganet i dess roll att leda institutet, inbegripet de personer som i praktiken leder ett instituts verksamhet,
9.: verkställande ledning: de fysiska personer som utövar verkställande funktioner vid ett institut och som är direkt ansvariga inför ledningsorganet, men som inte är ledamöter av det organet, och som är ansvariga för den dagliga ledningen av institutet under ledning av ledningsorganet,
9a.: personer som innehar nyckelfunktioner: de personer som har ett betydande inflytande över ett instituts ledning, men som inte är ledamöter i ledningsorganet, inbegripet cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören, om dessa chefer eller denna direktör inte är ledamöter i ledningsorganet,
9b.: interna kontrollfunktioner: riskhanterings-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktioner,
9c.: chefer för interna kontrollfunktioner: personer på högsta nivå inom institutet som är ansvariga för den dagliga ledningen av ett instituts interna kontrollfunktioner,
9d.: finansdirektör: den person som har det övergripande ansvaret för ett instituts förvaltning av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen,
10.: systemrisk: en risk för störningar i det finansiella systemet som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och den reella ekonomin,
11.: modellrisk: modellrisk enligt definitionen i artikel 4.1.52b i förordning (EU) nr 575/2013.
12.: originator: originator enligt definitionen i artikel 4.1 led 13 i förordning (EU) nr 575/2013,
13.: medverkande institut (sponsor): medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 14 i förordning (EU) nr 575/2013,
14.: moderföretag: moderföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 15 i förordning (EU) nr 575/2013,
15.: dotterföretag: dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 16 i förordning (EU) nr 575/2013,
16.: filial: filial enligt definitionen i artikel 4.1 led 17 i förordning (EU) nr 575/2013,
17.: anknutet företag: anknutet företag enligt definitionen i artikel 4.1 led 18 i förordning (EU) nr 575/2013,
18.: kapitalförvaltningsbolag: kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 4.1 led 19 i förordning (EU) nr 575/2013,
19.: finansiellt holdingföretag: finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 20 i förordning (EU) nr 575/2013,
20.: blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 21 i förordning (EU) nr 575/2013,
21.: holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 4.1 led 22 i förordning (EU) nr 575/2013,
22.: finansiellt institut: finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 26 i förordning (EU) nr 575/2013,
23.: enhet i den finansiella sektorn: enhet i den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4.1 led 27 i förordning (EU) nr 575/2013,
24.: moderinstitut i en medlemsstat: moderinstitut i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 28 i förordning (EU) nr 575/2013,
25.: moderinstitut inom EU: moderinstitut inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 29 i förordning (EU) nr 575/2013,
26.: finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 30 i förordning (EU) nr 575/2013,
27.: finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansiellt moderholdingföretag inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 31 i förordning (EU) nr 575/2013,
28.: blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 32 i förordning (EU) nr 575/2013,
29.: blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU enligt definitionen i artikel 4.1 led 33 i förordning (EU) nr 575/2013,
29a.: fristående institut i unionen: ett institut som inte omfattas av konsolidering under tillsyn i unionen enligt del ett avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 och som inte har något moderföretag inom EU som omfattas av sådan konsolidering under tillsyn,
30.: systemviktigt institut: ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett institut som vid fallissemang eller bristande funktion kan orsaka systemrisker,
31.: central motpart: central motpart enligt definitionen i artikel 4.1 led 34 i förordning (EU) nr 575/2013,
32.: ägarintresse: ägarintresse enligt definitionen i artikel 4.1 led 35 i förordning (EU) nr 575/2013,
33.: kvalificerat innehav: kvalificerat innehav enligt definitionen i artikel 4.1 led 36 i förordning (EU) nr 575/2013,
34.: kontroll: kontroll enligt definitionen i artikel 4.1 led 37 i förordning (EU) nr 575/2013,
35.: nära förbindelser: nära förbindelser enligt definitionen i artikel 4.1 led 38 i förordning (EU) nr 575/2013,
36.: behörig myndighet: behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 40 i förordning (EU) nr 575/2013,
37.: samordnande tillsynsmyndighet: samordnad tillsynsmyndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 41 i förordning (EU) nr 575/2013,
38.: auktorisation: auktorisation enligt definitionen i artikel 4.1 led 42 i förordning (EU) nr 575/2013,
39.: hemmedlemsstat: hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 43 i förordning (EU) nr 575/2013,
40.: värdmedlemsstat: värdmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 44 i förordning (EU) nr 575/2013,
41.: ECBS-centralbanker: ECBS-centralbanker enligt definitionen i artikel 4.1 led 45 i förordning (EU) nr 575/2013,
42.: centralbanker: centralbanker enligt definitionen i artikel 4.1 led 46 i förordning (EU) nr 575/2013,
43: konsoliderad situation: konsoliderad situation enligt definitionen i artikel 4.1 led 47 i förordning (EU) nr 575/2013,
44.: på gruppnivå: på gruppnivå enligt definitionen i artikel 4.1 led 48 i förordning (EU) nr 575/2013,
45.: på undergruppsnivå: på undergruppsnivå enligt definitionen i artikel 4.1 led 49 i förordning (EU) nr 575/2013,
46.: finansiella instrument: finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1 led 50 i förordning (EU) nr 575/2013,
47.: kapitalbas: kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1 led 118 i förordning (EU) nr 575/2013,
47a.: godtagbart kapital: godtagbart kapital enligt definitionen i artikel 4.1.71 i förordning (EU) nr 575/2013,
48.: operativ risk: operativ risk enligt definitionen i artikel 4.1 led 52 i förordning (EU) nr 575/2013,
49.: kreditriskreducering: kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1 led 57 i förordning (EU) nr 575/2013,
50.: värdepapperisering: värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 61 i förordning (EU) nr 575/2013,
51.: position i värdepapperisering: position i värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 62 i förordning (EU) nr 575/2013,
52.: specialföretag för värdepapperisering: specialföretag för värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1 led 66 i förordning (EU) nr 575/2013,
53.: diskretionära pensionsförmåner: diskretionära pensionsförmåner enligt definitionen i artikel 4.1 led 73 i förordning (EU) nr 575/2013,
54.: handelslager: handelslager enligt definitionen i artikel 4.1 led 86 i förordning (EU) nr 575/2013,
55.: reglerad marknad: reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1 led 92 i förordning (EU) nr 575/2013,
56.: bruttosoliditet: bruttosoliditet enligt definitionen i artikel 4.1 led 93 i förordning (EU) nr 575/2013,
57.: risk för alltför låg bruttokonsoliditet: risk för alltför låg bruttokonsoliditet enligt definitionen i artikel 4.1 led 94 i förordning (EU) nr 575/2013,
58.: externt kreditvärderinginstitut: externt kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 98 i förordning (EU) nr 575/2013,
59.: interna metoder: den metod som bygger på intern riskklassificering som avses i artikel 143.1, metoden med en intern modell som avses i artikel 221, metoden med interna modeller som avses i artikel 283, den alternativa internmodellmetod som avses i artikel 325az samt den internbedömningsmetod som avses i artikel 265.2 i förordning (EU) nr 575/2013,
60.: resolutionsmyndighet: resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1.18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
61.: globalt systemviktigt institut: globalt systemviktigt institut enligt definitionen i artikel 4.1.133 i förordning (EU) nr 575/2013.
62.: globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU enligt definitionen i artikel 4.1.134 i förordning (EU) nr 575/2013.
63.: grupp: grupp enligt definitionen i artikel 4.1.138 i förordning (EU) nr 575/2013.
64.: grupp från tredjeland: en grupp vars moderföretag är etablerat i ett tredjeland.
65.: könsneutral ersättningspolicy: en ersättningspolicy som grundas på lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete,
66.: stort institut: ett stort institut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013,
67.: vite: periodisk ekonomisk efterlevnadsåtgärd som syftar till att avsluta pågående överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och överträdelser av förordning (EU) nr 575/2013, eller i strid mot beslut som fattats av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, och tvinga fysiska eller juridiska personer att åter följa de bestämmelser eller beslut som överträtts,
68.: miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrisk eller ESG-risk: risk avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning enligt definitionen i artikel 4.1.52d i förordning (EU) nr 575/2013,
69.: klimatneutralitet: det övergripande målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119,
70.: kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 som inte är en digital centralbanksvaluta.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.När det i detta direktiv hänvisas till ledningsorgan och ledningsorgans lednings- och tillsynsfunktioner, enligt nationell rätt, handhas av olika organ eller olika medlemmar inom ett organ, ska medlemsstaten identifiera de ansvariga organen eller de ansvariga medlemmarna i ledningsorganet i enlighet med nationell rätt, såvida inte något annat anges i detta direktiv.

3.För att säkerställa att krav eller tillsynsbefogenheter som fastställs i detta direktiv eller i förordning (EU) nr 575/2013 tillämpas på gruppnivå eller undergruppsnivå i enlighet med detta direktiv och den förordningen, ska termerna institut, moderinstitut i en medlemsstat, moderinstitut inom EU och moderföretag också innefatta

finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har beviljats godkännande i enlighet med artikel 21a i detta direktiv,
utsedda institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat där det berörda moderföretaget inte är föremål för godkännande i enlighet med artikel 21a.4 i detta direktiv, och
finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag eller institut som utsetts enligt artikel 21a.6 d i detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/878

Avdelning II Behöriga myndigheter

Artikel 4 Behöriga myndigheter – utseende och befogenheter

1.Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter som ska utföra de funktioner och åligganden som föreskrivs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och EBA om detta och ange hur funktionerna och åliggandena har fördelats.

2.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna övervakar institutens och, i tillämpliga fall, de finansiella holdingföretagens och de blandade finansiella holdingföretagens verksamhet för att bedöma efterlevnaden av kraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013.

3.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas så att de behöriga myndigheterna kan få tillgång till den information som krävs för att man ska kunna bedöma om instituten och, i tillämpliga fall, de finansiella holdingföretagen och de blandade finansiella holdingföretagen uppfyller kraven i punkt 2 och utreda eventuella överträdelser av dessa krav.

4.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har den sakkunskap, de resurser, den operativa kapacitet, de befogenheter och det oberoende som krävs för att utföra de funktioner som avser tillsyn, granskning och sanktioner som fastställs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013.

4.4Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har den sakkunskap, de resurser, den operativa kapacitet, de befogenheter och det oberoende som krävs för att utföra funktioner som avser tillsyn och granskningar samt de erforderliga befogenheter att förelägga viten och sanktioner som fastställs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.Medlemsstaterna ska kräva att instituten förser hemmedlemsstatens behöriga myndigheter med all information som behövs för en bedömning av huruvida de regler som har antagits i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 efterlevs. Medlemsstaterna ska också se till att det finns interna kontrollrutiner, administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden för instituten så att det vid varje tidpunkt är möjligt att kontrollera att reglerna efterlevs.

6.Medlemsstaterna ska se till att instituten registrerar alla sina transaktioner samt dokumentsystem och dokumentprocesser som omfattas av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 på ett sådant sätt att de behöriga myndigheterna alltid kan kontrollera överensstämmelse med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

7.Medlemsstaterna ska se till att tillsynsfunktionerna enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och alla andra funktioner inom de behöriga myndigheterna hålls åtskilda från och oberoende av rekonstruktionsfunktionerna. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och EBA om detta och ange hur uppgifterna fördelats mellan myndigheterna.

8.Medlemsstaterna ska säkerställa att, om andra myndigheter än behöriga myndigheter har resolutionsbefogenhet, dessa andra myndigheter har ett nära samarbete och samråder med de behöriga myndigheterna vid utarbetandet av resolutionsplaner och i alla andra fall där sådant samarbete och samråd krävs enligt detta direktiv, direktiv 2014/59/EU eller förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 4a Behöriga myndigheters oberoende i tillsynsverksamheten

1.5Vid tillämpningen av denna artikel avses med ’ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ’ fysiska personer som ingår i den behöriga myndighetens gemensamma beslutsfattande organ på högsta nivå och som har befogenhet att utöva verkställande funktioner i den dagliga ledningen av den behöriga myndighetens tillsynsfunktion, med undantag för cheferna för de nationella centralbankerna.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.6För att upprätthålla de behöriga myndigheternas oberoende när de utövar sina befogenheter ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att behöriga myndigheter, inbegripet deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ, kan utöva sina tillsynsbefogenheter på ett oberoende och objektivt sätt utan att söka eller ta emot instruktioner från övervakade institut, något organ i unionen eller regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ. Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheters styrande organ är funktionellt oberoende av andra offentliga och privata organ. Dessa arrangemang ska inte påverka de arrangemang enligt nationell rätt som gör behöriga myndigheter offentligt och demokratiskt ansvarsskyldiga.

Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen ledamot i en behörig myndighets styrande organ som utses efter den 11 januari 2026 sitter kvar på sin post i mer än 14 år. Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna i en behörig myndighets styrande organ utses på grundval av offentliggjorda kriterier som är objektiva och transparenta och att dessa ledamöter kan entledigas om de inte längre uppfyller kriterierna för utnämning eller har dömts för ett allvarligt brott. Skälen för entledigande ska offentliggöras, såvida inte ledamoten i den behöriga myndighetens berörda styrande organ motsätter sig offentliggörandet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna offentliggör sina mål, är ansvariga för fullgörandet av sina åligganden i förhållande till dessa mål och är föremål för finansiell kontroll som inte påverkar deras oberoende.

Denna punkt ska inte påverka behöriga myndigheters rättigheter och skyldigheter enligt de internationella och europeiska systemen för finansiell tillsyn, särskilt det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättats enligt förordning (EU) nr 1093/2010 den gemensamma tillsynsmekanismen enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 samt den gemensamma resolutionsmekanismen som har inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.7Medlemsstaterna ska i synnerhet säkerställa att behöriga myndigheter har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga intressekonflikter bland deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ. För detta ändamål ska medlemsstaterna fastställa regler som står i proportion till de roller och ansvarsområden som innehas av anställda och ledamöter av styrande organ och som åtminstone förbjuder dem att

handla med finansiella instrument som utfärdats av eller är relaterade till de institut som övervakas av deras behöriga myndigheter, och dessa institutioners direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, med undantag för
1. instrument som förvaltas av tredje part, förutsatt att ägarna till dessa instrument är förhindrade att delta i förvaltningen av portföljen,
2. investeringar i företag för kollektiva investeringar,
ingå anställning hos eller godta någon form av avtal om tillhandahållande av yrkesmässiga tjänster under en viss period (karensperiod) med
1. institut där den anställde eller ledamoten i den behöriga myndighetens styrande organ har medverkat direkt i tillsyn respektive beslutsfattande, inbegripet dessa instituts direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag,
2. enheter som tillhandahåller tjänster till någon av de enheter som avses i led i, såvida inte den anställde eller ledamoten i den behöriga myndighetens styrande organ är helt utestängd från att delta i tillhandahållandet av dessa tjänster under karensperioden,
3. enheter som bedriver lobbyverksamhet och påverkansarbete riktad till den behöriga myndigheten i frågor som den anställde eller ledamoten av den behöriga myndighetens styrande organansvarade för under sin anställning eller mandatperiod.

De undantag som föreskrivs i första stycket leden a i och ii ska endast tillämpas om tredje parter och företag för kollektiva investeringar inte huvudsakligen investerar i instrument som emitterats av eller är relaterade till de enheter som avses i led a.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.8Karensperioden ska börja löpa den dag då den direkta medverkan i tillsynen av den enhet som avses i punkt 3 b i upphörde. De behöriga myndigheterna ska under karensperioden säkerställa att deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ inte har tillgång till konfidentiell eller känslig information som avser de enheterna. När det gäller nyanställningar i enheter som avses i punkt 3 b i och ii, ska karensperioden vara minst sex månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av enheter som avses i punkt 3 b i och minst tolv månader för ledamöterna i den behöriga myndighetens styrande organ. När det gäller nyanställningar av enheter som avses i punkt 3 b iii ska karensperioden vara minst tre månader för såväl anställda som för ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ.

Medlemsstaterna får tillåta de behöriga myndigheterna att låta sina anställda och ledamöterna i deras styrande organ på vilka punkt 3 b i ska tillämpas omfattas av en karensperiod i händelse av att de anställs av direkta konkurrenter till en av de enheter som avses i det ledet. För detta ändamål ska karensperioden vara minst tre månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av dessa institut och minst sex månader för ledamöterna i den behöriga myndighetens styrande organ.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.9Genom undantag från punkt 4 får medlemsstaterna tillåta de behöriga myndigheterna att tillämpa kortare karensperioder på minst tre månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av institut endast om en längre karensperiod

på ett otillbörligt sätt skulle begränsa den behöriga myndighetens möjligheter att anställa ny personal med tillräckliga eller nödvändiga färdigheter för att kunna utföra dess tillsynsfunktioner, särskilt med hänsyn till den inhemska arbetsmarknadens begränsade storlek, eller
skulle utgöra en överträdelse av en relevant grundläggande rättighet som erkänns i den berörda medlemsstatens författning, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller av relevanta arbetstagarrättigheter enligt nationell arbetsrätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.10Anställda och ledamöter i en behörig myndighets styrande organ som omfattas av förbudet i punkt 3 b ska ha rätt till lämplig ersättning för detta förbud. Medlemsstaterna ska besluta om lämplig form för sådan ersättning.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.11Medlemsstaterna ska säkerställa att de anställda och ledamöterna i en behörig myndighets styrande organ omfattas av ett krav på att anmäla finansiella innehav. Denna anmälan ska innehålla information om de anställdas och ledamöternas innehav i form av aktier, obligationer, värdepappersfonder, investeringsfonder, blandade fonder, hedgefonder och börshandlade fonder som kan ge upphov till intressekonflikter. De berörda personerna ska lämna in intresseförklaringen innan de utses och därefter årligen.

Anmälan av finansiella innehav ska inte påverka eventuella krav på att lämna in en förmögenhetsdeklaration enligt tillämpliga nationella regler.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.12Om en anställd eller en ledamot i en behörig myndighets styrande organ, när denne anställs eller utses eller när som helst därefter, äger finansiella instrument som kan ge upphov till intressekonflikter ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att från fall till fall kräva att dessa instrument säljs eller avyttras inom en rimlig tidsram. De behöriga myndigheterna ska också ha befogenhet att från fall till fall tillåta dessa anställda eller ledamöter att sälja eller avyttra finansiella instrument som de ägde när de anställdes eller utnämndes.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.13För att säkerställa en proportionell tillämpning av denna artikel ska EBA senast den 10 juli 2026 utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, riktade till de behöriga myndigheterna, om förebyggande av intressekonflikter och om de behöriga myndigheternas oberoende, med beaktande av internationell bästa praxis.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 5 Samordning inom medlemsstater

Medlemsstater som har fler än en behörig myndighet med befogenhet att utöva tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut ska vidta nödvändiga åtgärder för att en samordning ska etableras mellan dessa myndigheter.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 6 Samarbete inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn

När de behöriga myndigheterna fullgör sina skyldigheter ska de beakta samstämmigheten i tillsynsverktyg och tillsynspraxis när de tillämpar de lagar och andra författningar som antagits enligt detta direktiv och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013. Medlemsstaterna ska därför se till att

behöriga myndigheter, i egenskap av parter i det europeiska systemet för finansiell tillsyn, samarbetar i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, särskilt i arbetet med att se till att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och andra parter i systemet i enlighet med principen om lojalt samarbete som fastställs i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen,
de behöriga myndigheterna deltar i EBAs och, i förekommande fall, tillsynskollegiernas verksamhet,
de behöriga myndigheterna gör sitt bästa för att efterleva de riktlinjer och rekommendationer som EBA utfärdar i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, och att svara på de varningar och rekommendationer som utfärdats av ESRB i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010,
de behöriga myndigheterna har ett nära samarbete med ESRB,
de nationella uppdrag som de behöriga myndigheterna tilldelas inte hindrar dem från att fullgöra sina uppgifter som medlemmar i EBA eller i förekommande fall ESRB eller enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 7 Tillsynens unionsdimension

De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat ska vid fullgörandet av sina allmänna uppgifter vederbörligen beakta den potentiella effekten av sina beslut för det finansiella systemets stabilitet i de övriga berörda medlemsstaterna och framför allt i krissituationer, på grundval av de uppgifter som är tillgängliga vid den relevanta tidpunkten.

Avdelning III Krav avseende behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

Kapitel 1 Allmänna krav avseende behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

Artikel 8 Auktorisation

1.Medlemsstaterna ska kräva att kreditinstitut har erhållit auktorisation innan de inleder sin verksamhet. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10–14 ska medlemsstaterna fastställa de villkor som ska gälla för auktorisationen och anmäla dem till EBA.

2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för att specificera

de uppgifter som ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i samband med ansökan om auktorisation av kreditinstitut, inbegripet verksamhetsplanen, organisationsstrukturen och styrningsformerna enligt artikel 10,
de krav som är tillämpliga på aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav eller, om inga kvalificerade innehav finns, på de 20 största aktieägarna eller medlemmarna, enligt artikel 14, och
de faktorer som kan hindra den behöriga myndigheten från att utöva en effektiv tillsyn enligt artikel 14.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket a, b och c i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Direktiv (EU) 2019/878

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande när det gäller standardformulär, mallar och förfaranden för överlämnande av de uppgifter som avses i punkt 2 första stycket led a.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 2 och 3 till kommissionen senast den 31 december 2015.

5.EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 till de behöriga myndigheterna i syfte att fastställa en gemensam bedömningsmetod för beviljande av auktorisation i enlighet med detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 8a Särskilda krav för auktorisation av kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.Medlemsstaterna ska kräva att de företag som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 som redan har fått auktorisation enligt avdelning II i direktiv 2014/65/EU ska ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 8 senast den dag då någon av följande händelser äger rum:

Genomsnittet av de samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
Genomsnittet av de samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, understiger 30 miljarder EUR, och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla företag i gruppen som bedriver någon av de verksamheter som anges i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR, och varje enskilt sådant företags samlade tillgångar understiger 30 miljarder EUR, i båda fallen beräknat som ett genomsnitt över en sammanhängande tolvmånadersperiod.

Direktiv (EU) 2019/2034

1.14Medlemsstaterna ska kräva att de företag som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 som redan har fått auktorisation enligt avdelning II i direktiv 2014/65/EU ska ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 8 senast den dag då någon av följande händelser äger rum:

Genomsnittet av de samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR.
Genomsnittet av de samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, understiger 30 miljarder EUR, och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla företag i gruppen som är etablerade i unionen, inbegripet dess filialer och dotterföretag etablerade i ett tredjeland, vars samlade tillgångar enskilt understiger 30 miljarder EUR och som bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I avsnitt A punkterna 3 och 6 till direktiv 2014/65/EU, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR, i båda fallen beräknat som ett genomsnitt över en sammanhängande tolvmånadersperiod.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.De företag som avses i punkt 1 i den här artikeln får fortsätta att bedriva verksamhet enligt artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 tills de erhåller den auktorisation som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln ska de företag som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 som den 24 december 2019 bedriver verksamhet som värdepappersföretag med auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 8 i det här direktivet senast den 27 december 2020.

Direktiv (EU) 2019/2034

3a.15Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får den behöriga myndigheten, på grundval av den ansökan som mottagits i enlighet med den punkten och den information som mottagits i enlighet med artikel 95a i direktiv 2014/65/EU, efter att ha mottagit en begäran från ett företag som avses i punkt 1 i den här artikeln, besluta att bevilja undantag för det företaget från kravet på auktorisation som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 i det här direktivet.

Vid mottagandet av en begäran om undantag ska den behöriga myndigheten underrätta EBA om detta. EBA ska avge ett yttrande om denna begäran om undantag inom en månad från det att den underrättats av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om denna begäran om undantag med beaktande av EBA:s yttrande och åtminstone följande delar:

Om företaget ingår i en grupp, gruppens organisationsstruktur, den bokföringspraxis som gäller inom gruppen och fördelningen av tillgångar mellan gruppens enheter.
Arten, storleken och komplexiteten av den verksamhet som bedrivs av företaget i den medlemsstat där det är etablerat och i unionen som helhet.
Omfattningen av och den systemrisk som följer av den verksamhet som bedrivs av företaget i den medlemsstat där det är etablerat och i unionen som helhet.

Om den behöriga myndighetens beslut avviker från EBA:s yttrande ska den behöriga myndigheten ange skälen till avvikelsen i sitt beslut.

Den behöriga myndigheten ska underrätta det berörda företaget samt EBA om sitt beslut. EBA ska offentliggöra det beslutet på sin webbplats tillsammans med sitt yttrande.

Den behöriga myndigheten ska ompröva sitt beslut vart tredje år.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Om den behöriga myndigheten, efter att ha fått information i enlighet med artikel 95a i direktiv 2014/65/EU, fastställer att ett företag ska auktoriseras som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 i det här direktivet, ska den underrätta företaget och den behöriga myndigheten enligt definitionen i artikel 4.1.26 i direktiv 2014/65/EU samt, från och med tidpunkten för denna underrättelse, överta auktorisationsförfarandet.

Direktiv (EU) 2019/2034

5.Vid förnyad auktorisation ska den behöriga myndighet som beviljar auktorisationen säkerställa att processen är så effektiv som möjligt och att hänsyn tas till information från befintliga auktorisationer.

Direktiv (EU) 2019/2034

6.EBA ska utarbeta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera

de uppgifter som företaget ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna i samband med ansökan om auktorisation, inbegripet verksamhetsplanen enligt artikel 10,
metoden för beräkning av de tröskelvärden som avses i punkt 1.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket a och b i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

EBA ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 26 december 2020.

Direktiv (EU) 2019/2034

7.16EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för att närmare specificera de delar som ska beaktas av den behöriga myndigheten när den fattar beslut om huruvida ett undantag ska beviljas i enlighet med punkt 3a, med särskilt beaktande av väsentligheten hos den motpartskreditrisk som ett företag är exponerat för.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.17EBA ska senast den 31 december 2028 lägga fram en rapport för kommissionen om utnyttjandet av det undantag som avses i punkt 3a i den här artikeln samt om tillämpningen av artikel 4.1 b iii i förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 9 Förbud för personer eller företag som inte är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel

1.Medlemsstaterna ska förbjuda personer eller företag som inte är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel.

2.Punkt 1 ska inte gälla mottagande av insättningar eller andra återbetalbara medel i fall då återbetalningsskyldigheten ligger hos en medlemsstat, medlemsstatens regionala eller lokala myndigheter, offentliga internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater ingår, eller i fall som är särskilt omfattade av nationell lagstiftning eller av unionsrätten, allt under förutsättning att verksamheten är underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investerare.

3.Medlemsstaterna ska till kommissionen och EBA anmäla de nationella lagar som uttryckligen tillåter andra företag än kreditinstitut att driva rörelse som omfattar att från allmänheten ta emot insättningar och andra återbetalbara medel.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Enligt denna artikel får medlemsstaterna inte undanta kreditinstitut från tillämpningen av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 10 Verksamhetsplan, organisationsstruktur och styrningsformer

1.Medlemsstaterna ska kräva att det till varje ansökan om auktorisation fogas en verksamhetsplan i vilken den tilltänkta verksamhetsinriktningen anges och kreditinstitutets organisationsstruktur beskrivs, inbegripet angivelse av moderföretag, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom gruppen. Medlemsstaterna ska också kräva att det till ansökningar om auktorisation fogas en beskrivning av de styrningsformer, processer och metoder som avses i artikel 74.1.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheterna ska neka ett kreditinstitut auktorisation att inleda sin verksamhet, såvida de inte bedömer att styrningsformerna, processerna och metoderna enligt artikel 74.1 på ett tillfredsställande sätt gör det möjligt för det institutet att hantera risker på ett sunt och ändamålsenligt sätt.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 11 Ekonomiska behov

Medlemsstaten får inte kräva att hänsyn tas till marknadens ekonomiska behov vid prövningen av en auktorisationsansökan.

Artikel 12 Startkapital

1.Utan att det påverkar andra allmänna villkor i nationell rätt, ska de behöriga myndigheterna neka att bevilja auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut när kreditinstitutet inte innehar en särskild kapitalbas eller när startkapitalet är mindre än 5 miljoner EUR.

2.Startkapitalet ska endast bestå av en eller flera av de poster som avses i artikel 26.1 a–e i förordning (EU) nr 575/2013.

3.Medlemsstaterna får besluta att kreditinstitut som inte uppfyller villkoret att ha en särskild kapitalbas men som existerade den 15 december 1979 får fortsätta att bedriva verksamhet. Medlemsstaterna får befria dessa företag från skyldigheten att uppfylla villkoren enligt artikel 13.1 första stycket.

4.Medlemsstaterna får bevilja auktorisation för särskilda kategorier av kreditinstitut vars startkapital är mindre än det som anges i punkt 1, om följande villkor är uppfyllda:

Startkapitalet uppgår till minst 1 miljon EUR.
De berörda medlemsstaterna anmäler sina skäl för att utnyttja denna möjlighet till kommissionen och till EBA.

Artikel 13 Praktisk ledning av affärsverksamheten och huvudkontorets belägenhet

1.De behöriga myndigheterna ska bevilja auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut endast om minst två personer i praktiken leder verksamheten i det sökande kreditinstitutet.

De ska neka sådan auktorisation om medlemmarna i ledningsorganet inte uppfyller de krav som avses i artikel 91.1.

2.Medlemsstaterna ska kräva följande:

Ett kreditinstitut som är en juridisk person och som enligt den nationella lagstiftningen har ett registrerat säte har sitt huvudkontor i samma medlemsstat som det registrerade sätet.
Ett annat kreditinstitut än det som avses i led a har sitt huvudkontor i den medlemsstat som har auktoriserat institutet och i vilken kreditinstitutet i praktiken bedriver sin verksamhet.

Artikel 14 Aktieägare och medlemmar

1.De behöriga myndigheterna ska neka att bevilja auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut om inte kreditinstitutet har informerat dem om vilka aktieägare eller medlemmar, fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav, och om storleken på sådana innehav eller, om det inte finns några kvalificerade innehav, om vilka de 20 största aktieägarna eller medlemmarna är.

Vid bedömningen av om kriterierna är uppfyllda för kvalificerat innehav ska hänsyn tas till rösträtter enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad samt villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet.

Medlemsstaterna ska inte beakta de rösträtter eller andelar som institut kan inneha till följd av garantiverksamhet för finansiella instrument eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande enligt avsnitt A punkt 6 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG, förutsatt att dessa rättigheter inte utövas eller på annat sätt utnyttjas för att ingripa i emittentens förvaltning och avyttras inom ett år efter förvärvet.

2.Behöriga myndigheter ska neka auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut om de med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitut bedömer att lämpligheten hos aktieägare eller medlemmar inte är tillfredsställande i enlighet med kriterierna i artikel 23.1. Artikel 23.2 och 23.3 och artikel 24 ska tillämpas.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om det finns nära förbindelser mellan kreditinstitut och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myndigheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut om ett tredjelands lagar och andra författningar som gäller för en eller flera fysiska eller juridiska personer till vilka kreditinstitutet har nära förbindelser eller om svårigheter vid tillämpningen av dessa bestämmelser hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna ska kräva att kreditinstituten förser dem med de uppgifter som krävs för en fortlöpande övervakning av att bestämmelserna i denna punkt efterlevs.

Artikel 15 Nekande av auktorisation

Om en behörig myndighet nekar auktorisation att inleda verksamhet i ett kreditinstitut ska den underrätta den sökande och lämna motivering till sitt beslut inom sex månader från det att ansökan mottogs eller, om ansökan var ofullständig, inom sex månader från mottagandet av all den information som krävs för beslut.

Under alla förhållanden ska beslut att bevilja eller neka auktorisation fattas inom tolv månader från det att ansökan mottogs.

Artikel 16 Samråd med behöriga myndigheter i andra medlemsstater

1.Innan auktorisation beviljas för ett kreditinstitut ska den behöriga myndigheten samråda med behöriga myndigheter i en annan medlemsstat när kreditinstitutet

är ett dotterföretag till ett kreditinstitut som är auktoriserat i den medlemsstaten,
är ett syskonföretag till ett kreditinstitut som är auktoriserat i den medlemsstaten,
står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontrollen över ett kreditinstitut auktoriserat i den medlemsstaten.

2.Innan auktorisation beviljas för ett kreditinstitut ska den behöriga myndigheten i följande fall samråda med den behöriga myndighet som har ansvar för tillsynen över försäkringsföretag eller värdepappersföretag i den berörda medlemsstaten om kreditinstitutet i fråga:

är dotterföretag till ett försäkringsföretag eller ett värdepappersföretag som är auktoriserat i unionen.
är syskonföretag till ett försäkringsföretag eller ett värdepappersföretag som är auktoriserat i unionen.
står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska person som har ägarkontrollen över ett försäkringsföretag eller ett värdepappersföretag som är auktoriserat i unionen.

3.De relevanta behöriga myndigheter som avses i punkterna 1 och 2 ska samråda med varandra särskilt när de bedömer aktieägarnas lämplighet och det goda anseendet och erfarenheten hos de medlemmar i ledningsorganet som ingår i ledningen för en annan enhet i samma grupp. De ska förse varandra med alla sådana uppgifter om aktieägarnas lämplighet och det goda anseende och de erfarenheter hos medlemmarna i ledningsorganet som är relevanta när det gäller att bevilja auktorisation och att fortlöpande bedöma efterlevnaden av villkoren för verksamheten.

Artikel 17 Filialer till kreditinstitut auktoriserade i andra medlemsstater

En värdmedlemsstat får inte kräva auktorisation eller särskilt tillskjutet kapital i fråga om filialer till kreditinstitut som är auktoriserade i andra medlemsstater. För etablering och tillsyn av sådana filialer ska bestämmelserna i artiklarna 35, 36.1–36.3, 37, 40–46, 49, 74 och 75 gälla.

Artikel 18 Återkallelse av auktorisation

De behöriga myndigheterna får endast återkalla en auktorisation som beviljats ett kreditinstitut om kreditinstitutet

a): inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har bedrivit någon verksamhet på minst sex månader, om inte den berörda medlemsstaten har infört bestämmelser om att auktorisationen ska upphöra att gälla i sådana fall,
aa): utnyttjar sin auktorisation enbart för att bedriva den verksamhet som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och under en sammanhängande femårsperiod har haft genomsnittliga samlade tillgångar som understigit de tröskelvärden som anges i den artikeln,
b): har erhållit auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler,
c): inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har beviljats,
d): inte längre uppfyller tillsynskraven i del tre, fyra eller sex, utom för de krav som anges i artiklarna 92a och 92b i förordning (EU) nr 575/2013, eller som åläggs enligt artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv, eller inte längre kan förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna och särskilt inte längre har säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel,
e): omfattas av något annat fall där nationell rätt föreskriver att auktorisationen måste återkallas, eller
f): begår en av de överträdelser som avses i artikel 67.1.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 18 Återkallelse av auktorisation18

De behöriga myndigheterna får endast återkalla en auktorisation som beviljats ett kreditinstitut om kreditinstitutet

a.

inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller inte har bedrivit någon verksamhet på minst sex månader, om inte den berörda medlemsstaten har infört bestämmelser om att auktorisationen ska upphöra att gälla i sådana fall,

aa.

utnyttjar sin auktorisation enbart för att bedriva den verksamhet som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och under en sammanhängande femårsperiod har haft genomsnittliga samlade tillgångar som understigit de tröskelvärden som anges i den artikeln,

b.

har erhållit auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler,

c.

inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har beviljats,

d.

inte längre uppfyller tillsynskraven i del tre, fyra eller sex, utom för de krav som anges i artiklarna 92a och 92b i förordning (EU) nr 575/2013, eller som åläggs enligt artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv, eller inte längre kan förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna och särskilt inte längre har säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel,

e.

omfattas av något annat fall där nationell rätt föreskriver att auktorisationen måste återkallas,

f.

begår en av de överträdelser som avses i artikel 67.1,

g.

uppfyller samtliga följande villkor:

Det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera i enlighet med artikel 32.1 a i direktiv 2014/59/EU eller i enlighet med artikel 18.1 a i förordning (EU) nr 806/2014.
Resolutionsmyndigheten anser att villkoret i artikel 32.1 b i direktiv 2014/59/EU eller i artikel 18.1 b i förordning (EU) nr 806/2014 är uppfyllt när det gäller det kreditinstitutet.
Resolutionsmyndigheten anser att villkoret i artikel 32.1 c i direktiv 2014/59/EU eller i artikel 18.1 c i förordning (EU) nr 806/2014 inte är uppfyllt när det gäller det kreditinstitutet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 19 Namn på kreditinstitut

Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, oavsett vilka regler som gäller i värdmedlemsstaten beträffande användningen av orden ”bank”, ”sparbank” eller andra banknamn, inom unionens hela område använda samma namn som institutet använder i den medlemsstat där huvudkontoret finns. Om det finns risk för förväxling får värdmedlemsstaten med tanke på förtydligande kräva att namnet åtföljs av förklarande uppgifter.

Artikel 20 Anmälan om auktorisation och återkallelse av auktorisation

1.De behöriga myndigheterna ska anmäla varje auktorisation som beviljas enligt artikel 8 till EBA.

2.EBA ska på sin webbplats offentliggöra och minst årligen uppdatera en förteckning med namnen på alla kreditinstitut som har beviljats auktorisation.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.Den samordnande myndigheten ska förse de berörda behöriga myndigheterna och EBA med all information rörande den grupp kreditinstitut som avses i artiklarna 14.3, 74.1 och 109.2, särskilt i fråga om gruppens rättsliga och organisatoriska struktur samt styrningen.

3a.Den förteckning som avses i punkt 2 i den här artikeln ska innehålla namnen på de företag som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och ska identifiera dessa kreditinstitut som sådana. Förteckningen ska också ange eventuella ändringar i förhållande till den föregående versionen av förteckningen.

Direktiv (EU) 2019/2034

4.Den förteckning som avses i punkt 2 i denna artikel ska innehålla namnen på kreditinstitut som inte har det kapital som anges i artikel 12.1 och ska identifiera dessa kreditinstitut som sådana.

5.De behöriga myndigheterna ska anmäla varje återkallelse av auktorisation till EBA tillsammans med skälen för återkallelsen.

Artikel 21 Undantag för kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ

1.De behöriga myndigheterna kan bevilja undantag från kraven i artiklarna 10, 12 och 13.1 i detta direktiv för ett kreditinstitut som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 i enlighet med de villkor som anges i den artikeln.

Medlemsstaterna får bibehålla och använda sig av befintlig nationell rätt rörande tillämpningen av ett sådant undantag under förutsättning att den inte strider mot detta direktiv eller mot förordning (EU) nr 575/2013.

2.Om de behöriga myndigheterna tillämpar ett undantag som avses i punkt 1 ska artiklarna 17, 33, 34, 35, 36.1–36.3 och 39–46 i avdelning VII kapitel 2 avsnitt II och avdelning VII kapitel 4 gälla för den helhet som består av det centrala organet och de underställda instituten.

Artikel 21a Godkännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

1.Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel. Andra finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel när de är skyldiga att följa detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 på undergruppsnivå.

Direktiv (EU) 2019/878

1.19Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel. Andra finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel när de är skyldiga att följa detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 på undergruppsnivå eller när de har utsetts till ansvariga för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå såsom avses i punkt 4 c i denna artikel.

Behöriga myndigheter ska regelbundet, och under alla förhållanden åtminstone årligen, granska moderföretagen till ett institut för att kontrollera att det institutet, den enhet som ansöker om auktorisation enligt artikel 8 eller den enhet som utsetts till ansvarig för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå (den utsedda enheten), korrekt har identifierat alla företag som uppfyller kriterierna för att betraktas som ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt, om moderföretagen är belägna i andra medlemsstater än den medlemsstat där institutet är etablerat, den enhet som ansöker om auktorisation enligt artikel 8 är etablerad eller den utsedda enheten är etablerad, ska de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater samarbeta nära för att utföra granskningen.

De behöriga myndigheterna ska på sina webbsidor årligen offentliggöra och uppdatera en förteckning över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som i enlighet med denna artikel har beviljats godkännande eller undantagits från godkännande i medlemsstaten. Om ett undantag från godkännande har beviljats ska förteckningen också ange den utsedda enheten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska de finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som där avses förse den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de är etablerade med följande uppgifter:

Organisationsstruktur för den grupp i vilken det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår, med tydligt angivande av dess dotterföretag och i förekommande fall moderföretag, samt lokalisering och typ av verksamhet för alla enheter inom gruppen.
Uppgifter om utnämningen av minst två personer som i praktiken leder det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och om efterlevnad av de krav som anges i artikel 121 om ledningens kvalifikationer.
Uppgifter om efterlevnad av de kriterier som anges i artikel 14 om aktieägare och medlemmar, om det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har ett kreditinstitut som dotterföretag.
Den interna organisationen och fördelningen av arbetsuppgifter inom gruppen.
Alla andra uppgifter som kan vara nödvändiga för genomförandet av de bedömningar som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.

Om godkännandet av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag sker samtidigt som den bedömning som avses i artikel 22 ska den behöriga myndigheten vid tillämpning av den artikeln på lämpligt sätt samarbeta med den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. I det fallet ska den bedömningsperiod som avses i artikel 22.2 andra stycket upphävas under en period som överstiger 20 arbetsdagar, tills det förfarande som anges i den här artikeln är avslutat.

Direktiv (EU) 2019/878

2.20Vid tillämpningen av punkt 1 ska de finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som där avses förse den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de är etablerade med följande uppgifter:

Organisationsstruktur för den grupp i vilken det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår, med tydligt angivande av dess dotterföretag och i förekommande fall moderföretag, samt lokalisering och typ av verksamhet för alla enheter inom gruppen.
Uppgifter om utnämningen av minst två personer som i praktiken leder det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och om efterlevnad av de kriterier och krav som anges i artikel 91.1.
Uppgifter om efterlevnad av de kriterier som anges i artikel 14 om aktieägare och medlemmar, om det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har ett kreditinstitut som dotterföretag.
Den interna organisationen och fördelningen av arbetsuppgifter inom gruppen.
Alla andra uppgifter som kan vara nödvändiga för genomförandet av de bedömningar som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.

Om godkännandet eller undantaget från godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel sker samtidigt som den bedömning som utförs i enlighet med artikel 8, 22 eller 27a ska den behöriga myndigheten vid tillämpning av de artiklarna på lämpligt sätt samarbeta med den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. Den bedömningsperiod som avses i artikel 22.2 andra stycket eller artikel 27a.6 upphävas, tills det förfarande som anges i den här artikeln är avslutat.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag får beviljas godkännande enligt denna artikel endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

De interna arrangemangen och fördelningen av arbetsuppgifter inom gruppen är lämpliga för att uppfylla de krav som fastställs genom detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå eller undergruppsnivå och, i synnerhet, ändamålsenliga för att
1. samordna alla det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets dotterföretag, inbegripet när så krävs genom en lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan dotterinstitut,
2. förebygga eller hantera konflikter inom gruppen, och
3. genomföra de policyer på gruppnivå som det finansiella moderholdingföretaget eller blandade finansiella moderholdingföretaget har fastställt för hela gruppen.
Organisationsstrukturen för den grupp som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår i motverkar inte och hindrar inte på annat sätt en ändamålsenlig tillsyn över dotterinstituten eller moderinstituten vad gäller de skyldigheter de omfattas av på enskild nivå, gruppnivå och, i förekommande fall, undergruppsnivå. Vid bedömningen av detta kriterium ska särskild hänsyn tas till
1. det finansiella holdingföretagets eller blandade finansiella holdingföretagets ställning inom en grupp med flera nivåer,
2. aktieägarstrukturen, och
3. den roll som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har inom gruppen.
De kriterier som anges i artikel 14 och de krav som föreskrivs i artikel 121 är uppfyllda.

Direktiv (EU) 2019/878

3.21Ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag får beviljas godkännande enligt denna artikel endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

De interna arrangemangen och fördelningen av arbetsuppgifter inom gruppen är lämpliga för att uppfylla de krav som fastställs genom detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå eller undergruppsnivå och, i synnerhet, ändamålsenliga för att
1. samordna alla det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets dotterföretag, inbegripet när så krävs genom en lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan dotterinstitut,
2. förebygga eller hantera konflikter inom gruppen, och
3. genomföra de policyer på gruppnivå som det finansiella moderholdingföretaget eller blandade finansiella moderholdingföretaget har fastställt för hela gruppen.
Organisationsstrukturen för den grupp som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår i motverkar inte och hindrar inte på annat sätt en ändamålsenlig tillsyn över dotterinstituten eller moderinstituten vad gäller de skyldigheter de omfattas av på enskild nivå, gruppnivå och, i förekommande fall, undergruppsnivå. Vid bedömningen av detta kriterium ska särskild hänsyn tas till
1. det finansiella holdingföretagets eller blandade finansiella holdingföretagets ställning inom en grupp med flera nivåer,
2. aktieägarstrukturen, och
3. den roll som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har inom gruppen.
De kriterier för aktieägare och medlemmar i kreditinstitut som anges i artikel 14 och de krav som föreskrivs i artikel 121 är uppfyllda.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Godkännande av det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget enligt denna artikel ska inte krävas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Det finansiella holdingföretagets huvudsakliga verksamhet är att förvärva innehav i dotterföretag eller, då det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag, dess huvudsakliga verksamhet vad gäller institut eller finansiella institut är att förvärva innehav i dotterföretag.
Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget har inte utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper i enlighet med den resolutionsstrategi som fastställts av den berörda resolutionsmyndigheten enligt direktiv 2014/59/EU.
Ett dotterkreditinstitut har utsetts till ansvarigt för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå och har tilldelats alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att fullgöra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt.
Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är inte delaktigt i att fatta förvaltningsbeslut eller operativa eller finansiella beslut som påverkar gruppen eller de dotterföretag i gruppen som är institut eller finansiella institut.
Det finns inget som hindrar en ändamålsenlig tillsyn över gruppen på gruppnivå.

Finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är undantagna från godkännande i enlighet med denna punkt ska inte vara undantagna från avgränsningen av konsolidering enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

4.22Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget får ansöka om undantag från kravet på godkännande enligt denna artikel, vilket ska beviljas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Det finansiella holdingföretagets huvudsakliga verksamhet är att förvärva innehav i dotterföretag eller, då det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag, dess huvudsakliga verksamhet vad gäller institut eller finansiella institut är att förvärva innehav i dotterföretag.
Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget har inte utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper i enlighet med den resolutionsstrategi som fastställts av den berörda resolutionsmyndigheten enligt direktiv 2014/59/EU.
Ett dotterkreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som utgör ett dotterföretag som har beviljats godkännande i enlighet med denna artikel har utsetts till ansvarigt för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå och har tilldelats alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att fullgöra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt.
Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är inte delaktigt i att fatta förvaltningsbeslut eller operativa eller finansiella beslut som påverkar gruppen eller de dotterföretag i gruppen som är institut eller finansiella institut.
Det finns inget som hindrar en ändamålsenlig tillsyn över gruppen på gruppnivå.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4a.23Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 får den samordnande tillsynsmyndigheten från fall till fall tillåta att finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är undantagna från godkännande inte omfattas av konsolideringen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

Undantaget påverkar inte effektiviteten i tillsynen av dotterkreditinstitutet eller av gruppen.
Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget har inga andra aktieexponeringar än aktieexponeringen i dotterkreditinstitutet eller i det intermediära finansiella moderholdingföretag eller intermediära blandade finansiella moderholdingföretag som kontrollerar dotterkreditinstitutet.
Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget har inga andra aktieexponeringar än aktieexponeringen i dotterkreditinstitutet eller i det intermediära finansiella moderholdingföretag eller intermediära blandade finansiella moderholdingföretag som kontrollerar dotterkreditinstitutet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kontinuerligt övervaka efterlevnaden av de villkor som anges i punkt 3 eller, när så är tillämpligt, punkt 4. Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska förse den samordnande tillsynsmyndigheten med de uppgifter som krävs för att kontinuerligt övervaka gruppens organisationsstruktur och efterlevnaden av de villkor som anges i punkt 3 eller, när så är tillämpligt, punkt 4. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska dela de uppgifterna med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat.

Direktiv (EU) 2019/878

6.När den samordnande tillsynsmyndigheten har fastställt att de villkor som fastställs i punkt 3 inte är uppfyllda eller inte längre är uppfyllda ska det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget bli föremål för lämpliga tillsynsåtgärder för att säkerställa eller återställa, beroende på vad som är tillämpligt, kontinuitet och integritet i den gruppbaserade tillsynen och säkerställa efterlevnaden av de krav som föreskrivs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå. När det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag ska tillsynsåtgärderna i synnerhet ta effekterna på det finansiella konglomeratet i beaktande.

De tillsynsåtgärder som avses i första stycket får omfatta:

Upphävande av rösträtter som är knutna till de aktier eller andelar i dotterinstituten som innehas av det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget.
Utfärdande av förelägganden eller sanktioner gentemot det finansiella holdingföretaget, det blandade finansiella holdingföretaget eller medlemmar i ledningsorganet och den verkställande ledningen, om inte annat följer av artiklarna 65–72.
Utfärdande av instruktioner eller anvisningar till det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget om att till sina aktieägare överföra ägarintressena i sina dotterinstitut.
Tillfälligt utseende av ett annat finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller institut inom gruppen som ansvarigt för att säkerställa efterlevnaden av de krav som föreskrivs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå.
Begränsning av eller förbud mot utdelningar eller räntebetalningar till aktieägare.
Krav på att finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska avyttra eller minska sina innehav i institut eller andra enheter i finansiella sektorn.
Krav på att finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska lägga fram en plan på hur de utan dröjsmål ska återgå till att efterleva kraven.

Direktiv (EU) 2019/878

7.Om den samordnande tillsynsmyndigheten har fastställt att de villkor som anges i punkt 4 inte längre är uppfyllda ska det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel.

Direktiv (EU) 2019/878

8.I de fall den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat ska de båda myndigheterna samarbeta i fullständigt samråd när de fattar beslut om det godkännande och undantag från godkännande som avses i punkt 3 respektive punkt 4 och de tillsynsåtgärder som avses i punkterna 6 och 7. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska utarbeta en bedömning om de ärenden som avses i punkterna 3, 4, 6 och 7, beroende på vad som är tillämpligt, och ska överlämna den bedömningen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett gemensamt beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen.

Det gemensamma beslutet ska vara vederbörligen dokumenterat och motiverat. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska meddela det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget det gemensamma beslutet.

Vid eventuell oenighet ska den samordnande tillsynsmyndigheten eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat avstå från att fatta ett beslut och hänskjuta ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad från mottagandet av hänskjutandet till EBA. De berörda behöriga myndigheterna ska anta ett gemensamt beslut i överensstämmelse med EBAs beslut. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att tvåmånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett gemensamt beslut har fattats.

Direktiv (EU) 2019/878

8.24Om den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska de båda myndigheterna arbeta tillsammans i fullständigt samråd för att fatta beslut om det godkännande, det undantag från godkännande och den uteslutning från konsolidering som avses i punkterna 3, 4 och 4a samt de tillsynsåtgärder som avses i punkterna 6 och 7. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska göra en bedömning av de frågor som avses i punkterna 3, 4, 4a, 6 och 7, beroende på vad som är tillämpligt, och vidarebefordra denna bedömning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett gemensamt beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen.

Om ett gemensamt beslut uppnås och den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska det gemensamma beslutet också genomföras eller, om den nationella rätten så tillåter, tillämpas direkt i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.När det gäller blandade finansiella holdingföretag ska det, i de fall den samordnande tillsynsmyndighet eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat är en annan än den samordnare som utsetts i enlighet med artikel 10 i direktiv 2002/87/EG, krävas samtycke av samordnaren för de beslut eller gemensamma beslut som avses i punkterna 3, 4, 6 och 7 i den här artikeln, beroende på vad som är tillämpligt. När samordnarens samtycke krävs ska tvister lösas av de relevanta europeiska tillsynsmyndigheterna, nämligen EBA eller den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010, som ska fatta sitt beslut inom en månad från mottagandet av hänskjutandet. Varje beslut som fattas i enlighet med denna punkt ska inte påverka skyldigheterna enligt direktiv 2002/87/EG eller 2009/138/EG.

Direktiv (EU) 2019/878

10.Om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt denna artikel nekas, ska den samordnande tillsynsmyndigheten meddela sökanden om beslutet och skälen i detta inom fyra månader från mottagandet av ansökan eller, om ansökan är ofullständig, inom fyra månader från mottagandet av de fullständiga uppgifter som krävs för beslutet.

Under alla förhållanden ska beslut att bevilja eller neka godkännande fattas inom sex månader från mottagandet av ansökan. Ett nekande kan vid behov åtföljas av någon av de åtgärder som anges i punkt 6.

Direktiv (EU) 2019/878

10.25Om godkännande eller undantag från godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt denna artikel nekas, ska den samordnande tillsynsmyndigheten meddela sökanden om beslutet och skälen till detta inom fyra månader från mottagandet av ansökan eller, om ansökan är ofullständig, inom fyra månader från mottagandet av de fullständiga uppgifter som krävs för beslutet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 21b Intermediärt moderföretag inom EU

1.Två eller flera institut i unionen som ingår i samma grupp från tredjeland ska ha ett enda intermediärt moderföretag inom EU som är etablerat i unionen.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheterna får tillåta att de institut som avses i punkt 1 har två intermediära moderföretag inom EU om de fastställer att etableringen av ett enda intermediärt moderföretag inom EU skulle

vara oförenlig med ett obligatoriskt krav om åtskillnad av verksamheterna som fastställs i reglerna eller av tillsynsmyndigheterna i det tredjeland där det yttersta moderföretaget från gruppen från tredjelandet har sitt huvudkontor, eller
leda till att möjligheterna till resolution blir mindre effektiva än med två intermediära moderföretag inom EU enligt en bedömning som utförs av den behöriga resolutionsmyndigheten för det intermediära moderföretaget inom EU.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Ett intermediärt moderföretag inom EU ska vara ett kreditinstitut som är auktoriserat i enlighet med artikel 8, eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har beviljats godkännande i enlighet med artikel 21a.

Om inget av de institut som avses i punkt 1 i den här artikeln är ett kreditinstitut eller om ett andra intermediärt moderföretag inom EU måste etableras i samband med investeringsverksamhet för att uppfylla ett obligatoriskt krav i den mening som avses i punkt 2 i den här artikeln, får det intermediära moderföretaget inom EU respektive det andra intermediära moderföretaget inom EU med avvikelse från första stycket i den här punkten vara ett värdepappersföretag som är auktoriserat i enlighet med artikel 5.1 i direktiv 2014/65/EU och som omfattas av direktiv 2014/59/EU.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas om det totala värdet av tillgångar i unionen för gruppen från tredjeland är lägre än 40 miljarder EUR.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Vid tillämpning av denna artikel ska följande gälla:

Det totala värdet av tillgångar i unionen för gruppen från tredjeland ska anses vara summan av
1. det totala värdet av tillgångarna hos varje institut i unionen för gruppen från tredjeland enligt dess konsoliderade balansräkning eller deras individuella balansräkningar om institutets balansräkning inte är konsoliderad, och
2. det totala värdet av tillgångarna hos varje filial för gruppen från tredjeland som är auktoriserad i unionen i enlighet med detta direktiv, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 eller direktiv 2014/65/EU.
Termen institut ska också innefatta värdepappersföretag.

Direktiv (EU) 2019/2034

6.De behöriga myndigheterna ska anmäla följande information om varje grupp från tredjeland som är verksam inom deras jurisdiktion till EBA:

Namnen på och totala värdet av tillgångarna för institut under tillsyn som tillhör en grupp från tredjeland.
Namnen på och totala värdet av tillgångarna för de filialer som är auktoriserade i den medlemsstaten i enlighet med detta direktiv, direktiv 2014/65/EU eller förordning (EU) nr 600/2014 samt den typ av verksamhet som de är auktoriserade att bedriva.
Namnet på och formen enligt punkt 3 för varje intermediärt moderföretag inom EU som har etablerats i den medlemsstaten och namnet på den grupp från tredjeland som det ingår i.

Direktiv (EU) 2019/878

6a.26EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de enhetliga formaten och definitionerna och ska utveckla it-lösningar som ska tillämpas inom unionen för rapporteringen av den information som avses i punkt 6.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i andra stycket i denna punkt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.EBA ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla grupper från tredjeland som är verksamma inom unionen och i förekommande fall deras intermediära moderföretag inom EU.

De behöriga myndigheterna ska säkerställa att varje institut under deras jurisdiktion som ingår i en grupp från tredjeland uppfyller ett av följande villkor:

Det har ett intermediärt moderföretag inom EU.
Det är ett intermediärt moderföretag inom EU.
Det är det enda institutet i unionen för gruppen från tredjeland.
Det ingår i en grupp från tredjeland med totala värdet av tillgångarna i unionen som är lägre än 40 miljarder EUR.

Direktiv (EU) 2019/878

8.Med avvikelse från punkt 1 ska grupper från tredjeland vilka bedriver verksamhet via fler än ett institut i unionen och som har ett totalt värde av tillgångar i unionen på 40 miljarder EUR eller högre den 27 juni 2019 ha ett intermediärt moderföretag inom EU eller, om punkt 2 är tillämplig, två intermediära moderföretag inom EU senast den 30 december 2023.

Direktiv (EU) 2019/878

9.Senast den 30 december 2026 ska kommissionen, efter samråd med EBA, se över de krav som införs för institut genom denna artikel och lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska det åtminstone övervägas

huruvida de krav som föreskrivs i denna artikel är genomförbara, nödvändiga och proportionella, eller om andra åtgärder skulle vara lämpligare,
huruvida de krav som införs för institut genom denna artikel bör revideras för att återspegla internationell bästa praxis.

Direktiv (EU) 2019/878

10.Senast den 28 juni 2021 ska EBA översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om behandlingen av filialer från tredjeland enligt medlemsstaternas nationella rätt. I rapporten ska det åtminstone övervägas

huruvida och i vilken utsträckning tillsynspraxis enligt nationell rätt för filialer från tredjeland skiljer sig åt mellan medlemsstaterna,
huruvida en annorlunda behandling av filialer från tredjeland enligt nationell rätt skulle kunna leda till regelarbitrage,
huruvida en ytterligare harmonisering av nationella system för filialer från tredjeland skulle vara nödvändig och lämplig, i synnerhet med tanke på betydande filialer från tredjeland.

Kommissionen ska, om lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet på grundval av rekommendationer från EBA.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 21c Krav att etablera en filial för tillhandahållande av banktjänster av företag i tredjeland

1.27Medlemsstaterna ska kräva att företag som är etablerade i ett tredjeland enligt artikel 47 ska etablera en filial på deras territorium och ansöka om auktorisation i enlighet med avdelning VI för att inleda eller fortsätta att bedriva de verksamheter som avses i artikel 47.1 i den berörda medlemsstaten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.28Det krav som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska inte vara tillämpligt om ett företag som är etablerat i ett tredjeland tillhandahåller en tjänst eller verksamhet till en kund eller motpart som är etablerad eller belägen i unionen och som är

en icke-professionell kund, en godtagbar motpart eller en professionell kund i den mening som avses i avsnitten I och II i bilaga II till direktiv 2014/65/EU som är etablerad eller belägen i unionen, om en sådan kund eller motpart uteslutande på eget initiativ anlitar ett företag som är etablerat i ett tredjeland för tillhandahållandet av någon av de tjänster eller verksamheter som avses i artikel 47.1 i det här direktivet,
ett kreditinstitut,
ett företag i samma grupp som det företag som är etablerat i ett tredjeland.

Utan att det påverkar tillämpningen av led c i första stycket ska det inte betraktas som tjänster som tillhandahålls uteslutande på kundens eller motpartens, eller den potentiella kundens eller motpartens, eget initiativ om ett företag i tredjeland söker upp en kund eller motpart, eller en potentiell kund eller motpart, som avses i led a i det stycket, genom en enhet som agerar för egen räkning eller har nära förbindelser med ett sådant företag i tredje land eller genom någon annan person som agerar för en sådan enhets räkning.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att kräva att kreditinstitut och filialer som är etablerade på deras territorium tillhandahåller de uppgifter som behövs för att övervaka de tjänster som tillhandahålls uteslutande på initiativ av en kund eller motpart som är etablerad eller belägen på deras territorium, om sådana tjänster tillhandahålls av företag som är etablerade i tredje land som ingår i samma grupp.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.29Ett sådant initiativ av en kund eller motpart som avses i punkt 2 ska inte ge företaget i tredje land rätt att marknadsföra andra kategorier av produkter, verksamheter och tjänster än de som den kunden eller motparten har begärt, såvida detta inte sker genom en filial från tredje land som är etablerad i en medlemsstat. Etableringen av en filial från tredje land krävs dock inte för tjänster, verksamheter eller produkter som är nödvändiga för, eller har nära anknytning till, tillhandahållandet av den tjänst, produkt eller verksamhet som ursprungligen begärdes av kunden eller motparten, inbegripet när sådana nära anknutna tjänster, verksamheter eller produkter tillhandahålls senare än de som ursprungligen begärdes.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.30Det krav som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska inte vara tillämpligt på de tjänster eller verksamheter som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande tjänster, såsom därmed sammanhängande mottagande av insättningar eller beviljande av kredit eller lån i syfte att tillhandahålla tjänster enligt det direktivet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.31För att bevara kundernas förvärvade rättigheter enligt befintliga avtal ska kravet i punkt 1 inte påverka tillämpningen av befintliga avtal som ingåtts före den 11 juli 2026.

Tillämpas från och med den 11 juli 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.32Senast den 10 juli 2025 ska EBA, efter samråd med Eiopa och Esma, se över huruvida någon enhet i den finansiella sektorn utöver kreditinstitut bör undantas från kravet att etablera en filial för tredjelandsföretags tillhandahållande av banktjänster i enlighet med denna artikel. EBA ska lämna en rapport om detta till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Rapporten ska beakta farhågor om den finansiella stabiliteten och inverkan på unionens konkurrenskraft.

På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Kapitel 2 Kvalificerat innehav i ett kreditinstitut

Artikel 22 Anmälan och bedömning av tilltänkta förvärv

1.Medlemsstaterna ska kräva att alla fysiska eller juridiska personer, eller sådana personer som handlar i samförstånd (nedan kallade tilltänkta förvärvare), som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut, varigenom andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att överstiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att kreditinstitutet kommer att få ställning som dotterföretag (nedan kallat tilltänkt förvärv), skriftligen före förvärvet underrättar de behöriga myndigheterna för det kreditinstitut i vilket de avser att förvärva eller ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det tilltänkta innehavet samt lämnar relevanta uppgifter i enlighet med artikel 23.4. Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa tröskelvärdet 30 % om de tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel i enlighet med artikel 9.3 a i direktiv 2004/109/EG.

2.Utan dröjsmål och under alla förhållanden senast två arbetsdagar efter mottagandet ska de behöriga myndigheterna skicka ett skriftligt mottagningsbevis för en underrättelse som avses i punkt 1 eller ytterligare uppgifter som avses i punkt 3 till den tilltänkta förvärvaren.

De behöriga myndigheterna ska göra bedömningen enligt artikel 23.1 (nedan kallad bedömningen) inom 60 arbetsdagar (nedan kallad bedömningsperioden) från datum för det skriftliga mottagningsbeviset för underrättelsen och alla de bifogade handlingar som medlemsstaten kräver enligt förteckningen i artikel 23.4.

När de behöriga myndigheterna utfärdar det skriftliga mottagningsbeviset ska de samtidigt underrätta den tilltänkta förvärvaren om vilken dag bedömningsperioden löper ut.

2.33Behöriga myndigheter ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 eller ytterligare uppgifter enligt punkt 3 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller uppgifterna.

När de behöriga myndigheterna utfärdar det skriftliga mottagningsbeviset ska de samtidigt underrätta den tilltänkta förvärvaren om vilken dag bedömningsperioden löper ut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.De behöriga myndigheterna får under bedömningsperioden vid behov, och inte senare än den femtionde arbetsdagen i bedömningsperioden, begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Bedömningsperioden ska suspenderas mellan det datum då de behöriga myndigheterna begär in uppgifter och det datum då svar tas emot från den tilltänkta förvärvaren. Suspensionen får inte överskrida 20 arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande, vilket de själva får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden suspenderas.

4.De behöriga myndigheterna får förlänga den suspension som avses i punkt 3 andra stycket till högst trettio dagar om den tilltänkta förvärvaren är etablerad eller omfattas av regler i ett tredjeland eller är en fysisk eller juridisk person som inte omfattas av tillsyn enligt detta direktiv eller direktiv 2009/65/EG, 2009/138/EG eller 2004/39/EG.

5.Om de behöriga myndigheterna beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärvet, ska de inom två arbetsdagar efter avslutad bedömning och inom bedömningsperioden skriftligen underrätta den tilltänkta förvärvaren om detta och ange skälen till beslutet. Om inget annat följer av nationell rätt kan en lämplig motivering av beslutet på den tilltänkta förvärvarens begäran göras tillgänglig för allmänheten. Detta ska inte hindra en medlemsstat från att ge den behöriga myndigheten befogenhet att offentliggöra informationen utan att den tilltänkta förvärvaren begär detta.

6.Om de behöriga myndigheterna inom bedömningsperioden inte skriftligen motsätter sig det tilltänkta förvärvet, ska förslaget anses vara godkänt.

7.De behöriga myndigheterna får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört, och förlänga denna period när det är lämpligt.

8.Medlemsstaterna får inte införa strängare krav än de som föreskrivs i detta direktiv när det gäller underrättelse till de behöriga myndigheterna eller deras godkännande av ett direkt eller indirekt förvärv av rösträtter eller kapital.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för upprättandet av gemensamma förfaranden, formulär och mallar för samrådet mellan de relevanta behöriga myndigheterna enligt artikel 24.

EBA ska översända dessa förslag till tekniska standarder till kommissionen senast den 31 december 2015.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 23 Bedömningskriterier

1.Vid bedömningen av anmälan enligt artikel 22.1 och de uppgifter som avses i artikel 22.3 ska de behöriga myndigheterna, i syfte att säkerställa sund och ansvarsfull ledning av det kreditinstitut som förvärvet gäller och med beaktande av den tilltänkta förvärvarens sannolika påverkan på kreditinstitutet, bedöma om den tilltänkta förvärvaren är lämplig och om det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt i enlighet med följande kriterier:

Den tilltänkta förvärvarens anseende.
Anseende, kunskaper, färdigheter och erfarenheter, enligt artikel 91.1, för de medlemmar i ledningsorganet som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet efter det tilltänkta förvärvet.
Den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs eller ska bedrivas i det kreditinstitut som förvärvet gäller.
Om kreditinstitutet uppfyller och i fortsättningen kommer att uppfylla tillsynskraven enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och i tillämpliga fall annan unionsrätt, särskilt direktiven 2002/87/EG, och 2009/110/EG, och bland annat om den grupp som kreditinstitutet blir del av har en struktur som möjliggör effektiv tillsyn, effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna och fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna.
Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, eller försök till detta, eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

Direktiv (EU) 2019/878

1.34Vid bedömningen av anmälan enligt artikel 22.1 och de uppgifter som avses i artikel 22.3 ska de behöriga myndigheterna, i syfte att säkerställa sund och ansvarsfull ledning av det kreditinstitut som förvärvet gäller och med beaktande av den tilltänkta förvärvarens sannolika påverkan på kreditinstitutet, bedöma om den tilltänkta förvärvaren är lämplig och om det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt i enlighet med följande kriterier:

Den tilltänkta förvärvarens anseende.
Anseende, kunskaper, färdigheter och erfarenheter, enligt artikel 91.1, för de medlemmar i ledningsorganet som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet efter det tilltänkta förvärvet.
Den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs eller ska bedrivas i det kreditinstitut som förvärvet gäller.
Om kreditinstitutet uppfyller och i fortsättningen kommer att uppfylla tillsynskraven enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och i tillämpliga fall annan unionsrätt, särskilt direktiven 2002/87/EG, och 2009/110/EG, och bland annat om den grupp som kreditinstitutet blir del av har en struktur som möjliggör effektiv tillsyn, effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna och fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna.
Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

Vid bedömningen av det kriterium som anges i led e i första stycket i denna punkt ska de behöriga myndigheterna, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av kreditinstituten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

De behöriga myndigheterna får invända mot det tilltänkta förvärvet om den tilltänkta förvärvaren är belägen i ett tredjeland som är förtecknat som ett högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 eller i ett tredjeland som är föremål för unionens restriktiva åtgärder, och den behöriga myndigheten gör bedömningen att detta påverkar den tilltänkte förvärvarens förmåga att upprätthålla de metoder och processer som krävs för att uppfylla kraven i systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.De behöriga myndigheterna får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimlig anledning enligt kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkta förvärvaren är ofullständiga.

2.35De behöriga myndigheterna får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimlig anledning enligt kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkta förvärvaren är ofullständiga.

Vid tillämpning av denna punkt och med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 e i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av kreditinstitutet i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av de behöriga myndigheterna inom 30 dagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av de behöriga myndigheterna vid bedömningen av det tilltänkta förvärvet och får utgöra en rimlig grund för invändning mot det tilltänkta förvärvet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på förvärvet av ägarandel eller tillåta sina behöriga myndigheter att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning med de uppgifter som krävs för att göra bedömningen och som måste lämnas till de behöriga myndigheterna vid den tidpunkt för anmälan som avses i artikel 22.1. Uppgiftskraven ska vara proportionella och anpassade till den tilltänkta förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva uppgifter som inte är relevanta för bedömningen.

5.Utan hinder av artikel 22.2, 22.3 och 22.4 ska en behörig myndighet som har fått in anmälningar om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i ett och samma kreditinstitut behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt.

6.36EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att upprätta en förteckning över vilka uppgifter som den tilltänkta förvärvaren minst ska lämna till den behöriga myndigheten vid tidpunkten för den underrättelse som avses i punkt 22.1.

Vid tillämpningen av första stycket ska EBA ta hänsyn till avdelning II i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 24 Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.De berörda behöriga myndigheterna ska fullständigt samråda med varandra vid bedömningen av om den tilltänkta förvärvaren tillhör någon av följande kategorier:

Ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller ett förvaltningsbolag enligt artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG (nedan kallat fondföretagets förvaltningsbolag) som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.
Ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller fondföretagets förvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.
En fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller fondföretagets förvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.

2.De behöriga myndigheterna ska utan otillbörligt dröjsmål förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för bedömningen. För detta ska de behöriga myndigheterna på begäran förse varandra med alla relevanta uppgifter och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter. Beslutet från den behöriga myndighet som auktoriserat det kreditinstitut som förvärvet gäller ska innehålla eventuella synpunkter eller reservationer från den behöriga myndighet som ansvarar för den tilltänkta förvärvaren.

Artikel 25 Anmälan vid avyttring

Medlemsstaterna ska kräva att varje fysisk eller juridisk person som avser att avyttra, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut, först skriftligen underrättar de behöriga myndigheterna om avyttringen, med uppgift om det berörda innehavets storlek. En sådan fysisk eller juridisk person ska även underrätta de behöriga myndigheterna om den har fattat ett beslut om att minska sitt kvalificerade innehav så att andelen av röstetalet eller kapitalet för samtliga aktier och andelar kommer att understiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att kreditinstitutets ställning som dotterföretag kommer att upphöra. Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att tillämpa tröskelvärdet 30 % om de tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel enligt artikel 9.3 a i direktiv 2004/109/EG.

Artikel 26 Informationskrav och sanktioner

1.När ett kreditinstitut får kännedom om sådana förvärv eller avyttringar av innehav i institutets kapital som får till följd att innehaven överstiger eller faller under något av de gränsvärden som anges i artiklarna 22.1 och 25, ska det underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

Börsnoterade kreditinstitut som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska minst en gång om året underrätta de behöriga myndigheterna om namnen på aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav samt om storleken på dessa innehav, såsom framgår exempelvis av uppgifter som lämnats vid årsstämman eller av uppgifter som redovisats i enlighet med föreskrifter som gäller för företag som är upptagna till handel på en reglerad marknad.

2.Om det inflytande som utövas av de personer som avses i artikel 22.1 sannolikt är till skada för en sund och ansvarsfull ledning av institutet, ska medlemsstaterna kräva att de behöriga myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att få ett slut på situationen. Sådana åtgärder kan bestå av förelägganden, sanktioner, om inte annat följer av artiklarna 65–72, gentemot medlemmar i ledningsorganet och den verkställande ledningen eller upphävande av rösträtt som är knuten till de ifrågavarande aktieägarnas eller medlemmarnas aktier eller andelar.

Motsvarande åtgärder ska vara tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som underlåter att lämna den förhandsinformation som avses i artikel 22.1 och om inte annat följer av artiklarna 65–72.

Om ett innehav har förvärvats trots att de behöriga myndigheterna har motsatt sig, ska medlemsstaterna, oavsett de sanktioner som i övrigt vidtas, föreskriva antingen att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska vara ogiltiga eller att de får förklaras ogiltiga.

Artikel 27 Kriterier för kvalificerade innehav

Vid bedömning av om kriterierna för kvalificerat innehav som avses i artiklarna 22, 25 och 26 är uppfyllda ska hänsyn tas till rösträtter som avses i artiklarna 9, 10 och 11 i direktiv 2004/109/EG och villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet.

När medlemsstaterna bedömer om kriterierna för ett kvalificerat innehav som avses i artikel 26 är uppfyllda, ska de inte räkna in de rösträtter eller andelar som institut kan inneha till följd av garantiverksamhet för finansiella instrument eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande enligt avsnitt A punkt 6 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG, förutsatt att dessa rättigheter dels inte utövas eller på annat sätt utnyttjas för att ingripa i emittentens förvaltning, dels avyttras inom ett år efter förvärvet.

Kapitel 3 Förvärv eller avyttring av ett väsentligt innehav

Artikel 27a Anmälan och bedömning av förvärvet

1.37Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 (den tilltänkta förvärvaren) i förväg skriftligen underrättar den behöriga myndigheten om de avser att direkt eller indirekt förvärva ett väsentligt innehav (det tilltänkta förvärvet). Underrättelsen ska omfatta uppgifter om storleken på det tilltänkta förvärvet och de relevanta uppgifter som anges i artikel 27b.5.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.38Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett innehav anses vara väsentligt om det motsvarar minst 15 % av den tilltänkta förvärvarens godtagbara kapital.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.39Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om den tilltänkta förvärvaren är ett institut, tröskelvärdet i punkt 2 tillämpas både på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen för gruppen. Om det tröskelvärde som avses i punkt 2 endast överskrids på individuell nivå ska den tilltänkta förvärvaren underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förvärvaren är etablerad. Den behöriga myndigheten ska bedöma det tilltänkta förvärvet. Om detta tröskelvärde överskrids på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen i gruppen ska den tilltänkta förvärvaren även underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska även bedöma det tilltänkta förvärvet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.40Om den tilltänkta förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av artikel 21a.1 ska det tröskelvärde som avses i punkt 2 i den här artikeln tillämpas på grundval av den konsoliderade situationen, och den samordnande tillsynsmyndigheten ska vara behörig myndighet med avseende på tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.41De behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 och av eventuella ytterligare uppgifter i enlighet med punkt 9 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller de ytterligare uppgifterna.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.42Den behöriga myndigheten ska utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 inom 60 arbetsdagar från datumet för den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av underrättelsen och mottagandet av alla handlingar, inbegripet de bifogade handlingar som medlemsstaten kräver i enlighet med artikel 27b.5 (bedömningsperioden).

Om det tilltänkta förvärvet gäller ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut enligt artikel 22.1 ska även den tilltänkta förvärvaren omfattas av det krav på underrättelse och den bedömning som föreskrivs i den artikeln. I sådana fall ska den tid inom vilken den behöriga myndigheten ska utföra både de bedömningar som föreskrivs i artikel 27b.1 och den som avses i artikel 22.2 löpa ut först när den senare av de två relevanta bedömningsperioderna löper ut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.43Om det tilltänkta förvärvet av ett väsentligt innehav sker mellan enheter i samma grupp som avses i artikel 113.6 i förordning (EU) nr 575/2013 eller mellan enheter som ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i den förordningen, ska den behöriga myndigheten inte vara skyldig att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 i detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.44När den behöriga myndigheten utfärdar det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 5 ska den samtidigt underrätta den tilltänkta förvärvaren om vilken dag bedömningsperioden löper ut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.45Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden vid behov, och under alla omständigheter senast den femtionde arbetsdagen i bedömningsperioden, begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen som föreskrivs i artikel 27b.1. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

10.46Bedömningsperioden ska suspenderas mellan det datum då den behöriga myndigheten begär ytterligare uppgifter och det datum då ett svar på begäran med alla begärda uppgifter tas emot från den tilltänkta förvärvaren. Denna suspension får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande, vilket den själv får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden suspenderas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

11.47Den behöriga myndigheten får förlänga den suspension som avses i punkt 10 till högst trettio arbetsdagar om

den förvärvade enheten är belägen i eller omfattas av regelverk i ett tredjeland,
ett utbyte av information med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är nödvändigt för att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 i det här direktivet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

12.48Om godkännandet av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom tillämpningsområdet för artikel 21a.1 sker samtidigt som den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 ska den behöriga myndigheten vid tillämpning av artikel 21a.1 på lämpligt sätt samarbeta med den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. I det fallet ska bedömningsperioden suspenderas tills det förfarande som fastställs i artikel 21a är avslutat.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

13.49Om den behöriga myndigheten beslutar att invända mot det tilltänkta förvärvet, ska den inom två arbetsdagar efter avslutad bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 och före slutet av bedömningsperioden skriftligen underrätta förvärvaren om detta och ange skälen till sin invändning.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

14.50Om den behöriga myndigheten inte skriftligen invänder mot det tilltänkta förvärvet inom bedömningsperioden ska det anses vara godkänt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

15.51Den behöriga myndigheten får fastställa en tidsperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara slutfört och förlänga denna period i tillämpliga fall.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27b Bedömningskriterier

1.52När den behöriga myndigheten bedömer den underrättelse av tilltänkta förvärv som föreskrivs i artikel 27a.1 och de uppgifter som avses i artikel 27a.9 ska den göra en bedömning av utsikterna till en sund och ansvarsfull ledning av den tilltänkta förvärvarens, och i synnerhet de risker som den tilltänkta förvärvaren är eller kan bli exponerad för efter det tilltänkta förvärvet, i enlighet med följande kriterier:

Huruvida den tilltänkta förvärvaren kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla de tillsynskrav som fastställs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 samt, i tillämpliga fall, andra unionsrättsakter.
Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.53Vid bedömningen av det kriterium som anges i punkt 1 b i denna artikel ska den behöriga myndigheten, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.54Den behöriga myndigheten får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimliga skäl till detta enligt kriterierna i punkt 1 i denna artikel eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkta förvärvaren är ofullständiga, trots att en begäran har gjorts i enlighet med artikel 27a.9.

Vid tillämpning av denna punkt och med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 b i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av de behöriga myndigheterna inom 30 dagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av de behöriga myndigheterna vid bedömningen av det tilltänkta förvärvet och får utgöra en rimlig grund för invändning mot det tilltänkta förvärvet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.55Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det tilltänkta förvärvet eller tillåta den behöriga myndigheten att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.56Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över de uppgifter som krävs för att utföra bedömningen. Den tilltänkta förvärvaren ska lämna dessa uppgifter till den behöriga myndigheten vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 27a.1. De uppgifter som krävs ska stå i proportion till och vara lämpliga för det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna ska inte kräva några uppgifter som inte är relevanta för tillsynsbedömningen enligt denna artikel.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.57Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27a.5–27a.11 ska den behöriga myndighet som har fått in anmälningar om två eller flera tilltänkta förvärv av väsentliga innehav i samma enhet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.58EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

den förteckning över uppgifter som ska tillhandahållas den behöriga myndigheten av den tilltänkta förvärvaren vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artiklarna 27a.1, 27f.1 och 27i.1,
en gemensam bedömningsmetod för de kriterier som fastställs i denna artikel och artikel 27j,
den tillämpliga processen för underrättelsen och den tillsynsbedömning som krävs enligt artiklarna 27a och 27i.

Vid tillämpning av första stycket ska EBA ta hänsyn till avdelning II i direktiv (EU) 2017/1132.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27c Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.59Den behöriga myndigheten ska rådgöra med de myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över andra berörda enheter i den finansiella sektorn när den utför den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 om det tilltänkta förvärvet rör något av följande:

Ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren.
Ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren.
En juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.60Om den tilltänkta förvärvaren är ett institut och det tröskelvärde som avses i artikel 27a.2 endast överskrids på individuell nivå ska den behöriga myndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten om det tilltänkta förvärvet inom tio arbetsdagar från det att den mottagit underrättelsen från den tilltänkta förvärvaren, om den tilltänkta förvärvaren ingår i en grupp och den behöriga myndigheten är en annan än den samordnande tillsynsmyndigheten. Den behöriga myndigheten ska också vidarebefordra sin bedömning till den samordnande tillsynsmyndigheten.

Om den tilltänkta förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av artikel 21a.1 ska den samordnande tillsynsmyndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad om det tilltänkta förvärvet inom tio arbetsdagar från mottagandet av underrättelsen från den tilltänkta förvärvaren, om denna behöriga myndighet är en annan än den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska också vidarebefordra sin bedömning till den behöriga myndigheten.

Om den tilltänkta förvärvaren är ett institut och det tröskelvärde som avses i artikel 27a.2 överskrids både på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen för gruppen, ska den behöriga myndighet och den samordnande tillsynsmyndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet sträva efter att samordna sina bedömningar, särskilt när det gäller deras samråd med de relevanta myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.61Om bedömningen av det tilltänkta förvärvet måste utföras av den samordnande tillsynsmyndighet som avses i artikel 27a.3, och den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad, ska de båda myndigheterna arbeta tillsammans i fullständigt samråd. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska göra en bedömning av det tilltänkta förvärvet och vidarebefordra denna bedömning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett gemensamt beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen. Det gemensamma beslutet ska vara vederbörligen dokumenterat och motiverat. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta den tilltänkta förvärvaren om det gemensamma beslutet.

Om ett gemensamt beslut inte fattas inom två månader efter att bedömningen mottagits ska den samordnande tillsynsmyndigheten eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad avstå från att fatta beslut och hänskjuta ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad från erhållande av beskedet om hänskjutandet till EBA. De berörda myndigheterna ska anta ett gemensamt beslut i överensstämmelse med EBA:s beslut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.62De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla uppgifter som är väsentliga eller relevanta för bedömningen. I detta avseende ska de behöriga myndigheterna på begäran eller på eget initiativ underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen.

De behöriga myndigheterna ska sträva efter att samordna sina bedömningar och säkerställa att deras beslut är konsekventa. För detta ändamål ska det beslut som fattas av den behöriga myndighet som är ansvarig för bedömningen omfatta eventuella synpunkter eller reservationer som framförts av andra relevanta behöriga myndigheter.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.63EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för upprättandet av gemensamma förfaranden och formulär och ska utarbeta mallar för samrådet mellan de relevanta behöriga myndigheterna enligt denna artikel.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27d Anmälan om avyttring

Medlemsstaterna ska kräva att institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 underrättar den behöriga myndigheten om de avser att direkt eller indirekt förvärva ett väsentligt innehav enligt vad som fastställs i enlighet med artikel 27a.2. Denna underrättelse ska lämnas in skriftligen före avyttringen och omfatta uppgifter om det berörda innehavets storlek.

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27e Informationskrav och sanktioner

Om den tilltänkta förvärvaren underlåter att anmäla det tilltänkta förvärvet i förväg i enlighet med artikel 27a.1 eller har förvärvat ett väsentligt innehav som avses i den artikeln trots att den behöriga myndigheten har motsatt sig detta, ska medlemsstaterna kräva att den behöriga myndigheten vidtar lämpliga åtgärder. Om ett väsentligt innehav har förvärvats trots att den behöriga myndigheten har motsatt sig detta ska medlemsstaterna, utan att det påverkar möjliga sanktioner, antingen föreskriva att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska förklaras ogiltiga.

Direktiv (EU) 2024/1619

Kapitel 4 Väsentliga överföringar av tillgångar och skulder

Artikel 27f Anmälan av betydande överföringar av tillgångar och skulder

1.64Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 skriftligen underrättar sin behöriga myndighet i förväg om varje betydande överföring av tillgångar eller skulder som de genomför aningen genom försäljning eller någon annan typ av transaktion (den föreslagna transaktionen).

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper enheter från samma grupp ska dessa enheter också omfattas av första stycket.

Vid tillämpningen av första och andra styckena ska var och en av de enheter som är delaktiga i samma föreslagna förfarande omfattas enskilt av den anmälningsskyldighet som fastställs där.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.65Vid tillämpningen av punkt 1 ska den föreslagna transaktionen anses vara betydande för en enhet om det minst motsvarar 10 % av dess totala tillgångar eller skulder, förutom om den föreslagna transaktionen genomförs mellan enheter inom samma grupp, i vilket fall den föreslagna transaktionen ska anses vara betydande för en enhet om det minst motsvarar 15 % av dess totala tillgångar eller skulder.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska de procentandelar för finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som avses i punkt 1 tillämpas på grundval av deras konsoliderade situation.

Följande ska inte beaktas vid beräkningen av de andelar som avses i första stycket i denna punkt:

Överföringar av nödlidande tillgångar.
Överföringar av tillgångar där syftet är att de ska ingå i en säkerhetsmassa enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162.
Överföringar av tillgångar som ska värdepapperiseras.
Överföringar av tillgångar eller skulder i samband med användningen av de verktyg, befogenheter och mekanismer för resolution som föreskrivs i avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.66Den behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27g Informationskrav och sanktioner

Om enheterna underlåter att anmäla den föreslagna transaktionen i förväg i enlighet med artikel 27f.1 ska medlemsstaterna kräva att den behöriga myndigheten vidtar lämpliga åtgärder.

Direktiv (EU) 2024/1619

Kapitel 5 Fusioner och delningar

Artikel 27h Tillämpningsområde och definitioner67

Detta kapitel påverkar inte tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 139/2004 och direktiv (EU) 2017/1132.

Fusioner och delningar som följer av tillämpningen av direktiv 2014/59/EU ska inte omfattas av skyldigheterna i detta kapitel.

I detta kapitel gäller följande definitioner:

fusion: ett förfarande varigenom
1. ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag, det övertagande bolaget, i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det övertagande bolaget samt, i förekommande fall, kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,
2. ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag, det övertagande bolaget, utan att det övertagande bolaget ger ut nya värdepapper eller aktier, förutsatt att en person direkt eller indirekt innehar samtliga värdepapper och aktier i de fusionerande bolagen eller att aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag,
3. två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett bolag som de bildar, det nybildade bolaget, i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det nybildade bolaget samt, i förekommande fall, kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,
4. ett bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till det bolag som innehar samtliga värdepapper eller andelar som representerar dess kapital.
delning: ett förfarande varigenom
1. ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till fler än ett bolag i utbyte mot att aktieägarna i det delade bolaget tilldelas värdepapper eller aktier i de bolag som mottar tillskott med anledning av delningen och, i förekommande fall, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,
2. ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till fler än ett nybildat bolag i utbyte mot att aktieägarna i det delade bolaget tilldelas värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen och, i förekommande fall, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,
3. förfarandet utgörs av en kombination av de förfaranden som beskrivs i leden a och b,
4. ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag i utbyte mot att aktieägare i det bolag som delas får ersättning i form av värdepapper eller andelar i de mottagande bolagen, i det bolag som delas eller i både de mottagande bolagen och det bolag som delas och, när så är tillämpligt, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,
5. ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag i utbyte mot att det bolag som delas får ersättning i form av värdepapper eller andelar i de mottagande bolagen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27i Anmälan och bedömning av fusionen eller delningen

1.68Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 (finansiella aktörer) som genomför en fusion eller delning (den föreslagna transaktionen) efter antagandet av planen för den föreslagna transaktionen och före slutförandet av den föreslagna transaktionen underrättar den behöriga myndighet som kommer att vara ansvarig för tillsynen av de enheter som bildas till följd av den föreslagna transaktionen och lämnar de relevanta uppgifter som avses i artikel 27j.5.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska, om den föreslagna transaktionen gäller en delning, den behöriga myndighet som är ansvarig för tillsynen av den enhet som genomför den föreslagna transaktionen vara den behöriga myndighet som ska underrättas och vara ansvarig för den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.69Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska den behöriga myndigheten inte vara skyldig att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 om den föreslagna transaktionen är en fusion som endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp, inbegripet en grupp av kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.70Den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 ska inte genomföras om den föreslagna transaktionen kräver en auktorisation i enlighet med artikel 8 eller ett godkännande i enlighet med artikel 21a.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.71Den behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 eller de ytterligare uppgifter som lämnats i enlighet med punkt 5 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller de ytterligare uppgifterna.

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp gäller ska den behöriga myndigheten utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 inom 60 arbetsdagar från datumet för det skriftliga mottagningsbeviset för underrättelsen och från mottagandet av alla de bifogade handlingar som medlemsstaten kräver i enlighet med artikel 27j.5 (bedömningsperioden).

Den behöriga myndigheten ska, vid tidpunkten för den skriftliga bekräftelsen, informera de finansiella aktörerna om det datum då bedömningsperioden löper ut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.72Den behöriga myndigheten får begära ytterligare uppgifter som behövs för att slutföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp får den behöriga myndigheten inte begära ytterligare uppgifter efter den femtionde arbetsdagen av bedömningsperioden.

Bedömningsperioden ska suspenderas mellan det datum då den behöriga myndigheten begär ytterligare uppgifter och det datum då ett svar på begäran med alla begärda uppgifter tas emot från de finansiella aktörerna. Denna suspension får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande, vilket den själv får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden suspenderas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.73Den behöriga myndigheten får förlänga den suspension som avses i punkt 5 tredje stycket till högst trettio arbetsdagar när

åtminstone en av de finansiella aktörerna är belägen i eller omfattas av regelverk i ett tredjeland,
ett utbyte av information med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är nödvändigt för att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 i detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.74Det föreslagna förfarandet får inte slutföras förrän den behöriga myndigheten har utfärdat ett positivt yttrande.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.75Den behöriga myndigheten ska, inom två arbetsdagar från det att de har slutfört sin bedömning, skriftligen utfärda ett motiverat positivt eller negativt yttrande till de finansiella aktörerna. De finansiella aktörerna ska vidarebefordra det motiverade yttrandet till de myndigheter som enligt den nationella lagstiftningen är ansvariga för granskningen av det föreslagna förfarandet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.76Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp, och om den behöriga myndigheten inte motsätter sig den föreslagna transaktionen skriftligen inom bedömningsperioden, ska yttrandet anses vara positivt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

10.77I den behöriga myndighetens positiva yttrande om den föreslagna transaktionen får det föreskrivas en begränsad period under vilken den föreslagna transaktionen ska utföras.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27j Bedömningskriterier

1.78Vid bedömningen av den underrättelse om den föreslagna transaktion som föreskrivs i artikel 27i.1 och de uppgifter som avses i artikel 27i.5 ska den behöriga myndigheten, för att säkerställa sundheten hos de finansiella aktörernas tillsynsprofil efter slutförandet av det föreslagna förfarandet, och i synnerhet för att åtgärda de risker som de finansiella aktörerna är eller kan bli exponerade för i samband med den föreslagna transaktionen och de risker som den enhet som följer av den föreslagna transaktionen kan bli exponerad för, bedöma den föreslagna transaktionen i enlighet med följande kriterier:

Anseendet hos de finansiella aktörer som är delaktiga i det föreslagna förfarandet.
Den finansiella sundheten hos de finansiella aktörer som är delaktiga i det föreslagna förfarandet, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer av det föreslagna förfarandet.
Huruvida den enhet som följer av den föreslagna transaktionen kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla de tillsynskrav som fastställs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 samt, i tillämpliga fall, andra unionsrättsakter, i synnerhet direktiven 2002/87/EG och 2009/110/EG.
Huruvida genomförandeplanen för den föreslagna transaktionen är realistisk och sund ur ett tillsynsperspektiv.
Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att den föreslagna transaktionen har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att den föreslagna transaktionen skulle kunna öka riskerna för detta.

Den genomförandeplan som avses i första stycket led d ska vara föremål för lämplig övervakning av den behöriga myndigheten fram till slutförandet av det föreslagna förfarandet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.79Vid bedömningen av det kriterium som anges i punkt 1 e i denna artikel ska den behöriga myndigheten, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.80Den behöriga myndigheten får endast utfärda ett negativt yttrande avseende den föreslagna transaktionen om de kriterier som fastställs i punkt 1 i denna artikel inte är uppfyllda eller om de uppgifter som lämnats av den finansiella aktören är ofullständiga trots att en begäran har gjorts i enlighet med artikel 27i.5.

Med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 e i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av den behöriga myndigheten inom 30 arbetsdagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av den behöriga myndigheten vid bedömningen av den föreslagna transaktionen och får utgöra en rimlig grund för ett negativt yttrande i enlighet med första stycket i denna punkt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.81Medlemsstaterna får inte tillåta sina behöriga myndigheter att bedöma den föreslagna transaktionen utifrån marknadens ekonomiska behov.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.82Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över de uppgifter som krävs för att utföra den bedömning som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel. De finansiella aktörerna ska lämna dessa uppgifter till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 27i.1. De uppgifter som krävs ska stå i proportion till och vara lämpliga för det föreslagna förfarandets karaktär. Medlemsstaterna ska inte kräva några uppgifter som inte är relevanta för en tillsynsbedömning enligt denna artikel.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27k Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.83Den behöriga myndigheten ska rådgöra med de relevanta myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över andra berörda enheter i den finansiella sektorn när den utför den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 om det föreslagna förfarandet, utöver den eller de finansiella aktörerna, inbegriper enheter som tillhör någon av följande kategorier:

Ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet utförs.
Ett moderföretag till ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet genomförs.
En juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet utförs.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.84De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla uppgifter som är väsentliga eller relevanta för bedömningen. I detta avseende ska de behöriga myndigheterna på begäran eller på eget initiativ underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen. Ett yttrande från en finansiell aktörs behöriga myndighet ska omfatta eventuella synpunkter eller reservationer som framförts av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över en eller flera av de enheter som förtecknas i punkt 1.

De behöriga myndigheterna ska sträva efter att samordna sina bedömningar och säkerställa att deras yttranden är konsekventa.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.85EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för upprättandet av gemensamma förfaranden och formulär och ska utarbeta mallar för samrådet mellan de relevanta behöriga myndigheterna enligt denna artikel.

Vid tillämpning av första stycket ska EBA beakta avdelning II i direktiv (EU) 2017/1132.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2027.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 27l Informationskrav och sanktioner86

Om de finansiella aktörerna underlåter att lämna in en underrättelse om den föreslagna transaktionen i förväg i enlighet med artikel 27i.1 eller har utfört det föreslagna förfarande som avses i den artikeln utan ett föregående positivt yttrande från de behöriga myndigheterna ska medlemsstaterna kräva att de behöriga myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artiklarna 28–32 har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

Avdelning V Bestämmelser om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster

Kapitel 1 Allmänna principer

Artikel 33 Kreditinstitut

Medlemsstaterna ska svara för att de verksamheter som anges i bilaga I kan bedrivas inom det egna territoriet av varje kreditinstitut som är auktoriserat och föremål för tillsyn av behöriga myndigheter i en annan medlemsstat, förutsatt att verksamheterna omfattas av auktorisationen, i enlighet med artiklarna 35, 36.1, 36.2, 36.3, 39.1 och 39.2 samt artiklarna 40–46, antingen genom etablering av en filial eller genom tillhandahållande av tjänster.

Artikel 34 Finansiella institut

1.Medlemsstaterna ska se till att alla verksamheter som förtecknas i bilaga I får bedrivas, antingen genom etablering av en filial eller genom tillhandahållande av tjänster, inom det egna territoriet i enlighet med i artiklarna 35, 36.1, 36.2, 36.3, 39.1 och 39.2 samt artiklarna 40–46, av varje finansiellt institut från en annan medlemsstat, oavsett om detta är dotterföretag till ett kreditinstitut eller ägs gemensamt av två eller flera kreditinstitut vars stadgar eller bolagsordning tillåter sådan verksamhet och som uppfyller samtliga följande villkor:

Moderföretaget eller moderföretagen är auktoriserade som kreditinstitut i den medlemsstat vars lagar gäller för det finansiella institutet.
De ifrågavarande verksamheterna bedrivs i praktiken inom denna samma medlemsstats territorium.
Moderföretaget eller moderföretagen innehar 90 % eller mer av rösträtterna i det finansiella institutet.
Moderföretaget eller moderföretagen tillgodoser de behöriga myndigheternas krav rörande sund förvaltning av det finansiella institutet och utfäster sig att, med samtycke av den berörda hemmedlemsstatens behöriga myndigheter, solidariskt svara för det finansiella institutets åtaganden.
Det finansiella institutet granskas, för de verksamheter det gäller, aktivt genom gruppbaserad tillsyn av moderföretaget eller vart och ett av moderföretagen i enlighet med avdelning VII kapitel 3 i detta direktiv och del ett avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, särskilt beträffande kapitalbaskraven i artikel 92 i den förordningen, för kontroll av stora exponeringar enligt del fyra i den förordningen och begränsning av innehav enligt artiklarna 89 och 90 i den förordningen.

Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska kontrollera att de villkor som anges i första stycket uppfylls, och förse det finansiella institutet med ett intyg om efterlevnad som ska utgöra del av den underrättelse som avses i artiklarna 35 och 39.

2.Om ett finansiellt institut som avses i punkt 1 första stycket inte längre uppfyller alla de föreskrivna villkoren ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter underrätta värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, och den verksamhet som det finansiella institutet bedriver ska bli föremål för värdmedlemsstatens lagstiftning.

3.Punkterna 1 och 2 ska på samma sätt gälla för dotterföretag till sådana finansiella institut som avses i punkt 1 första stycket.

Kapitel 2 Rätten att etablera kreditinstitut

Artikel 35 Anmälningsplikt och samarbete mellan behöriga myndigheter

1.Ett kreditinstitut som önskar etablera en filial på en annan medlemsstats territorium ska underrätta hemmedlemsstatens behöriga myndigheter om detta.

2.Medlemsstaterna ska kräva att varje kreditinstitut som önskar etablera en filial i en annan medlemsstat lämnar all nedan uppräknad information i den anmälan som avses i punkt 1:

Den medlemsstat på vars territorium filialen ska etableras.
En verksamhetsplan med bl.a. filialens tilltänkta affärsverksamhet och organisationsstruktur.
Den adress i värdmedlemsstaten där handlingar utlämnas.
Namnen på de personer som ska ansvara för ledningen av filialens verksamhet.

3.Om de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten inte har anledning att ifrågasätta kreditinstitutets administrativa struktur eller finansiella ställning, med beaktande av de tilltänkta verksamheterna, ska de, inom tre månader från mottagande av den information som avses i punkt 2, översända den erhållna informationen till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter och underrätta det berörda kreditinstitutet.

Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska också lämna uppgift om storleken på och sammansättningen av kreditinstitutets kapitalbas och summan av de kapitalbaskrav som enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013 gäller för kreditinstitutet.

Genom undantag från andra stycket ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter i sådana fall som avses i artikel 34 lämna uppgift om storleken på och sammansättningen av det finansiella institutets kapitalbas och de totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med i artikel 92.3 och 92.4 i förordning (EU) nr 575/2013 för det kreditinstitut som är dess moderföretag.

4.Om hemmedlemsstatens behöriga myndigheter vägrar att översända den information som avses i punkt 2 till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, ska skälen för detta lämnas till det berörda kreditinstitutet inom tre månader från det att fullständig information föreligger.

En vägran att översända information eller underlåtenhet att lämna besked ska kunna prövas i domstol i hemmedlemsstaten.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera vilka uppgifter som ska anmälas i enlighet med denna artikel.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för sådan anmälan.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 5 och 6 till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Artikel 36 Inledande av verksamhet

1.Innan en filial till ett kreditinstitut inleder sin verksamhet ska värdmedlemsstatens behöriga myndigheter inom två månader från mottagandet av den information som avses i artikel 35 förbereda tillsyn över kreditinstitutet i enlighet med kapitel 4 och, om nödvändigt, ange på vilka villkor, motiverade med hänsyn till det allmännas bästa, verksamheten ska bedrivas i värdmedlemsstaten.

2.Efter det att underrättelse från värdmedlemsstatens behöriga myndigheter har mottagits eller om den i punkt 1 angivna fristen har löpt ut utan att underrättelse har mottagits från myndigheterna, får filialen etableras och inleda sin verksamhet.

3.Om det uppstår förändringar i någon av de uppgifter som har lämnats i en underrättelse enligt led b, c eller d i artikel 35.2, ska kreditinstitutet skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten minst en månad före ändringen, så att hemmedlemsstatens behöriga myndigheter kan fatta beslut avseende ansökan om att etablera en filial i en annan medlemsstat efter anmälan enligt artikel 35 och värdmedlemsstatens behöriga myndigheter kan fatta beslut om villkoren för ändringen enligt punkt 1 i den här artikeln.

4.Filialer som har inlett sin verksamhet före den 1 januari 1993 och i enlighet med de bestämmelser som är i kraft i värdmedlemsstaten, ska anses ha varit föremål för det förfarande som föreskrivs i artikel 35 och i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Sådana filialer ska från och med den 1 januari 1993 regleras genom punkt 3 i den här artikeln samt genom artiklarna 33 och 52 samt kapitel 4.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera vilka uppgifter som ska anmälas i enlighet med denna artikel.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för sådan anmälan.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 5 och 6 till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Artikel 37 Information om avslag

Medlemsstaterna ska informera kommissionen och EBA om antal och typ av ärenden där överlämnande av information har vägrats enligt artiklarna 35 och 36.3.

Artikel 38 Aggregering av filialer

Samtliga driftsställen som ett kreditinstitut har etablerat i en medlemsstat medan det har sitt huvudkontor i en annan medlemsstat ska anses utgöra en enda filial.

Kapitel 3 Utövande av friheten att tillhandahålla tjänster

Artikel 39 Anmälningsförfarande

1.Ett kreditinstitut som för första gången vill utnyttja rätten, inom ramen för fritt tillhandahållande av tjänster, att bedriva verksamhet på en annan medlemsstats territorium, ska underrätta hemmedlemsstatens behöriga myndigheter om vilka av de verksamheter som anges i bilaga I som kreditinstitutet avser att bedriva.

2.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska inom en månad från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 1 översända denna till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter.

3.Denna artikel ska inte påverka de rättigheter som beviljats kreditinstitut som tillhandahållit tjänster före den 1 januari 1993.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera vilka uppgifter som ska anmälas i enlighet med denna artikel.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för sådan anmälan.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 4 och 5 till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kapitel 4 Befogenheter för värdmedlemsstatens behöriga myndigheter

Artikel 40 Rapporteringskrav

Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter får kräva att alla kreditinstitut som har filialer inom deras territorium lämnar periodiska rapporter om sin verksamhet i värdmedlemsstaterna.

Sådana rapporter ska endast begäras för informationsändamål eller för statistiska ändamål, för tillämpning av artikel 51.1 eller för tillsynsändamål i enlighet med detta kapitel. De ska omfattas krav avseende tystnadsplikt som minst är likvärdiga med de som avses i artikel 53.1.

Värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter får särskilt kräva information från de kreditinstitut som avses i första stycket för att ge dessa behöriga myndigheter möjlighet att bedöma huruvida en filial är betydande i enlighet med artikel 51.1.

Artikel 41 Åtgärder som hemmedlemsstatens behöriga myndigheter vidtar i fråga om verksamhet som bedrivs i värdmedlemsstaten

1.Om värdmedlemsstatens behöriga myndigheter på grundval av den information som lämnats av hemmedlemsstatens behöriga myndigheter inom ramen för artikel 50, finner att ett kreditinstitut som har en filial eller tillhandahåller tjänster inom den medlemsstatens territorium uppfyller något av följande villkor i fråga om den verksamhet som bedrivs i värdmedlemsstaten, ska de underrätta hemmedlemsstatens behöriga myndigheter:

Kreditinstitutet uppfyller inte de nationella bestämmelserna för införlivande av detta direktiv, eller förordning (EU) nr 575/2013.
Det föreligger en väsentlig risk för att kreditinstitutet inte kommer att uppfylla de nationella bestämmelserna för införlivande av detta direktiv, eller förordning (EU) nr 575/2013.

Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att det berörda kreditinstitutet vidtar åtgärder för att uppfylla de bestämmelserna eller vidtar åtgärder för att undvika risken för att bestämmelserna inte efterlevs. Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål anmäla dessa åtgärder till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter.

2.Om värdmedlemsstatens behöriga myndigheter anser att hemmedlemsstatens behöriga myndigheter inte har uppfyllt sina skyldigheter eller inte kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt punkt 1 andra stycket kan de hänskjuta ärendet till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. I de fall där EBA agerar i nlighet med den artikeln, ska EBA fatta beslut enligt artikel 19.3 i den förordningen inom 24 timmar. EBA får också på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen.

Artikel 42 Motivering och meddelande

Varje åtgärd som vidtas med stöd av artikel 41.1, 43 eller 44 och som innebär sanktioner eller inskränkningar i rätten att tillhandahålla tjänster eller etableringsrätten ska vara väl motiverad och meddelas till det berörda kreditinstitutet.

Artikel 43 Säkerhetsåtgärder

1.Innan värdmedlemsstatens behöriga myndigheter följer förfarandet i artikel 41 får de i krissituationer och i avvaktan på hemmedlemsstatens behöriga myndigheters åtgärder eller rekonstruktionsåtgärder som avses i artikel 3 i direktiv 2001/24/EG, vidta säkerhetsåtgärder för att skydda mot finansiell instabilitet som allvarligt skulle hota kollektiva intressen för insättare, investerare och kunder i värdmedlemsstaten.

2.Alla säkerhetsåtgärder enligt punkt 1 ska vara proportionella med tanke på syftet, nämligen att skydda mot finansiell instabilitet som allvarligt skulle hota kollektiva intressen för insättare, investerare och kunder i värdmedlemsstaten. Sådana säkerhetsåtgärder kan omfatta inställande av betalningar. De får inte leda till att kreditinstitutets borgenärer i värdmedlemsstaten ges företräde framför borgenärer i andra medlemsstater.

3.Alla säkerhetsåtgärder enligt punkt 1 ska upphöra att gälla när hemmedlemsstatens administrativa eller rättsliga myndigheter vidtar rekonstruktionsåtgärder enligt artikel 3 i direktiv 2001/24/EG.

4.Värdmedlemsstatens behöriga myndigheter ska avsluta säkerhetsåtgärderna när de anser att dessa åtgärder inte längre behövs enligt artikel 41, såvida de inte har upphört gälla i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

5.Kommissionen, EBA och de andra berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utan otillbörligt dröjsmål underrättas om de säkerhetsåtgärder som vidtagits enligt punkt 1.

Om de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten eller i någon annan berörd medlemsstat har invändningar mot de åtgärder som värdmedlemsstatens behöriga myndigheter har vidtagit, får de hänskjuta ärendet till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. I fall där EBA agerar i enlighet med den artikeln, ska EBA fatta beslut enligt artikel 19.3 i den förordningen inom 24 timmar. EBA får också på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen.

Artikel 44 Värdmedlemsstaternas befogenheter

Värdmedlemsstaterna får, trots vad som sägs i artiklarna 40 och 41, utöva sina befogenheter enligt detta direktiv för att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller bestraffa överträdelser utförda inom deras territorium av de regler som de har antagit enligt detta direktiv eller med hänsyn till det allmännas intresse. Sådana åtgärder ska kunna inbegripa möjligheten att hindra kreditinstitut som bryter mot reglerna från att göra nya åtaganden inom värdmedlemsstatens territorium.

Artikel 45 Åtgärder efter återkallande av auktorisation

Om en auktorisation återkallas ska de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten ska vidta de åtgärder som behövs för att hindra att det berörda kreditinstitutet gör nya åtaganden inom den medlemsstatens territorium och för att skydda insättarnas intressen.

Artikel 46 Marknadsföring

Inget i detta kapitel ska hindra kreditinstitut med huvudkontor i en annan medlemsstat från att marknadsföra sina tjänster med anlitande av alla tillgängliga kommunikationsmedel i värdmedlemsstaten, förutsatt att detta sker i överensstämmelse med bestämmelser om reklamens form och innehåll som antagits med hänsyn till det allmännas intresse.

Avdelning VI Förbindelser med tredjeländer

Artikel 47 Anmälan avseende filialer i tredjeland och tillträdesvillkor för kreditinstitut som har dessa filialer

1.När filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland startar eller fortsätter att bedriva verksamhet, får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som medför att dessa filialer ges en förmånligare behandling än filialer till kreditinstitut med huvudkontor inom unionen.

1a.En medlemsstat ska kräva att filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland åtminstone en gång per år rapporterar följande uppgifter till de behöriga myndigheterna:

De totala tillgångar som motsvarar verksamheten för den filial som är auktoriserad i den medlemsstaten.
Uppgifter om de likvida tillgångar som filialen har tillgång till, i synnerhet tillgången till likvida tillgångar i medlemsstaternas valutor.
Den kapitalbas som filialen har till sitt förfogande.
De arrangemang för insättningsskydd som finns tillgängliga för insättare i filialen.
Arrangemangen för riskhantering.
Styrningsformerna, inbegripet personer som innehar nyckelfunktioner för filialens verksamhet.
De planer för återhämtning som filialen omfattas av.
Alla övriga uppgifter som den behöriga myndigheten anser vara nödvändiga för att den ska kunna övervaka filialens verksamheter på ett heltäckande sätt.

Dirketiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om följande:

Alla de auktorisationer för filialer som beviljas kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland samt alla påföljande ändringar av sådana auktorisationer.
Totala tillgångar och skulder hos de auktoriserade filialerna till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland, enligt regelbundna rapporter.
Namnet på den grupp från tredjeland som en auktoriserad filial hör till.

EBA ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla filialer från tredjeland som är auktoriserade att bedriva verksamhet i unionen, med uppgift om medlemsstaten där de är auktoriserade att bedriva verksamhet.

Dirketiv (EU) 2019/878

2a.De behöriga myndigheter som utövar tillsyn över filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland och de behöriga myndigheterna för institut som ingår i samma grupp från tredjeland ska ha ett nära samarbete för att säkerställa att all verksamhet som den gruppen från tredjeland bedriver i unionen är föremål för heltäckande tillsyn, för att förhindra att de krav som gäller för grupper från tredjeland enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 kringgås och för att förhindra negativa effekter på unionens finansiella stabilitet.

EBA ska underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna för de ändamål som avses i första stycket i denna punkt, inbegripet vid kontrollen av huruvida det tröskelvärde som avses i artikel 21b.4 är uppfyllt.

Dirketiv (EU) 2019/878

3.Unionen får sluta avtal med ett eller flera tredjeländer om tillämpning av bestämmelser som innebär att filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland ges identisk behandling inom unionens hela område.

Artikel 48 Samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer om gruppbaserad tillsyn

1.Kommissionen kan på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ lägga fram förslag till rådet om att inleda förhandlingar med ett eller flera tredjeländer om möjligheterna att utöva gruppbaserad tillsyn över

institut vars moderföretag har huvudkontor i ett tredjeland, och
institut som är belägna i ett tredjeland och vars moderföretag, antingen detta är ett institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingbolag, har huvudkontor inom unionen.

2.De överenskommelser som avses i punkt 1 ska särskilt säkerställa att

medlemsstaternas behöriga myndigheter kan få den information som behövs för gruppbaserad tillsyn över institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är belägna inom unionen och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i ett tredjeland eller som innehar ägarintressen i sådana enheter,
tredjeländernas tillsynsmyndigheter kan få den information som behövs för tillsyn över moderföretag som har huvudkontor inom deras territorium och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i ett eller flera sådana medlemsstater eller som har ägarintressen i sådana enheter, och
EBA kan inhämta den information som medlemsstaternas behöriga myndigheter har mottagit från nationella myndigheter i tredjeländer i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 218 i EUF-fördraget ska kommissionen med bistånd av europeiska bankkommittén granska resultatet av de i punkt 1 nämnda förhandlingarna och de omständigheter som uppstår till följd av dem.

4.EBA ska bistå kommissionen vid tillämpning av denna artikel, i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Avdelning VI Tillsyn över filialer från tredjeland och förbindelser med tredjeländer

Kapitel 1 Tillsyn över filialer från tredjeland

Avsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel 47 Tillämpningsområde och definitioner

1.87I detta kapitel fastställs minimikraven för bedrivande av följande verksamhet vid en filial från tredjeland i en medlemsstat:

Någon av verksamheterna som anges i punkterna 2 och 6 i bilaga I till detta direktiv som bedrivs av ett företag som är etablerat i ett tredjeland och som skulle klassificeras som kreditinstitut eller som skulle uppfylla kriterierna i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 om det var etablerat i unionen.
Den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I till detta direktiv som bedrivs av ett företag som är etablerat i ett tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.88Om ett företag som är etablerat i ett tredjeland tillhandahåller verksamhet och tjänster som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande tjänster, såsom därmed sammanhängande mottagande av insättningar eller beviljande av kredit eller lån i syfte att tillhandahålla tjänster enligt det direktivet, ska det företaget inte ingå i tillämpningsområdet för punkt 1 i denna artikel.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.89I denna avdelning gäller följande definitioner:

filial från tredjeland: en filial som etablerats i en medlemsstat av antingen
1. ett företag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland för att bedriva någon av de verksamheter som avses i punkt 1,
2. ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor i ett tredjeland.
huvudföretag: ett företag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland och som har etablerat en filial från det tredjelandet i medlemsstaten samt företagets intermediära och yttersta moderföretag, beroende på vad som är tillämpligt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48 Förbud mot diskriminering90

När filialer från tredjeland börjar eller fortsätter att bedriva sin verksamhet får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som medför att dessa filialer ges en förmånligare behandling än filialer till institut med huvudkontor i en annan medlemsstat.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48a Klassificering av filialer från tredjeland

1.91Medlemsstaterna ska klassificera filialer från tredjeland som klass 1 om de filialerna uppfyller något av följande villkor:

Det totala värdet av tillgångar som bokförts av eller som har sitt ursprung hos filialen från tredjeland i medlemsstaten är lika med eller större än 5 miljarder EUR, enligt redovisningen för den närmast föregående årliga rapporteringsperioden i enlighet med avsnitt II underavsnitt 4.
Den auktoriserade verksamhet som bedrivs av filialen från tredjeland inbegriper att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från privatpersoner, förutsatt att beloppet av dessa insättningar och andra återbetalbara medel är lika med eller större än 5 % av de totala skulderna för filialen från tredjeland eller att beloppet för sådana insättningar och andra återbetalbara medel är större än 50 miljoner EUR.
Filialen från tredjeland är inte en kvalificerad filial från tredjeland enligt artikel 48b.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.92Medlemsstaterna ska klassificera filialer från tredjeland som inte uppfyller något av villkoren i punkt 1 i klass 2.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.93De behöriga myndigheterna ska uppdatera klassificeringen av filialer från tredjeland enligt följande:

Om en filial från tredjeland i klass 1 upphör att uppfylla villkoren i punkt 1 ska den omedelbart anses tillhöra klass 2.
Om en filial från tredjeland i klass 2 börjar uppfylla något av villkoren i punkt 1 ska den anses tillhöra klass 1 först efter en fyramånadersperiod från den dag då den började uppfylla de villkoren.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.94Medlemsstaterna får på filialer från tredjeland som är auktoriserade inom deras territorium, eller på vissa kategorier av dessa, tillämpa samma krav som är tillämpliga för kreditinstitut som auktoriserats enligt detta direktiv, i stället för de krav som anges i denna avdelning. Om den behandling som fastställs i denna punkt endast är tillämpliga för vissa kategorier av filialer från tredjeland, ska medlemsstaterna ange de relevanta klassificeringskriterierna för denna behandling. Punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på dessa filialer från tredjeland, utom vid tillämpning av artikel 48p.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48b Villkor för kvalificerade filialer från tredjeland

1.95Om följande villkor är uppfyllda i förhållande till en filial från tredjeland ska den filialen anses vara en kvalificerad filial från tredjeland i enlighet med denna avdelning:

Huvudföretaget är etablerat i ett land som tillämpar tillsynsstandarder och tillsyn i enlighet med tredjelandets bankregelverk som är åtminstone likvärdiga med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.
De tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över huvudföretaget omfattas av konfidentialitetskrav som är åtminstone likvärdiga med de krav som fastställs i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i detta direktiv.
Huvudföretaget är etablerat i ett land som inte är förtecknat som ett högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.96Kommissionen kan genom genomförandeakter anta beslut om huruvida de villkor som anges i 1 a och b i denna artikel är uppfyllda i förhållande till tredjeländers bankregelverk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 147.2.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.97Innan ett beslut antas enligt punkt 2 i denna artikel får kommissionen begära stöd från EBA i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att göra en bedömning av det berörda tredjelandets bankregelverk och konfidentialitetskrav samt för att utfärda en rapport om det regelverkets och dessa kravs efterlevnad av de villkor som anges i punkt 1 a och b i den här artikeln. EBA ska offentliggöra resultatet av sin bedömning på sin webbplats.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.98EBA ska föra ett offentligt register över de tredjeländer och myndigheter i tredjeländer som uppfyller villkoren i punkt 1.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.99När den behöriga myndigheten tar emot en ansökan om auktorisation i enlighet med artikel 48c ska de bedöma de villkor som fastställs i punkt 1 i den här artikeln och i artikel 48a för att klassificera filialen från tredjeland i klass 1 eller klass 2. Om det berörda tredjelandet inte finns upptaget i det offentliga register som avses i punkt 4 i den här artikeln ska den behöriga myndigheten be kommissionen att bedöma tredjelandets bankregelverk och konfi- dentialitetskrav i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att det villkor som avses i punkt 1 c i den här artikeln är uppfyllt. Den behöriga myndigheten ska klassificera filialen från tredjeland i klass 1 i avvaktan på att kommissionen antar ett beslut i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avsnitt II Auktorisations- och regleringskrav

Underavsnitt 1 Auktorisationskrav

Artikel 48c Minimivillkor för auktorisation av filialer från tredjeland

1.100Medlemsstaterna ska kräva, i enlighet med artikel 21c, att företag från tredjeland etablerar en filial på medlemsstaternas territorium innan de börjar eller fortsätter att bedriva de verksamheter som avses i artikel 47.1. Etableringen av en filial från tredjeland ska kräva förhandsauktorisation i enlighet med detta kapitel.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.101De behöriga myndigheterna ska sträva efter att ingå administrativa avtal eller andra arrangemang med det berörda tredjelandets behöriga myndigheter innan en filial från tredjeland inleder sin verksamhet i den berörda medlemsstaten. Sådana avtal bör baseras på de modeller för administrativa avtal som utarbetats av EBA i enlighet med artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1093/2010. Detta krav ska inte vara tillämpligt om filialer från tredjeland omfattas av strängare nationella krav. De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål lämna information till EBA om alla administrativa avtal eller andra arrangemang som ingåtts med tredjeländers behöriga myndigheter.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.102Medlemsstaterna ska kräva att ansökningarna om auktorisation av filialer från tredjeland åtföljs av en verksamhetsplan som beskriver den tilltänkta affärsverksamheten, de verksamheter som ska bedrivas bland dem som avses i artikel 47.1 samt organisationsstrukturen och riskhanteringen avseende filialen i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 48g.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.103Filialer från tredjeland får endast auktoriseras om åtminstone samtliga följande villkor är uppfyllda:

Filialen från tredjeland uppfyller de lagstadgade minimikraven i underavsnitt 2.
De verksamheter för vilka huvudföretaget söker auktorisation i medlemsstaten omfattas av en auktorisation som huvudföretaget innehar i det tredjeland i vilket det är etablerat och omfattas av tillsyn i det tredjelandet.
Den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över huvudföretaget i tredjelandet har underrättats om och försetts med ansökan att etablera en filial i medlemsstaten och de medföljande dokument som avses i punkt 3.
Enligt auktorisationen får filialen från tredjeland endast bedriva de auktoriserade verksamheterna i den medlemsstat i vilken den är etablerad, och det är uttryckligen förbjudet för filialen från tredjeland att erbjuda eller bedriva verksamheter i andra medlemsstater över gränserna, med undantag för gruppinterna finansieringstransaktioner som ingås med andra filialer från tredjeland inom samma huvudföretag och för transaktioner som genomförs på basis av kundinitierade kontakter (s.k. reverse solicitation) avseende tjänster i enlighet med artikel 21c.
För att kunna utöva sin tillsynsfunktion har den behöriga myndigheten tillgång till all nödvändig information om huvudföretaget från de tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över det huvudföretaget och kan effektivt samordna sin tillsyn med den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheterna i tredjelandet, i synnerhet under kriser eller finansiella nödlägen som påverkar huvudföretaget, dess grupp eller det finansiella systemet i tredjelandet.
Det finns inga rimliga skäl att misstänka att filialen från tredjeland skulle användas för att utöva eller underlätta penningtvätt eller finansiering av terrorism i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.104För att avgöra huruvida det villkor som anges i punkt 4 f i denna artikel är uppfyllt ska den behöriga myndigheten vända sig till den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 och erhålla en skriftlig bekräftelse på att villkoret är uppfyllt innan filialen från tredjeland auktoriseras.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.105Behöriga myndigheter får besluta att auktorisationer för filialer från tredjeland som beviljats senast den 10 januari 2027 ska fortsätta att vara giltiga, förutsatt att de filialer från tredjeland som beviljats dessa auktorisationer uppfyller de minimikrav som föreskrivs i denna avdelning.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.106EBA ska övervaka transaktioner mellan filialer från tredjeland som har samma huvudföretag med auktorisation i olika medlemsstater och överlämna en rapport till kommissionen om sina slutsatser senast den 10 juli 2028.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.107Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera följande:

De uppgifter som ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i samband med ansökan om auktorisation av en filial från tredjeland, inbegripet verksamhetsplanen samt organisationsstrukturen och riskhanteringen enligt artikel 3.
Förfarandet för auktorisation av filialen från tredjeland samt standardformulär och mallar för tillhandahållandet av de uppgifter som avses i led a i denna punkt.
De villkor för auktorisation som avses i punkt 4.
De villkor enligt vilka de behöriga myndigheterna får förlita sig på information som redan har lämnats i samband med en eventuell auktorisation av en filial i tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48d Villkor för avslag eller återkallande av en auktorisation för en filial från tredjeland

1.108Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva följande villkor för avslag eller återkallande av en auktorisation för en filial från tredjeland:

Filialen från tredjeland uppfyller inte de auktorisationskrav som fastställs i artikel 48c eller i nationell rätt.
Huvudföretaget eller huvudföretagets grupp uppfyller inte de tillsynskrav som tillämpas på dem enligt lagstiftningen i tredjelandet eller det finns rimliga skäl att misstänka att de inte uppfyller eller att de kommer att bryta mot dessa krav inom de nästkommande 12 månaderna.

Filialer från tredjeland ska utan dröjsmål underrätta sina behöriga myndigheter i de fall de omständigheter som avses i led b första stycket uppstår.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.109De behöriga myndigheterna får också återkalla en auktorisation som beviljats en filial från tredjeland om något av följande villkor är uppfyllt:

Filialen från tredjeland utnyttjar inte auktorisationen inom 12 månader, avstår uttryckligen från auktorisationen eller har inte bedrivit någon verksamhet under minst sex månader, såvida inte den berörda medlemsstaten har infört bestämmelser om att auktorisationen ska upphöra att gälla i sådana fall.
Filialen från tredjeland har erhållit auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler.
Filialen från tredjeland uppfyller inte längre en eller fler av de ytterligare villkor eller krav enligt vilka auktorisationen beviljades.
Filialen från tredjeland kan inte längre förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna och har särskilt inte längre säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel.
Filialen från tredjeland omfattas av något annat fall där nationell rätt föreskriver att auktorisationen måste återkallas.
Filialen från tredjeland begår en av de överträdelser som avses i artikel 67.1.
Det finns rimliga skäl att misstänka pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849 med koppling till filialen från tredjeland, dess huvudföretag eller dess grupp, eller att det finns en ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i förhållande till filialen från tredjeland, dess huvudföretag eller dess grupp.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.110För att avgöra huruvida det villkor som anges i punkt 2 g i denna artikel har uppfyllts ska den behöriga myndigheten vända sig till den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.111Medlemsstaterna ska föreskriva tydliga förfaranden för avslag eller återkallande av auktorisationen för filialen från tredjeland i enlighet med punkterna 1, 2 och 3.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Underavsnitt 2 Lagstadgade minimikrav

Artikel 48e Krav för särskilt tillskjutet kapital

1.112Utan att det påverkar tillämpningen av andra tillämpliga kapitalkrav i enlighet med nationell rätt ska medlemsstaterna kräva att filialer från tredjeland vid varje tidpunkt bibehåller ett lägsta särskilt tillskjutet kapital som åtminstone motsvarar

2,5 % av deras genomsnittliga skulder för filialer från tredjeland i klass 1 för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna eller, för nyligen auktoriserade filialer från tredjeland, av filialens skulder vid tidpunkten för auktorisationen, enligt vad som rapporterats i enlighet med underavsnitt 4, men minst 10 miljoner EUR,
0,5 % av deras genomsnittliga skulder för filialer från tredjeland i klass 2 för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna eller, för nyligen auktoriserade filialer från tredjeland, av filialens skulder vid tidpunkten för auktorisationen, enligt vad som rapporterats i enlighet med underavsnitt 4, men minst 5 miljoner EUR.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.113Filialer från tredjeland ska uppfylla det krav om lägsta särskilt tillskjutna kapital som avses i punkt 1 med tillgångar i form av

kontanter eller kontantliknande instrument enligt definitionen i artikel 4.1.60 i förordning (EU) nr 575/2013,
räntebärande värdepapper som har givits ut av stater eller medlemsstaters centralbanker, eller
något annat instrument som är tillgängligt för filialen från tredjeland för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart dessa risker eller förluster uppkommer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.114Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland sätter in de instrument för särskilt tillskjutet kapital som avses i punkt 2 i denna artikel på ett depositionskonto i den medlemsstat där filialen är auktoriserad hos ett kreditinstitut som inte ingår i dess huvudföretags grupp eller, om det är tillåtet enligt nationell rätt, hos medlemsstatens centralbank. De instrument för särskilt tillskjutet kapital som satts in på depositionskontot ska vara tillgängliga för användning vid tillämpning av artikel 96 i direktiv 2014/59/EU i händelse av resolution av en filial från tredjeland och för likvidation av en filial från tredjeland i enlighet med nationell rätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.115Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera de krav som fastställs i punkt 2 c i denna artikel avseende instrument som är tillgängliga för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart dessa risker eller förluster uppkommer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48f Likviditetskrav

1.116Utan att det påverkar tillämpningen av andra tillämpliga likviditetskrav i enlighet med nationell rätt ska medlemsstaterna åtminstone kräva att filialer från tredjeland vid varje tidpunkt bibehåller en volym icke-pantsatta och likvida tillgångar som är tillräcklig för att täcka likviditetsutflöden under en period på minst 30 dagar.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.117Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna kräva att filialer från tredjeland i klass 1 uppfyller det krav på likviditetstäckning som fastställs i del sex avdelning I förordning (EU) nr 575/2013 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.118Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland sätter in de likvida tillgångar som innehas för efterlevnad av denna artikel på ett konto i den medlemsstat där filialen är auktoriserad hos ett kreditinstitut som inte ingår i dess huvudföretags grupp eller, om det är tillåtet enligt nationell rätt, hos medlemsstatens centralbank. Om det återstår likvida tillgångar på kontot efter att de har tillämpats för att täcka likviditetsutflöden i enlighet med punkt 1 i denna artikel, ska dessa återstående likvida tillgångar vara tillgängliga för användning vid tillämpning av artikel 96 i direktiv 2014/59/EU i händelse av resolution av en filial från tredjeland och för likvidation av en filial från tredjeland i enlighet med nationell rätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.119De behöriga myndigheterna får göra undantag från likviditetskravet i denna artikel för kvalificerade filialer från tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48g Intern styrning och riskhantering

1.120Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i den berörda medlemsstaten har minst två personer som i praktiken leder deras verksamhet efter förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna. Dessa personer ska ha ett gott anseende samt tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter och ska avsätta tillräcklig tid för att kunna fullgöra sina åligganden.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.121Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i klass 1 uppfyller kraven i artiklarna 74 och 75, 76.5 och 76.6 samt 92, 94 och 95. De behöriga myndigheterna får kräva att filialer från tredjeland etablerar en lokal förvaltningskommitté för att säkerställa att filialen styrs på lämpligt sätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.122Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i klass 2 uppfyller kraven i artiklarna 74, 75, 92, 94 och 95 samt har interna kontrollfunktioner i enlighet med artikel 76.5 och 76.6 första, andra och fjärde styckena.

Beroende på deras storlek och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet kan de behöriga myndigheterna kräva att filialer från tredjeland i klass 2 utser chefer för interna kontrollfunktioner, såsom föreskrivs i artikel 76.6 tredje och femte styckena.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.123Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland upprättar rapporteringsvägar till huvudföretagets ledningsorgan som täcker alla väsentliga risker och strategier för riskhantering samt ändringar av dessa, och har infört lämpliga system för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och kontroller för att säkerställa att strategierna tillämpas på vederbörligt sätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.124Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland övervakar och förvaltar sina utkontrakteringsavtal och att de säkerställer att deras behöriga myndigheter har fullständig tillgång till alla uppgifter de behöver för att utöva sin tillsynsfunktion.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.125Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland som gör back-to-back-transaktioner eller gruppinterna transaktioner har tillräckliga resurser för att identifiera och hantera sin motpartsrisk när väsentliga risker kopplade till tillgångar som bokförs av filialen från tredjeland överförs till motparten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.126Om kritiska eller viktiga funktioner hos filialen i tredjeland utförs av dess huvudföretag ska dessa funktioner utföras i enlighet med interna arrangemang eller gruppinterna överenskommelser. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över filialer från tredjeland ska ha tillgång till alla uppgifter de behöver för att utöva sin tillsynsfunktion.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.127De behöriga myndigheterna ska kräva att en oberoende tredje part regelbundet bedömer genomförandet och den fortlöpande efterlevnaden av kraven i denna artikel hos filialen från tredjeland samt överlämnar en rapport till den behöriga myndigheten med sina resultat och slutsatser.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.128Senast den 10 januari 2027 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, om tillämpningen på filialer från tredjeland av de styrformer, processer och metoder som avses i artikel 74.1 i detta direktiv, med beaktande av artikel 74.2, och om tillämpningen på filialer från tredjeland av artiklarna 75 och 76.5 och 76.6 i detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48h Bokföringskrav

1.129Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland för ett bokföringsregister så att dessa filialer från tredje land kan spåra och registrera heltäckande och exakt information om samtliga tillgångar och skulder som bokförs av eller som har sitt ursprung hos filialen från tredjeland i medlemsstaten, och självständigt förvalta de tillgångarna och skulderna inom filialen från tredje land. Bokföringsregistret ska innehålla all nödvändig och tillräcklig information om de risker som filialen från tredjeland genererat samt om hur de förvaltas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.130Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland utarbetar, regelbundet ser över och uppdaterar en strategi för bokföringsarrangemang för förvaltningen av det bokföringsregister som avses i punkt 1. Denna strategi ska dokumenteras och godkännas av det berörda styrande organet för huvudföretaget. Strategin ska innehålla en tydlig motivering av bokföringsarrangemangen och en beskrivning av hur de arrangemangen överensstämmer med filialens affärsstrategi.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.131Myndigheterna ska kräva att filialer från tredjeland säkerställer ett oberoende, skriftligt och motiverat yttrande om genomförandet och den fortlöpande efterlevnaden av kraven i denna artikel, med resultat och slutsatser, regelbundet utarbetas och översänds till den behöriga myndigheten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.132EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de bokföringsarrangemang som filialerna från tredjeland ska följa vid tillämpningen av denna artikel, i synnerhet när det gäller

metoden för att identifiera och föra ett heltäckande och exakt register över de tillgångar och skulder som bokförs av filialen från tredjeland i medlemsstaten, och
metoden för att identifiera och föra ett register över poster utanför balansräkningen och tillgångar och skulder med ursprung hos filialen från tredjeland som bokförs eller innehas av andra filialer eller dotterföretag inom samma grupp på den ursprungliga filialens vägnar eller till förmån för den ursprungliga filialen.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Underavsnitt 3 Befogenhet att kräva auktorisation enligt Avdelning III och krav avseende system - viktiga filialer från tredjeland

Artikel 48i Befogenhet att kräva etablering av ett dotterföretag

1.133Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att kräva att filialer från tredjeland ansöker om auktorisation enligt avdelning III kapitel 1 åtminstone om

filialen från tredjeland tidigare har bedrivit eller bedriver sådan verksamhet som avses i artikel 47.1, utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som avses i artikel 48c.4 d, med kunder eller motparter i andra medlemsstater,
filialen från tredjeland uppfyller de indikatorer för systemviktighet som avses i artikel 131.3 eller bedöms vara systemviktiga i enlighet med artikel 48j samt utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i unionen eller den medlemsstat där den är etablerad, eller
det totala beloppet av tillgångar i alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR eller om beloppet av de bokförda tillgångarna i filialen från tredjeland i den medlemsstat där den är etablerad uppgår till eller överstiger 10 miljarder EUR.

Den befogenhet som avses i första stycket i denna punkt får användas efter tillämpning av åtgärderna i artikel 48j eller 48o, beroende på vad som är lämpligt, eller om den behöriga myndigheten, på andra grunder än de som förtecknas i första stycket i denna punkt, kan motivera att dessa åtgärder skulle vara otillräckliga för att hantera de väsentliga tillsynsmässiga betänkligheterna.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.134Innan de behöriga myndigheterna utövar den befogenhet som avses i punkt 1 ska de samråda med EBA och de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut.

Vid tillämpning av punkt 1 b och c i denna artikel och vid genomförandet av den bedömning som avses i artikel 48j ska de behöriga myndigheterna, eller i förekommande fall de utsedda myndigheterna, beakta lämpliga indikatorer för att bedöma systemviktigheten hos filialer från tredjeland vilka särskilt ska omfatta

storleken på filialen från tredjeland,
komplexiteten hos strukturen, organisationen och affärsmodellen för filialen från tredjeland,
graden av sammanlänkning mellan filialen från tredjeland och det finansiella systemet i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad,
möjligheten att ersätta de verksamheter, tjänster eller transaktioner som genomförs eller den finansiella infrastruktur som filialen från tredjeland tillhandahåller,
marknadsandelen för filialen från tredjeland i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad vad gäller sammanlagda banktillgångar och i förhållande till filialens verksamheter, tjänster och transaktioner,
den troliga effekten av en suspension eller nedläggning av verksamheten vid filialen från tredjeland på det finansiella systemets likviditet i den medlemsstat där den är etablerad eller på betalnings-, clearing- och avvecklingssystemen i unionen och i den medlemsstaten,
vilken roll och betydelse filialen i tredjeland har för de verksamheter som bedrivs av, samt de tjänster som tillhandahålls och de transaktioner som utförs av, gruppen från tredjeland i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad,
vilken roll och betydelse filialen i tredjeland har i samband med resolution eller likvidation på grundval av information från resolutionsmyndigheten,
volymen affärsverksamhet som gruppen från tredjeland bedriver via filialer från tredjeland i förhållande till den affärsverksamhet som den gruppen bedriver via dotterinstitut som auktoriserats i unionen och i de medlemsstater där filialerna från tredjeland är etablerade.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48j Bedömning av systemviktigheten och krav för systemviktiga filialer från tredjeland

1.135Filialen från tredjeland ska omfattas av den bedömning som fastställs i punkt 2 i denna artikel om alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland har ett totalt belopp av tillgångar i unionen såsom rapporterats enligt underavsnitt 4 som uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR, antingen

i genomsnitt för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna, eller
i absoluta tal för minst tre av de fem närmast föregående årliga rapportperioderna.

Den tillgångströskel som avses i första stycket ska inte omfatta tillgångar som innehas av filialer från tredjeland i samband med centralbankers marknadstransaktioner med ECBS-centralbanker.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.136Den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av en filial från tredjeland som tillhör en grupp från tredjeland om alla filialer från tredjeland i unionen har ett totalt belopp av tillgångar i unionen som uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR ska bedöma huruvida den filial från tredjeland som står under dess tillsyn är systemviktig och utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i unionen eller i den medlemsstat där den är etablerad. För dessa ändamål ska de behöriga myndigheterna i synnerhet beakta de indikatorer för systemviktighet som avses i artiklarna 48i.2 och 131.3.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.137Som en del av den bedömning som avses i punkt 2 ska den behöriga myndigheten, eller när så är lämpligt de utsedda myndigheterna, samråda med EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut, för att bedöma de risker för den finansiella stabiliteten som den berörda filialen från tredjeland utgör för andra medlemsstater än den där filialen är etablerad.

Den behöriga myndigheten eller, när så är lämpligt, den utsedda myndigheten, ska lämna sin motiverade bedömning av tredjelandsfilialens systemvikt för unionen eller den medlemsstat där den är etablerad till EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut.

Om de behöriga myndigheter som rådfrågas motsätter sig bedömningen av systemvikten hos filialen från tredjeland ska de informera den behöriga myndighet som har utfört den bedömning som avses i punkt 2 inom tio arbetsdagar från mottagandet av bedömningen. De behöriga myndigheterna ska, med bistånd av EBA, efter bästa förmåga nå konsensus om bedömningen och, i tillämpliga fall, om de riktade krav som avses i punkt 4 senast tre månader från och med den dag då den behöriga myndigheten eller, när så är lämpligt, den utsedda myndigheten motsatte sig bedömningen. Efter den periodens utgång ska den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den filial från tredjeland som genomgår bedömning besluta om bedömningen av systemvikten hos filialen från tredjeland och om de riktade krav som avses i punkt 4.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.138Om så är lämpligt för att komma tillrätta med de identifierade riskerna får den behöriga myndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda myndigheten ålägga filialen från tredjeland riktade krav som kan innefatta

krav på att den berörda filialen från tredjeland ska omstrukturera sina tillgångar eller verksamheter så att den inte längre klassificeras som systemviktiga i enlighet med punkt 2 eller att den upphör att utgöra en otillbörlig risk för den finansiella stabiliteten i unionen eller de medlemsstater där den är etablerad, eller
införande av ytterligare tillsynskrav på den relevanta filialen från tredjeland.

Om den behöriga myndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda myndigheten anser att en filial från tredjeland är systemviktig, men den beslutar att inte utöva några av de befogenheter som avses i första stycket a i denna punkt eller i artikel 48i ska den lämna en motiverad underrättelse till EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den relevanta tredjelandsgruppen har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut om varför den har beslutat att inte utöva dessa befogenheter.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.139EBA ska senast den 31 december 2028 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om

den bedömning som avses i punkt 3 i denna artikel, i synnerhet i fråga om identifieringen av filialer från tredjeland som har samma huvudföretag och om tillvägagångssättet för samrådsprocessen i den punkten,
utövandet av tillsynsbefogenheterna i punkt 4 i denna artikel och i artikel 48i.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Underavsnitt 4 Rapporteringskrav

Artikel 48k Tillsynsinformation och finansiell information om filialer från tredjeland och huvudföretag

1.140Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland regelbundet rapporterar information till sina behöriga myndigheter om

tillgångar och skulder i sina räkenskaper i enlighet med artikel 48h och tillgångar och skulder med ursprung hos filialen från tredjeland, med en uppdelning som visar
1. de största bokförda tillgångarna och skulderna uppdelade per sektor och typ av motpart, framför allt exponeringar inom den finansiella sektorn,
2. väsentliga koncentrationer av exponeringar och finansieringskällor till särskilda typer av motparter,
3. väsentliga interna transaktioner med huvudföretaget och med medlemmar i huvudföretagets grupp,
huruvida filialerna från tredjeland uppfyller de krav som tillämpas på dem enligt detta direktiv,
de arrangemang för insättningsskydd som finns tillgängliga för insättare i filialer från tredjeland i enlighet med artikel 15.2 och 15.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU på ad hoc-basis,
ytterligare tillsynskrav som medlemsstaterna har infört för filialer från tredjeland i nationell rätt.

När filialerna från tredjeland rapporterar informationen om de bokförda tillgångarna och skulderna i enlighet med första stycket a ska de tillämpa de internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 eller tillämplig god redovisningssed i medlemsstaten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.141Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland rapporterar följande information till sina behöriga myndigheter om sitt huvudföretag:

Aggregerad information om tillgångar och skulder som innehas respektive bokförs av dotterföretagen och andra filialer från tredjeland inom huvudföretagets grupp i unionen, på regelbunden basis.
Huvudföretagets efterlevnad av de tillämpliga tillsynskraven individuellt och för gruppen, på regelbunden basis.
Omfattande översyner och bedömningar när dessa utförs rörande huvudföretaget samt de efterföljande tillsynsbesluten, på ad hoc-basis.
Huvudföretagets återhämtningsplaner och de specifika åtgärder som kan vidtas beträffande filialer från tredjeland i enlighet med de planerna samt eventuella senare uppdateringar och ändringar av planerna.
Huvudföretagets affärsstrategi i förhållande till filialer från tredjeland och eventuella senare ändringar av den strategin.
De tjänster som huvudföretaget tillhandahåller kunder som är etablerade eller belägna i unionen på basis av kundinitierade kontakter (reverse solicitation) avseende tjänster i enlighet med artikel 21c.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.142Rapporteringsskyldigheterna i denna artikel får inte hindra en behörig myndighet från att införa ytterligare rapporteringskrav för filialer från tredjeland om den anser att det krävs ytterligare information för att få en helhetsbild av tredjelandsfilialernas eller deras huvudföretags affärsverksamhet eller finansiella sundhet, för att kontrollera att tredjelandsfilialerna och deras huvudföretag efterlever tillämplig rätt och för att säkerställa att filialerna från tredjeland efterlever den rätten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48l Standardformulär och mallar samt rapporteringsfrekvens

1.143EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format och definitioner samt frekvens för rapportering och ska utarbeta it-lösningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 48k.

De rapporteringskrav som avses i artikel 48k ska stå i proportion till klassificeringen av filialer från tredjeland som antingen klass 1 eller klass 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.144Den tillsynsinformation och den finansiella information som avses i artikel 48k ska rapporteras åtminstone två gånger per år av filialer från tredjeland i klass 1 och åtminstone en gång per år av filialer från tredjeland i klass 2.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.145En behörig myndighet får göra undantag från alla eller delar av de krav på att rapportera information om huvudföretaget som fastställs i artikel 48k.2 för kvalificerade filialer från tredjeland, förutsatt att den behöriga myndigheten kan erhålla den relevanta informationen direkt från tillsynsmyndigheterna i det berörda tredjelandet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avsnitt III Tillsyn

Artikel 48m Tillsyn över filialer från tredjeland och program för tillsynsgranskning

1.146Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter uppfyller kraven i detta avsnitt och, i tillämpliga delar, avdelning VII vid tillsynen över filialer från tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.147De behöriga myndigheterna ska inkludera filialer från tredjeland i det program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48n Översyns- och utvärderingsprocessen

1.148Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter ser över de styrformer, strategier, processer och rutiner som filialer från tredjeland har infört för att följa de bestämmelser som tillämpas på dem enligt detta direktiv och, i förekommande fall, ytterligare tillsynskrav i nationell rätt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.149På grundval av den översyn som avses i punkt 1 ska behöriga myndigheter utvärdera huruvida de styrformer, strategier, processer och rutiner som filialer från tredjeland infört, såväl som det särskilt tillskjutna kapital och den likviditet de förfogar över, är tillräckliga för att säkerställa en sund hantering och täckning av deras väsentliga risker samt den ekonomiska bärkraften hos filialerna från tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.150De behöriga myndigheterna ska utföra den översyn och utvärdering som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel i enlighet med de kriterier för att tillämpa proportionalitetsprincipen som offentliggjorts i enlighet med artikel 143.1 c. Framför allt ska de behöriga myndigheterna fastställa hur ofta och hur ingående översynen enligt punkt 1 i den här artikeln ska utföras i proportion till klassificeringen som filialer från tredjeland i klass 1 och klass 2 och med beaktande av andra relevanta kriterier såsom arten, omfattningen av och komplexiteten hos den verksamhet som bedrivs av filialerna från tredjeland.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.151Om en översyn, särskilt av styrformerna, affärsmodellen eller verksamheten för en filial från tredjeland, ger de behöriga myndigheterna rimliga skäl att misstänka att den filialen har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849 eller att det finns en ökad risk för detta, ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA och den myndighet som ansvarar för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849. Om det finns en ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska den behöriga myndigheten och den myndighet som ansvarar för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 samarbeta och omedelbart underrätta EBA om sin gemensamma bedömning. Den behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder i enlighet med detta direktiv, vilket kan inbegripa ett återkallande av auktorisationen för filialen från tredjeland enligt artikel 48d.2 g i det här direktivet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.152Den behöriga myndigheten, finansunderrättelseenheten och den myndighet som är ansvarig för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 ska ha ett nära samarbete med varandra inom ramen för sina respektive behörigheter och utbyta information som är relevant inom ramen för detta direktiv, förutsatt att detta samarbete och informationsutbyte inte undergräver någon pågående utredning eller undersökning eller något pågående förfarande enligt straffrätten eller förvaltningsrätten i den medlemsstat där den behöriga myndighet, finansunderrättel- seenhet eller myndighet som är ansvarig för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är belägen. EBA får på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna och de myndigheter som ansvarar för tillsynen över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 om det råder oenighet om samordningen av tillsynsverksamheten enligt denna artikel. I sådana fall ska EBA agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.153Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera följande:

De gemensamma förfarandena och metoderna för den översyns- och utvärderingsprocess som avses i denna artikel och för bedömningen av hur väsentliga risker hanteras.
Mekanismerna för samarbete och informationsutbyte mellan de myndigheter som avses i punkt 5 i denna artikel särskilt när det gäller att identifiera allvarliga överträdelser av bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Vilken myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 i samband med tillämpningen av artiklarna 27b.2, 48c.5 och 48d.3 i det här direktivet.

Vid tillämpning av första stycket led a ska de förfaranden och metoder som avses i det ledet fastställas på ett sätt som står i proportion till klassificeringen som filialer från tredjeland i klass 1 eller klass 2 och med beaktande av andra relevanta kriterier såsom verksamhetens art, omfattning och komplexitet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48o Tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter

1.154De behöriga myndigheterna ska kräva att filialer från tredjeland i ett tidigt skede vidtar nödvändiga åtgärder för att

säkerställa att de uppfyller de krav som ska tillämpas på dem enligt detta direktiv och enligt nationell rätt eller vidtar åtgärder för att säkerställa att de på nytt uppfyller de kraven, och
säkerställa att de väsentliga risker som de är exponerade för täcks och hanteras på ett sunt sätt och i tillräcklig utsträckning och att de bibehåller sin ekonomiska bärkraft.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.155De behöriga myndigheternas befogenheter vid tillämpning av punkt 1 ska åtminstone inbegripa befogenheten att kräva att filialer från tredjeland

innehar ett belopp för särskilt tillskjutet kapital som överstiger minimikraven i artikel 48e eller uppfyller andra ytterligare kapitalkrav; eventuellt ytterligare särskilt tillskjutet kapital som ska innehas av filialen från tredjeland i enlighet med detta led ska uppfylla kraven i artikel 48e,
uppfyller andra specifika likviditetskrav utöver kraven i artikel 48f; eventuella ytterligare likvida tillgångar som ska innehas av filialen från tredjeland i enlighet med detta led ska uppfylla kraven i artikel 48f,
stärker sina styrformer, riskhantering eller bokföringsarrangemang,
begränsar omfattningen av sin affärsverksamhet eller de verksamheter de bedriver, såväl som motparterna i de verksamheterna,
minskar den inneboende risken i sina verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet, och upphör att bedriva sådan verksamhet eller erbjuda sådana produkter,
uppfyller de ytterligare rapporteringskraven i enlighet med artikel 48k.3 eller ökar frekvensen för den regelbundna rapporteringen,
offentliggör information.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48p Samarbete mellan behöriga myndigheter och tillsynskollegier

1.156Behöriga myndigheter som utövar tillsyn över filialer från tredjeland och dotterinstitut inom samma grupp från tredjeland ska ha ett nära samarbete och utbyta information med varandra. De behöriga myndigheterna ska ha fastställt ordningar för samordning och samarbete skriftligen i enlighet med artikel 115.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.157Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska filialer från tredjeland i klass 1 vara föremål för heltäckande tillsyn som utövas av ett tillsynskollegium i enlighet med artikel 116. För dessa ändamål ska följande krav vara tillämpliga:

Om ett tillsynskollegium har inrättats i förhållande till dotterinstituten inom en grupp från tredjeland ska de filialer från tredjeland i klass 1 som ingår i samma grupp omfattas av det tillsynskollegiets tillämpningsområde.
Om gruppen från tredjeland har filialer från tredjeland i klass 1 i mer än en medlemsstat men inget dotterinstitut i unionen som omfattas av artikel 116 ska ett tillsynskollegium inrättas i förhållande till de filialerna.
Om gruppen från tredjeland har filialer från tredjeland i klass 1 i mer än en medlemsstat eller minst en filial från tredjeland i klass 1 och ett eller flera dotterinstitut i unionen som inte omfattas av artikel 116 ska ett tillsynskollegium inrättas i förhållande till de filialerna och dotterinstituten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.158Vid tillämpning av punkt 2 b och c i denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att det finns en ledande behörig myndighet som antar samma roll som den samordnande tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 116. Den ledande behöriga myndigheten ska tillhöra den medlemsstat där den största filialen från tredjeland i förhållande till det totala värdet för bokförda tillgångar är belägen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.159Utöver de uppgifter som anges i artikel 116 ska tillsynskollegiet

utarbeta en rapport om strukturen och verksamheterna för gruppen från tredjeland i unionen och uppdatera den rapporten årligen,
utbyta information om resultaten av den översyns- och utvärderingsprocess som avses i artikel 48n,
sträva efter att harmonisera tillämpningen av de tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter som avses i artikel 48o.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.160Tillsynskollegiet ska när så är lämpligt säkerställa lämplig samordning och lämpligt samarbete med berörda tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.161EBA ska bidra till att främja och övervaka effektivitet, ändamålsenlighet och konsekvens i arbetet inom de tillsynskollegier som avses i denna artikel i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.162EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

mekanismerna för samarbete och utkasten till mallar för arrangemang mellan behöriga myndigheter vid tillämpning av punkt 1, och
villkoren för tillsynskollegiernas arbete vid tillämpning av punkterna 2–6 i.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 48q Underrättelse till EBA163

Behöriga myndigheter ska underrätta EBA om följande:

Alla auktorisationer som beviljats filialer från tredjeland och alla efterföljande ändringar av sådana auktorisationer.
De totala tillgångar och skulder som bokförts av de auktoriserade filialerna från tredjeland, enligt regelbundna rapporter.
Namnet på den grupp från tredjeland som en auktoriserad filial från tredjeland tillhör.

EBA ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla filialer från tredjeland som är auktoriserade att bedriva verksamhet i unionen i enlighet med denna avdelning, med uppgift om de medlemsstater där de är auktoriserade att bedriva verksamhet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Kapitel 2 Förbindelser med tredjeländer

Artikel 48r Samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer om gruppbaserad tillsyn

1.164Unionen får ingå överenskommelser med ett eller flera tredjeländer om metoderna för att utöva gruppbaserad tillsyn över:

institut vars moderföretag har huvudkontor i ett tredjeland, och
institut som är belägna i ett tredjeland och vars moderföretag, antingen detta är ett institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag, har huvudkontor inom unionen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.165De överenskommelser som avses i punkt 1 ska särskilt säkerställa att

medlemsstaternas behöriga myndigheter kan få den information som behövs för gruppbaserad tillsyn över institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är belägna inom unionen och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i ett tredjeland eller som innehar ägarintressen i sådana enheter,
tredjeländernas tillsynsmyndigheter kan få den information som behövs för tillsyn över moderföretag som har huvudkontor inom deras territorium och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i en eller flera medlemsstater eller som har ägarintressen i sådana enheter, och
EBA kan inhämta den information som medlemsstaternas behöriga myndigheter har mottagit från nationella myndigheter i tredjeländer i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.166Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 218 i EUF-fördraget ska kommissionen med bistånd av europeiska bankkommittén granska resultatet av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda förhandlingarna och de omständigheter som uppstår till följd av dem.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.167EBA ska bistå kommissionen vid tillämpning av denna artikel, i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2027 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avdelning VII Tillsyn

Kapitel 1 Principer för tillsyn

Avsnitt I Hemmedlemsstaternas och värdmedlemsstaternas befogenheter och uppgifter

Artikel 49 Behörighet för de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten

1.Ansvaret för tillsyn över ett institut, även tillsyn över verksamheter som institutet bedriver i enlighet med artiklarna 33 och 34, ska ligga hos hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter, utan att det påverkar de bestämmelser i detta direktiv som anger att ansvaret ligger hos värdmedlemsstatens behöriga myndigheter.

2.Vad som sägs i punkt 1 ska inte utgöra hinder för gruppbaserad tillsyn.

3.De åtgärder som värdmedlemsstaten vidtar får inte medge diskriminerande behandling eller restriktioner som grundar sig på att ett institut är auktoriserat i en annan medlemsstat.

Artikel 50 Samarbete rörande tillsyn

1.De berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska i nära samarbete utöva tillsyn över institut som, särskilt genom filialer, bedriver verksamhet i en eller flera medlemsstater utöver den där huvudkontoret finns. Myndigheterna ska förse varandra med all sådan information rörande institutens ledning och ägandeförhållandena som kan underlätta tillsynen och granskningen av hur auktorisationsvillkoren efterlevs, och all information som kan underlätta tillsynen över dessa institut, särskilt med avseende på likviditet, soliditet, inlåningsgaranti, begränsning av stora exponeringar, andra faktorer som kan påverka den systemrisk som institutet utgör samt rutiner för administration, redovisning och intern kontroll.

2.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska omedelbart förse värdmedlemsstatens behöriga myndigheter med all information och alla resultat rörande tillsyn av likviditetsrisk i enlighet med del sex i förordning (EU) nr 575/2013 och avdelning VII kapitel 3 i detta direktiv, rörande den verksamhet som institutet bedriver genom dess filialer, i den utsträckning som informationen och resultaten är relevant för skydd av insättare eller investerare i värdmedlemsstaten eller dess finansiella stabilitet.

3.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i alla värdmedlemsstater när det förekommer eller skäligen kan förväntas förekomma likviditetsstress. Den informationen ska också omfatta uppgifter om planering och genomförande av en återhämtningsplan och alla tillsynsåtgärder som har vidtagits i det sammanhanget.

4.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska på begäran underrätta och förklara för värdmedlemsstatens behöriga myndigheter hur man har beaktat information och resultat som de senare har lämnat. Om värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, efter att ha meddelat information och resultat, vidhåller att hemmedlemsstatens behöriga myndigheter inte har vidtagit lämpliga åtgärder, får värdmedlemsstatens behöriga myndigheter efter att ha informerat hemmedlemsstatens behöriga myndigheter och EBA vidta lämpliga åtgärder för att förhindra ytterligare överträdelser, för att skydda intressen för insättare, investerare och andra mottagare av tjänster eller för att skydda det finansiella systemets stabilitet.

Om hemmedlemsstatens behöriga myndigheter motsätter sig den åtgärd som värdmedlemsstatens behöriga myndigheter planerar att vidta, får de hänskjuta ärendet till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. I fall där EBA agerar i enlighet med den artikeln ska EBA fatta beslut inom en månad.

5.De behöriga myndigheterna får vända sig till EBA i situationer där en begäran om samarbete, i synnerhet när det gäller utbyte av information, har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i EUF-fördraget får EBA i sådana situationer agera i enlighet med de befogenheter som EBA tilldelas enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA får också på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna med att nå fram till en överenskommelse i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera den information som avses i denna artikel.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för krav på informationsutbyte som kan underlätta tillsynen över instituten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 6 och 7 till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Artikel 51 Betydande filialer

1.De behöriga myndigheterna i en värdmedlemsstat kan göra en framställan till den samordnande tillsynsmyndigheten när artikel 112.1 är tillämplig eller till de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten om att en filial till ett kreditinstitut ska betraktas som betydande.

Denna framställan ska innehålla skäl till varför filialen ska betraktas som betydande, särskilt med avseende på följande:

Om insättningarna i filialen motsvarar en marknadsandel som överskrider 2 % i värdmedlemsstaten.
Den troliga effekten som inställande eller nedläggning av institutets verksamhet har på den systemrelaterade likviditeten och på betalnings-, clearing- och avvecklingssystemen i värdmedlemsstaten.
Filialens storlek och betydelse vad gäller antalet kunder inom ramen för värdmedlemsstatens bank- eller finanssystem.

De behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna och, när artikel 112.1 är tillämplig, den samordnande tillsynsmyndigheten, ska göra allt som står i deras makt för att komma fram till ett gemensamt beslut om huruvida en filial ska betraktas som betydande.

Om inget gemensamt beslut har fattats inom två månader efter mottagandet av en framställan enligt första stycket, ska de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten inom en ytterligare period på två månader fatta ett eget beslut om huruvida filialen är betydande. När de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten fattar egna beslut ska de ta hänsyn till alla synpunkter och invändningar från den samordnande tillsynsmyndigheten eller de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten.

De beslut som avses i tredje och fjärde styckena ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering och skickas till de berörda behöriga myndigheterna, och ska betraktas som avgörande och tillämpas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

Beslut om att en filial ska betraktas som betydande får inte påverka de behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter enligt detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/2034

2.De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska meddela den information som avses i artikel 117.1 c och d till de behöriga myndigheterna i den värdmedlemsstat där en betydande filial är etablerad och utföra de uppgifter som avses i artikel 112.1 c i samarbete med de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten.

Om en behörig myndighet i en hemmedlemsstat blir medveten om en krissituation som avses i artikel 114.1, ska den utan dröjsmål varna de myndigheter som avses i artiklarna 58.4 och 59.1.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska till de behöriga myndigheterna i de värdmedlemsstater där betydande filialer är etablerade meddela resultaten av riskbedömningen av institut med sådana filialer som avses i artikel 97 och, i tillämpliga fall, artikel 113.2. De ska även meddela beslut enligt artiklarna 104 och 105 i den mån sådana bedömningar och beslut är relevanta för de filialerna.

När betydande filialer etableras ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter samråda med värdmedlemsstatens behöriga myndigheter om de operativa åtgärder som krävs enligt artikel 86.11, när detta är relevant för likviditetsrisker i värdmedlemsstatens valuta.

Om hemmedlemsstatens behöriga myndigheter inte har samrått med värdmedlemsstatens behöriga myndigheter eller om värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, efter ett sådant samråd, vidhåller att de operativa åtgärder som krävs enligt artikel 86.11, kan värdmedlemsstatens behöriga myndigheter hänskjuta ärendet till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3.I det fall då artikel 116 inte är tillämplig ska de behöriga myndigheter som har tillsyn över ett institut med betydande filialer i andra medlemsstater inrätta och leda ett tillsynskollegium för att underlätta samarbetet enligt punkt 2 i den här artikeln och enligt artikel 50. Kollegiets inrättande och funktion ska baseras på skriftliga avtal som ska utformas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten efter samråd med berörda behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska besluta vilka behöriga myndigheter som får delta i ett visst sammanträde som hålls eller en viss verksamhet som bedrivs av kollegiet.

I det beslut som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten fattar ska hänsyn tas till relevansen av den tillsynsverksamhet som ska planeras eller samordnas för dessa myndigheter, särskilt eventuella verkningar på det finansiella systemets stabilitet i de berörda medlemsstaterna enligt artikel 7 och de skyldigheter som avses i punkt 2 i den här artikeln.

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska i förväg hålla alla medlemmar av kollegiet fullt informerade om att sådana sammanträden anordnas, de viktigaste frågorna som ska diskuteras och om de verksamheter som ska behandlas. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska även i god tid hålla alla medlemmar av kollegiet fullt informerade om de åtgärder som behandlats vid dessa sammanträden eller de åtgärder som genomförts.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera de allmänna villkoren för tillsynskollegiernas funktionssätt.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa tillsynskollegiernas operativa funktionssätt.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.EBA ska översända de förslag till tekniska standarder som avses i punkterna 4 och 5 till kommissionen senast den 31 december 2014.

Artikel 52 Kontroll på plats och inspektion av filialer etablerade i en annan medlemsstat

1.Om ett institut som är auktoriserat i en medlemsstat bedriver verksamhet genom en filial i en annan medlemsstat, ska värdmedlemsstaten ge hemmedlemsstatens behöriga myndigheter rätt att, efter underrättelse till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, självständigt eller genom särskilt utsedda personer, utföra kontroll på plats för att samla in sådan information som avses i artikel 50 och inspektion av sådana filialer.

2.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter får också, för inspektion av filialer, tillämpa något av de övriga förfaranden som avses i artikel 118.

3.Värdmedlemsstatens behöriga myndigheter ska ha befogenheter att genomföra enskilda kontroller på plats och inspektioner av den verksamhet som bedrivs av filialer på deras territorium och att kräva information från en filial om dess verksamhet i tillsynssyfte, när de anser detta vara av relevans för det finansiella systemets stabilitet i värdmedlemsstaten. Innan de genomför sådana kontroller och inspektioner ska värdmedlemsstatens behöriga myndigheter samråda med hemmedlemsstatens behöriga myndigheter. Efter sådana kontroller och inspektioner ska värdmedlemsstatens behöriga myndigheter underrätta hemmedlemsstatens behöriga myndigheter om den information som erhållits och de resultat som är relevanta för riskbedömning av institutet eller det finansiella systemets stabilitet i värdmedlemsstaten. Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska vederbörligen beakta denna information och dessa resultat när de fastställer sitt program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99, också med beaktande av det finansiella systemets stabilitet i värdmedlemsstaten.

4.Kontroller på plats och inspektioner av filialer ska genomföras i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där kontrollen eller inspektionen genomförs.

Avsnitt II Utbyte av information och tystnadsplikt

Artikel 53 Tystnadsplikt

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att alla personer som arbetar eller som har arbetat för behöriga myndigheter samt revisorer och experter som är verksamma för behöriga myndigheters räkning ska vara bundna av tystnadsplikt.

Förtrolig information som sådana personer, revisorer eller experter erhåller i tjänsten får endast röjas i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda kreditinstitut, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning.

Däremot, i fall då ett kreditinstitut har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvidation, får förtrolig information som inte berör tredje parter som deltar i försök att rädda kreditinstitutet, röjas vid civilrättsliga eller kommersiella förfaranden.

1.168Medlemsstaterna ska föreskriva att alla personer som arbetar eller som har arbetat för behöriga myndigheter samt revisorer och experter som är verksamma för behöriga myndigheters räkning ska vara bundna av tystnadsplikt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Vad som sägs i punkt 1 ska inte hindra behöriga myndigheter från att utbyta uppgifter med varandra eller förmedla uppgifter till ESRB, EBA eller Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 i enlighet med detta direktiv, förordning (EU) nr 575/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033, artikel 15 i förordning (EU) nr 1092/2010, artiklarna 31, 35 och 36 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artiklarna 31 och 36 i förordning (EU) nr 1095/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 och andra direktiv som gäller för kreditinstitut. Den informationen ska omfattas av punkt 1.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.Det som sägs i punkt 1 ska inte hindra de behöriga myndigheterna från att offentliggöra resultatet av stresstest som genomförts enligt artikel 100 i detta direktiv eller 32 i förordning (EU) nr 1093/2010 eller från att översända resultatet av stresstesterna till EBA så att denna myndighet kan offentliggöra dessa resultat för hela unionen.

Artikel 54 Användning av förtrolig information

Behöriga myndigheter som erhåller förtrolig information enligt artikel 53 ska endast använda den i tjänsten och endast för något av följande syften:

För att kontrollera att villkoren för kreditinstitutens behörighet att utöva verksamhet är uppfyllda och för att underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad tillsyn över sådan verksamhet, särskilt med avseende på kontroll av likviditet, solvens, stora exponeringar och rutiner för administration, redovisning och intern kontroll.
För att ålägga sanktioner.
Vid överklagande av den behöriga myndighetens beslut, inklusive domstolsförfarande, enligt artikel 72.
Vid domstolsförfarande som har inletts enligt särskilda bestämmelser i unionsrätten, antagna med avseende på kreditinstitut.

Artikel 54 a

Artiklarna 53 och 54 ska inte påverka utredningsbefogenheter som tilldelats Europaparlamentet enligt artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Direktiv (2014/17/EU)

Artikel 55 Samarbetsavtal

I enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010 får medlemsstaterna och EBA ingå samarbetsavtal om utbyte av uppgifter med tillsynsmyndigheter i tredjeländer eller med myndigheter eller organ i tredjeländer i enlighet med definitionen i artiklarna 56 och 57.1 i detta direktiv, förutsatt att de lämnade uppgifterna är föremål för garantier om att de uppfyller krav på tystnadsplikt är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1 i detta direktiv. Syftet med detta utbyte av uppgifter är att låta nämnda myndigheter eller organ utföra sitt tillsynsuppdrag.

Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat får den inte lämnas vidare utan uttryckligt medgivande från upphovsmyndigheterna, och i så fall endast för de ändamål som myndigheterna har medgett.

Artikel 56 Utbyte av information mellan myndigheter

Artiklarna 53.1 och 54 ska inte utgöra hinder för utbyte av information som sker inom ramen för tillsynsuppdraget mellan behöriga myndigheter inom en medlemsstat, mellan behöriga myndigheter i olika medlemsstater eller mellan behöriga myndigheter och

myndigheter med ansvar för tillsyn över andra enheter i den finansiella sektorn samt myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,
myndigheter eller organ med uppdrag att upprätthålla den stabiliteten i det finansiella systemet medlemsstaterna genom makrotillsynsregler,
myndigheter eller organ som utför rekonstruktionsverksamhet i syfte att bevara stabiliteten i det finansiella systemet,
avtalsreglerade eller institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013,
organ som medverkar i samband med instituts likvidation och konkurs och vid liknande förfaranden,
personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för institut, försäkringsföretag och finansiella institut,
myndigheter som ansvarar för tillsynen av de ansvariga enheter som förtecknas i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 vad gäller efterlevnaden av det direktivet, samt finansunderrättelseenheter,
behöriga myndigheter eller organ som ansvarar för tillämpningen av regler om strukturell åtskillnad inom en bankgrupp.

Artiklarna 53.1 och 54 ska inte utgöra hinder för att lämna information till organ som förvaltar insättningsgarantisystem och system för ersättning till investerare när informationen behövs för dessa organs verksamhet.

Den information som mottagits ska i samtliga fall omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 56 Utbyte av information mellan myndigheter169

myndigheter med ansvar för tillsyn över andra enheter i den finansiella sektorn samt myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,
myndigheter eller organ med uppdrag att upprätthålla den stabiliteten i det finansiella systemet medlemsstaterna genom makrotillsynsregler,
myndigheter eller organ som utför rekonstruktionsverksamhet i syfte att bevara stabiliteten i det finansiella systemet,
avtalsreglerade eller institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013,
organ som medverkar i samband med instituts likvidation och konkurs och vid liknande förfaranden,
personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för institut, försäkringsföretag och finansiella institut,
myndigheter som ansvarar för tillsynen av de ansvariga enheter som förtecknas i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 vad gäller efterlevnaden av det direktivet, samt finansunderrättelseenheter,
behöriga myndigheter eller organ som ansvarar för tillämpningen av regler om strukturell åtskillnad inom en bankgrupp.

Den information som mottagits ska i samtliga fall omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

Artiklarna 53.1 och 54 ska inte utgöra hinder för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och skattemyndigheterna i samma medlemsstat, i enlighet med nationell rätt. Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat får den inte utbytas enligt första meningen i detta stycke utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 57 Utbyte av information mellan översynsorgan

1.Utan hinder av artiklarna 53, 54 och 55 ska medlemsstaterna säkerställa att informationsutbyte kan ske mellan de behöriga myndigheterna och de myndigheter som ansvarar för tillsyn över

de organ som medverkar i samband med instituts likvidation och konkurs samt vid liknande förfaranden,
avtalsreglerade eller institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013,
personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för institut, försäkringsföretag och finansiella institut.

Direktiv (EU) 2019/878

2.I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att minst följande villkor uppfylls:

Att informationen utbyts för att utföra de uppgifter som avses i punkt 1.
Att informationen tas emot omfattas av krav avseendetystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.
Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat, att den inte röjs utan uttryckligt tillstånd från de behöriga myndigheter som har lämnat den, och i så fall endast för de ändamål som myndigheterna har medgett.

3.Utan hinder av artiklarna 53, 54 och 55 får medlemsstaterna, i syfte att stärka stabiliteten och integriteten i det finansiella systemet, tillåta utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och de myndigheter eller organ som enligt lag är ansvariga för att upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätten.

I sådana fall ska medlemsstaterna kräva att minst följande villkor uppfylls:

Att informationen utbyts för att för att upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätten.
Att informationen tas emot omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.
Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat, att den inte röjs utan uttryckligt tillstånd från de behöriga myndigheter som har lämnat den, och i så fall endast för de ändamål som myndigheterna har medgett.

4.Om de myndigheter och organ som avses i punkt 1 genomför sin uppgift för att upptäcka och utreda överträdelser med hjälp av personer som genom sin särskilda kompetens är utsedda till detta och som inte är anställda inom den offentliga förvaltningen, får en medlemsstat utsträcka den möjlighet till det informationsutbyte som avses i punkt 3 första stycket till att omfatta dessa personer enligt de villkor som anges i punkt 3 andra stycket.

5.De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om namnen på de myndigheter eller organ som får ta emot information enligt denna artikel.

6.Vid tillämpning av punkt 4 ska de myndigheter eller organ som avses i punkt 3 meddela de behöriga myndigheter som lämnat ut informationen namn på och exakt ansvarsområde för de personer som får tillgång till informationen.

Artikel 58 Överlämnande av information om monetära, insättarskyddsrelaterade, systemrelaterade och betalningsrelaterade aspekter

1.Ingenting som anges i detta kapitel ska utgöra hinder fören behörig myndighet att överlämna information till följande myndigheter eller organ för deras fullgörande av sina uppdrag:

ECBS-centralbanker och andra organ med liknande uppdrag i egenskap av monetära myndigheter, om informationen är relevant för utövandet av deras respektive lagstadgade uppdrag, inklusive bedrivandet av monetär politik och tillhandahållande av likviditet i detta sammanhang, tillsyn över betalnings-, clearing- och avvecklingssystemen, samt för skyddet av det finansiella systemets stabilitet.
Avtalsreglerade eller institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013.
I förekommande fall, andra offentliga myndigheter som ansvarar för övervakningen av betalningssystem.
ESRB, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 och Esma, när informationen är relevant för utförandet av deras uppdrag enligt förordningarna (EU) nr 1092/2010, (EU) nr 1094/2010 eller (EU) nr 1095/2010.

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undanröja hinder för de behöriga myndigheterna att överlämna information i enlighet med första stycket.

2.Ingenting i detta kapitel ska utgöra hinder för att myndigheter och organ som avses i punkt 1 till de behöriga myndigheterna vidarebefordrar sådana uppgifter som de behöriga myndigheterna kan behöva för tillämpningen av artikel 54.

3.Den information som erhålls i enlighet med punkterna 1 och 2 ska omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

4.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de behöriga myndigheterna i en krissituation som avses i artikel 114.1 omgående skickar information till ECBS-centralbankerna, om informationen är relevant för utövandet av deras lagstadgade uppgifter, inklusive bedrivandet av monetär politik och tillhandahållande av likviditet i detta sammanhang, tillsyn över betalnings-, clearing- och värdepappersavvecklingssystemen, samt för skyddet av det finansiella systemets stabilitet, liksom till ESRB om informationen är relevant för utövandet av dess lagstadgade uppdrag.

Artikel 58a Överlämnande av information till internationella organ

1.Utan hinder av vad som sägs i artiklarna 53.1 och 54 får behöriga myndigheter, med förbehåll för de villkor som anges i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, överlämna eller utbyta viss information med följande organ:

Internationella valutafonden och Världsbanken med avseende på bedömningar för programmet för granskning av finanssektorn.
Banken för internationell betalningsutjämning för kvantitativa konsekvensbedömningar.
Rådet för finansiell stabilitet för dess tillsynsfunktion.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheterna får endast utbyta konfidentiell information efter en uttrycklig begäran från det berörda organet och om åtminstone följande villkor är uppfyllda:

Begäran är vederbörligen motiverad mot bakgrund av de särskilda uppgifter som det begärande organet utför i enlighet med dess lagstadgade mandat.
Begäran är tillräckligt exakt vad gäller arten, omfattningen och formatet hos den information som begärs samt metoden för dess utlämnande eller överföring.
Den begärda informationen är strikt nödvändig för det begärande organets utförande av de särskilda uppgifterna och går inte utöver de lagstadgade uppgifter som det begärande organet har tilldelats.
Informationen överlämnas eller utlämnas enbart till de personer som direkt deltar i utförandet av den särskilda uppgiften.
De personer som har tillgång till informationen är föremål för krav avseende tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om begäran görs av någon av de enheter som anges i punkt 1 får de behöriga myndigheterna endast överlämna aggregerade eller anonymiserade uppgifter och endast utbyta annan information i den behöriga myndighetens lokaler.

Direktiv (EU) 2019/878

4.I den mån utlämnande av information innefattar behandling av personuppgifter ska all behandling av personuppgifter av det begärande organet uppfylla de krav som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 59 Överlämnande av information till andra enheter

1.Utan hinder av artiklarna 53.1 och 54 får medlemsstaterna med stöd av bestämmelser i nationell rätt tillåta att viss information lämnas ut både till andra organ inom deras nationella förvaltningar med ansvar för lagar och andra författningar om tillsyn över institut, finansiella institut och försäkringsföretag samt till tillsynspersonal som företräder sådana organ.

Sådant utlämnande får dock ske endast när det är nödvändigt för att utöva tillsyn och för att förebygga att institut går i konkurs och för avveckling av konkurshotade institut. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska personer som har tillgång till informationen vara föremål för krav på tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

I en krissituation som avses i artikel 114.1 ska medlemsstaterna tillåta att de behöriga myndigheterna lämnar relevant information till de i första stycket i den här punkten angivna förvaltningarna i alla berörda medlemsstater.

2.En medlemsstat får tillåta utlämning av viss information relaterad till tillsyn över institut till parlamentariska undersökningskommittéer i det egna landet, till sin revisionsrätt och andra liknande enheter med ansvar för undersökningar i det egna landet, på följande villkor:

Att enheterna har ett klart definierat mandat enligt nationell rätt att undersöka eller granska agerandet hos myndigheter med ansvar för tillsyn av institut eller för lagar och föreskrifter om en sådan tillsyn.
Att informationen är strikt nödvändig för fullgörandet av det mandat som avses i led a.
De personer som har tillgång till informationen är enligt nationell lagstiftning föremål för krav avseende tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.
Informationen som ursprungligen kommer från en annan medlemsstat, att den inte röjs såvida inte uttryckligt medgivande ges från de behöriga myndigheter som har lämnat den, och endast för de ändamål som myndigheterna har medgett.

I den mån utlämnandet av information rörande tillsyn inbegriper behandling av personuppgifter ska all sådan behandling i de enheter som avses i första stycket följa tillämplig nationell rätt för införlivande av direktiv 95/46/EG.

Artikel 60 Information som erhålls vid kontroller på plats och inspektioner

Medlemsstaterna ska säkerställa att sådan information som erhållits med stöd av artiklarna 52.3, 53.2 och 56 och sådan information som erhållits vid en kontroll på plats eller inspektion i enlighet med artikel 52.1 och 52.2 aldrig får lämnas ut enligt artikel 59 utan uttryckligt samtycke av de behöriga myndigheter som lämnat ut informationen, eller av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken en sådan kontroll på plats eller inspektion genomfördes.

Artikel 61 Utlämnande av information rörande clearing- och avvecklingstjänster

1.Ingenting i detta kapitel ska hindra de behöriga myndigheterna i en medlemsstat från att vidarebefordra information enligt artiklarna 53, 54 och 55 till en clearingorganisation eller ett annat liknande organ som enligt nationell lagstiftning har tillstånd att tillhandahålla clearing- eller avvecklingstjänster på någon av deras nationella marknader, om de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa att dessa organ kan fungera korrekt vid marknadsaktörers fallissemang eller potentiella fallissemang. Information som erhålls i ett sådant sammanhang ska omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1.

2.Medlemsstaterna ska dock se till att information som mottagits enligt artikel 53.2 inte får röjas under de omständigheter som avses i punkt 1 utan uttryckligt medgivande av de behöriga myndigheter som har lämnat den.

Artikel 62 Behandling av personuppgifter

Behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv ska genomföras i enlighet med direktiv 95/46/EG och, i förekommande fall, med förordning (EG) nr 45/2001.

Avsnitt III Skyldigheter för personer som ansvarar för den lagenliga kontrollen av årsbokslut och sammanställd redovisning

Artikel 63 Skyldigheter för personer ansvariga för den lagenliga kontrollen av årsbokslut och sammanställd redovisning

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att varje person som är auktoriserad i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och som i ett institut utför de uppdrag som avses i artikel 51 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag, artikel 37 i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning eller artikel 73 i direktiv 2009/65/EG eller något annat uppdrag föreskrivet i lag, minst är skyldig att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna alla uppgifter eller beslut rörande det institutet som personen har fått kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag och som kan

utgöra en betydande överträdelse av lagar och andra författningar som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reglerar bedrivandet av instituts verksamhet,
påverka institutets löpande drift,
leda till vägran att godkänna räkenskaperna eller till att reservationer framställs.

Medlemsstaterna ska minst föreskriva att det också ska åligga en person som avses i första stycket att rapportera alla uppgifter eller beslut som den personen får kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag enligt första stycket i ett företag som har nära förbindelser härrörande från kontroll över det institut i vilket uppdraget utförs.

Medlemsstaterna ska föreskriva att behöriga myndigheter får kräva att den person som avses i första stycket ersätts om den personen agerar i strid med sina skyldigheter enligt första stycket.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Om en enligt direktiv 2006/43/EG auktoriserad person i god tro förser de behöriga myndigheterna med sådana uppgifter eller beslut som avses i punkt 1 utgör detta inte en överträdelse av tystnadsplikt föreskriven i avtal, lag eller annan författning och ska inte medföra något ansvar för en sådan person. Denna information ska samtidigt även lämnas till institutets ledningsorgan, såvida det inte finns tvingande skäl för att inte göra detta.

Avsnitt IV Tillsynsbefogenheter, befogenheter att utdöma sanktioner och rätt att överklaga

Artikel 64 Tillsynsbefogenheter och befogenheter att utdöma sanktioner

1.De behöriga myndigheterna ska ges alla de tillsynsbefogenheter att ingripa i institutens, de finansiella holdingföretagens och de blandade finansiella holdingföretagens verksamhet som de behöver för att utföra sina uppgifter, inbegripet i synnerhet rätten att återkalla en auktorisation i enlighet med artikel 18, de befogenheter som avses i artiklarna 18, 102, 104 och 105 och befogenheter att vidta de åtgärder som avses i artikel 21a.6.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheterna ska utöva sina tillsynsbefogenheter och befogenheter att utdöma sanktioner i enlighet med detta direktiv och nationell rätt enligt följande:

Direkt.
I samarbete med andra myndigheter.
På eget ansvar genom delegering till sådana myndigheter.
Efter ansökan till de behöriga rättsliga myndigheterna.

3.De beslut som de behöriga myndigheterna fattar vid utövandet av sina tillsynsbefogenheter och befogenheter att ålägga sanktioner ska innehålla grunderna för beslutet.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 65 Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder170

Byter namn till Administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

1.Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillsynsbefogenheterna för de behöriga myndigheter som avses i artikel 64 och medlemsstaternas rätt att föreskriva och ålägga straffrättsliga påföljder, fastställa regler för administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder vid överträdelser av nationella bestämmelser om genomförande av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. Om medlemsstaterna beslutar att inte fastställa regler för administrativa sanktioner vid överträdelser som omfattas av nationell straffrätt, ska de informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga reglerna. De administrativa sanktionerna och de andra administrativa åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

1.171Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillsynsbefogenheterna för de behöriga myndigheter som avses i artikel 64 i detta direktiv och medlemsstaternas rätt att föreskriva och ålägga straffrättsliga påföljder, fastställa regler för administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder vid överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av det här direktivet, av förordning (EU) nr 575/2013 eller av beslut som fattas av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa tillämpas. De administrativa sanktionerna, vitena och de andra administrativa åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Om de skyldigheter som avses i punkt 1 är tillämpliga på institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag, ska medlemsstaterna, vid överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, se till att sanktioner även kan tillämpas på ledamöter i ledningsorganet och andra fysiska personer som enligt nationell lagstiftning är ansvariga för överträdelsen, om inte annat följer av de villkor som föreskrivs i nationell rätt.

2.172Om de skyldigheter som avses i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga på institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag, ska medlemsstaterna, vid överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av det här direktivet, av förordning (EU) nr 575/2013 eller av beslut som utfärdas av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, säkerställa att administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder kan tillämpas på ledamöter i ledningsorganet, den verkställande ledningen, personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil enligt artikel 92.3 i detta direktiv och på andra fysiska personer, förutsatt att de ansvarar för överträdelsen enligt den nationella lagstiftningen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.De behöriga myndigheterna ska ha alla de informationsinsamlings- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utöva sina funktioner. Utan att det påverkar andra relevanta bestämmelser i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 ska detta omfatta följande:

Befogenheten att ålägga följande fysiska eller juridiska personer att lämna all information som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland uppgifter ska lämnas vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill hörande statistiska ändamål:
1. De institut som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
2. De finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
3. De blandade finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
4. De holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
5. Personer vid de enheter som avses i leden i–iv.
6. Tredje parter till vilka enheterna i leden i–iv har gett i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet.
Befogenheten att genomföra alla nödvändiga utredningar av alla personer som avses i leden a i–vi och som är etablerade eller belägna i den berörda medlemsstaten, om detta är nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, bland annat
1. rätten att begära inlämning av dokument,
2. att granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de personer som avses i leden a i–vi och att ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,
3. att erhålla skriftliga eller muntliga förklaringar från de personer som avses i leden a i–iv eller deras företrädare eller personal, och
4. att höra alla personer som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning.
Befogenheten att, på de övriga villkor som anges i unionsrätten, genomföra alla nödvändiga kontroller i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i leden a i–vi och alla andra företag som omfattas av gruppbaserad tillsyn, om en behörig myndighet är samordnande tillsynsmyndighet, förutsatt att de berörda nationella behöriga myndigheterna har anmälts i förväg. Om en kontroll enligt nationell rätt kräver tillstånd från en rättslig myndighet ska det ansökas om ett sådant tillstånd.

3.173De behöriga myndigheterna ska ha alla de informationsinsamlings- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utöva sina funktioner. Utan att det påverkar andra relevanta bestämmelser i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 ska detta omfatta följande:

Befogenheten att ålägga följande fysiska eller juridiska personer att lämna all information som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland uppgifter ska lämnas vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill hörande statistiska ändamål:
1. De institut som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
2. De finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
3. De blandade finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
4. De holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
5. Personer vid de enheter som avses i leden i–iv.
6. Tredje parter till vilka enheterna i leden i–iv har gett i uppdrag att utföra uppgifter eller verksamhet, inbegripet de tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster som avses i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.
Befogenheten att genomföra alla nödvändiga utredningar av alla personer som avses i leden a i–vi och som är etablerade eller belägna i den berörda medlemsstaten, om detta är nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, bland annat
1. rätten att begära inlämning av dokument,
2. att granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de personer som avses i leden a i–vi och att ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,
3. att erhålla skriftliga eller muntliga förklaringar från de personer som avses i leden a i–iv eller deras företrädare eller personal, och
4. att höra alla personer som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning.
Befogenheten att, på de övriga villkor som anges i unionsrätten, genomföra alla nödvändiga kontroller i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i leden a i–vi och alla andra företag som omfattas av gruppbaserad tillsyn, om en behörig myndighet är samordnande tillsynsmyndighet, förutsatt att de berörda nationella behöriga myndigheterna har anmälts i förväg. Om en kontroll enligt nationell rätt kräver tillstånd från en rättslig myndighet ska det ansökas om ett sådant tillstånd.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt direktiv (EU) 2022/2556 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2022/2556

3.174Tillämpningen av viten ska inte utgöra något hinder för de behöriga myndigheterna att förelägga administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder för samma överträdelse.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.175De behöriga myndigheterna ska ha alla de informationsinsamlings- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utöva sina funktioner. Detta inbegriper följande befogenheter:

Befogenheten att ålägga följande fysiska eller juridiska personer att lämna all den information som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland den information som ska lämnas vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill hörande statistiska ändamål:
1. De institut som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
2. De finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
3. De blandade finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
4. De holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerade i den berörda medlemsstaten.
5. Personer vid de enheter som avses i leden i–iv.
6. Tredje parter till vilka enheterna i leden i–iv har gett i uppdrag att utföra uppgifter eller verksamhet, inbegripet de tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster som avses i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.
Befogenheten att utföra alla nödvändiga utredningar av alla personer som avses i led a i–vi och som är etablerade eller belägna i den berörda medlemsstaten, om detta är nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland befogenheten att
1. begära inlämning av handlingar,
2. granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de personer som avses i led a i–vi och ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,
3. inhämta skriftliga eller muntliga förklaringar från de personer som avses i led a i–vi eller deras företrädare eller personal,
4. höra alla personer som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning, och
5. på de övriga villkor som anges i unionsrätten, genomföra alla nödvändiga kontroller i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i led a i–vi och alla andra företag som omfattas av gruppbaserad tillsyn, om en behörig myndighet är samordnande tillsynsmyndighet, förutsatt att de berörda behöriga myndigheterna har underrättats i förväg. Om en kontroll enligt den nationella rätten kräver tillstånd från en rättslig myndighet ska det ansökas om ett sådant tillstånd.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.176Genom undantag från punkt 1 får denna artikel, om det i en medlemsstats rättssystem inte finns några föreskrifter om administrativa sanktioner, tillämpas så att sanktionen initieras av den behöriga myndigheten och åläggs av en rättslig myndighet, varvid det säkerställs att rättsmedlen är effektiva och har motsvarande verkan som de administrativa sanktioner som åläggs av behöriga myndigheter. De sanktioner som åläggs ska i alla händelser vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De medlemsstater som avses i första stycket ska underrätta kommissionen om de bestämmelser i nationell rätt som de antar enligt denna punkt senast den 10 januari 2026 samt utan dröjsmål eventuella ändringar av dessa.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 66 Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder för överträdelser av auktoriseringskrav och krav för förvärv av kvalificerade innehav177

Byter namn till Administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder för överträdelser av auktorisationskrav och krav för förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, betydande överföringar av tillgångar och skulder, fusioner eller delningar den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

1.Medlemsstaterna ska se till att det i nationella lagar och andra författningar föreskrivs administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder för åtminstone följande:

a): Drivande av rörelse vars verksamhet omfattar att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten utan att vara ett kreditinstitut, i strid med artikel 9.
aa): Bedrivande av minst en av de verksamheter som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och uppnående av det tröskelvärde som avses i den artikeln utan att vara auktoriserad som kreditinstitut.
b): Inledande av verksamhet som kreditinstitut utan auktorisation, i strid med artikel 9.
c): Förvärv, direkt eller indirekt, av kvalificerat innehav i ett kreditinstitut eller ytterligare ökning, direkt eller indirekt, av ett sådant kvalificerat innehav i ett kreditinstitut som leder till att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav når eller överskrider de tröskelvärden som avses i artikel 22.1 eller så att kreditinstitutet blir ett dotterföretag utan att skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna för det kreditinstitut där förvärv eller ökning av kvalificerat innehav planeras, under bedömningsperioden eller trots att behöriga myndigheter har motsatt sig detta, i strid med artikel 22.1.
d): Avyttring, direkt eller indirekt, av kvalificerat innehav i ett kreditinstitut eller minskning av kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller kapitalinnehavet understiger de tröskelvärden som avses i artikel 25 eller så att kreditinstitutet upphör att vara dess dotterföretag, utan att de behöriga myndigheterna skriftligen underrättats.
e): Underlåtenhet att ansöka om godkännande i strid med artikel 21a eller någon annan överträdelse av de krav som anges i den artikeln.

Direktiv (EU) 2019/2034

1.178Medlemsstaterna ska säkerställa att det i nationella lagar och andra författningar föreskrivs administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder åtminstone om

en verksamhet som kreditinstitut inleds utan att vederbörande först har erhållit auktorisation, i strid med artikel 8 i detta direktiv,
minst en av de verksamheter som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 utförs av en enhet som uppnår det tröskelvärde som avses i det ledet och inte är auktoriserad som ett kreditinstitut, med undantag av enheter som begär undantag enligt artikel 8a i detta direktiv,
en rörelse vars verksamhet omfattar att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten drivs utan att vara auktoriserad som ett kreditinstitut, i strid med artikel 9 i detta direktiv,
ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut direkt eller indirekt förvärvas eller direkt eller indirekt ökas ytterligare så att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav når eller överstiger de tröskelvärden som avses i artikel 22.1 i detta direktiv eller så att kreditinstitutet blir ett dotterföretag till den förvärvaren utan att de behöriga myndigheterna för det kreditinstitut i vilket den förvärvaren avser att förvärva eller öka det kvalificerade innehavet har underrättats skriftligen under bedömningsperioden, eller trots att behöriga myndigheter har motsatt sig detta, i strid med den artikeln,
ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut direkt eller indirekt avyttras eller minskas så att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav understiger de tröskelvärden som avses i artikel 25 i det direktivet eller så att kreditinstitutet upphör att vara ett dotterföretag till den juridiska person som avyttrar det kvalificerade innehavet, utan att de behöriga myndigheterna underrättats skriftligen, i strid med den artikeln,
ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom tillämpningsområdet för artikel 21a.1 i detta direktiv underlåter att ansöka om godkännande, i strid med den artikeln eller bryter mot något annat krav i den artikeln,
en tilltänkt förvärvare enligt artikel 27a.1 i detta direktiv underlåter att underrätta den berörda behöriga myndigheten om ett direkt eller indirekt förvärv av ett väsentligt innehav i strid med den artikeln,
någon av de enheter som avses i artikel 27d i detta direktiv underlåter att underrätta den berörda behöriga myndigheten om ett direkt eller indirekt avyttrande av ett väsentligt innehav som överstiger 15 % av den enhetens godtagbara kapital,
någon av de enheter som avses i artikel 27f.1 i detta direktiv gör en väsentlig överföring av tillgångar och skulder utan att underrätta de behöriga myndigheterna, i strid med den artikeln,
någon av de enheter som avses i artikel 27i.l i detta direktiv utför en fusion eller delning, i strid med den artikeln.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Medlemsstaterna ska se till att de administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som kan tillämpas i de fall som avses i punkt 1 inbegriper minst följande:

Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk person eller vilket institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär.
Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta.
I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning, inbegripet bruttointäkter i form av ränteintäkter och liknande intäkter, intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig eller fast avkastning och provisionsintäkter i enlighet med artikel 316 i förordning (EU) nr 575/2013 under det föregående räkenskapsåret.
I fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5.000.000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 17 juli 2013.
Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för den fördel som erhållits genom överträdelsen, i fall där denna fördel kan fastställas.
Förbud att utöva rösträtten för den eller de aktieägare som är ansvariga för de överträdelser som avses i punkt 1.

I fall där det företag som avses i led c första stycket är ett dotterföretag till ett moderföretag, ska den relevanta bruttointäkten vara den bruttointäkt som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det sista moderföretaget under det föregående räkenskapsåret.

2.179I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de åtgärder som kan tillämpas åtminstone inbegriper följande:

Administrativa sanktioner:
1. I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning.
2. I fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5 miljoner EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 17 juli 2013.
3. Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa vinster som erhållits eller förluster som undvikits kan fastställas.
Viten:
1. I fråga om en juridisk person, viten på upp till 5 % av den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den juridiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan åläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite utdömas.
2. I fråga om en fysisk person, viten på upp till 50.000 EUR eller, i de medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 9 juli 2024, som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den fysiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan åläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite utdömas.
Andra administrativa åtgärder:
1. Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk person eller vilket institut, finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller intermediärt moderföretag inom EU som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär.
2. Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar det.
3. Förbud att utöva rösträtten för den eller de aktieägare som hålls ansvariga för de överträdelser som avses i punkt 1.
4. En tillfällig avstängning, om inte annat följer av artikel 65.2, av en ledamot i ledningsorganet eller annan fysisk person som hålls ansvarig för överträdelsen, från hans eller hennes uppdrag vid instituten.

Vid tillämpning av första stycket b får medlemsstaterna fastställa ett högre högsta belopp för viten som ska tillämpas för varje dag som överträdelsen pågår.

Genom undantag från första stycket b får medlemsstaterna tillämpa viten vecko- eller månadsvis. I det fallet får det högsta vitesbelopp som ska tillämpas under den berörda vecko- eller månadsperiod då en överträdelse sker inte överstiga summan av de högsta vitesbelopp som skulle vara tillämpliga per dag i enlighet med det ledet under den berörda perioden.

Viten får föreläggas ett visst datum och börja tillämpas ett senare datum.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.180Den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 2 a i) i denna artikel ska vara summan av följande poster, fastställt i enlighet med bilagorna III och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451:

Ränteintäkter.
Räntekostnader.
Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran.
Utdelningsintäkter.
Arvodes- och provisionsintäkter.
Avgifts- och provisionskostnader.
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto.
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto.
Vinster eller förluster från säkringsredovisning, netto.
Valutakursdifferenser (vinst eller förlust), netto.
Övriga rörelseintäkter.
Övriga rörelsekostnader.

Vid tillämpningen av denna artikel ska beräkningen bygga på den senaste årliga finansiella tillsynsinformation som har en indikator över noll. Om den juridiska person som avses i punkt 2 i denna artikel inte omfattas av genomförandeförordning (EU) 2021/451, ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättningen eller motsvarande typ av intäkter i enlighet med tillämpliga redovisningsramar. Om det berörda företaget ingår i en grupp ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättning som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det yttersta moderföretaget.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.181Den genomsnittliga dagliga nettoomsättning som avses i punkt 2 b i ska vara den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 3 delat med 365.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 67 Övriga bestämmelser

1.Denna artikel ska tillämpas under minst någon av följande omständigheter:

Ett institut har fått auktorisation på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.
Ett institut som har fått kännedom om förvärv eller avyttringar av innehav i institutets kapital som leder till att innehaven överstiger eller faller under ett av de tröskelvärden som avses i artikel 22.1 eller 25 underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna om detta, i strid med artikel 26.1 första stycket.
Ett institut som är börsnoterat på en reglerad marknad enligt hänvisningen i den lista som Esma ska offentliggöra i enlighet med artikel 47 i direktiv 2004/39/EG underlåter att minst årligen underrätta de behöriga myndigheterna om namnen på aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav samt storleken på sådana innehav, i strid med artikel 26.1 andra stycket i det här direktivet.
Ett institut har inte inrättat företagsstyrning enligt kraven från de behöriga myndigheterna i enlighet med de nationella bestämmelser som införlivar artikel 74.
Ett institut underlåter att lämna information till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013 i strid med artikel 99.1 i den förordningen.
Ett institut underlåter att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till de behöriga myndigheterna när det gäller data som avses i artikel 101 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna information till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna information till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna uppgifter till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter vid upprepade tillfällen eller systematiskt att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna i artikel 395 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med artikel 431.1, 431.2 och 431.3 eller artikel 451.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med artikel 141 i detta direktiv eller i fall där artikel 28, 52 eller 63 i förordning (EU) nr 575/2013 förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen.
Ett institut har befunnits ansvarigt för en allvarlig överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv 2005/60/EG.
Ett institut har tillåtit en eller flera personer som inte uppfyller kraven i artikel 91 att bli eller kvarstå som ledamöter i ledningsorganet.
Ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag underlåter att vidta någon åtgärd som kan komma att krävas för att säkerställa efterlevnad av de tillsynskrav som anges i del tre, fyra, sex eller sju i förordning (EU) nr 575/2013 eller som åläggs enligt artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv på gruppnivå eller undergruppsnivå.

Direktiv (EU) 2019/878

1.182Denna artikel ska tillämpas under minst någon av följande omständigheter:

Ett institut har fått auktorisation på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.
Ett institut som har fått kännedom om förvärv eller avyttringar av innehav i institutets kapital som leder till att innehaven överstiger eller faller under ett av de tröskelvärden som avses i artikel 22.1 eller 25 underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna om detta, i strid med artikel 26.1 första stycket.
Ett institut som är börsnoterat på en reglerad marknad enligt hänvisningen i den lista som Esma ska offentliggöra i enlighet med artikel 47 i direktiv 2004/39/EG underlåter att minst årligen underrätta de behöriga myndigheterna om namnen på aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav samt storleken på sådana innehav, i strid med artikel 26.1 andra stycket i det här direktivet.
Ett institut har inte inrättat styrformer eller en könsneutral ersättningspolicy enligt kraven från de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 74.
[utgått]
[utgått]
Ett institut underlåter att lämna information till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna information till de behöriga myndigheterna eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i förordning (EU) nr 575/2013.
[utgått]
Ett institut underlåter att upprätthålla en stabil nettofinansieringskvot i strid med artikel 413 eller 428b i förordning (EU) nr 575/2013 eller underlåter vid upprepade tillfällen eller systematiskt att inneha likvida tillgångar i strid med artikel 412 i den förordningen.
[utgått]
[utgått]
Ett institut underlåter att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med artikel 431.1, 431.2 och 431.3 eller artikel 451.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med artikel 141 i detta direktiv eller i fall där artikel 28, 52 eller 63 i förordning (EU) nr 575/2013 förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen.
Ett institut har befunnits ansvarigt för en allvarlig överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv 2005/60/EG.
Ett institut har tillåtit en eller flera personer som inte uppfyller kraven i artikel 91 att bli eller kvarstå som ledamöter i ledningsorganet.
Ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag underlåter att vidta någon åtgärd som kan komma att krävas för att säkerställa efterlevnad av de tillsynskrav som anges i del tre, fyra, sex eller sju i förordning (EU) nr 575/2013 eller som åläggs enligt artikel 104.1 a eller artikel 105 i detta direktiv på gruppnivå eller undergruppsnivå.
Ett institut underlåter att uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut eller en fysisk person underlåter vid upprepade tillfällen att följa ett beslut av den behöriga myndigheten i enlighet med nationella bestämmelser för införlivande av detta direktiv eller i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla ersättningskraven som fastställs i artiklarna 92, 94 och 95 i detta direktiv.
Ett institut agerar utan förhandstillstånd från den behöriga myndigheten, om det enligt de nationella bestämmelser som syftar till att införliva detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 krävs att institutet ska erhålla ett sådant förhandstillstånd, eller ett institut har erhållit ett sådant tillstånd på grundval av oriktiga uppgifter eller inte uppfyller de villkor enligt vilka ett sådant tillstånd beviljades.
Ett institut underlåter att uppfylla kraven för sammansättning, villkor, justeringar och avdrag kopplade till kapitalbas enligt vad som fastställs i del två i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt vad som fastställs i del fyra i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av bruttosoliditetsgraden, inbegripet tillämpningen av undantag, enligt vad som fastställs i del sju i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information till den behöriga myndigheten när det gäller de uppgifter som avses i artiklarna 430.1 430.3 och 430a i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla de krav för datainsamling och styrning som fastställs i del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen eller kapitalbaskraven eller underlåter att införa de styrformer som fastställs i del tre avdelningarna II–VI i förordning (EU) nr 575/2013.
Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av likviditetstäckningskvoten eller den stabila nettofinansieringskvoten som fastställs i del sex avdelningarna I och IV i förordning (EU) nr 575/2013 och i delegerad förordning (EU) 2015/61.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Medlemsstaterna ska se till att de administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som kan tillämpas i de fall som anges i punkt 1 åtminstone inbegriper följande:

Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk person eller vilket institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär.
Ett föreläggande enligt vilken det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar detta.
I fråga om ett institut, återkallelse av institutets auktorisation enligt artikel 18.
Tillfälligt förbud, om inte annat följer av artikel 65.2, för en ledamot i institutets ledningsorgan eller annan fysisk person som hålls ansvarig att utöva uppdrag i institut.
I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning. inbegripet bruttointäkter i form av ränteintäkter och liknande intäkter, intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig eller fast avkastning och provisionsintäkter i enlighet med artikel 316 i förordning (EU) nr 575/2013 under det föregående räkenskapsåret.
I fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5.000.000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 17 juli 2013.
Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, i fall där dessa kan fastställas.

I fall där ett företag som avses i första stycket led e är ett dotterföretag till ett moderföretag, ska de relevanta bruttointäkterna vara de bruttointäkter som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det sista moderföretaget under det föregående räkenskapsåret.

2.183I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de åtgärder som kan tillämpas åtminstone inbegriper följande:

Administrativa sanktioner:
1. I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning.
2. I fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5 miljoner EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 17 juli 2013.
3. Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om de vinster som erhållits eller förluster som undvikits kan fastställas.
Viten:
1. I fråga om en juridisk person, viten på upp till 5 % av den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den juridiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan föreläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite förelagts.
2. I fråga om en fysisk person, viten på upp till 50.000 EUR eller, i de medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 9 juli 2024, som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den fysiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan föreläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite förelagts.
Andra administrativa åtgärder:
1. Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk person eller vilket institut, finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller intermediärt moderföretag inom EU som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär.
2. Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar det.
3. I fråga om ett institut, återkallelse av institutets auktorisation enligt artikel 18.
4. En tillfällig avstängning, om inte annat följer av artikel 65.2, av en ledamot i ledningsorganet eller annan fysisk person som är ansvarig för överträdelsen, från hans eller hennes uppdrag vid instituten.

Vid tillämpning av första stycket b får medlemsstaterna fastställa ett högre högsta belopp för viten som ska tillämpas för varje dag som överträdelsen pågår.

Viten får föreläggas ett visst datum och börja tillämpas ett senare datum.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.184Den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 2 a i) i denna artikel ska vara summan av följande poster, fastställt i enlighet med bilagorna III och IV till genomförandeförordning (EU) 2021/451:

Ränteintäkter.
Räntekostnader.
Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran.
Utdelningsintäkter.
Arvodes- och provisionsintäkter.
Avgifts- och provisionskostnader.
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto.
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto.
Vinster eller förluster från säkringsredovisning, netto.
Valutakursdifferenser (vinst eller förlust), netto.
Övriga rörelseintäkter.
Övriga rörelsekostnader.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.185Den genomsnittliga dagliga nettoomsättning som avses i punkt 2 b i ska vara den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 3 delat med 365.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 68 Offentliggörande av administrativa sanktioner

1.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna utan otillbörligt dröjsmål på sin officiella webbplats åtminstone offentliggör varje administrativ sanktion som inte kan överklagas och som har ålagts till följd av överträdelse av de nationella bestämmelser som har antagits för att genomföra detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 inbegripet information om överträdelsens typ och art och identiteten på den fysiska eller juridiska person som sanktionen gäller, efter det att den personen har underrättats om dessa sanktioner.

Om medlemsstaterna tillåter offentliggörande av sanktioner som kan överklagas ska de behöriga myndigheterna utan otillbörligt dröjsmål på sin officiella webbplats också offentliggöra information om överklagandets status, och om resultatet av detta.

2.De behöriga myndigheterna ska offentliggöra sanktionerna anonymt i enlighet med nationell rätt, under någon av följande omständigheter:

Om sanktionen har ålagts en fysisk person och, efter en obligatorisk förhandsbedömning, ett offentliggörande av personuppgifter befinns vara oproportionellt.
Om ett offentliggörande skulle utgöra ett hot mot de finansiella marknadernas stabilitet eller äventyra en pågående brottsutredning.
Om ett offentliggörande, i den mån detta kan fastställas, skulle orsaka de berörda instituten eller fysiska personerna oproportionell skada.

Om det är troligt att de omständigheter som avses i första stycket kommer att upphöra inom en rimlig tidsperiod, får offentliggörande enligt punkt 1 skjutas upp under en sådan tidsperiod.

3.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att uppgifter som offentliggörs enligt punkt 1 eller 2 ligger kvar på deras officiella webbplats i minst fem år. Personuppgifter ska endast ligga kvar på de behöriga myndigheternas officiella webbplats under den tidsperiod som är nödvändig i överensstämmelse med tillämpliga regler om uppgiftsskydd.

4.Senast den 18 juli 2015 ska EBA lägga fram en rapport för kommissionen om medlemsstaternas offentliggörande av sanktioner på anonym grund enligt punkt 2 och, särskilt om det har funnits betydande skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende. Dessutom ska EBA lägga fram en rapport för kommissionen om alla betydande skillnader i varaktigheten av offentliggörandet av sanktioner enligt nationell rätt.

Artikel 69 Informationsutbyte om sanktioner och EBAs upprätthållande av en central databas

1.De behöriga myndigheterna ska, om inte annat följer av de krav avseende tystnadsplikt som avses i artikel 53.1, informera EBA om alla administrativa sanktioner, inbegripet alla permanenta förbud, som införts genom artiklarna 65, 66 och 67, inbegripet eventuella överklaganden av dessa, och om resultatet av detta. EBA ska upprätthålla en central databas över administrativa sanktioner som rapporterats till bankmyndigheten endast för informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna. Databasen ska vara tillgänglig endast för behöriga myndigheter och ska uppdateras på grundval av uppgifter som lämnats av de behöriga myndigheterna.

2.När en behörig myndighet bedömer gott anseende enligt artiklarna 13.1, 16.3, 91.1 och 121 ska den konsultera EBAs databas över administrativa sanktioner. Om det inträffar en statusförändring eller om ett överklagande bifalls ska EBA radera eller uppdatera relevanta uppgifter i databasen på begäran av de behöriga myndigheterna.

3.De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell rätt kontrollera huruvida det finns en uppgift om fällande dom i den berörda personens kriminalregister. Information ska utbytas för dessa ändamål i enlighet med beslut 2009/316/RIF och rambeslut 2009/315/RIF såsom dessa har genomförts i nationell rätt.

4.EBA ska skapa en webbplats med länkar till varje enskild behörig myndighets offentliggörande av administrativa sanktioner enligt artikel 68 och ange den tidsperiod under vilken varje medlemsstat offentliggör administrativa sanktioner.

Artikel 70 Effektiv tillämpning av sanktioner och de behöriga myndigheternas utövande av befogenheter att utdöma sanktioner

Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, när de fastställer typen av administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder och nivån på administrativa sanktionsavgifter, beaktar alla relevanta omständigheter, bland annat följande, där så är lämpligt:

Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.
Graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen.
Den finansiella ställningen för den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen, som den indikeras genom exempelvis en juridisk persons totala omsättning eller en fysisk persons årsinkomst.
Omfattningen av de vinster som erhållits eller av förluster som undvikits av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.
Förluster för tredje parter orsakade av överträdelsen, i den mån de kan fastställas.
Viljan hos den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten.
Tidigare överträdelser av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen.
Överträdelsens eventuella konsekvenser för det finansiella systemet.

Artikel 70 Effektiv tillämpning av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder och de behöriga myndigheternas utövande av befogenheter att utdöma sanktioner

1.186Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna vid fastställandet av de administrativa sanktionernas eller de andra administrativa åtgärdernas typ och nivå beaktar alla relevanta omständigheter, inbegripet, där så är lämpligt, följande:

Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.
Graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen.
Den finansiella ställningen för den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen, som den indikeras genom bland annat en juridisk persons totala omsättning eller en fysisk persons årsinkomst.
Omfattningen av de vinster som erhållits eller av de förluster som undvikits av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.
Förluster för tredje parter orsakade av överträdelsen, i den mån de kan fastställas.
Viljan hos den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten.
Tidigare överträdelser av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen.
Överträdelsens eventuella konsekvenser för det finansiella systemet.
Straffrättsliga påföljder som för samma överträdelse tidigare ålagts den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.187När behöriga myndigheter utövar sina befogenheter att utdöma administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder ska de samarbeta nära med varandra för att säkerställa att dessa sanktioner och åtgärder ger de resultat som eftersträvas i detta direktiv. De ska även samordna sina åtgärder för att förhindra ackumulering och överlappning vid tillämpningen av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i gränsöverskridande ärenden.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.188Behöriga myndigheter får tillämpa sanktioner i förhållande till samma fysiska eller juridiska person som är ansvarig för samma handling eller underlåtenhet vid ackumulering av administrativa och straffrättsliga förfaranden rörande samma överträdelse. Sådan ackumulering av förfaranden och sanktioner ska emellertid vara absolut nödvändig och proportionell för att uppnå olika och kompletterande mål av allmänt intresse.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.189Medlemsstaterna ska införa lämpliga mekanismer som säkerställer att de behöriga myndigheterna och de rättsliga myndigheterna vederbörligen och i god tid informeras om administrativa förfaranden och straffrättsliga förfaranden som inletts mot samma fysiska eller juridiska person som kan hållas ansvarig för samma handlande i båda förfarandena.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.190Senast den 18 juli 2029 ska EBA lägga fram en rapport för kommissionen om samarbetet mellan behöriga myndigheter i samband med tillämpningen av administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder. EBA ska dessutom bedöma eventuella skillnader i tillämpningen av administrativa sanktioner mellan de behöriga myndigheterna i det avseendet. EBA ska framför allt bedöma följande:

Graden av samarbete mellan behöriga myndigheter i samband med sanktioner som är tillämpliga i gränsöverskridande ärenden eller vid ackumulering av administrativa och straffrättsliga förfaranden.
Utbytet av information mellan behöriga myndigheter vid hantering av gränsöverskridande ärenden.
Bästa praxis som utarbetats av en behörig myndighet och som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter när det gäller administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder.
Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts när det gäller efterlevnaden av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013, inbegripet administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder som ålagts fysiska eller juridiska personer som enligt nationell rätt har konstaterats bära ansvaret för överträdelsen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 71 Rapportering av överträdelser

1.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna etablerar effektiva och tillförlitliga mekanismer för att uppmuntra rapportering av potentiella eller faktiska överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 till de behöriga myndigheterna.

2.Bland de mekanismer som avses i punkt 1 ska minst följande ingå:

Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter om överträdelser och uppföljning av dem.
Lämpligt skydd för anställda i institut som rapporterar om överträdelser begångna inom institutet mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling.
Skydd av personuppgifter både för den person som rapporterar överträdelser och den fysiska person som påstås vara ansvarig för en överträdelse, i enlighet med direktiv 95/46/EG.
Tydliga regler som under alla omständigheter ser till att konfidentialiteten för den person som rapporterar om överträdelser begångna inom institutet garanteras, såvida inte offentliggörande i enlighet med nationell lagstiftning krävs i samband med ytterligare utredningar eller efterföljande rättsliga förfaranden.

3.Medlemsstaterna ska kräva att instituten har inrättat lämpliga rutiner för att deras anställda ska kunna rapportera om överträdelser internt genom en särskild, oberoende och självständig kanal.

En sådan kanal får även tillhandahållas genom förfaranden som föreskrivs av arbetsmarknadens parter. Samma skydd som avses i punkt 2 b, c och d ska gälla.

Artikel 72 Rätt att överklaga

Medlemsstaterna ska se till att de beslut och åtgärder som vidtas för att följa lagar och andra författningar som har antagits i enlighet med detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 kan överklagas. Medlemsstaterna ska också se till att det går att överklaga underlåtenhet att fatta ett beslut inom sex månader från inlämnandet av en auktorisationsansökan som innehåller alla de uppgifter som krävs enligt av nationella bestämmelser om genomförande av detta direktiv.

Kapitel 2 Granskningsprocesser

Avsnitt I Intern process för bedömning av kapitalbehov

Artikel 73 Internt kapital

Instituten ska ha infört sunda, effektiva och heltäckande strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapital som till belopp, slag och fördelning enligt deras uppfattning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som de är eller kan bli exponerade för.

Dessa strategier och processer ska regelbundet ses över internt så att det kan säkerställas att de fortsätter att vara heltäckande och stå i proportion till arten och omfattningen av det berörda institutets verksamhet samt dess komplexitet.

Artikel 73 Internt kapital191

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avsnitt II Styrformer, processer och rutiner i institut

Underavsnitt 1 Allmänna principer

Artikel 74 Planer för intern styrning, återhämtning och resolution

1.Instituten ska ha en robust företagsstyrning, i vilket ingår en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, genomlysta och konsekventa ansvarskedjor, effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som institutet är eller kan bli exponerat för, tillfredsställande metoder för intern kontroll, inklusive sunda administrations- och redovisningsrutiner, samt ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering.

Den ersättningspolicy och den ersättningspraxis som avses i första stycket ska vara könsneutrala.

Direktiv (EU) 2019/878

1.192Instituten ska ha en robust företagsstyrning, i vilket ingår en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, genomlysta och konsekventa ansvarskedjor, effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som instituten är eller kan bli exponerade för, tillfredsställande metoder för intern kontroll, inklusive sunda administrations- och redovisningsrutiner och nätverks- och informationssystem som inrättas och förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554, samt ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering.

Den ersättningspolicy och den ersättningspraxis som avses i första stycket ska vara könsneutrala.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt direktiv (EU) 2022/2556 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2022/2556

1.193Instituten ska ha robusta styrformer, i vilka ingår

en tydlig organisationsstruktur med väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning,
effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som de är eller kan bli exponerade för, inbegripet ESG-risker på kort, medellång eller lång sikt,
tillfredsställande metoder för intern kontroll, inklusive sunda administrations- och redovisningsrutiner,
nätverks- och informationssystem som inrättas och förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554,
ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering, inbegripet med hänsyn till institutets riskbenägenhet när det gäller ESG-risker.

Den ersättningspolicy och den ersättningspraxis som avses i första stycket e ska vara könsneutrala.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.De styrformer, processer och metoder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska vara heltäckande och stå i proportion till karaktären, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i affärsmodellen och institutets verksamhet. De tekniska kriterier som fastställs i artiklarna 76–95 ska beaktas.

Direktiv (EU) 2019/878

3.EBA ska utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för de styrformer, processer och metoder som avses i punkt 1 i den här artikeln, med beaktande av punkt 2 i den här artikeln.

EBA ska utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, om en könsneutral ersättningspolicy för institut.

Inom två år från dagen för offentliggörandet av de riktlinjer som avses i andra stycket och på grundval av den information som samlats in av de behöriga myndigheterna ska EBA utfärda en rapport om institutens tillämpning av en könsneutral ersättningspolicy.

Direktiv (EU) 2019/878

4.har upphävts.

Direktiv (2014/59/EU)

Artikel 75 Tillsyn över ersättningspolicy

1.De behöriga myndigheterna ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med de kriterier för offentliggörande som fastställs i artikel 450.1 g, h, i och k i förordning (EU) nr 575/2013 samt den information som instituten lämnar om lönegapet mellan kvinnor och män och ska använda den informationen för att jämföra ersättningstrender och ersättningspraxis. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA.

Direktiv (EU) 2019/878

2.EBA ska utfärda riktlinjer för sund ersättningspolicy som är i överensstämmelse med principerna i artiklarna 92–95. Riktlinjerna ska beakta principerna om sund ersättningspolicy enligt kommissionens rekommendation 2009/384/EG av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn.

Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta riktlinjer om ersättningspolicy för personalkategorier som deltar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet i den mening som avses i artikel 4.1.2 i direktiv 2004/39/EG.

EBA ska använda informationen som den mottagit från behöriga myndigheter i enlighet med punkt 1 som riktmärke för ersättningstrender och praxis på unionsnivå.

3.De behöriga myndigheterna ska samla in information om antalet fysiska personer vid varje institut som erhåller en ersättning på minst 1 miljon EUR per räkenskapsår, uppdelat på ersättningsintervaller om 1 miljon EUR vardera, och deras arbetsuppgifter, vilket affärsområde det rör sig om samt ersättningens beståndsdelar såsom lön, rörlig ersättning, långsiktiga förmåner och pensionsavsättningar. Denna information ska överlämnas till EBA som ska offentliggöra den i ett gemensamt rapporteringsformat uppdelat efter hemmedlemsstat. EBA kan utarbeta riktlinjer för att underlätta tillämpningen av denna punkt och säkerställa enhetligheten hos den information som samlas in.

Underavsnitt 2 Tekniska kriterier för organisation och riskhantering

Artikel 76 Riskhantering

1.Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet godkänner och regelbundet ser över strategier och riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera de risker som instituten är eller kan bli exponerade för, bl.a. de risker som är en följd av det makroekonomiska klimat i vilket de verkar i förhållande till konjunkturcykelns olika faser.

1.194Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet godkänner och åtminstone vartannat år ser över strategier och riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera de risker som instituten är eller kan bli exponerade för, bl.a. de risker som är en följd av det makroekonomiska klimat i vilket de verkar i förhållande till konjunkturcykelns olika faser samt de risker som följer av verkningarna av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG), i dagsläget samt på kort, medellång och lång sikt.

Medlemsstaterna får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillåta att ledningsorganen för små och icke-komplexa institut vartannat år ser över de strategier och riktlinjer som avses i första stycket.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet ägnar tillräcklig tid till beaktande av riskfrågor. Ledningsorganet ska aktivt delta i och se till att tillräckliga resurser avsätts för hanteringen av alla de väsentliga risker som omfattas av detta direktiv och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 samt i värderingen av tillgångar och användningen av externa kreditbetyg och interna modeller för dessa risker. Institutet ska upprätta rapporteringsvägar till ledningsorganet som täcker alla väsentliga risker och strategier för riskhantering samt ändringar av dessa.

2.195Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet ägnar tillräcklig tid till beaktande av riskfrågor. Ledningsorganet ska aktivt delta i och se till att tillräckliga resurser avsätts för hanteringen av alla de väsentliga risker som omfattas av detta direktiv och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 samt i värderingen av tillgångar och användningen av externa kreditbetyg och interna modeller för dessa risker. Institutet ska upprätta rapporteringsvägar till ledningsorganet som täcker alla väsentliga risker och strategier för riskhantering samt ändringar av dessa.

Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet upprättar och övervakar genomförandet av särskilda planer, som inbegriper kvantifierbara mål och processer för att övervaka och hantera de finansiella risker på kort, medellång och lång sikt som följer av ESG-faktorer, inbegripet dem som uppstår till följd av processen med anpassnings- och omställningstrender inom ramen för relevanta regleringsmål och rättsakter på unions- och medlemsstatsnivå i förhållande till ESG-faktorer, särskilt målet att uppnå klimatneutralitet samt, i relevanta fall för internationellt verksamma institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.

De kvantifierbara målen och processerna för att hantera de ESG-risker som ingår i de planer som avses i andra stycket i denna punkt ska beakta de senaste rapporter och åtgärder som föreskrivs av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, särskilt när det gäller uppnåendet av unionens klimatmål. Om institutet lämnar information i ESG-frågor i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ska de planer som avses i andra stycket i denna punkt vara förenliga med de planer som avses i artiklarna 19a eller 29a i det direktivet och särskilt innehålla sådana åtgärder avseende institutets affärsmodell och affärsstrategi som är förenliga mellan de båda planerna.

Medlemsstaterna ska säkerställa en proportionerlig tillämpning av andra och tredje styckena på ledningsorgan för små och icke-komplexa institut och ange inom vilka områden ett undantag eller ett förenklat förfarande får tillämpas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Medlemsstaterna ska se till att institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet inrättar en riskkommitté som ska bestå av ledamöter i ledningsorganet som inte innehar någon verkställande funktion vid det berörda institutet. Riskkommitténs medlemmar ska ha lämpliga kunskaper och färdigheter samt lämplig sakkunskap för att till fullo förstå och kunna övervaka institutets riskstrategi och riskaptit.

Riskkommittén ska fungera som rådgivare för ledningsorganet när det gäller institutets samlade nuvarande och framtida riskaptit och riskstrategi och bistå ledningsorganet i dess övervakning av den verkställande ledningens genomförande av strategin. Ledningsorganet ska behålla det övergripande riskansvaret.

Riskkommittén ska se till att priset på skulder och tillgångar som erbjuds kunderna till fullo beaktar institutens affärsmodell och riskstrategi. Om priserna inte korrekt återspeglar riskerna i enlighet med affärsmodellen och riskstrategin ska riskkommittén förelägga ledningsorganet en åtgärdsplan.

De behöriga myndigheterna får tillåta att ett institut som inte betraktas som betydande enligt första stycket kombinerar riskkommittén med den revisionskommitté som avses i artikel 41 i direktiv 2006/43/EG. Medlemmarna i en kombinerad kommitté ska ha de kunskaper, de färdigheter och den sakkunskap som krävs för både riskkommittén och revisionskommittén.

4.Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet i sin tillsynsfunktion och riskkommittén, om en sådan har inrättats, har tillräcklig tillgång till information om institutets risksituation och, om så krävs och är lämpligt, till riskhanteringsfunktionen och till extern expertis.

Ledningsorganet i sin tillsynsfunktion och riskkommittén, om en sådan har inrättats, ska fastställa arten, mängden, formatet och frekvensen när det gäller den riskinformation som det eller den ska få ta emot. För att bistå vid upprättandet av en sund ersättningspolitik och ersättningspraxis ska riskkommittén, utan att det påverkar ersättningskommitténs uppgifter, undersöka huruvida incitamenten i ersättningssystemet tar hänsyn till risk, kapital, likviditet samt sannolikhet och tidpunkt för resultat.

4.196Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet i sin tillsynsfunktion och riskkommittén, om en sådan har inrättats, har tillräcklig tillgång till information om institutets risksituation och, om så krävs och är lämpligt, till riskhanteringsfunktionen och till extern expertis.

Ledningsorganet i sin tillsynsfunktion och riskkommittén, om en sådan har inrättats, ska fastställa arten, mängd, format och frekvens av riskinformation som det eller den ska få ta emot. För att bistå vid upprättandet av en sund ersättningspolitik och ersättningspraxis ska riskkommittén, utan att det påverkar ersättningskommitténs uppgifter, undersöka huruvida incitamenten i ersättningssystemet tar hänsyn till risker, inbegripet de risker som följer av verkningarna av ESG-faktorer, kapital, likviditet samt sannolikhet och tidpunkt för vinster.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.Medlemsstaterna ska, i enlighet med rimlighetskravet i artikel 7.2 i kommissionens direktiv 2006/73/EG, se till att instituten har en riskhanterings funktion som är oberoende av de operativa funktionerna och som har tillräcklig auktoritet och ställning samt tillräckliga resurser och möjligheter att vända sig direkt till ledningsorganet.

Medlemsstaterna ska se till att riskhanteringsfunktionen ser till att alla betydande risker identifieras, mäts och blir korrekt rapporterade. De ska se till att riskhanteringsfunktionen aktivt deltar i utarbetandet av institutets riskstrategi och i alla betydande riskhanteringsbeslut och att den kan lämna en fullständig syn på alla slags risker som gäller för institutet.

Medlemsstaterna ska vid behov se till att riskhanteringsfunktionen kan rapportera direkt till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, oberoende av den verkställande ledningen, och när så är lämpligt ta upp problem och varna ledningsorganet i situationer med särskild riskutveckling som påverkar eller kan komma att påverka institutet, utan att detta inverkar på ledningsorganets ansvar, både i dess tillsynsfunktion och/eller ledningsfunktion, i enlighet med detta direktiv och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013.

Den som leder riskhanteringsfunktionen ska vara en oberoende högre chef med särskilt ansvar för riskhanteringsfunktionen. Om institutet har en verksamhet vars art, omfattning och komplexitet inte motiverar att det finns en speciellt utsedd person, kan en annan högre befattningshavare inom institutet sköta uppdraget, förutsatt att det inte förekommer intressekonflikter.

Den som leder riskhanteringsfunktionen ska inte kunna avsättas utan att ledningsorganet i dess tillsynsfunktion godkänner detta och ska vid behov kunna vända sig direkt till ledningsorganet i dess tillsynsfunktion.

Direktiv (EU) 2019/2034

5.197Medlemsstaterna ska, i enlighet med rimlighetskravet i artikel 7.2 i kommissionens direktiv 2006/73/EG, säkerställa att instituten har interna kontrollfunktioner som är oberoende av de operativa funktionerna och som har tillräcklig auktoritet och ställning samt tillräckliga resurser och möjligheter att vända sig direkt till ledningsorganet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att

de interna kontrollfunktionerna säkerställer att alla väsentliga risker identifieras, mäts och rapporteras korrekt,
de interna kontrollfunktionerna ger en helhetsbild av alla slags risker som institutet är exponerat för,
riskhanteringsfunktionen tas i aktivt bruk vid utarbetandet av institutets riskstrategi och i alla betydande riskhanteringsbeslut och har kontroll över det faktiska genomförandet av riskstrategin,
internrevisionsfunktionen utför en oberoende översyn av det faktiska genomförandet av institutets riskstrategi,
regelefterlevnadsfunktionen bedömer och minskar risken till följd av bristande regelefterlevnad och säkerställer att institutets riskstrategi tar hänsyn till efterlevnadsrisken och att efterlevnadsrisken beaktas på lämpligt sätt i alla betydande riskhanteringsbeslut.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.198Medlemsstaterna ska säkerställa att de interna kontrollfunktionerna har direkt tillgång och kan rapportera direkt till ledningsorganet med tillsynsfunktion.

I detta syfte ska de interna kontrollfunktionerna vara oberoende av ledamöterna i ledningsorganet med ledningsfunktion och av den verkställande ledningen, och ska i synnerhet kunna ta upp problem och varna ledningsorganet i sin tillsynsfunktion när så är lämpligt eller i situationer med särskild riskutveckling som påverkar eller kan påverka institutet, utan att detta inverkar på ledningsorganets ansvar i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

De som leder de interna kontrollfunktionerna ska vara oberoende högre chefer med särskilt ansvar för riskhanteringsfunktionen, funktionen för regelefterlevnad och internrevisionsfunktionen. Om verksamhetens art, omfattning och komplexitet inte motiverar att en specifik person utses för riskhanteringsfunktionen eller regelefterlevnadsfunktionen, får en annan person i ledande befattning som utför andra uppgifter inom institutet fullgöra ansvaret för regelefterlevnads- eller riskhanteringsfunktionerna, förutsatt att det inte finns någon intressekonflikt och att den person som ansvarar för riskhanteringsfunktionen och regelefterlevnadsfunktionen

uppfyller lämplighetskriterierna och kraven på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs för de olika berörda områdena, och
har tillräckligt med tid för att utföra båda kontrollfunktionerna korrekt.

Internrevisionsfunktionen får inte kombineras med något annat av institutets affärsområden eller någon annan av institutets kontrollfunktioner.

De som leder de interna kontrollfunktionerna ska inte kunna avsättas utan att ledningsorganet i dess tillsynsfunktion godkänner detta.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 77 Interna metoder för beräkning av kapitalbaskraven

1.De behöriga myndigheterna ska uppmuntra institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet att bygga upp intern kapacitet för kreditriskbedömning och öka användningen av den internmetod som används för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk när exponeringar är betydande i absoluta termer och de samtidigt har ett stort antal betydande motparter. Denna artikel ska inte påverka uppfyllandet av kriterierna i del 3 avdelning I kapitel 3 avsnitt 1 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos institutens verksamhet, övervaka att de inte uteslutande eller slentrianmässigt förlitar sig på externa kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet.

3.De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av deras storlek och interna organisation samt arten, omfattningen och komplexiteten hos ett instituts verksamhet, uppmuntra dem att bygga upp specifik intern kapacitet för riskbedömning och öka användningen av de interna modeller som används för beräkning av kapitalbaskraven för specifik risk för skuldinstrument i handelslagret, tillsammans med interna modeller för beräkning av kapitalbaskraven för fallissemangs- och migrationsrisker när deras exponeringar för specifika risker är betydande i absoluta termer och de har ett stort antal betydande positioner i skuldinstrument från olika emittenter.

Denna artikel ska inte påverka uppfyllandet av kriterierna i del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitten 1–5 i förordning (EU) nr 575/2013.

3.199De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av deras storlek och interna organisation samt arten, omfattningen och komplexiteten hos ett instituts verksamhet, uppmuntra dem att bygga upp intern kapacitet för bedömning av marknadsrisk och öka användningen av de interna modeller som används för beräkning av kapitalbaskraven för portföljer av positioner i handelslagret, tillsammans med interna modeller för beräkning av kapitalbaskraven för fallissemangsrisker när deras exponeringar mot fallissemangsrisker är betydande i absoluta termer och de har ett stort antal betydande positioner i omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument från olika emittenter.

Denna artikel påverkar inte uppfyllandet av kriterierna i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att ytterligare definiera vad som avses med ”när exponeringar mot specifik risk är betydande i absoluta termer” i punkt 3 första stycket samt tröskelvärdena för stort antal betydande motparter eller nettopositioner i skuldinstrument från olika emittenter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.200EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att definiera vad som avses med ’när exponeringar mot fallissemangsrisker är betydande i absoluta termer’ i punkt 3 första stycket samt tröskelvärdena för stort antal betydande motparter eller positioner i omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument från olika emittenter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 78 Tillsynsmyndigheternas riktmärkning av interna metoder för beräkning av kapitalbaskraven201

Byter namn till Tillsynsmyndigheternas riktmärkning av metoder för beräkning av kapitalbaskraven den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

1.De behöriga myndigheterna ska se till att institut som tillåts använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp eller kapitalbaskrav med undantag av operativ risk, rapporterar resultaten av beräkningen av sina interna metoder för sina exponeringar eller positioner som ingår i referensportföljerna. Instituten ska med lämpliga intervaller och minst en gång om året tillhandahålla de behöriga myndigheterna resultaten av beräkningarna, tillsammans med en förklaring avseende de metoder som de bygger på.

1.202De behöriga myndigheterna ska säkerställa allt det följande:

Att institut som tillåts använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp eller kapitalbaskrav rapporterar resultaten av sina beräkningar för sina exponeringar eller positioner som ingår i referensportföljerna.
Att institut som använder den alternativa schablonmetoden enligt del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 rapporterar resultaten av sina beräkningar för sina exponeringar eller positioner som ingår i referensportföljerna, under förutsättning att storleken på institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk är lika med eller överstiger 500 miljoner EUR i enlighet med artikel 325a.1 b i den förordningen.
Att institut som tillåts använda interna metoder enligt del tre avdelning II kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, samt relevanta institut som tillämpar schablonmetoden enligt del tre avdelning II kapitel 2 i den förordningen, rapporterar resultaten av beräkningarna av de metoder som använts för att fastställa beloppet för förväntade kreditförluster för sina exponeringar eller positioner som ingår i referensportföljerna, om något av följande villkor är uppfyllt:
1. Instituten upprättar sin redovisning i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
2. Instituten utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen samt fastställandet av sin kapitalbas i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder enligt artikel 24.2 i förordning (EU) nr 575/2013.
3. Instituten utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen i överensstämmelse med redovisningsstandarderna i rådets direktiv 86/635/EEG och använder en modell för förväntad kreditförlust av samma slag som den som används i de internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

Instituten ska lämna in resultaten av de beräkningar som avses i första stycket, tillsammans med en förklaring av vilka metoder som använts för att generera dem och eventuell kvalitativ information, på begäran av EBA, som kan förklara hur dessa beräkningar har påverkat kapitalbaskraven. Dessa resultat ska lämnas in till de behöriga myndigheterna minst en gång per år. EBA får utföra en tillsynsriktmärkning vartannat år för varje metod som avses i första stycket efter att riktmärkningen genomförts fem gånger för varje enskild metod.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten tillhandahåller de behöriga myndigheterna och EBA resultaten av de beräkningar som avses i punkt 1 i enlighet med den mall som EBA har tagit fram i överensstämmelse med punkt 8. Om de behöriga myndigheterna väljer att utveckla specifika portföljer ska de göra detta i samråd med EBA och se till att instituten rapporterar resultaten av beräkningarna separat från resultaten av beräkningarna för EBA-portföljerna.

3.De behöriga myndigheterna ska på grundval av den information som instituten tillhandahållit enligt punkt 1 övervaka de olika beräkningar av riskvägda exponeringsbelopp eller i förekommande fall kapitalbaskrav, med undantag av operativ risk, för exponeringar eller transaktioner i referensportföljen som gjorts i enlighet med dessa instituts interna metoder. De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året göra en bedömning av dessa metoders kvalitet, med särskild hänsyn till följande:

De metoder som uppvisar betydande skillnader i kapitalbaskraven för samma exponering.
De metoder där det finns särskilt stora eller små skillnader, och också om det föreligger betydande och systematiska underskattningar av kapitalbaskraven.

EBA ska ta fram en rapport för att bistå de behöriga myndigheterna vid bedömningen av de interna metodernas kvalitet på grundval av den information som avses i punkt 2.

3.203De behöriga myndigheterna ska på grundval av den information som instituten tillhandahållit i enlighet med punkt 1 övervaka de olika beräkningar av riskvägda exponeringsbelopp eller i förekommande fall kapitalbaskrav för exponeringar eller transaktioner i referensportföljen som gjorts i enlighet med dessa instituts metoder. De behöriga myndigheterna ska med åtminstone de intervall som gäller för den EBA-riktmärkning som avses i punkt 1 andra stycket göra en bedömning av dessa metoders kvalitet, med särskild hänsyn till följande:

De metoder som uppvisar betydande skillnader i kapitalbaskraven för samma exponering.
De metoder där det finns särskilt stor eller liten variabilitet, och också om det föreligger betydande och systematiska underskattningar av kapitalbaskraven.

EBA ska ta fram en rapport för att bistå de behöriga myndigheterna vid bedömningen av metodernas kvalitet på grundval av den information som avses i punkt 2.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Om vissa institut avviker mycket från majoriteten eller om det råder minimal enhetlighet i metoderna som leder till stora variationer i resultaten, ska de behöriga myndigheterna undersöka orsakerna till detta och vidta korrigerande åtgärder, om det klart kan fastställas att ett instituts metoder leder till en underskattning av kapitalbaskraven som inte kan tillskrivas skillnader i exponeringarnas eller positionernas underliggande risker.

5.De behöriga myndigheterna ska se till att deras beslut om lämpligheten av de korrigerande åtgärderna enligt punkt 4 respekterar principen att sådana åtgärder måste upprätthålla målen i en intern metod och därför inte

leder till en standardisering eller prioriterade metoder,
skapar felaktiga incitament, eller
ger upphov till flockbeteende.

5.204De behöriga myndigheterna ska säkerställa att deras beslut om lämpligheten av de korrigerande åtgärderna enligt punkt 4 respekterar principen att sådana åtgärder måste upprätthålla målen i metoderna inom ramen för denna artikel och därför inte

leder till en standardisering eller prioriterade metoder,
skapar felaktiga incitament, eller
ger upphov till flockbeteende.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.EBA får utfärda riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om den anser att sådana behövs på basis av de uppgifter och bedömningar som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln för att förbättra tillsynsmetoderna eller institutens praxis när det gäller interna metoder.

6.205EBA får utfärda riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om den anser att sådana behövs på basis av de uppgifter och bedömningar som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln för att förbättra tillsynsmetoderna eller institutens praxis när det gäller metoderna inom ramen för tillsynsmyndigheternas riktmärkning.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

förfaranden för utbyte av bedömningar i enlighet med punkt 3 mellan de behöriga myndigheterna och med EBA,
standarder för de behöriga myndigheternas bedömningar enligt punkt 3.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att ange

den mall, de definitioner och de it-lösningarna som ska tillämpas i unionen för den rapportering som avses i punkt 2,
den referensportfölj eller de referensportföljer som avses i punkt 1.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.206EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att ange

den mall, de definitioner och de it-lösningarna som ska tillämpas i unionen för den rapportering som avses i punkt 2,
den referensportfölj eller de referensportföljer som avses i punkt 1.
den förteckning över relevanta institut som avses i punkt 1 c.

Vid tillämpning av led c ska EBA, när myndigheten upprättar förteckningen över relevanta institut, ta hänsyn till proportionalitetsprincipen.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.Kommissionen ska senast den 1 april 2015 och efter samråd med EBA lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur riktmärkningen av de interna metoderna fungerar, inbegripet deras tillämpningsområde. Vid behov ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 79 Kreditrisk och motpartsrisk

De behöriga myndigheterna ska säkerställa att

kreditgivningen är baserad på sunda och väldefinierade kriterier och att processen för att godkänna, ändra, förnya och återfinansiera krediter är klart fastställd,
instituten har interna metoder som gör att de kan bedöma kreditrisken för exponeringar för enskilda gäldenärer, säkerheter och värdepapperiseringspositioner såväl som kreditrisken på portföljnivå; De interna metoderna får framför allt inte uteslutande eller slentrianmässigt utgå från externa kreditbetyg; I fall där kapitalbaskraven baserar sig på värdering som görs av ett externt kreditvärderingsinstitut eller baserar sig på det faktum att en exponering inte har värderats, ska detta inte innebära att instituten inte behöver beakta annan relevant information för att fastställa tilldelningen av internt kapital,
den löpande förvaltningen och övervakningen av de olika kreditriskbärande portföljerna och exponeringarna för institutet, inklusive för identifiering och hantering av problemkrediter och genomförande av behövliga värderegleringar och avsättningar, bedrivs genom effektiva system,
kreditportföljerna har en lämplig diversifiering med hänsyn till kreditinstitutets målmarknader och övergripande kreditstrategi.

Artikel 79 Kreditrisk och motpartsrisk207

De behöriga myndigheterna ska säkerställa att

kreditgivningen är baserad på sunda och väldefinierade kriterier och att processen för att godkänna, ändra, förnya och återfinansiera krediter är klart fastställd,
instituten har interna metoder som gör att de kan bedöma kreditrisken för exponeringar för enskilda gäldenärer, säkerheter och värdepapperiseringspositioner såväl som kreditrisken på portföljnivå; De interna metoderna får framför allt inte uteslutande eller slentrianmässigt utgå från externa kreditbetyg; I fall där kapitalbaskraven baserar sig på värdering som görs av ett externt kreditvärderingsinstitut eller baserar sig på det faktum att en exponering inte har värderats, ska detta inte innebära att instituten inte behöver beakta annan relevant information för att fastställa tilldelningen av internt kapital,
den löpande förvaltningen och övervakningen av de olika kreditriskbärande portföljerna och exponeringarna för institutet, inklusive för identifiering och hantering av problemkrediter och genomförande av behövliga värderegleringar och avsättningar, bedrivs genom effektiva system,
kreditportföljerna har en lämplig diversifiering med hänsyn till kreditinstitutets målmarknader och övergripande kreditstrategi,
instituten utför en förhandsbedömning av alla exponeringar mot kryptotillgångar som de avser att ingå och av lämpligheten i befintliga processer och förfaranden för att hantera motpartsrisker, och rapporterar om dessa bedömningar till sin behöriga myndighet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 80 Kvarstående risk

De behöriga myndigheterna ska se till att risken för att kreditinstitutets godkända kreditriskreducerande tekniker visar sig vara mindre effektiva än förväntat åtgärdas och kontrolleras genom bland annat skriftliga riktlinjer och förfaranden.

Artikel 81 Koncentrationsrisk

De behöriga myndigheterna ska se till att koncentrationsrisker som uppstår till följd av exponering mot varje motpart, inklusive centrala motparter, grupper av motparter med inbördes anknytning och motparter inom samma ekonomiska sektor, geografiska region eller samma verksamhet eller råvara samt tillämpning av metoder för kreditriskreducering, särskilt inklusive risker i samband med stora indirekta kreditexponeringar såsom en enda emittent av säkerheter, åtgärdas och kontrolleras, inklusive genom skriftliga riktlinjer och förfaranden.

Artikel 81 Koncentrationsrisk208

De behöriga myndigheterna ska säkerställa att koncentrationsrisker som uppstår till följd av exponering mot varje motpart, inklusive centrala motparter, grupper av motparter med inbördes anknytning och motparter inom samma ekonomiska sektor, geografiska region eller samma verksamhet eller råvara samt tillämpning av metoder för kreditriskreducering, särskilt inklusive risker i samband med stora indirekta kreditexponeringar såsom en enda emittent av säkerheter, åtgärdas och kontrolleras, inklusive genom skriftliga riktlinjer och förfaranden. För kryptotillgångar utan en identifierbar utgivare ska koncentrationsrisken beaktas vad beträffar exponeringen mot kryptotillgångar med liknande egenskaper.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 82 Värdepapperiseringsrisk

1.De behöriga myndigheterna ska se till att risker som uppkommer till följd av värdepapperiseringstransaktioner där kreditinstituten är investerare, originator eller medverkande institut, inbegripet anseenderisker som kan uppstå i förbindelse med komplexa strukturer och produkter, utvärderas och åtgärdas genom lämpliga strategier och förfaranden för att säkerställa att transaktionens ekonomiska innehåll avspeglas fullständigt i riskbedömningen och ledningens beslut.

2.De behöriga myndigheterna ska se till att likviditetsplaner för att åtgärda effekterna av både planerad och förtida amortering finns vid de kreditinstitut som genomför rullande värdepapperisering med bestämmelser om förtida amortering.

Artikel 83 Marknadsrisk

1.De behöriga myndigheterna ska se till att riktlinjer och processer införs för identifiering, mätning och hantering av alla väsentliga källor till och effekter av marknadsrisker.

2.När en kort position förfaller före en lång position ska de behöriga myndigheterna se till att instituten också vidtar åtgärder mot risken för likviditetsbrist.

3.Det interna kapitalet ska vara tillräckligt för betydande marknadsrisker som inte är föremål för ett kapitalbaskrav.

Institut som vid beräkning av kapitalbaskraven för positionsrisk enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 har nettat sina positioner i en eller flera av de aktieslag som utgör en aktieindextermin mot en eller flera positioner i aktieindexterminen eller andra aktieindexprodukter, ska ha tillräckligt internt kapital för att täcka basrisken för förluster orsakade av att terminernas eller andra produkters värde inte varierar på precis samma sätt som de ingående aktierna, och instituten ska också ha sådant tillräckligt internt kapital när de har motstående positioner i aktieindexterminer som inte är identiska med avseende på förfallotidpunkt eller sammansättning eller bådadera.

När institut använder behandlingen enligt artikel 345 i förordning (EU) nr 575/2013 ska de se till att de har tillräckligt internt kapital mot risken för förluster som finns mellan tidpunkten för det ursprungliga åtagandet och följande arbetsdag.

4.209De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten utför en förhandsbedömning av alla exponeringar mot kryptotillgångar som de avser att ingå och av lämpligheten i befintliga processer och förfaranden för att hantera marknadsrisker, och rapporterar om dessa bedömningar till sin behöriga myndighet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 84 Ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret

1.Behöriga myndigheter ska säkerställa att instituten genomför interna system och använder en schablonmetod eller en förenklad schablonmetod för att identifiera, utvärdera, hantera och reducera risker från potentiella ränteförändringar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Behöriga myndigheter ska säkerställa att instituten genomför system för att bedöma och övervaka risker från potentiella förändringar i kreditspreadar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret.

Direktiv (EU) 2019/878

3.En behörig myndighet får kräva att ett institut använder den schablonmetod som avses i punkt 1 när de interna system som genomförts av det institutet för att utvärdera de risker som avses i den punkten inte är tillfredsställande.

Direktiv (EU) 2019/878

4.En behörig myndighet får kräva att ett litet och icke-komplext institut enligt definitionen i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013 använder schablonmetoden om den anser att den förenklade schablonmetoden inte är lämplig för att fånga upp ränterisker som följer av institutets verksamhet utanför handelslagret.

Direktiv (EU) 2019/878

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att, vid tillämpningen av denna artikel, specificera den schablonmetod som instituten får använda för att utvärdera de risker som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet en förenklad schablonmetod för små och icke-komplexa institut enligt definitionen i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013 som är minst lika konservativ som schablonmetoden.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Direktiv (EU) 2019/878

6.EBA ska utfärda riktlinjer som specificerar kriterier för följande:

Utvärdering genom ett instituts interna system av de risker som avses i punkt 1.
Institutens identifiering, hantering och reducering av de risker som avses i punkt 1.
Institutens bedömning och övervakning av de risker som avses i punkt 2.
Avgörande av vilka av institutens interna system som inte är tillfredsställande för syftet i punkt 1 enligt vad som anges i punkt 3.

EBA ska utfärda dessa riktlinjer senast den 28 juni 2020.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 85 Operativ risk

1.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten tillämpar riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera exponeringarna för operativa risker, även i fråga om modellrisk och risker som följer av utkontraktering, och för att täcka extrema händelser med stor inverkan på institutets verksamhet. Instituten ska ange vad som utgör operativ risk vid tillämpningen av dessa riktlinjer och processer.

Direktiv (EU) 2019/878

1.210De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten tillämpar riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera exponeringar för operativa risker, även i fråga om risker som följer av utkontrakteringsavtal samt direkta eller indirekta exponeringar mot kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, och för att täcka extrema händelser med stor inverkan på institutets verksamhet. Instituten ska ange vad som utgör operativ risk vid tillämpningen av dessa riktlinjer och processer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.De behöriga myndigheterna ska se till att det finns beredskaps- och affärskontinuitetsplaner för att säkerställa ett kreditinstituts förmåga att fortlöpande bedriva sin verksamhet och begränsa förlusterna vid en allvarlig störning i verksamheten.

2.211De behöriga myndigheterna ska se till att instituten har lämpliga beredskaps- och kontinuitetspolicyer och -planer, inbegripet IKT-kontinuitetspolicyer och -planer samt IKT-relaterade åtgärds- och återställningsplaner för den teknik som de använder för meddelande av information, och att de planerna inrättas, förvaltas och testas i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2022/2554, så att instituten kan fortsätta att bedriva sin verksamhet vid en allvarlig störning i verksamheten och begränsa de förluster som orsakas till följd av sådan störning.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt direktiv (EU) 2022/2556 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2022/2556

Artikel 86 Likviditetsrisk

1.De behöriga myndigheterna ska se till att det finns robusta strategier, riktlinjer, processer och system för identifiering, mätning, hantering och övervakning av likviditetsrisker över lämpliga tidsspann, inklusive intradag, för att säkerställa att instituten håller likviditetsbuffertar på adekvat nivå. Dessa strategier, riktlinjer, processer och system ska anpassas efter olika affärsområden, valutor, filialer och juridiska personer och de ska omfatta adekvata mekanismer för allokering av likviditetskostnader, vinster och risker.

2.De strategier, riktlinjer, processer och system som avses i punkt 1 ska vara proportionella i förhållande till institutets komplexitet, riskprofil och verksamhet och den risktolerans som fastställts av ledningsorganet, och återspegla institutets betydelse i varje medlemsstat där det bedriver verksamhet. Instituten ska underrätta samtliga berörda affärsområden om risktoleransen.

3.De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos deras verksamhet, se till att instituten har likviditetsriskprofiler som är förenliga med och inte går utöver vad som krävs för ett välfungerande och robust system.

De behöriga myndigheterna ska övervaka utvecklingen när det gäller likviditetsriskprofiler, till exempel produktdesign och volymer, riskhantering, finansieringspolitik och finansieringskoncentration.

De behöriga myndigheterna ska vidta effektiva åtgärder om den utveckling som avses i andra stycket kan leda till instabilitet inom enskilda institut eller hela systemet.

De behöriga myndigheterna ska informera EBA om alla åtgärder som vidtagits i enlighet med tredje stycket.

EBA ska, när det är lämpligt, utfärda rekommendationer i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010.

4.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten tar fram metoder för identifiering, mätning, hantering och övervakning av finansieringspositioner. Dessa metoder ska omfatta nuvarande och förväntade väsentliga kassaflöden i och från tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen inklusive ansvarsförbindelser och den eventuella effekten på anseenderisken.

5.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten skiljer mellan tillgångar som är pantsatta och icke-pantsatta tillgångar som är ständigt tillgängliga, framför allt i krissituationer. De ska också se till att instituten tar hänsyn till den juridiska person där tillgångarna ligger, det land där tillgångarna enligt lag är registrerade antingen i ett register eller på ett konto samt deras godtagbarhet, och de ska övervaka hur tillgångarna snabbt kan mobiliseras.

6.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten också beaktar de befintliga juridiska, tillsynsmässiga och operativa begränsningarna för potentiella överföringar av likviditet och ickepantsatta tillgångar mellan olika enheter, såväl inom som utom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

7.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten beaktar olika verktyg för likviditetsriskreducering, inbegripet system med gränsvärden och likviditetsbuffertar för att kunna motstå ett brett urval olika stresshändelser, och en tillräckligt diversifierad finansieringsstruktur och tillgång till finansieringskällor. Dessa arrangemang ska granskas regelbundet.

8.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten beaktar alternativa scenarier för likviditetspositioner och riskreducering och ser över de antaganden som ligger bakom beslut gällande finansieringspositionen åtminstone en gång om året. I dessa syften ska alternativa scenarier särskilt beakta poster utanför balansräkningen och andra ansvarsförbindelser, inklusive sådana som avser specialföretag för värdepapperisering eller andra specialföretag som avses i förordning (EU) nr 575/2013, gentemot vilka institutet agerar som medverkande institut eller tillhandahåller ett väsentligt likviditetsstöd.

9.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten beaktar den potentiella effekten av institutspecifika, marknadsomfattande och kombinerade alternativa scenarier. Olika tidsperioder och olika grader av stressförhållanden ska beaktas.

10.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten justerar sina strategier, interna riktlinjer och gränsvärden för likviditetsrisker och utarbetar effektiva krisplaner med beaktande av resultatet av de alternativa scenarier som avses i punkt 8.

11.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten har likviditetsåterställningsplaner med tillbörliga strategier och lämpliga genomförandeåtgärder som kan sättas in vid eventuella likviditetsbortfall, även för filialer som är etablerade i en annan medlemsstat. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att dessa planer testas av instituten åtminstone en gång om året, uppdateras på grundval av resultatet av de alternativa scenarier som avses i punkt 8 och rapporteras till och godkänns av personer i ledande befattning så att motsvarande justeringar kan göras av interna riktlinjer och processer. Instituten ska vidta de nödvändiga operativa åtgärderna på förhand för att säkerställa att likviditetsåterställningsplanerna kan genomföras omedelbart. Sådana operativa steg ska inbegripa innehav av säkerheter som är omedelbart tillgängliga för centralbanksfinansiering. I detta ingår att vid behov hålla säkerheter i en annan medlemsstats valuta eller valutan i ett tredjeland som institutet har exponering mot och, när det är operativt nödvändigt, inom en värdmedlemsstats territorium eller ett tredjelands territorium vars valuta institutet har exponering mot.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 87 Risk för alltför låg bruttosoliditet

1.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten har riktlinjer och processer för identifiering, hantering och övervakning av risken för alltför låg bruttosoliditet. Som mått för att bedöma om det föreligger en alltför låg bruttosoliditet ska bland annat användas den bruttosoliditet som fastställts i enlighet med artikel 429 i förordning (EU) nr 575/2013 och obalanser mellan tillgångar och skulder.

2.De behöriga myndigheterna ska se till att instituten hanterar risken för en alltför låg bruttosoliditet genom försiktighetstänkande där tillbörlig hänsyn tas till potentiella ökningar av risken för alltför låg bruttosoliditet orsakad av minskningar av institutets kapitalbas genom förväntade eller inträffade förluster, beroende på de tillämpliga redovisningsreglerna. För detta ska instituten kunna klara av en rad olika stresshändelser som rör risken för alltför låg bruttosoliditet.

Artikel 87a Risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

1.212De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten som en del av sina styrformer, inbegripet ramen för riskhantering enligt kraven i artikel 74.1, har robusta strategier, riktlinjer, processer och system för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker på kort, medellång och lång sikt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.213De strategier, riktlinjer, processer och system som avses i punkt 1 ska stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos ESG-riskerna för affärsmodellen och tillämpningsområdet för institutets verksamhet och ha ett kort och medellångt tidsperspektiv och ett långt tidsperspektiv på minst tio år.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.214De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten testar sin motståndskraft mot långsiktiga negativa effekter av ESG-faktorer, både i ett grundscenario och i ett negativt scenario, inom en fastställd tidsram, med början med klimatrelaterade faktorer. För sådan testning av motståndskraften ska de behöriga myndigheterna säkerställa att instituten tar med ett antal ESG-scenarier som speglar potentiella effekter av miljömässiga och sociala förändringar och därtill relaterad offentlig politik på företagsklimatet på lång sikt. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten under förfarandet för testning av motståndskraften använder trovärdiga scenarier som bygger på scenarier som utarbetats av internationella organisationer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.215De behöriga myndigheterna ska bedöma och övervaka utvecklingen av institutens praxis vad gäller deras ESG-strategier och riskhantering, inklusive de planer som innefattar kvantifierbara mål och processer för att övervaka och hantera de ESG-risker som uppstår på kort, medellång och lång sikt som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till institutens hållbarhetsrelaterade produktutbud, deras riktlinjer för finansieringen av omställningen, tillhörande riktlinjer för låneutgivning samt ESG-relaterade mål och gränser. De behöriga myndigheterna ska bedöma dessa planers stabilitet inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen.

Där så är relevant får de behöriga myndigheterna för den bedömning som avses i första stycket samarbeta med myndigheter eller offentliga organ som ansvarar för tillsyn avseende klimatförändringar och miljö.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.216Senast den 10 januari 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera följande:

Minimistandarderna och referensmetoderna för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker.
Innehållet i de planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2, vilka ska omfatta särskilda tidslinjer och kvantifierbara mål och milstolpar för att övervaka och hantera de finansiella risker som uppstår från ESG-faktorer, inbegripet dem som uppstår till följd av processen med anpassning och omställningstrender i samband med unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmässiga mål och rättsakter i förhållande till ESG-faktorer, i synnerhet målet att nå klimatneutralitet, samt, i relevanta fall för internationellt aktiva institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.
Kvalitativa och kvantitativa kriterier för att bedöma hur ESG-riskerna påverkar institutens riskprofil och solvens på kort, medellång och lång sikt.
Kriterier för att upprätta de scenarier som avses i punkt 3, inbegripet de parametrar och antaganden som ska användas i varje scenario, specifik risk och tidshorisont.

I förekommande fall ska de metoder och antaganden som underbygger de mål, åtaganden och strategiska beslut som lämnas ut i de planer som avses i artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU, eller andra relevanta ramar för offentliggörande och tillbörlig aktsamhet, vara samstämmiga med de kriterier, metoder och mål som avses i första stycket i denna punkt och även med antagandena och åtagandena i dessa planer.

EBA ska regelbundet uppdatera de riktlinjer som avses i första stycket så att de återspeglar de framsteg som görs vid mätningen och hanteringen av ESG-risker såväl som utvecklingen av regleringsmål för hållbarhet i unionen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Underavsnitt 3 Styrning

Artikel 88 Styrningsformer

1.Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet definierar, övervakar och är ansvarigt för genomförandet av de styrningsformer som ska säkerställa en effektiv och ansvarsfull ledning av ett institut, i vilket ingår åtskillnad av arbetsuppgifter inom organisationen och förebyggande av intressekonflikter.

Dessa styrningsformer ska vara förenliga med följande principer:

Ledningsorganet måste ha det övergripande ansvaret för institutet och godkänna och övervaka genomförandet av institutets strategiska mål, riskstrategi och interna styrning.
Ledningsorganet måste säkerställa integriteten hos systemen för redovisning och finansiell rapportering, inbegripet finansiella och operativa kontroller, efterlevnad av lagstiftningen och relevanta standarder.
Ledningsorganet måste övervaka processerna för informationsgivning och kommunikation.
Ledningsorganet måste ansvara för en effektiv övervakning av den verkställande ledningen.
Ordföranden i ledningsorganet i sin tillsynsfunktion avseende ett institut, får inte samtidigt vara verkställande direktör i samma institut, om inte detta har motiverats av institutet och godkänts av de behöriga myndigheterna.

Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet övervakar och periodiskt utvärderar effektiviteten hos institutets styrningssystem och vidtar lämpliga åtgärder för att ta itu med eventuella brister.

Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter om lån till medlemmar i ledningsorganet och till deras närstående parter dokumenteras korrekt och på begäran görs tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

I denna artikel avses med termen närstående part

make, registrerad partner i enlighet med nationell rätt, barn eller förälder till en medlem i ledningsorganet,
kommersiell enhet i vilken en medlem i ledningsorganet eller dennes nära familjemedlem som avses i led a har ett kvalificerat innehav på minst 10 % av kapitalet eller rösträtterna i den enheten, eller i vilken dessa personer kan utöva ett betydande inflytande, eller i vilken dessa personer innehar ledande befattningar eller är medlemmar i ledningsorganet.

Direktiv (EU) 2019/878

1.217Medlemsstaterna ska se till att ledningsorganet definierar, övervakar och är ansvarigt för genomförandet av de styrningsformer som ska säkerställa en effektiv och ansvarsfull ledning av ett institut, i vilket ingår åtskillnad av arbetsuppgifter inom organisationen och förebyggande av intressekonflikter.

Dessa styrningsformer ska vara förenliga med följande principer:

Ledningsorganet måste ha det övergripande ansvaret för institutet och godkänna och övervaka genomförandet av institutets strategiska mål, riskstrategi och interna styrning.
Ledningsorganet måste säkerställa integriteten hos systemen för redovisning och finansiell rapportering, inbegripet finansiella och operativa kontroller, efterlevnad av lagstiftningen och relevanta standarder.
Ledningsorganet måste övervaka processerna för informationsgivning och kommunikation.
Ledningsorganet måste ansvara för en effektiv övervakning av den verkställande ledningen.
Ordföranden i ledningsorganet i sin tillsynsfunktion avseende ett institut får inte samtidigt vara verkställande direktör i samma institut.

I denna artikel avses med termen närstående part

make, registrerad partner i enlighet med nationell rätt, barn eller förälder till en medlem i ledningsorganet,
kommersiell enhet i vilken en medlem i ledningsorganet eller dennes nära familjemedlem som avses i led a har ett kvalificerat innehav på minst 10 % av kapitalet eller rösträtterna i den enheten, eller i vilken dessa personer kan utöva ett betydande inflytande, eller i vilken dessa personer innehar ledande befattningar eller är medlemmar i ledningsorganet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Medlemsstaterna ska se till att institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet inrättar en nomineringskommitté som består av ledamöter i ledningsorganet som inte innehar någon verkställande funktion vid det berörda institutet.

Nomineringskommittén ska

hitta och för godkännande av ledningsorganet eller bolagsstämman rekommendera kandidater för lediga platser i ledningsorganet, bedöma den samlade kompetens, kunskap, mångfald och erfarenhet som finns i ledningsorganet och utarbeta en beskrivning av de uppgifter som den lediga posten innefattar och den kompetens som krävs samt bedöma den förväntade tidsinsatsen,
Därutöver ska nomineringskommittén besluta om målet för representation av det underrepresenterade könet i ledningsorganet och utarbeta en policy för hur antalet personer med det underrepresenterade könet i ledningsorganet kan ökas så att målet uppnås; Målet, policyn och dess genomförande ska offentliggöras i enlighet med artikel 435.2 c i förordning (EU) nr 575/2013,
regelbundet och minst en gång per år utvärdera ledningsorganets storlek, sammansättning och prestation och ge ledningsorganet rekommendationer till ändringar,
regelbundet och minst en gång per år utvärdera kunskaper, färdigheter och erfarenheter hos enskilda ledamöter i ledningsorganet och hos ledningsorganet som helhet, och rapportera detta till ledningsorganet,
regelbundet granska ledningsorganets policy för val och utnämning till den verkställande ledningen och lämna rekommendationer till ledningsorganet.

I sitt arbete ska nomineringskommittén i största möjliga utsträckning och fortlöpande beakta behovet av att se till att ledningsorganets beslutsfattande inte domineras av en person eller en liten grupp personer på ett sätt som kan skada institutets övergripande intressen.

Nomineringskommittén ska ha rätt att använda alla slags resurser som den bedömer vara lämpliga, inklusive extern rådgivning, och ska få lämplig finansiering för detta ändamål.

När ledningsorganet enligt nationell rätt inte har behörighet att välja och utnämna sina ledamöter, ska denna punkt inte vara tillämplig.

3.218Utan att det påverkar ledningsorganets övergripande kollektiva ansvar ska medlemsstaterna säkerställa att instituten utarbetar, upprätthåller och uppdaterar individuella redogörelser som anger roller och åligganden för samtliga ledamöter i ledningsorganet i dess ledningsfunktion, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner tillsammans med en kartläggning av åliggandena, inklusive uppgifter om rapporteringsvägar, om ansvarsfördelning och om de personer som deltar i de styrformer som avses i artikel 74.1 och deras åligganden.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de enskilda redogörelserna för åligganden och kartläggningen av åligganden alltid finns tillgängliga och meddelas de behöriga myndigheterna i god tid och på begäran, inbegripet för att erhålla auktorisation enligt artikel 8.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 89 Rapportering per land

1.Från och med den 1 januari 2015 ska medlemsstaterna kräva att varje institut årligen, för varje medlemsstat och tredjeland där det är etablerat, och för räkenskapsåret offentliggör följande information på gruppnivå:

Namn, verksamhetens art och geografiskt område.
Omsättning.
Antal anställda i heltidsekvivalenter.
Resultat före skatt.
Skatt på resultatet.
Statliga subventioner.

2.Utan hinder av punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att instituten för första gången den 1 juli 2014 offentliggör den information som avses i punkt 1 a, b och c.

3.Senast den 1 juli 2014 ska alla globala systemviktiga institut som godkänts inom unionen, som fastställts internationellt, överlämna den information som avses i punkt 1 d, e och f till kommissionen på konfidentiell basis. Kommissionen ska, efter samråd med EBA, Eiopa och Esma, beroende på vad som är lämpligt, göra en allmän bedömning av potentiella negativa ekonomiska effekter av offentliggörandet av denna typ av information, inklusive påverkan på konkurrenskraften, investeringar, kreditmöjligheter och det finansiella systemets stabilitet. Kommissionen ska överlämna sin rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2014.

Om kommissionens rapport påvisar större negativa effekter ska kommissionen överväga att lägga fram lämpliga lagstiftningsförlag om en ändring av kraven på offentliggörande enligt punkt 1 och får, i enlighet med artikel 145 h, besluta att ge uppskov med dessa krav. Kommissionen ska se över om det är nödvändigt att förlänga detta uppskov varje år.

4.Den information som avses i punkt 1 ska granskas i enlighet med direktiv 2006/43/EG och ska om möjligt offentliggöras som en bilaga till årsredovisningen eller i tillämpliga fall till de konsoliderade räkenskaperna för den berörda institutionen.

5.I den mån framtida lagstiftningsakter i unionen om krav på offentliggörande som går utöver vad som anges i denna artikel, ska denna artikel inte längre vara tillämplig och ska i enlighet därmed utgå.

6.Kommissionen ska senast den 1 januari 2021, efter samråd med EBA, Eiopa och Esma, kontrollera huruvida den information som avses i punkt 1 a–f fortfarande är lämplig, samtidigt som hänsyn tas till tidigare konsekvensbedömningar, internationella avtal och utvecklingen på lagstiftningsområdet i unionen, och huruvida ytterligare relevanta informationskrav kan läggas till i punkt 1.

Kommissionen ska senast den 30 juni 2021, på grundval av samråd med EBA, Eiopa och Esma, rapportera till Europaparlamentet och rådet om den bedömning som avses i denna punkt och vid behov överlämna ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 90 Offentliggörande av avkastning på tillgångar

Instituten ska i sin årsrapport bland nyckelindikatorerna offentliggöra sin avkastning på tillgångar, uträknad som nettovinsten dividerad med den totala balansräkningen.

Artikel 91 Ledningsorganet219

Byter namn till Ledningsorgan och lämplighetsbedömning den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

1.Institut, finansiella holdingbolag och blandade finansiella holdingbolag, ska ha det främsta ansvaret för att säkerställa att ledamöter i ledningsorganet alltid har ett tillräckligt gott anseende och tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina plikter. Ledamöter i ledningsorganet ska i synnerhet uppfylla de krav som anges i punkterna 2–8.

Om en ledamot i ledningsorganet inte uppfyller de krav som anges i denna punkt ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att avsätta denna ledamot från ledningsorganet. De behöriga myndigheterna ska i synnerhet kontrollera huruvida de krav som anges i denna punkt fortfarande är uppfyllda, om de har rimlig anledning att misstänka att institutet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, eller att det finns en ökad risk för detta.

Direktiv (EU) 2019/878

1.220Institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som godkänts i enlighet med artikel 21a.1 (enheterna) ska ha huvudansvaret för att säkerställa att ledamöter i ledningsorganet alltid har tillräckligt gott anseende, att de agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande och att de har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna fullgöra sina åligganden och uppfylla kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i den här artikeln, utom när det gäller tillfälliga förvaltare som utsetts av behöriga myndigheter enligt artikel 29.1 i direktiv 2014/59/EU och särskilda förvaltare som utsetts av behöriga myndigheter enligt artikel 35.1 i det direktivet. Avsaknad av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott ska inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på agerande med ärlighet och integritet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1a.221Enheterna ska säkerställa att ledamöterna i ledningsorganet alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 och ska bedöma lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet med beaktande av förväntningarna vad gäller tillsyn innan dessa tillträder sina befattningar och därefter regelbundet, som fastställs i tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och den interna policyn för lämplighet.

Om majoriteten av ledamöterna i ledningsorganet ska bytas ut mot nyutsedda ledamöter samtidigt och tillämpningen av första stycket skulle leda till en situation där lämplighetsbedömningen av de tillträdande ledamöterna skulle göras av de avgående ledamöterna får medlemsstaterna tillåta att bedömningen sker efter det att de nyutsedda ledamöterna har tillträtt sina befattningar. När enheten lämnar in ansökan till den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1f ska den också bekräfta om så är fallet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1b.222Om enheterna, på grundval av den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 1a, konstaterar att den berörda ledamoten eller den blivande ledamoten inte uppfyller de kriterier och krav som anges i punkt 1 ska enheterna

säkerställa att den blivande ledamoten inte tillträder den aktuella befattningen om den bedömningen slutförs innan den blivande ledamoten tillträder befattningen i fråga,
i god tid avsätta en sådan ledamot från ledningsorganet, eller
i god tid vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att en sådan ledamot är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1c.223Enheterna ska säkerställa att informationen om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet hålls uppdaterad. Enheterna ska på begäran lämna denna information till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1d.224Medlemsstaterna ska åtminstone säkerställa att den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål mottar en lämplighetsansökan så snart det finns en tydlig avsikt att utse en ledamot i ledningsorganet i dess ledningsfunktion eller en ordförande för ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, och under alla omständigheter senast 30 arbetsdagar innan de blivande ledamöterna tillträder sina befattningar, för åtminstone följande enheter:

Moderinstitut inom EU som definieras som stora institut.
Moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom när de är underställda ett centralt organ.
Centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn över stora institut som är dem underställda.
Fristående institut i unionen som definieras som stora institut.
Stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i förordning (EU) nr 575/2013.
Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora institut inom sin grupp, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1e.225Den lämplighetsansökan som avses i punkt 1d ska åtföljas av

ett frågeformulär för lämplighetsbedömning och en meritförteckning,
den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 1a, såvida inte punkt andra stycket i den punkten är tillämplig,
brottsregister, så snart de blir tillgängliga,
andra handlingar som krävs enligt nationell rätt, så snart de blir tillgängliga,
andra eventuella handlingar som förtecknas av den behöriga myndigheten, så snart de blir tillgängliga, och
uppgift om datum för utnämningen och det datum då uppdraget faktiskt kommer att börja utövas.

Enheterna ska lämna lämplighetsansökan och de medföljande dokumenten till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

Om en behörig myndighet inte har tillräcklig information för att kunna genomföra lämplighetsbedömningen på grundval av de poster som anges i första stycket i denna punkt får den kräva att den blivande ledamoten inte tillträder sin befattning innan den begärda informationen har lämnats, såvida inte den behöriga myndigheten är övertygad om att det inte är möjligt att lämna sådan information.

Om den behöriga myndigheten hyser farhågor om huruvida den blivande ledamoten uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i denna artikel ska den inleda en fördjupad dialog med institutet för att komma tillrätta med de identifierade farhågorna i syfte att säkerställa att den blivande ledamoten är eller blir lämplig när han eller hon tillträder sin befattning.

EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera hur den fördjupade dialogen för att komma tillrätta med farhågor om lämplighet ska genomföras.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1f.226Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna bedömer om ledamöterna i ledningsorganet alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6. Enheterna ska lämna lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten tillsammans med annan information som är nödvändig för att bedöma lämpligheten hos ledamöterna i deras ledningsorgan genom metoder som fastställs av den behöriga myndigheten.

De behöriga myndigheterna får begära ytterligare information eller dokumentation, inbegripet intervjuer eller utfrågningar.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1g.227De behöriga myndigheterna ska i synnerhet kontrollera huruvida kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i denna artikel fortfarande är uppfyllda om det finns rimliga skäl att misstänka att enheten har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller försök till detta, eller att det finns en ökad risk för detta.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1h.228Om ledamöterna i ledningsorganet inte alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att

vid förhandsbedömning förhindra att sådana ledamöter ingår i, eller avsätta dem från, ledningsorganet,
vid efterhandsbedömning, avsätta sådana ledamöter från ledningsorganet. eller
kräva att de berörda enheterna vidtar ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att dessa ledamöter är eller blir lämpliga för de berörda befattningarna.

Så snart nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet blir kända, ska enheterna ompröva dessa ledamöters lämplighet och utan onödigt dröjsmål informera den berörda behöriga myndigheten om detta.

Om den behöriga myndigheten får kännedom om att den relevanta informationen om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet har ändrats och en sådan ändring skulle kunna påverka de berörda ledamöternas lämplighet, ska den behöriga myndigheten ompröva deras lämplighet.

När mandatet för en ledamot i ledningsorganet förnyas ska de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att göra en ny bedömning av den berörda ledamotens lämplighet om inte den relevanta information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen skulle kunna påverka ledamotens lämplighet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1i.229De behöriga myndigheterna får begära att den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, inom ramen för sina kontroller och på grundval av en riskbaserad metod, tar del av den relevanta informationen om ledamöterna i ledningsorganet. De behöriga myndigheterna får också begära tillgång till den centrala databas för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inrättad genom den förordningen, ska besluta huruvida sådan tillgång ska beviljas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

1j.230Åtminstone när det gäller utnämningen av ledamöter i ledningsorganet för en befattning i de enheter som avses i punkt 1d ska de behöriga myndigheterna noga överväga att fastställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedöm- ningen ska vara slutförd. Denna längsta tidsperiod får vid behov förlängas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Samtliga ledamöter i ledningsorganet ska avsätta tillräcklig tid för att kunna utföra sina uppdrag i institutet.

2.231Varje ledamot i ledningsorganet ska avsätta tillräcklig tid för att kunna utföra sina uppdrag vid enheterna.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2a.232Varje ledamot i ledningsorganet ska ha ett gott anseende, agera med ärlighet, integritet och självständigt tänkande, för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta ledningsorganets beslut och effektivt kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande. Medlemskap i ledningsorganet vid ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ ska inte i sig utgöra ett hinder för att agera med självständigt tänkande.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2b.233Ledningsorganet ska som helhet ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna förstå enhetens verksamhet samt de tillhörande risker som enheten står inför, och den påverkan som den skapar på kort, medellång och lång sikt och med beaktande av ESG-faktorer. Ledningsorganets övergripande sammansättning ska uppvisa tillräcklig mångfald för att avspegla tillräckligt breda erfarenheter.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Det antal uppdrag i ledningsorgan som en ledamot får inneha samtidigt ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet. Om personen inte respresenterar medlemsstaten, får ledamöterna i ett ledningsorgan vid ett institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet, får ledamöterna i dess ledningsorgan senast från och med den 1 juli 2014 endast inneha en av följande kombinationer av uppdrag i ledningsorgan samtidigt

ett uppdrag i ledningsorgan med verkställande funktioner och två uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner,
fyra uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner.

3.234Det antal uppdrag i ledningsorgan som en ledamot får inneha samtidigt ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos enhetens verksamhet. Om de inte representerar en medlemsstats intressen får ledamöterna i ledningsorganet vid en enhet som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet, från och med den 1 juli 2014 endast inneha en av följande kombinationer av uppdrag i ledningsorgan samtidigt:

Ett uppdrag i ledningsorgan med verkställande funktioner och två uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner.
Fyra uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Vid tillämpningen av punkt 3 ska följande ska räknas som ett enda uppdrag i ledningsorgan:

uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner inom samma koncern,
uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner i
1. institut som omfattas av samma institutionella skyddsordning, förutsatt att villkoren i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda, eller
2. företag (inklusive icke-finansiella enheter) där institutet har ett kvalificerat innehav.

4.235Vid tillämpningen av punkt 3 ska följande ska räknas som ett enda uppdrag i ledningsorgan:

Uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner inom samma grupp.
Uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner inom något av följande:
1. Enheter som ingår i samma institutionella skyddssystem, förutsatt att villkoren i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda, eller enheter där samma institutionella skyddssystem har ett kvalificerat innehav.
2. Företag, inklusive icke-finansiella enheter, där enheten har ett kvalificerat innehav.

Vid tillämpningen av första stycket led a i denna punkt ska med en koncern avses en grupp av företag som är knutna till varandra på det sätt som beskrivs i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller en grupp av företag som är dotterföretag till samma finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.Uppdrag i ledningsorgan i organisationer som inte huvudsakligen har kommersiellt syfte ska inte beaktas vid tillämpningen av punkt 3.

5.236Uppdrag i ledningsorgan i organisationer som inte huvudsakligen har kommersiellt syfte ska inte beaktas vid tillämpningen av punkt 3.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.De behöriga myndigheterna får ge en ledamot i ledningsorganet tillåtelse att inneha ytterligare ett uppdrag i ett ledningsorgan utan verkställande funktioner. De behöriga myndigheterna ska regelbundet informera EBA om sådana tillstånd.

6.237De behöriga myndigheterna får ge en ledamot i ledningsorganet tillåtelse att inneha ytterligare ett uppdrag i ett ledningsorgan utan verkställande funktioner.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.Ledningsorganet ska ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna förstå institutets verksamhet inklusive de främsta riskerna. Ledningsorganets övergripande sammansättning ska avspegla tillräckligt breda erfarenheter.

Direktiv (EU) 2019/878

7.238Enheterna ska avsätta tillräckligt med personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda ledamöter i ledningsorganet, inbegripet om ESG-risker och ESG-effekter och IKT-risker enligt definitionen i artikel 4.1.52c i förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.Varje medlem i ledningsorganet ska agera med ärlighet, integritet och självständigt tänkande, för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den verkställande ledningens beslut och effektivt kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande. Medlemskap i närstående företag eller närstående enheter utgör inte i sig ett hinder för att agera med självständigt tänkande.

Direktiv (EU) 2019/878

8.239Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna ska kräva att enheterna och deras respektive nomineringskommittéer, om sådana har inrättats, beaktar en bred uppsättning egenskaper och kunskaper vid utnämning av ledamöter och proportionellt främjar mångfald och jämn könsfördelning i ledningsorganet. Enheterna ska därför införa en policy som främjar mångfald i ledningsorganet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.Instituten ska avsätta tillräckligt med personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda ledamöter i ledningsorganet.

9.240De behöriga myndigheterna ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artikel 435.2 c i förordning (EU) nr 575/2013 och använda den som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA. EBA ska använda den informationen som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering på unionsnivå.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

10.Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna ska kräva att instituten och deras respektive nomineringskommittéer beaktar en bred uppsättning egenskaper och kunskaper vid utnämning av ledamöter till sina ledningsorgan och därför inför en policy som främjar mångfald i ledningsorganet.

10.241Vid tillämpningen av denna artikel och artikel 91a ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder till de enheter som förtecknas i punkt 1d i den här artikeln för att närmare specificera minimiinnehållet i det frågeformulär för lämplighetsbedömning, den meritförteckning och den interna lämplighetsbedömning som ska lämnas in till de behöriga myndigheterna för genomförande av den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1f i denna artikel och i artikel 91a.5.

Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga standarder utarbetas för andra enheter än de som avses i punkt 1d i denna artikel.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

11.De behöriga myndigheterna ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artikel 435.2 c i förordning (EU) nr 575/2013 som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA. EBA ska använda den informationen som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering på unionsnivå.

11.242Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om följande:

Begreppet tillräckligt med tid som en ledamot i ledningsorganet ska avsätta för att kunna utföra sina uppgifter, med hänvisning till omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos enhetens verksamhet.
Begreppen gott anseende, ärlighet, integritet och oberoende tänkande, i enlighet med vilka en ledamot i ledningsorganet ska agera enligt punkt 2a.
Begreppet tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter i ledningsorganet som helhet, såsom anges i punkt 2b.
Begreppet tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda ledningsorganets ledamöter på det sätt som avses i punkt 7.
Begreppet diversifiering, vilket enligt punkt 8 ska beaktas vid val av ledamöterna i ledningsorganet.
Kriterierna för att avgöra om det finns rimliga skäl att misstänka att en enhet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det finns en förhöjd risk för detta i samband med enheten.

Vid tillämpning av första stycket f ska EBA ha ett nära samarbete med Esma och myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

12.EBA ska utfärda riktlinjer om följande:

Begreppet tillräcklig tid som en ledamot i ledningsorganet ska avsätta för att kunna utföra sina uppgifter, i förhållande till omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet.
Begreppet tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter i ledningsorganet som helhet, som avses i punkt 7.
Begreppen ärlighet, integritet och oberoende tänkande, i enlighet med vilka en ledamot i ledningsorganet ska agera, som avses i punkt 8.
Begreppet tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda ledningsorganets ledamöter, som avses i punkt 9.
Begreppet diversifiering som ska beaktas vid val av ledamöterna i ledningsorganet, som avses i punkt 10.
Den enhetliga tillämpningen av den befogenhet som avses i punkt 1 andra stycket.

EBA ska utfärda dessa riktlinjer senast den 31 december 2015.

Direktiv (EU) 2019/878

12.243Senast den 31 december 2029 ska kommissionen, i nära samarbete med EBA, se över och rapportera om tillämpningen av punkterna 1d–1j och om deras effektivitet när det gäller att säkerställa ramen för lämplighets- bedömning är ändamålsenlig, med beaktande av proportionalitetsprincipen. EBA ska överlämna den rapporten till Europaparlamentet och rådet. På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

13.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av bestämmelser om arbetstagarrepresentation i ledningsorganen enligt nationell rätt.

13.244Denna artikel och artikel 91a ska inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser om arbetstagarrepresentation i ledningsorganen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

14.245Denna artikel och artikel 91a ska inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser om utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om utnämningar när ledningsorganet inte har behörighet att välja ut och utnämna sina ledamöter. I dessa fall ska lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa lämpligheten hos dessa ledamöter i ledningsorganet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 91a Personer som innehar nyckelfunktioner och lämplighetsbedömning

1.246De enheter som avses i artikel 91.1 ska ha huvudansvaret för att säkerställa att personer som innehar nyckelfunktioner alltid har tillräckligt gott anseende, agerar med ärlighet och integritet samt besitter tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Avsaknad av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott ska inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på agerande med ärlighet och integritet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.247Enheterna ska säkerställa att personer som innehar nyckelfunktioner alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 och ska bedöma deras lämplighet innan dessa tillträder sina befattningar och därefter regelbundet, med beaktande av förväntningarna vad gäller tillsyn, i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och interna riktlinjer för lämplighet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.248Om enheterna, på grundval av den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 2 konstaterar att en person inte uppfyller de kriterier och krav som anges i punkt 1 ska enheterna

inte utse den personen till person som innehar nyckelfunktioner om den bedömningen slutförs innan personen tillträder befattningen i fråga,
i god tid avsätta personen som innehar en nyckelfunktion, eller
i god tid vidta ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att en sådan person är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

Enheterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befattningen som person som innehar nyckelfunktioner utövas på lämpligt sätt, bland annat genom att ersätta personen som innehar en nyckelfunktion om den inte längre uppfyller lämplighetskriterierna och kraven.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.249Enheterna ska säkerställa att informationen om lämpligheten för personerna som innehar nyckelfunktioner hålls uppdaterad. Enheterna ska på begäran lämna denna information till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.250Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna bedömer att cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 om dessa chefer eller finansdirektören ska utses till befattningar vid åtminstone följande enheter:

Moderinstitut inom EU som definieras som stora institut.
Moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom om de är underställda ett centralt organ.
Centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn över stora institut som är dem underställda.
Fristående institut i unionen som definieras som stora institut.
Stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i förordning (EU) nr 575/2013.
Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora institut inom sin grupp, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.251Om cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören inte alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att

vid förhandsbedömning förhindra att dessa chefer eller denna direktör tillträder befattningen eller avsätta dem från befattningen,
vid efterhandsbedömning avsätta dessa chefer eller direktörer, eller kräva att enheten avsätter dem från befattningen,
kräva att de berörda enheterna vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att dessa chefer eller direktörer är eller blir lämpliga för den berörda befattningen.

Så snart nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören blir kända, ska de enheter som avses i punkt 5 ompröva dessa chefers och den direktörens lämplighet, och utan onödigt dröjsmål informera den berörda behöriga myndigheten om detta.

Om den behöriga myndigheten får kännedom om att den relevanta informationen om lämpligheten hos cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören har ändrats och en sådan ändring skulle kunna påverka de berörda chefernas eller den berörda finansdirektörens lämplighet, ska den behöriga myndigheten ompröva deras lämplighet.

När kontraktet för dessa chefer eller denna direktör förnyas eller förlängs ska de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att göra en ny bedömning av de berörda chefernas eller den berörda direktörens lämplighet om inte relevant information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen skulle kunna påverka chefernas eller direktörens lämplighet.

Åtminstone när det gäller utnämningen av dessa chefer för interna kontrollfunktioner och den finansdirektören för befattningar i de enheter som avses i punkt 5 ska de behöriga myndigheterna noga överväga att fastställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedömningen ska vara slutförd. Denna fastställda längsta tidsperiod får vid behov förlängas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.252De behöriga myndigheterna får begära att den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, inom ramen för sina kontroller och på grundval av en riskbaserad metod, tar del av den relevanta informationen om cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören. De behöriga myndigheterna får också begära tillgång till den centrala databas för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i förordning (EU) 2024/1620. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska, när den väl inrättats, besluta huruvida sådan tillgång ska beviljas.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.253Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om följande:

Begreppen gott anseende, ärlighet och integritet som anges i punkt 1.
Begreppet tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter som anges i punkt 1.
Kriterierna för att avgöra om det finns rimliga skäl att misstänka att enheten har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det finns en förhöjd risk för detta.

Vid tillämpningen av första stycket c ska EBA ha ett nära samarbete med Esma och myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 92 Ersättningspolicy

1.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att instituten, när de fastställer och tillämpar sin totala ersättningspolicy, inklusive löner och diskretionära pensionsförmåner för olika personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil, iakttar följande krav på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet:

a)

Ersättningspolicyn är förenlig med och främjar en sund och effektiv riskhantering, och ger inte incitament till risktagande som går utöver institutets tolererade risknivå.

aa)

Ersättningspolicyn är en könsneutral ersättningspolicy.

b)

Ersättningspolicyn står i överensstämmelse med institutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen och innehåller åtgärder för att undvika intressekonflikter.

c)

Institutets ledningsorgan i sin tillsynsfunktion antar och ser regelbundet över de allmänna principerna för ersättningspolicyn och ansvarar för övervakningen av dess tillämpning.

d)

Genomförandet av ersättningspolicyn blir minst en gång om året föremål för en central och oberoende intern översyn av överensstämmelsen med de riktlinjer och metoder för ersättning som ledningsorganet i sin tillsynsfunktion har antagit.

e)

Personal som utövar kontrollfunktioner är oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, har lämplig befogenhet och får ersättning i förhållande till uppnåendet av de mål som är kopplade till deras funktion, oberoende av resultatet i de affärsområden de kontrollerar.

f)

Ersättningen till högre befattningshavare som ansvarar för riskhantering och efterlevnad av lagstiftning övervakas direkt av den ersättningskommitté som avses i artikel 95 eller, om en sådan kommitté inte har inrättats, av ledningsorganet i sin tillsynsfunktion.

g)

Ersättningspolicyn, med beaktande av nationella system för lönebildning, innebär en tydlig åtskillnad mellan kriterierna för fastställande av

fast grundlön, som i första hand bör återspegla relevant yrkeserfarenhet och organisatoriskt ansvar enligt vad som anges i den anställdas arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet, och
rörlig ersättning, som bör återspegla en hållbar och riskjusterad prestation samt prestation utöver det som krävs för att uppfylla kraven i den anställdas arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet.

Direktiv (EU) 2019/878

2.254Medlemsstaterna ska säkerställa att instituten, när de fastställer och tillämpar sin totala ersättningspolicy, inklusive löner och diskretionära pensionsförmåner för olika personalkategorier vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på institutets riskprofil, iakttar följande krav på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet:

a.

Ersättningspolicyn är förenlig med och främjar en sund och effektiv riskhantering, och ger inte incitament till risktagande som går utöver institutets tolererade risknivå.

aa.

Ersättningspolicyn är en könsneutral ersättningspolicy.

b.

Ersättningspolicyn står i överensstämmelse med institutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen och innehåller åtgärder för att undvika intressekonflikter.

c.

Institutets ledningsorgan i sin tillsynsfunktion antar och ser regelbundet över de allmänna principerna för ersättningspolicyn och ansvarar för övervakningen av dess tillämpning.

d.

e.

Personal som utövar interna kontrollfunktioner är oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, har lämplig befogenhet och får ersättning i förhållande till uppnåendet av de mål som är kopplade till deras funktion, oberoende av resultatet i de affärsområden de kontrollerar.

f.

Ersättningen till chefer för interna kontrollfunktioner övervakas direkt av den ersättningskommitté som avses i artikel 95 eller, om en sådan kommitté inte har inrättats, av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion.

g.

Ersättningspolicyn, med beaktande av nationella system för lönebildning, innebär en tydlig åtskillnad mellan kriterierna för fastställande av

fast grundlön, som i första hand bör återspegla relevant yrkeserfarenhet och organisatoriskt ansvar enligt vad som anges i den anställdas arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet, och
rörlig ersättning, som bör återspegla en hållbar och riskjusterad prestation samt prestation utöver det som krävs för att uppfylla kraven i den anställdas arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Vid tillämpningen av punkt 2 ska de personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil åtminstone omfatta följande:

Alla medlemmar av ledningsorganet och den verkställande ledningen.
Anställda med ledningsansvar för institutets kontrollfunktioner eller väsentliga affärsenheter.
Anställda som hade rätt till betydande ersättning under det föregående räkenskapsåret, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
1. Den anställdes ersättning är lika med eller är högre än 500.000 EUR och lika med eller är högre än den genomsnittliga ersättningen till de medlemmar av institutets ledningsorgan och verkställande ledning som avses i led a.
2. Den anställde bedriver sin yrkesutövning inom en väsentlig affärsenhet och yrkesutövningen är av ett slag som har en betydande inverkan på den berörda affärsenhetens riskprofil.

Direktiv (EU) 2019/878

3.255Vid tillämpningen av punkt 2 ska de personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil åtminstone omfatta följande:

Alla medlemmar av ledningsorganet och den verkställande ledningen.
Anställda med ledningsansvar för institutets interna kontrollfunktioner eller väsentliga affärsenheter.
Anställda som hade rätt till betydande ersättning under det föregående räkenskapsåret, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
1. Den anställdes ersättning är lika med eller är högre än 500.000 EUR och lika med eller är högre än den genomsnittliga ersättningen till de medlemmar av institutets ledningsorgan och verkställande ledning som avses i led a.
2. Den anställde bedriver sin yrkesutövning inom en väsentlig affärsenhet och yrkesutövningen är av ett slag som har en betydande inverkan på den berörda affärsenhetens riskprofil.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 93 Institut som åtnjuter statligt stöd

För institut som åtnjuter exceptionellt statligt stöd ska följande principer gälla utöver dem som anges i artikel 92.2:

Rörlig ersättning är strikt begränsad till en procentandel av nettointäkterna när denna är oförenlig med upprätthållandet av en sund kapitalbas och det statliga stödets upphörande inom rimlig tid.
De behöriga myndigheterna kräver att instituten omformar ersättningsstrukturen på ett sätt som är förenligt med sund riskhantering och långsiktig tillväxt, och bland annat, när det är lämpligt, fastställer begränsningar för ersättningen till ledamöter i institutets ledningsorgan.
Ingen rörlig ersättning betalas ut till ledamöter i institutets ledningsorgan om det inte är motiverat.

Artikel 94 Ersättningens rörliga delar

1.För ersättningens rörliga delar ska följande principer gälla utöver och på samma villkor som dem som anges i artikel 92.2:

Om ersättningen är prestationsbaserad ska totalbeloppet baseras på en kombination av en resultatbedömning av individen och den berörda affärsenheten och institutets totala resultat, och när individuella resultat bedöms ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas.
Resultatbedömningen ska göras i ett flerårigt perspektiv för att säkerställa att bedömningsprocessen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över en tidsperiod som beaktar kreditinstitutets underliggande konjunkturcykel och affärsrisker.
Den totala rörliga ersättningen får inte begränsa institutets förmåga att stärka sin kapitalbas.
Garanterad rörlig ersättning är inte förenlig med sund riskhantering eller principen om prestationslön, och ska inte utgöra en del av framtida ersättningssystem.
Garanterad rörlig ersättning ska utgöra undantag, får endast förekomma i samband med nyanställning och om institutet har en sund och stark kapitalbas samt vara begränsad till det första anställningsåret.
Fasta och rörliga delar av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägda och de fasta delarna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att det ska vara möjligt att genomföra en fullt flexibel policy med rörliga ersättningsdelarna, inklusive möjligheten att inga rörliga ersättningsdelar betalas ut.
Instituten ska fastställa lämpliga kvoter mellan fasta och rörliga delar av den totala ersättningen, varvid följande principer ska gälla:
1. Den rörliga delen ska inte överstiga 100 % av den fasta delen av den totala ersättningen för varje enskild person. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
2. Medlemsstaterna får tillåta att aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar godkänner en högre maximal nivå för kvoten mellan de fasta och rörliga delarna av ersättningen, förutsatt att den rörliga delens totala nivå inte överstiger 200 % av den fasta delen av den totala ersättningen för varje enskild person. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
  Ett eventuellt godkännande av en högre kvot i enlighet med första stycket i denna punkt ska ske i enlighet med följande förförande:
  - Aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar ska fatta beslut efter en detaljerad rekommendation från institutet, där det motiverar skälen till och omfattningen av det begärda godkännandet, inklusive hur många anställa som påverkas, deras arbetsuppgifter och förväntade effekter på kravet om upprätthållande av en sund kapitalbas.
  - Aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar ska fatta beslut med en majoritet på minst 66 %, förutsatt att minst 50 % av aktierna eller motsvarande ägarintressen representeras, eller om så inte är fallet, med en majoritet på 75 % av de representerade ägarintressena.
  - Institutet ska underrätta alla aktieägare eller institutets alla ägare eller medlemmar om att det kommer att begära ett godkännande enligt första stycket i denna punkt och ska då fastställa en rimlig frist för detta.
  - Institutet ska utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om rekommendationen till dess aktieägare eller ägare eller medlemmar, inklusive den föreslagna högre maximala kvoten och skälen för detta, och ska kunna visa den behöriga myndigheterna att den föreslagna högre kvoten inte står i strid med institutets skyldigheter enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, särskilt med hänsyn till institutets skyldigheter i fråga om kapitalkrav.
  - Institutet ska utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om de beslut som fattats av dess aktieägare eller ägare eller medlemmar, inklusive godkända, högre maximala kvoter i enlighet med första stycket i denna punkt, och de behöriga myndigheterna ska använda de inhämtade informationen för att jämföra institutens praxis på detta område. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA som ska offentliggöra den i ett gemensamt rapporteringsformat uppdelat efter hemmedlemsstat. EBA kan utarbeta riktlinjer för att underlätta tillämpningen av denna strecksats och säkerställa enhetligheten hos den information som samlas in.
  - Personal som direkt berörs av de högre maximala nivåerna på rörliga ersättningar enligt denna punkt får i tillämpliga fall inte – varken direkt eller indirekt – utöva den rösträtt som de eventuellt har som aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar.
3. Medlemmarna får tillåta att det diskonto som avses i andra stycket i denna punkt tillämpas upp till högst 25 % av den totala rörliga ersättningen, förutsatt att den betalas i instrument som skjuts upp under minst fem år. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
  EBA ska senast den 31 mars 2014 utarbeta och offentliggöra riktlinjer för det tillämpliga teoretiska diskontot, med beaktande av alla relevanta faktorer, däribland inflationstakt och inflationsrisk, vilket omfattar uppskovsperiodens längd. I EBAs riktlinjer för diskontot ska det särskilt beaktas hur man stimulerar användningen av instrument som skjuts upp i minst fem år.
Betalningar vid förtida uppsägning av ett avtal ska stå i relation till prestationerna under tidsperioden och ska inte premiera misslyckanden eller försummelser.
Ersättningspaket relaterade till ersättning eller inlösen av tidigare anställningskontrakt måste stämma överens med institutets långsiktiga intressen, inbegripet arrangemang för kvarhållande, uppskov, resultat och återkrav.
I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna rörliga ersättningsdelar eller pooler av rörliga ersättningsdelar ska det ingå en korrigeringsmekanism för alla typer av nuvarande och framtida risker, och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.
Vid fördelningen av de rörliga ersättningsdelarna inom institutet ska hänsyn också tas till alla typer av nuvarande och framtida risker.
En betydande del, dock under alla omständigheter minst 50 % av all rörlig ersättning, ska bestå av en avvägning av följande:
1. Aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, motsvarande ägarintressen, eller instrument som är kopplade till institutets aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, likvärdiga icke-kontanta instrument.
2. När det är möjligt, andra instrument enligt artikel 52 eller 63 i förordning (EU) nr 575/2013 eller andra instrument som fullt ut kan omvandlas till kärnprimärkapitalinstrument eller skrivas ned, och som i varje enskilt fall på ett tillbörligt sätt återspeglar institutets kreditkvalitet på löpande basis och är avsedda att användas till rörliga ersättningar.
De instrument som avses i denna punkt ska omfattas av en lämplig policy för uppskjuten utbetalning som är utformad så att den knyter incitament till institutets långsiktiga intressen. Medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter får sätta begränsningar för typen och utformningen av dessa instrument eller förbjuda vissa instrument om så anses vara lämpligt. Denna punkt ska tillämpas på både den del av den rörliga ersättningsdelen som skjutits upp i enlighet med led m och den del av den rörliga ersättningsdelen som inte skjutits upp.
En betydande del, dock under alla omständigheter minst 40 % av den rörliga ersättningsdelen ska skjutas upp för en tidsperiod som omfattar minst fyra till fem år och är korrekt anpassad till affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet. För medlemmar av ledningsorganet och den verkställande ledningen för ett institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet bör uppskovsperioden inte vara kortare än fem år.
Ersättning som betalas enligt ett uppskovsförfarande ska inte erhållas snabbare än den som betalas på proportionell grund. För en rörlig ersättningsdel på ett särskilt högt belopp ska minst 60 % av beloppet skjutas upp. Uppskovsperiodens längd ska fastställas i enlighet med konjunkturcykeln, affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet.
Den rörliga ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, ska endast betalas eller erhållas om den är hållbar enligt den finansiella ställningen för institutet som helhet och motiverad med utgångspunkt från institutets, affärsenhetens och den berörda personens resultat.
Utan att det påverkar tillämpningen av allmänna principer i nationell avtalsrätt och arbetsrätt ska den totala rörliga ersättningen i allmänhet avsevärt minskas när institutets finansiella resultat är svagt eller negativt, med beaktande av både nuvarande ersättning och minskningar av utbetalningarna av belopp som tidigare intjänats, inbegripet genom malus- och återkravsförfaranden.
Upp till 100 % av den totala rörliga ersättningen ska omfattas av malus- och återkravsförfaranden. Instituten ska fastställa särskilda kriterier för tillämpningen av malus och återkrav. Sådana kriterier ska särskilt omfatta situationer där personalen
1. deltog i eller var ansvarig för ett handlande som ledde till betydande förluster för företaget,
2. inte uppfyllde lämpliga standarder för duglighet och lämplighet.
Pensionspolicyn ska överensstämma med institutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.
Om den anställda lämnar institutet före pensionen ska de diskretionära pensionsförmånerna finnas kvar hos institutet under en period på fem år i form av instrument enligt led l. För en anställd som går i pension ska de diskretionära pensionsförmånerna betalas ut till den anställda i form av instrument enligt led l efter att ha hållits inne under en period på fem år.
De anställda ska vara skyldiga att förbinda sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar för att urholka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.
Rörlig ersättning ska inte betalas genom instrument eller metoder som gör det enklare att kringgå detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

1.256För ersättningens rörliga delar ska följande principer gälla utöver och på samma villkor som dem som anges i artikel 92.2:

Om ersättningen är prestationsbaserad ska totalbeloppet baseras på en kombination av en resultatbedömning av individen och den berörda affärsenheten och institutets totala resultat, och när individuella resultat bedöms ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas, inbegripet hanteringen av de risker som avses i artikel 76.2.
Resultatbedömningen ska göras i ett flerårigt perspektiv för att säkerställa att bedömningsprocessen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över en tidsperiod som beaktar kreditinstitutets underliggande konjunkturcykel och affärsrisker.
Den totala rörliga ersättningen får inte begränsa institutets förmåga att stärka sin kapitalbas.
Garanterad rörlig ersättning är inte förenlig med sund riskhantering eller principen om prestationslön, och ska inte utgöra en del av framtida ersättningssystem.
Garanterad rörlig ersättning ska utgöra undantag, får endast förekomma i samband med nyanställning och om institutet har en sund och stark kapitalbas samt vara begränsad till det första anställningsåret.
Fasta och rörliga delar av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägda och de fasta delarna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att det ska vara möjligt att genomföra en fullt flexibel policy med rörliga ersättningsdelarna, inklusive möjligheten att inga rörliga ersättningsdelar betalas ut.
Instituten ska fastställa lämpliga kvoter mellan fasta och rörliga delar av den totala ersättningen, varvid följande principer ska gälla:
1. Den rörliga delen ska inte överstiga 100 % av den fasta delen av den totala ersättningen för varje enskild person. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
2. Medlemsstaterna får tillåta att aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar godkänner en högre maximal nivå för kvoten mellan de fasta och rörliga delarna av ersättningen, förutsatt att den rörliga delens totala nivå inte överstiger 200 % av den fasta delen av den totala ersättningen för varje enskild person. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
  Ett eventuellt godkännande av en högre kvot i enlighet med första stycket i denna punkt ska ske i enlighet med följande förförande:
  - Aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar ska fatta beslut efter en detaljerad rekommendation från institutet, där det motiverar skälen till och omfattningen av det begärda godkännandet, inklusive hur många anställa som påverkas, deras arbetsuppgifter och förväntade effekter på kravet om upprätthållande av en sund kapitalbas.
  - Aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar ska fatta beslut med en majoritet på minst 66 %, förutsatt att minst 50 % av aktierna eller motsvarande ägarintressen representeras, eller om så inte är fallet, med en majoritet på 75 % av de representerade ägarintressena.
  - Institutet ska underrätta alla aktieägare eller institutets alla ägare eller medlemmar om att det kommer att begära ett godkännande enligt första stycket i denna punkt och ska då fastställa en rimlig frist för detta.
  - Institutet ska utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om rekommendationen till dess aktieägare eller ägare eller medlemmar, inklusive den föreslagna högre maximala kvoten och skälen för detta, och ska kunna visa den behöriga myndigheterna att den föreslagna högre kvoten inte står i strid med institutets skyldigheter enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, särskilt med hänsyn till institutets skyldigheter i fråga om kapitalkrav.
  - Institutet ska utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om de beslut som fattats av dess aktieägare eller ägare eller medlemmar, inklusive godkända, högre maximala kvoter i enlighet med första stycket i denna punkt, och de behöriga myndigheterna ska använda de inhämtade informationen för att jämföra institutens praxis på detta område. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA som ska offentliggöra den i ett gemensamt rapporteringsformat uppdelat efter hemmedlemsstat. EBA kan utarbeta riktlinjer för att underlätta tillämpningen av denna strecksats och säkerställa enhetligheten hos den information som samlas in.
  - Personal som direkt berörs av de högre maximala nivåerna på rörliga ersättningar enligt denna punkt får i tillämpliga fall inte – varken direkt eller indirekt – utöva den rösträtt som de eventuellt har som aktieägare eller institutets ägare eller medlemmar.
3. Medlemmarna får tillåta att det diskonto som avses i andra stycket i denna punkt tillämpas upp till högst 25 % av den totala rörliga ersättningen, förutsatt att den betalas i instrument som skjuts upp under minst fem år. Medlemsstaterna får fastställa en lägre maximal procentsats.
  EBA ska senast den 31 mars 2014 utarbeta och offentliggöra riktlinjer för det tillämpliga teoretiska diskontot, med beaktande av alla relevanta faktorer, däribland inflationstakt och inflationsrisk, vilket omfattar uppskovsperiodens längd. I EBAs riktlinjer för diskontot ska det särskilt beaktas hur man stimulerar användningen av instrument som skjuts upp i minst fem år.
Betalningar vid förtida uppsägning av ett avtal ska stå i relation till prestationerna under tidsperioden och ska inte premiera misslyckanden eller försummelser.
Ersättningspaket relaterade till ersättning eller inlösen av tidigare anställningskontrakt måste stämma överens med institutets långsiktiga intressen, inbegripet arrangemang för kvarhållande, uppskov, resultat och återkrav.
I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna rörliga ersättningsdelar eller pooler av rörliga ersättningsdelar ska det ingå en korrigeringsmekanism för alla typer av nuvarande och framtida risker, och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.
Vid fördelningen av de rörliga ersättningsdelarna inom institutet ska hänsyn också tas till alla typer av nuvarande och framtida risker.
En betydande del, dock under alla omständigheter minst 50 % av all rörlig ersättning, ska bestå av en avvägning av följande:
1. Aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, motsvarande ägarintressen, eller instrument som är kopplade till institutets aktier eller, beroende på det berörda institutets rättsliga struktur, likvärdiga icke-kontanta instrument.
2. När det är möjligt, andra instrument enligt artikel 52 eller 63 i förordning (EU) nr 575/2013 eller andra instrument som fullt ut kan omvandlas till kärnprimärkapitalinstrument eller skrivas ned, och som i varje enskilt fall på ett tillbörligt sätt återspeglar institutets kreditkvalitet på löpande basis och är avsedda att användas till rörliga ersättningar.
De instrument som avses i denna punkt ska omfattas av en lämplig policy för uppskjuten utbetalning som är utformad så att den knyter incitament till institutets långsiktiga intressen. Medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter får sätta begränsningar för typen och utformningen av dessa instrument eller förbjuda vissa instrument om så anses vara lämpligt. Denna punkt ska tillämpas på både den del av den rörliga ersättningsdelen som skjutits upp i enlighet med led m och den del av den rörliga ersättningsdelen som inte skjutits upp.
En betydande del, dock under alla omständigheter minst 40 % av den rörliga ersättningsdelen ska skjutas upp för en tidsperiod som omfattar minst fyra till fem år och är korrekt anpassad till affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet. För medlemmar av ledningsorganet och den verkställande ledningen för ett institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet bör uppskovsperioden inte vara kortare än fem år.
Ersättning som betalas enligt ett uppskovsförfarande ska inte erhållas snabbare än den som betalas på proportionell grund. För en rörlig ersättningsdel på ett särskilt högt belopp ska minst 60 % av beloppet skjutas upp. Uppskovsperiodens längd ska fastställas i enlighet med konjunkturcykeln, affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet.
Den rörliga ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, ska endast betalas eller erhållas om den är hållbar enligt den finansiella ställningen för institutet som helhet och motiverad med utgångspunkt från institutets, affärsenhetens och den berörda personens resultat.
Utan att det påverkar tillämpningen av allmänna principer i nationell avtalsrätt och arbetsrätt ska den totala rörliga ersättningen i allmänhet avsevärt minskas när institutets finansiella resultat är svagt eller negativt, med beaktande av både nuvarande ersättning och minskningar av utbetalningarna av belopp som tidigare intjänats, inbegripet genom malus- och återkravsförfaranden.
Upp till 100 % av den totala rörliga ersättningen ska omfattas av malus- och återkravsförfaranden. Instituten ska fastställa särskilda kriterier för tillämpningen av malus och återkrav. Sådana kriterier ska särskilt omfatta situationer där personalen
1. deltog i eller var ansvarig för ett handlande som ledde till betydande förluster för företaget,
2. inte uppfyllde lämpliga standarder för duglighet och lämplighet.
Pensionspolicyn ska överensstämma med institutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.
Om den anställda lämnar institutet före pensionen ska de diskretionära pensionsförmånerna finnas kvar hos institutet under en period på fem år i form av instrument enligt led l. För en anställd som går i pension ska de diskretionära pensionsförmånerna betalas ut till den anställda i form av instrument enligt led l efter att ha hållits inne under en period på fem år.
De anställda ska vara skyldiga att förbinda sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar för att urholka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.
Rörlig ersättning ska inte betalas genom instrument eller metoder som gör det enklare att kringgå detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de instrumentklasser som uppfyller villkoren enligt punkt 1 l ii.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 mars 2014.

För att identifiera personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil enligt artikel 92.3, utom när det gäller personal vid värdepappersföretag, ska EBA utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder med angivande av kriterier för att definiera följande:

Ledningsansvar och kontrollfunktioner.
Väsentlig affärsenhet och betydande inverkan på den relevanta affärsenhetens riskprofil.
Andra kategorier av personal som inte uttryckligen anges i artikel 92.3 och vars yrkesutövning har en inverkan på institutets riskprofil som är lika väsentlig som de personalkategorier som avses däri.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. När det gäller tekniska tillsynsstandarder som gäller för värdepappersföretag ska befogenheten enligt artikel 94.2 i detta direktiv, ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843, fortsätta att gälla till den 26 juni 2021.

Direktiv (EU) 2021/338

2.257EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de instrumentklasser som uppfyller villkoren enligt punkt 1 l ii.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 mars 2014.

Ledningsansvar och interna kontrollfunktioner.
Väsentlig affärsenhet och betydande inverkan på den relevanta affärsenhetens riskprofil.
Andra kategorier av personal som inte uttryckligen anges i artikel 92.3 och vars yrkesutövning har en inverkan på institutets riskprofil som är lika väsentlig som de personalkategorier som avses däri.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 28 december 2019.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Genom undantag från punkt 1 ska de krav som anges i leden l och m i den punkten och i andra stycket i led o i den punkten inte tillämpas på följande:

Ett institut som inte är ett stort institut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013 och vars tillgångar i genomsnitt och på enskild nivå i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 är lika med eller mindre än 5 miljarder EUR över den fyraårsperiod som föregår innevarande räkenskapsår.
En anställd vars årliga rörliga ersättning inte överstiger 50.000 EUR och inte motsvarar mer än en tredjedel av den anställdes totala årliga ersättning.

Direktiv (EU) 2019/878

3.258Genom undantag från punkt 1 ska de krav som anges i leden l och m i den punkten och i andra stycket i led o i den punkten inte tillämpas på följande:

Ett institut som inte är ett stort institut och vars tillgångar i genomsnitt och på enskild nivå i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 är lika med eller mindre än 5 miljarder EUR under den fyraårsperiod som föregår innevarande räkenskapsår.
En anställd vars årliga rörliga ersättning inte överstiger 50.000 EUR och inte motsvarar mer än en tredjedel av den anställdes totala årliga ersättning.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Genom undantag från punkt 3 a får en medlemsstat sänka eller höja det tröskelvärde som anges i den punkten förutsatt att

det institut avseende vilket medlemsstaten tillämpar denna bestämmelse inte är ett stort institut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013 och att, vid en höjning av tröskelvärdet,
1. institutet uppfyller de kriterier som anges i artikel 4.1.145 c, d och e i förordning (EU) nr 575/2013, och
2. tröskelvärdet inte överstiger 15 miljarder EUR,
det är lämpligt att ändra tröskelvärdet i enlighet med denna punkt med hänsyn till institutets verksamhet och dennas art och omfattning samt institutets interna organisation eller, om så är tillämpligt, särdragen för den grupp som det tillhör.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Genom undantag från punkt 3 b får en medlemsstat besluta att anställda som har rätt till en årlig rörlig ersättning som understiger det tröskelvärde och den andel som avses i den punkten inte ska omfattas av det undantag som där anges på grund av nationella marknadsegenskaper vad gäller ersättningspraxis, eller på grund av dessa personers typ av ansvarsområden och arbetsuppgifter.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Senast den 28 juni 2023 ska kommissionen, i nära samarbete med EBA, se över och rapportera om tillämpningen av punkterna 3–5 och lägga fram den rapporten för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

Direktiv (EU) 2019/878

7.EBA ska utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att underlätta genomförandet av punkterna 3, 4 och 5 och säkerställa deras enhetliga tillämpning.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 95 Ersättningskommitté

1.De behöriga myndigheterna ska se till att institut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet inrättar en ersättningskommitté. Ersättningskommittén ska inrättas på ett sätt som gör det möjligt för den att göra en kompetent och oberoende bedömning av ersättningspolicy och ersättningspraxis och de incitament som skapats för hantering av risker, kapital och likviditet.

2.De behöriga myndigheterna ska se till att ersättningskommittén ansvarar för förberedelserna inför beslut om ersättning, inbegripet beslut som får konsekvenser för det berörda institutets risker och riskhantering och som ska fattas av ledningsorganet. Ordföranden och ledamöterna i ersättningskommittén ska vara ledamöter i ledningsorganet som inte är anställda i det berörda institutet. Om arbetstagarna enligt nationell rätt måste vara representerade i ledningsorganet ska ersättningskommittén innehålla en eller flera arbetstagarrepresentanter. När sådana beslut förbereds ska ersättningskommittén ta hänsyn till de långsiktiga intressen som gäller för institutets aktieägare, investerare och övriga intressenter.

Artikel 96 Upprätthållande av en webbplats över institutets styrning och ersättningspolicy

Instituten som upprätthåller en webbplats ska där förklara hur de uppfyller kraven i artiklarna 88–95.

Avsnitt III Översyns- och utvärderingsprocess

Artikel 97 Översyn och utvärdering

1.De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av de tekniska kriterier som anges i artikel 98, granska de styrformer, strategier, processer och rutiner som instituten har infört för att följa detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och utvärdera

risker som instituten är eller kan komma att bli exponerade för,
[utgått]
risker som påvisats vid stresstester, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos kreditinstitutets verksamhet.

Direktiv (EU) 2019/878

1.259De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av de tekniska kriterier som anges i artikel 98, granska de styrformer, strategier, processer och rutiner som instituten har infört för att följa detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 och utvärdera

risker som instituten är eller kan komma att bli exponerade för,
[utgått]
risker som påvisats vid stresstester, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos kreditinstitutets verksamhet,
risker som påvisats vid testning av digital operativ motståndskraft i enlighet med kapitel IV i förordning (EU) 2022/2554.

Tillämpas från och med den 17 januari 2025 enligt direktiv (EU) 2022/2556 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2022/2556

2.Den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska omfatta alla kraven i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

3.På grundval av den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna fastställa om de styrformer, strategier, processer och rutiner som instituten infört för att följa detta direktiv och den kapitalbas och likviditet de förfogar över är tillräckliga för att säkerställa en sund hantering och täckning av de risker som de är exponerade för.

4.De behöriga myndigheterna ska fastställa hur ofta och hur ingående översyn och utvärdering enligt punkt 1 ska genomföras med beaktande av storleken, systemviktigheten, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten i berört institut, och ska i samband med detta beakta proportionalitetsprincipen. Översyn och utvärdering ska göras minst en gång årligen för institut som omfattas av de program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99.2.

Direktiv (EU) 2019/878

4.260De behöriga myndigheterna ska fastställa hur ofta och hur ingående översyn och utvärdering enligt punkt 1 ska genomföras med beaktande av storleken, systemviktigheten, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten i berört institut, och ska i samband med detta beakta proportionalitetsprincipen. Översyn och utvärdering ska göras minst en gång årligen för institut som omfattas av de program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99.2.

När de behöriga myndigheterna genomför den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 i den här artikeln ska de tillämpa proportionalitetsprincipen i enlighet med de kriterier som offentliggjorts enligt artikel 143.1 c. Vid översynen och utvärderingen av ett institut får den behöriga myndigheten särskilt överväga om samtliga av följande villkor är uppfyllda:

Institutet är inte ett globalt systemviktigt institut, ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU eller en G-SII-enhet i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.
Institutet har inte identifierats som ett annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i detta direktiv.
Institutet ingår i en grupp där moderinstitutet och de allra flesta dotterinstitut är knutna till varandra på det sätt som beskrivs i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.
De dotterinstitut som avses i led c i detta stycke uppfyller samtliga följande villkor:
1. De definieras som, eller de allra flesta av dem definieras som, ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller sparbanker i enlighet med artikel 27.1 a i förordning (EU) nr 575/2013, och den tillämpliga nationella rätten innehåller ett tak eller en begränsning av den maximala utdelningsnivån.
2. Deras totala tillgångar, på individuell nivå eller undergruppsnivå, överstiger inte 30 miljarder EUR.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4a.De behöriga myndigheterna får skräddarsy metoderna för den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 i den här artikeln för att ta hänsyn till institut med liknande riskprofil, såsom likartade affärsmodeller eller likartat geografiskt område för exponeringar. Sådana skräddarsydda metoder får omfatta riskorienterade riktmärken och kvantitativa indikatorer, ska möjliggöra vederbörligt beaktande av de specifika risker som varje institut kan exponeras för och ska inte inverka på den institutspecifika karaktären hos åtgärder som åläggs i enlighet med artikel 104.

Om de behöriga myndigheterna använder skräddarsydda metoder enligt denna punkt ska de underrätta EBA om detta. EBA ska övervaka tillsynsmetoderna och utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att ange hur liknande riskprofiler ska bedömas enligt denna punkt och för att säkerställa en enhetlig och proportionerlig tillämpning av metoder i hela unionen vilka är skräddarsydda för liknande institut.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Medlemsstaterna ska, när en utvärdering visar att ett institut kan orsaka systemrisk, i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr 1093/2010, se till att de behöriga myndigheterna utan dröjsmål underrättar EBA om resultaten av denna.

6.Om en översyn, särskilt utvärderingen av ett instituts styrformer, affärsmodell eller verksamhet, ger de behöriga myndigheterna rimlig anledning att misstänka att institutet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, eller att det finns en ökad risk för detta, ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA och den myndighet eller det organ som utövar tillsyn över institutet i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 och som har behörighet att säkerställa efterlevnaden av det direktivet. I händelse av potentiell ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska den behöriga myndigheten och den myndighet eller det organ som utövar tillsyn över institutet i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 och som har behörighet att säkerställa efterlevnaden av det direktivet samarbeta och omedelbart underrätta EBA om sin gemensamma bedömning. Den behöriga myndigheten ska vid behov vidta åtgärder i enlighet med det här direktivet.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 98 Tekniska kriterier för översyn och utvärdering

1.Utöver kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker ska de behöriga myndigheternas översyn och utvärdering enligt artikel 97 omfatta åtminstone följande:

Resultaten av det stresstest som genomförts i enlighet med artikel 177 i förordning (EU) nr 575/2013 av institut som tillämpar en internmetod.
Institutens exponering för och hantering av koncentrationsrisker, inklusive deras efterlevnad av kraven i del fyra i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 81 i detta direktiv.
Stabilitet, lämplighet och tillämpningssätt i fråga om de riktlinjer och förfaranden som instituten genomför för hantering av kvarstående risk i samband med tillämpning av erkända metoder för reducering av kreditrisk.
Uppgifter om i vilken utsträckning ett instituts kapitalbas avseende tillgångar som det har värdepapperiserat är lämplig med hänsyn till transaktionens ekonomiska substans, inklusive den grad av risköverföring som uppnåtts.
Institutens exponering för samt mätning och hantering av likviditetsrisk, inklusive utveckling av metoder för analys av alternativa scenarier, hantering av riskreducerande åtgärder (framför allt nivå, sammansättning och kvalitet på likviditetsbuffertar) och effektiva beredskapsplaner.
Effekterna av diversifiering och hur sådana effekter beaktas inom ramen för riskmätningssystemet.
Resultaten från stresstest som genomförts av institut med användning av en intern modell för beräkning av kapitalbaskraven med tanke på marknadsrisken enligt del tre avdelning IV kapitel 5 i förordning (EU) nr 575/2013.
Det geografiska området för institutets exponeringar.
Institutets affärsmodell.

Direktiv (EU) 2019/878

1.261Utöver kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker ska de behöriga myndigheternas översyn och utvärdering enligt artikel 97 omfatta åtminstone följande:

a.: Resultaten av det stresstest som genomförts i enlighet med artikel 177 i förordning (EU) nr 575/2013 av institut som tillämpar en internmetod.
b.: Institutens exponering för och hantering av koncentrationsrisker, inklusive deras efterlevnad av kraven i del fyra i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 81 i detta direktiv.
c.: Stabilitet, lämplighet och tillämpningssätt i fråga om de riktlinjer och förfaranden som instituten genomför för hantering av kvarstående risk i samband med tillämpning av erkända metoder för reducering av kreditrisk.
d.: Uppgifter om i vilken utsträckning ett instituts kapitalbas avseende tillgångar som det har värdepapperiserat är lämplig med hänsyn till transaktionens ekonomiska substans, inklusive den grad av risköverföring som uppnåtts.
e.: Institutens exponering för samt mätning och hantering av likviditetsrisk, inklusive utveckling av metoder för analys av alternativa scenarier, hantering av riskreducerande åtgärder (framför allt nivå, sammansättning och kvalitet på likviditetsbuffertar) och effektiva beredskapsplaner.
f.: Effekterna av diversifiering och hur sådana effekter beaktas inom ramen för riskmätningssystemet.
g.: Resultaten från stresstest som genomförts av institut med användning av en intern modell för beräkning av kapitalbaskraven med tanke på marknadsrisken enligt del tre avdelning IV kapitel 5 i förordning (EU) nr 575/2013.
h.: Det geografiska området för institutets exponeringar.
i.: Institutets affärsmodell.
k.: I vilken utsträckning instituten har infört lämpliga strategier och operativa åtgärder rörande kvantifierbara mål och milstolpar som anges i de planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Vid tillämpning av punkt 1 e ska de behöriga myndigheterna regelbundet utföra en heltäckande utvärdering av institutens totala likviditetsriskhantering och främja utvecklingen av sunda interna metoder. När sådan översyn utförs ska de behöriga myndigheterna beakta den roll som instituten spelar på de finansiella marknaderna. De behöriga myndigheterna i en viss medlemsstat ska också ta vederbörlig hänsyn till den potentiella effekten av sina beslut på det finansiella systemets stabilitet i alla övriga berörda medlemsstater.

3.De behöriga myndigheterna ska övervaka huruvida ett institut har tillhandahållit implicit stöd till en värdepapperisering. Om ett institut har tillhandahållit implicit stöd vid mer än ett tillfälle ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder som svar på den ökade förväntningen om att det kommer att tillhandahålla framtida stöd till sina värdepapperiseringar och därvid inte lyckas att uppnå någon väsentlig risköverföring.

4.Vid det fastställande som ska göras enligt artikel 97.3 i detta direktiv ska de behöriga myndigheterna bedöma om de värderingsjusteringar som gjorts avseende positioner eller portföljer i handelslagret enligt artikel 105 i förordning (EU) nr 575/2013 gör det möjligt för institutet att under normala marknadsförhållanden inom kort tid avyttra eller säkra sina positioner utan att drabbas av väsentliga förluster.

5.De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska omfatta institutens exponering för ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret.

Tillsynsbefogenheterna ska utövas åtminstone i följande fall:

Om ett instituts ekonomiska värde på eget kapital enligt artikel 84.1 minskar med mer än motsvarande 15 % av dess primärkapital till följd av en plötslig och oväntad förändring av räntenivåerna enligt beskrivningen i något av de sex tillsynsrelaterade chockscenarier som gäller räntor.
Om ett instituts nettoränteintäkter enligt artikel 84.1 blir föremål för en stor minskning till följd av en plötslig och oväntad ändring av räntenivåerna enligt beskrivningen i något av de två chockscenarier som ska tillämpas på räntor.

Utan hinder av andra stycket ska de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att utöva tillsynsbefogenheter om de, på grundval av den översyn och utvärdering som avses i denna punkt, anser att institutets hantering av ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret är tillfredsställande och att institutet inte är alltför exponerat för ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret.

Vid tillämpningen av denna punkt avses med termen ”tillsynsbefogenheter” de befogenheter som avses i artikel 104.1, eller befogenheten att specificera andra modellantaganden och parametriska antaganden än de som fastställts av EBA enligt punkt 5a b i denna artikel, som instituten ska återspegla i sin beräkning av det ekonomiska värdet på eget kapital enligt artikel 84.1.

Direktiv (EU) 2019/878

5a.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som för tillämpningen av punkt 5 specificerar följande:

De sex tillsynsrelaterade chockscenarier som avses i punkt 5 andra stycket a och de två tillsynsrelaterade chockscenarier som avses i punkt 5 andra stycket b som ska tillämpas på räntesatser för varje valuta.
Mot bakgrund av internationellt överenskomna tillsynsstandarder, de gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden, utom beteendeantaganden, som institut ska återspegla i sina beräkningar av det ekonomiska värdet på eget kapital enligt punkt 5 andra stycket a och som ska vara begränsade till
1. behandlingen av institutets egna kapital,
2. införande, sammanställning och diskontering av räntekänsliga kassaflöden som härrör från institutets tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, inbegripet behandlingen av handelsmarginaler och andra spreadkomponenter,
3. användningen av dynamiska eller statiska balansräkningsmodeller och därav följande behandling av avskrivna och förfallna positioner.
Mot bakgrund av internationellt överenskomna standarder, de gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden, utom beteendeantaganden, som institut ska återspegla i sina beräkningar av nettoränteintäkterna enligt punkt 5 andra stycket b och som ska vara begränsade till
1. införande och sammanställning av räntekänsliga kassaflöden som härrör från institutets tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, inbegripet behandlingen av handelsmarginaler och andra spreadkomponenter,
2. användningen av dynamiska eller statiska balansräkningsmodeller och därav följande behandling av avskrivna och förfallna positioner,
3. den period under vilken framtida nettoränteintäkter ska mätas.
Vad som utgör en stor minskning enligt punkt 5 andra stycket b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Direktiv (EU) 2019/878

6.De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska inbegripa institutens exponering för risken för en alltför låg bruttosoliditet, som avspeglas i indikatorerna för en alltför låg bruttosoliditet, inklusive den bruttosoliditet som fastställs i enlighet med artikel 429 i förordning (EU) nr 575/2013. Vid fastställande av om institut har en lämplig bruttosoliditet och lämpliga styrformer, strategier, processer och rutiner för att hantera risken för en alltför låg bruttosoliditet, ska de behöriga myndigheterna beakta institutens affärsmodell.

7.De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska inbegripa institutens företagsstyrning, företagskultur och företagsvärden och den förmåga som ledamöterna i ledningsorganet har att utföra sitt uppdrag. När de behöriga myndigheterna genomför den översynen och utvärderingen ska de åtminstone ha tillgång till dagordningar och andra dokument från ledningsorganets och kommittéernas möten samt resultaten från interna eller externa utvärderingar av ledningsorganets funktion.

8.EBA ska bedöma huruvida risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-relaterade risker) eventuellt ska inbegripas i den översyn och utvärdering som genomförs av de behöriga myndigheterna.

Med avseende på tillämpningen av första stycket ska bedömningen från EBA åtminstone innehålla följande:

Utarbetande av en enhetlig definition av ESG-relaterade risker, inbegripet fysiska risker och övergångsrisker, det sistnämnda ska omfatta risker som är relaterade till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar.
Utarbetande av lämpliga kvalitativa och kvantitativa kriterier för att bedöma de ESG-relaterade riskernas inverkan på institutens finansiella stabilitet på kort, medellång och lång sikt, sådana kriterier ska inbegripa stresstestprocesser och scenarioanalyser för att bedöma de ESG-relaterade riskernas inverkan i scenarier av olika allvarlighet.
De styrformer, processer, metoder och strategier som ska genomföras av instituten för att identifiera, bedöma och hantera ESG-relaterade risker.
Analysmetoder och analysverktyg för att bedöma de ESG-relaterade riskernas inverkan på institutens utlåningsverksamhet och finansförmedlingsverksamhet.

EBA ska lägga fram en rapport om sina resultat för kommissionen, Europaparlamentet och rådet senast den 28 juni 2021.

På grundval av resultatet av rapporten får EBA vid behov utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, avseende ett enhetligt inbegripande av ESG-relaterade risker i den översyns- och utvärderingsprocess som genomförs av de behöriga myndigheterna.

Direktiv (EU) 2019/878

9.262De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska inbegripa en bedömning av institutens processer för styrning och riskhantering för att hantera ESG-risker samt institutens exponeringar mot ESG-risker. För att fastställa om institutens processer och exponeringar är adekvata ska de behöriga myndigheterna beakta institutens affärsmodeller.

Institutens exponeringar mot ESG-risker ska bedömas även på grundval av institutens planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2. Institutens processer för styrning och riskhantering när det gäller ESG-risker ska anpassas till målen i dessa planer.

Den översyn och utvärdering som utförs av de behöriga myndigheterna ska inbegripa en bedömning av institutens planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2 samt av de framsteg som gjorts i hanteringen av de ESG-risker som uppstår till följd av processen med anpassning för att uppnå klimatneutralitet och andra relevanta regleringsmål i unionen avseende ESG-faktorer.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

10.263Den översyn och utvärdering som utförs av de behöriga myndigheterna ska innefatta en bedömning av institutens processer för styrning och riskhantering rörande exponeringar mot kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster, inbegripet genom att beakta institutens riktlinjer och processer för att identifiera risker samt huruvida resultaten av de bedömningar som avses i artikel 79 e och artikel 83.4 är adekvata.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 99 Program för tillsynsgranskning

1.De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året anta ett program för tillsynsgranskning för de institut som de övervakar. Dessa program ska beakta den översyns- och utvärderingsprocess som görs enligt artikel 97. Följande ska ingå:

Angivelse av hur de behöriga myndigheterna avser att genomföra sitt uppdrag och fördela sina resurser.
Angivelse av vilka institut som ska bli föremål för skärp tillsyn och de åtgärder för sådan tillsyn som anges i punkt 3.
En plan för inspektioner i de lokaler som används av ett institut, inklusive filialer och dotterföretag som etablerats i andra medlemsstater i enlighet med artiklarna 52, 119 och 122.

2.Programmen för tillsynsgranskning ska omfatta följande institut:

Institut för vilka resultaten från det stresstest som avses i artikel 98.1 a och g och artikel 100 eller resultatet från översyns- och utvärderingsprocessen enligt artikel 97 tyder på betydande risker för den fortlöpande ekonomiska sundheten eller tyder på bristande efterlevnad av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013.
[utgått]
Alla andra institut som de behöriga myndigheterna bedömer vara i behov av ett sådant program.

Direktiv (EU) 2019/878

3.När det enligt artikel 97 bedöms vara lämpligt ska särskilt följande åtgärder vidtas:

Ökning av antalet eller frekvensen av inspektioner på plats vid institutet.
Permanent representant från de behöriga myndigheterna vid institutet.
Tilläggsrapporter eller frekventare rapporter från institutet.
Extra eller oftare förekommande översyn av institutets operativa eller strategiska planer eller affärsplaner.
Tematiska granskningar för övervakning av specifika risker som sannolikt uppstår.

4.Det faktum att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten antar ett program för tillsynsgranskning i hemmedlemsstaten ska inte hindra de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten från att utföra enskilda kontroller på plats och inspektioner av den verksamhet som bedrivs av filialer på deras territorium i enlighet med artikel 52.3.

Artikel 100 Stresstest inom ramen för tillsynen

1.De behöriga myndigheterna ska när så är lämpligt, dock minst en gång om året, genomföra stresstest på institut som de utövar tillsyn över, för att underlätta den översyns- och utvärderingsprocess som görs enligt artikel 97.

2.EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att säkerställa att de behöriga myndigheterna använder gemensamma metoder för att genomföra årliga stresstest inom ramen för tillsynen.

3.264Instituten och tredje parter som agerar i egenskap av rådgivare till instituten i samband med stresstestning ska avstå från verksamheter som kan äventyra ett stresstest, såsom riktmärkning, informationsutbyten dem emellan, överenskommelser om gemensamma tillvägagångssätt eller optimering av deras inlämningar i stresstest. Utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna ha alla de informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter som de behöver för att upptäcka sådan verksamhet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.265EBA, Eiopa och Esma ska, genom den gemensamma kommitté som avses i artikel 54 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, utarbeta riktlinjer för att säkerställa att enhetlighet, långsiktiga överväganden och gemensamma standarder för bedömningsmetoder integreras i stresstesterna av ESG-risker. Den gemensamma kommittén ska offentliggöra dessa riktlinjer senast den 10 januari 2026. EBA, Eiopa och Esma ska, genom denna gemensamma kommitté, undersöka hur risker avseende samhällsansvar och bolagsstyrning kan integreras i stresstesterna.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 101 Löpande översyn av tillstånd att använda interna metoder

1.De behöriga myndigheterna ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska institutens efterlevnad när det gäller kraven på metoder som kräver tillstånd från de behöriga myndigheterna innan sådana metoder används för att beräkna kapitalbaskraven i enlighet med del tre i förordning (EU) nr 575/2013. De ska särskilt uppmärksamma ändringar i ett instituts affärsverksamhet och genomförandet av sådana metoder på nya produkter. Om betydande brister i risktäckningen uppdagas i ett instituts interna metoder måste de behöriga myndigheterna se till att dessa åtgärdas eller vidta nödvändiga åtgärder för att minska följderna av dem, till exempel genom att införa högre multiplikationsfaktorer eller införa kapitaltillägg, eller vidta andra lämpliga, effektiva åtgärder.

2.De behöriga myndigheterna ska särskilt göra en översyn och utvärdering av att institutet använder väl utvecklade och aktuella tekniker och förfaranden i samband med dessa metoder.

3.Om det för en intern marknadsriskmodell förekommer upprepade överskridanden enligt vad som avses i artikel 366 i förordning (EU) nr 575/2013, vilket tyder på att modellen inte, eller inte längre, är tillräckligt exakt, ska de behöriga myndigheterna återkalla tillståndet att använda den interna modellen eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att modellen snarast förbättras.

3.266Om, för ett handlarbord som använder en intern marknadsriskmodell, resultat från utfallstester eller resultatanalystestet tyder på att modellen inte längre är tillräckligt exakt, ska de behöriga myndigheterna se över villkoren för tillståndet att använda den interna modellen eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att modellen snarast förbättras.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Om ett institut har fått tillstånd att använda en metod som kräver tillstånd från de behöriga myndigheterna innan så dana metoder används för att beräkna kapitalbaskraven i enlighet med del tre i förordning (EU) nr 575/2013, men som inte längre uppfyller kraven för användning av metoden, ska de behöriga myndigheterna kräva att institutet antingen visar de behöriga myndigheterna att följderna av den bristande efterlevnaden är oväsentliga när så är tillämpligt i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 eller lägger fram en plan för att i god tid på nytt uppnå överensstämmelse med kraven och anger en tidsfrist för genomförandet av planen. De behöriga myndigheterna ska kräva förbättringar av planen om det är osannolikt att den leder till full efterlevnad eller om tidsfristen är olämplig. Om det är osannolikt att institutet på nytt kan uppnå överensstämmelse inom en lämplig tidsfrist och, i tillämpliga fall, inte på ett tillfredsställande sätt har påvisat att följderna av den bristande efterlevnaden är oväsentliga ska tillståndet att använda modellen återkallas eller begränsas till områden där efterlevnad har uppnått eller områden där efterlevnad kan uppnås inom en lämplig tidsfrist.

5.I syfte att främja enhetlig sundhet i de interna metoderna i unionen ska EBA analysera dessa metoder i instituten, inklusive om definitionen på fallissemang tillämpas på ett enhetligt sätt och hur dessa institut hanterar liknande risker eller exponeringar.

EBA ska utarbeta riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 och dessa ska innehålla riktmärken på grundval av denna analys.

De behöriga myndigheterna ska beakta denna analys och dessa riktmärken i sin granskning av tillstånd som de beviljar instituten för användning av interna metoder.

Avsnitt IV Tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter

Artikel 102 Tillsynsåtgärder

1.De behöriga myndigheterna ska kräva att ett institut i ett tidigt skede vidtar nödvändiga åtgärder för att ta itu med relevanta problem i följande fall:

Institutet uppfyller inte kraven i detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013.
De behöriga myndigheterna har bevis för att institutet sannolikt kommer att bryta mot kraven i detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 inom de följande tolv månaderna.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska de behöriga myndigheterna bland annat ha de befogenheter som avses i artikel 104.

Artikel 103

har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

Artikel 104 Tillsynsbefogenheter

1.Vid tillämpning av artiklarna 97, 98.4, 98.5, 101.4 och 102 i detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna åtminstone ha befogenhet att

kräva att institut har en ytterligare kapitalbas som överstiger de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013 enligt de villkor som fastställs i artikel 104a i detta direktiv,
kräva en förstärkning av de styrformer, processer, rutiner och strategier som genomförs i enlighet med artiklarna 73 och 74,
kräva att institut lägger fram en plan för att återställa efterlevnad av tillsynskraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 och fastställer en tidsfrist för dess genomförande, inbegripet förbättringar av planens omfattning och tidsfrist,
kräva att institut i samband med kapitalbaskraven tillämpar en särskild avsättningspolitik eller behandlar tillgångar på särskilt sätt,
begränsa instituts verksamhet, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för institutets sundhet,
kräva reduktion av den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet,
kräva att institut begränsar den rörliga ersättningen till en viss procentandel av nettointäkterna när denna är oförenlig med upprätthållandet av en sund kapitalbas,
kräva att institut använder nettovinster för att stärka kapitalbasen,
begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar från ett institut till aktieägare, medlemmar eller innehavare av primärkapitaltillskott där förbudet inte innebär ett fallissemang från institutets sida,
ålägga ytterligare krav eller krav på mer frekvent rapportering, inklusive rapporter om kapitalbas, likviditet och bruttosoliditet,
ålägga särskilda likviditetskrav, inbegripet begränsningar för löptidsobalanser mellan tillgångar och skulder,
kräva ytterligare upplysningar.

Direktiv (EU) 2019/878

1.267Vid tillämpning av artiklarna 97, 98.1, 98.4, 98.5, 98.9, 98.10, 101.4 och 102 i detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna åtminstone ha befogenhet att

kräva att institut har en ytterligare kapitalbas som överstiger de krav som anges i förordning (EU) nr 575/2013 enligt de villkor som fastställs i artikel 104a i detta direktiv,
kräva en förstärkning av de styrformer, processer, rutiner och strategier som genomförs i enlighet med artiklarna 73 och 74,
kräva att institut lägger fram en plan för att återställa efterlevnad av tillsynskraven i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 och fastställer en tidsfrist för dess genomförande, inbegripet förbättringar av planens omfattning och tidsfrist,
kräva att institut i samband med kapitalbaskraven tillämpar en särskild avsättningspolitik eller behandlar tillgångar på särskilt sätt,
begränsa instituts verksamhet, inbegripet med avseende på mottagande av insättningar, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för institutets sundhet,
kräva reduktion av den inneboende risken i institutens verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet,
kräva att institut begränsar den rörliga ersättningen till en viss procentandel av nettointäkterna när denna är oförenlig med upprätthållandet av en sund kapitalbas,
kräva att institut använder nettovinster för att stärka kapitalbasen,
begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar från ett institut till aktieägare, medlemmar eller innehavare av primärkapitaltillskott där förbudet inte innebär ett fallissemang från institutets sida,
ålägga ytterligare krav eller krav på mer frekvent rapportering, inklusive rapporter om kapitalbas, likviditet och bruttosoliditet,
ålägga särskilda likviditetskrav, inbegripet begränsningar för löptidsobalanser mellan tillgångar och skulder,
kräva ytterligare upplysningar,
kräva att instituten minskar de risker på kort, medellång och lång sikt som följer av ESG-faktorer, inbegripet risker som uppstår till följd av anpassningsprocessen och till följd av omställningstrender i samband med de relevanta rättsliga målen och regleringsmålen på unions-, medlemsstats- eller tredjelandsnivå, genom att de anpassar sina affärsstrategier, sin bolagsstyrning och sin riskhantering, för vilket en förstärkning av målen, åtgärderna och insatserna i deras planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2 skulle kunna begäras,
kräva att instituten genomför stresstestning eller scenarioanalys för att bedöma risker som uppstår till följd av exponeringar mot kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Vid tillämpningen av punkt 1 j får behöriga myndigheter endast ålägga ytterligare eller mer frekvent rapportering för institut där det relevanta kravet är lämpligt och proportionellt i förhållande till det ändamål för vilket informationen krävs och de uppgifter som begärs inte överlappar varandra.

Vid tillämpning av artiklarna 97–102 ska eventuella ytterligare uppgifter som kan krävas av instituten anses vara överlappande om samma eller i huvudsak samma uppgifter annorledes redan har rapporterats till den behöriga myndigheten eller kan tas fram av den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten får inte kräva att ett institut rapporterar ytterligare uppgifter om den tidigare har erhållit dem i ett annorlunda format eller på annorlunda detaljnivå och detta annorlunda format eller denna annorlunda detaljnivå inte hindrar den behöriga myndigheten från att framställa uppgifter med samma kvalitet och tillförlitlighet som de som framställts på grundval av de ytterligare uppgifter som annars skulle rapporteras.

Direktiv (EU) 2019/878

3.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

4.268EBA ska utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera hur de behöriga myndigheterna kan fastställa huruvida institutens kreditvärdighetsjusteringsrisker enligt artikel 381 i förordning (EU) nr 575/2013 innebär överdrivna risker för de institutens sundhet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 104a Krav på ytterligare kapitalbas

1.Behöriga myndigheter ska ålägga de krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a om de, på grundval av de översyner som gjorts i enlighet med artiklarna 97 och 101, konstaterar någon av följande situationer för ett enskilt institut:

Institutet är exponerat för risker eller riskelement som, enligt punkt 2 i denna artikel, inte täcks av eller inte i tillräcklig omfattning täcks av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402.
Institutet uppfyller inte kraven i artiklarna 73 och 74 i detta direktiv eller i artikel 393 i förordning (EU) nr 575/2013 och det är osannolikt att andra tillsynsåtgärder skulle vara tillräckliga för att säkerställa att dessa krav kan uppfyllas inom en lämplig tidsram.
De justeringar som avses i artikel 98.4 bedöms som otillräckliga för att institutet under normala marknadsförhållanden ska kunna avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande förluster.
Den utvärdering som genomförts i enlighet med artikel 101.4 visar att en bristande efterlevnad av kraven för tillämpningen av den tillåtna metoden sannolikt kommer att leda till otillräckliga kapitalbaskrav.
Institutet underlåter vid upprepade tillfällen att upprätta eller bibehålla tillräckligt med ytterligare kapitalbas för att täcka den riktlinje som meddelats i enlighet med artikel 104b.3.
Andra situationer som är specifika för det enskilda institutet och som enligt den behöriga myndigheten ger anledning till väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter.

De behöriga myndigheterna får endast ålägga det krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a för att täcka de risker som enskilda institut löper på grund av sin verksamhet, inbegripet sådana som återspeglar inverkan av viss ekonomisk utveckling och marknadsutveckling på ett enskilt instituts riskprofil.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Vid tillämpningen av punkt 1 a i den här artikeln ska risker eller riskelement endast anses inte täckas av eller inte i tillräcklig omfattning täckas av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 där beloppen, slagen och fördelningen av det kapital som anses tillräckligt av den behöriga myndigheten, med beaktande av en översyn av den bedömning som utförts av instituten i enlighet med artikel 73 första stycket i detta direktiv, är större än kapitalbaskraven enligt delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

Vid tillämpningen av första stycket ska de behöriga myndigheterna, med beaktande av varje enskilt instituts riskprofil, bedöma de risker som institutet är exponerat för, inbegripet

institutspecifika risker eller element av sådana risker som uttryckligen undantas från eller som inte uttryckligen omfattas av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402,
institutspecifika risker eller element av sådana risker som sannolikt kommer att underskattas trots efterlevnad av de tillämpliga kraven i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

I den mån risker eller riskelement omfattas av övergångsarrangemang eller bestämmelser om undantag för äldre regler som fastställs i detta direktiv eller i förordning (EU) nr 575/2013, ska de inte betraktas som risker eller element av sådana risker som sannolikt kommer att underskattas trots efterlevnad av de tillämpliga kraven i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

Vid tillämpningen av första stycket ska det kapital som anses tillräckligt täcka alla risker eller riskelement som identifierats som väsentliga enligt bedömningen i andra stycket i denna punkt och som inte täcks eller inte i tillräcklig omfattning täcks av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

Ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret får betraktas som väsentlig åtminstone i de fall som avses i artikel 98.5, såvida inte de behöriga myndigheterna, när de gör översynen och utvärderingen, konstaterar att institutets hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är tillfredsställande och att institutet inte är alltför exponerat för ränterisker till följd av verksamhet utanför handelslagret.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om det krävs ytterligare kapitalbas för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt punkt 1 a i denna artikel som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 i denna artikel och de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre och fyra i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

Om det krävs ytterligare kapitalbas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt punkt 1 a i denna artikel som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 i denna artikel och de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre och sju i förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

3.269Om det krävs ytterligare kapitalbas för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt punkt 1 a i denna artikel som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 i denna artikel och de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre och fyra i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402.

Om det krävs ytterligare kapitalbas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt punkt 1 a i den här artikeln som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 i den här artikeln, med undantag för femte stycket i den punkten, och de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre och sju i förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Institut ska uppfylla det krav på ytterligare kapitalbas som åläggs av de behöriga myndigheterna enligt artikel 104.1 a för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet med en kapitalbas som uppfyller följande villkor:

Minst tre fjärdedelar av den ytterligare kapitalbasen ska bestå av primärkapital.
Minst tre fjärdedelar av primärkapitalet i a ska bestå av kärnprimärkapital.

Institut ska uppfylla det krav på ytterligare kapitalbas som åläggs av de behöriga myndigheterna enligt artikel 104.1 a för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet med primärkapital.

Genom undantag från första och andra styckena får den behöriga myndigheten kräva att ett institut uppfyller kravet på ytterligare kapitalbas med en större andel primärkapital eller kärnprimärkapital om så är nödvändigt och med beaktande av de särskilda omständigheter som gäller för institutet.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det krav på ytterligare kapitalbas som anges i artikel 104.1 a i detta direktiv och som åläggs av de behöriga myndigheterna för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte användas för att uppfylla något av följande:

De kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013.
Det kombinerade buffertkravet.
Den riktlinje för ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104b.3 i detta direktiv, om andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet hanteras genom den riktlinjen.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det krav på ytterligare kapitalbas som anges i artikel 104.1 a i detta direktiv och som åläggs av de behöriga myndigheterna för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 får inte användas för att uppfylla något av följande:

Det kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013.
Det buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden som avses i artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013.
Den riktlinje för ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104b.3 i detta direktiv, om risken för alltför låg bruttosoliditet hanteras genom den riktlinjen.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Den behöriga myndigheten ska för varje institut skriftligen motivera beslutet att ålägga ett krav på ytterligare kapitalbas enligt artikel 104.1 a, åtminstone genom att tydligt redovisa den fullständiga bedömningen av de faktorer som avses i punkterna 1–4 i den här artikeln. Den motiveringen ska inbegripa, i det fall som anges i punkt 1 e i den här artikeln, en särskild redogörelse för motiven till att införandet av en riktlinje om ytterligare kapitalbas inte längre anses tillräckligt.

Direktiv (EU) 2019/878

6.270Om ett institut blir bundet av det kapitalgolv som fastställs i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska följande tillämpas:

Det nominella beloppet för den ytterligare kapitalbas som institutets behöriga myndighet kräver i enlighet med artikel 104.1 a för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte öka till följd av att institutet blir bundet av kapitalgolvet.
Institutets behöriga myndighet ska, utan dröjsmål och i alla händelser senast vid slutdagen för nästa översyns- och utvärderingsprocess, se över den ytterligare kapitalbas som den krävde av institutet i enlighet med artikel 104.1 a och avlägsna alla delar av denna som skulle leda till dubbelräkning av de risker som redan till fullo omfattas av det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet.
Så snart den behöriga myndigheten har slutfört den översyn som avses i led b i detta stycke ska led a i detta stycke inte längre tillämpas.

Vid tillämpningen av denna artikel och artiklarna 131 och 133 i detta direktiv ska ett institut anses vara bundet av kapitalgolvet om institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 överstiger dess totala riskvägda exponeringsbelopp som inte omfattas av golvet beräknat i enlighet med artikel 92.4 i den förordningen.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

7.271Senast den 10 april 2025 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera hur kraven i punkt 6 i denna artikel ska genomföras, och särskilt

hur de behöriga myndigheterna i sin översyns- och utvärderingsprocess ska återspegla det faktum att ett institut har blivit bundet av kapitalgolvet,
hur de behöriga myndigheter och instituten ska informera om och offentliggöra hur tillsynskraven påverkas av att ett institut blir bundet av kapitalgolvet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

8.272Vid tillämpningen av punkt 2 ska institutets behöriga myndighet, så länge institutet är bundet av kapitalgolvet, inte införa något ytterligare kapitalbaskrav som skulle leda till dubbelräkning av de risker som redan till fullo omfattas av det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 104b Riktlinje för ytterligare kapitalbas

1.Enligt de strategier och processer som avses i artikel 73 ska instituten fastställa sitt interna kapital till en tillfredsställande kapitalbasnivå som är tillräcklig för att täcka alla de risker som ett institut är exponerat för och för att säkerställa att institutets kapitalbas kan absorbera potentiella förluster till följd av stresscenarier, inbegripet sådana som identifierats vid det stresstest inom ramen för tillsynen som avses i artikel 100.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Behöriga myndigheter ska regelbundet se över den nivå på det interna kapitalet som fastställs av varje institut i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, som en del av de översyner och utvärderingar som utförs i enlighet med artiklarna 97 och 101 och inbegripet resultaten av de stresstester som avses i artikel 100.

Enligt den översynen ska de behöriga myndigheterna för varje institut fastställa den totala kapitalbasnivå som de anser vara lämplig.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Behöriga myndigheter ska meddela instituten sin riktlinje för ytterligare kapitalbas.

Riktlinjen för ytterligare kapitalbas ska avse den kapitalbas som överstiger det relevanta kapitalbasbelopp som krävs enligt delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013, kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402, artiklarna 104.1 a och 128.6 i detta direktiv eller enligt artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013, beroende på vad som är relevant, för att nå den totala kapitalbasnivå som de behöriga myndigheterna anser vara lämplig enligt punkt 2 i den här artikeln.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Behöriga myndigheters riktlinje för ytterligare kapitalbas enligt punkt 3 i den här artikeln ska vara institutspecifik. Riktlinjen får täcka risker som omfattas av det krav på ytterligare kapitalbas som ålagts enligt artikel 104.1 a endast i den mån den täcker aspekter av dessa risker som inte redan täcks enligt de kraven.

Direktiv (EU) 2019/878

4a.273Om ett institut blir bundet av kapitalgolvet får dess behöriga myndighet se över sin riktlinje för ytterligare kapitalbas som meddelats det institutet för att säkerställa att dess kalibrering fortfarande är lämplig.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

5.Den kapitalbas som används för att följa den riktlinje om ytterligare kapitalbas som meddelats enligt punkt 3 i denna artikel för hantering av andra risker än alltför låg bruttosoliditet ska inte användas för att uppfylla något av följande:

De kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013.
Det krav som fastställs i artikel 104a i detta direktiv och som åläggs av de behöriga myndigheterna för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet och det kombinerade buffertkravet.

Den kapitalbas som används för att följa den riktlinje om ytterligare kapitalbas som meddelats i enlighet med punkt 3 i denna artikel för hantering av alltför låg bruttosoliditet ska inte användas för att uppfylla kapitalbaskravet i artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, det krav som fastställs i artikel 104a i detta direktiv och som åläggs av de behöriga myndigheterna för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet och det buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden som avses i artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Om ett institut uppfyller de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre, fyra och sju i förordning (EU) nr 575/2013 och i kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402, det relevanta krav på ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104.1 a samt, beroende på vad som är relevant, det kombinerade buffertkravet eller det buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden som avses i artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013 ska inte underlåtande att följa den riktlinje som avses i punkt 3 i den här artikeln utlösa de restriktioner som avses i artikel 141 eller 141b i detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 104c Samarbete med resolutionsmyndigheter

Behöriga myndigheter ska underrätta relevanta resolutionsmyndigheter om de krav på ytterligare kapitalbas som de ålägger institut enligt artikel 104.1 a och om eventuella riktlinjer för ytterligare kapitalbas som de meddelar institut i enlighet med artikel 104b.3.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 105 Specifika likviditetskrav

I syfte att fastställa lämplig nivå på likviditetskraven med utgångspunkt i den översyn och utvärdering som genomförts enligt avsnitt III ska de behöriga myndigheterna avgöra huruvida det är nödvändigt att införa specifika likviditetskrav för att täcka risker som ett institut är eller kan bli exponerat för, med beaktande av följande:

Institutets särskilda affärsmodell.
Institutets styrformer, processer och rutiner som avses i avsnitt II, särskilt artikel 86.
Resultaten av den översyn och utvärdering som genomförts i enlighet med artikel 97.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 67 bör de behöriga myndigheterna särskilt överväga om det finns ett behov av att tillämpa administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder, inklusive tillsynsavgifter, på en nivå som i stort är kopplad till skillnaden mellan ett instituts faktiska likviditetsposition och alla krav på likviditet och stabil finansiering som fastställs på nationell nivå eller unionsnivå.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 106 Särskilda krav på offentliggörande

1.Medlemsstaterna ska ge de behöriga myndigheterna befogenheter att kräva att instituten

offentliggör den information som avses i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 mer än en gång per år och sätter tidsfrister för offentliggörandet,
använder specifika medier och platser för offentliggörande av annan information än årsredovisningen.

1.274Medlemsstaterna ska ge de behöriga myndigheterna befogenhet att:

kräva att institut offentliggör den information som avses i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 oftare än vad som föreskrivs i artiklarna 433–433c i den förordningen,
fastställa tidsfrister inom vilka andra institut än små och icke-komplexa institut ska lämna information om offentliggöranden till EBA för offentliggörande på EBA:s webbplats för centrala offentliggöranden,
kräva att institut använder andra specifika medier och platser för offentliggörande än EBA:s webbplats för centrala offentliggöranden eller institutens årsredovisningar.

Senast den 10 juli 2025 ska EBA, med beaktande av del åtta i förordning (EU) nr 575/2013, utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Medlemsstaterna ska ge de behöriga myndigheterna befogenhet att kräva att moderföretagen årligen offentliggör, i fullständig form eller i form av hänvisningar till likvärdig information, en beskrivning av deras rättsliga struktur samt lednings- och organisationsstruktur för den grupp institut som avses i artiklarna 14.3, 74.1 och 109.2.

Artikel 107 Enhetligheten i översyns-, utvärderings- och tillsynsåtgärderna

1.De behöriga myndigheterna ska informera EBA om följande:

Hur deras översyns- och utvärderingsprocess enligt artikel 97 fungerar.
Den metod som används som grund för beslut enligt artikel 98, 100, 101, 102, 104 och 105 om den process som avses i led a.

EBA ska bedöma de behöriga myndigheternas information i syfte att utveckla enhetlighet i översyns- och utvärderingsprocessen. EBA får begära att de behöriga myndigheterna lämnar ytterligare information för att fullgöra sin bedömning, på proportionell basis i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

2.EBA ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om graden av konvergens i medlemsstaternas tillämpning av detta kapitel.

För att öka konvergensgraden ska EBA genomföra inbördes utvärderingar enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3.EBA ska utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 i syfte att ytterligare, på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till institutens storlek, struktur och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet, specificera de gemensamma förfarandena och metoderna för den översyns- och utvärderingsprocess som avses i punkt 1 i denna artikel och i artikel 97 och för den bedömning av organisation och riskhantering som avses i artiklarna 76–87, särskilt med avseende på koncentrationsrisker i enlighet med kraven i artikel 81.

Avsnitt V Tillämpningsnivå

Artikel 108 Intern process för bedömning av kapitalbehov

1.De behöriga myndigheterna ska kräva att varje institut som varken är ett dotterföretag i den medlemsstat där det auktoriserats och står under tillsyn eller ett moderföretag och varje institut som inte ingår i den konsolidering som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 575/2013 individuellt ska uppfylla kraven i artikel 73 i detta direktiv.

De behöriga myndigheterna får göra undantag från kraven i artikel 73 i detta direktiv med avseende på ett kreditinstitut i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

Om de behöriga myndigheterna avstår från att tillämpa kapitalbaskraven på gruppnivå enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 575/2013 ska kraven i artikel 73 i detta direktiv gälla på individuell nivå.

2.De behöriga myndigheterna ska kräva att moderinstitut i en medlemsstat, i den utsträckning och på det sätt som föreskrivs i del ett avdelning II kapitel 2 avsnitten 2 och 3 i förordning (EU) nr 575/2013, uppfyller skyldigheterna i artikel 73 i detta direktiv på gruppnivå.

3.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

4.De behöriga myndigheterna ska kräva att dotterinstitut tillämpar kraven i artikel 73 på undergruppsnivå, om sådana institut, eller deras moderföretag, när detta är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag, har ett finansiellt institut eller ett kapitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.

Artikel 109 Institutens styrformer, processer och rutiner

1.De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten uppfyller skyldigheterna i avsnitt II i detta kapitel på individuell nivå, om inte de behöriga myndigheterna använder det undantag som anges i artikel 7 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.De behöriga myndigheterna ska kräva att moder- och dotterföretag som omfattas av detta direktiv uppfyller kraven i avsnitt II i detta kapitel på gruppnivå eller undergruppsnivå för att säkerställa att deras styrformer, processer och rutiner enligt avsnitt II i detta kapitel är enhetliga och väl integrerade och att alla data och upplysningar som är av betydelse för tillsynen kan tas fram. De ska särskilt se till att moder- och dotterföretag som omfattas av detta direktiv genomför dessa styrformer, processer och rutiner i sina dotterföretag som inte omfattas av detta direktiv, inbegripet de som är etablerade i finansiella offshore-center. Dessa styrformer, processer och rutiner ska också vara enhetliga och väl integrerade, och dotterföretagen ska också kunna ta fram alla data och upplysningar som är av betydelse för tillsynen. Dotterföretag som inte själva omfattas av detta direktiv ska uppfylla sina sektorspecifika krav på individuell nivå.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Skyldigheter enligt avsnitt II i detta kapitel rörande dotterföretag som inte själva omfattas av detta direktiv ska inte tillämpas om moderinstitutet inom EU kan påvisa för de behöriga myndigheterna att tillämpning av avsnitt II strider mot lagen i det tredjeland där dotterföretaget är etablerat.

Direktiv (EU) 2019/878

4.De ersättningskrav som föreskrivs i artiklarna 92, 94 och 95 ska inte tillämpas på gruppnivå för något av följande:

Dotterföretag som är etablerade i unionen om de omfattas av särskilda ersättningskrav i enlighet med andra unionsrättsakter.
Dotterföretag som är etablerade i ett tredjeland och som skulle omfattas av särskilda ersättningskrav i enlighet med andra unionsrättsakter om de vore etablerade i unionen.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Genom undantag från punkt 4 i den här artikeln och för att undvika kringgående av de bestämmelser som anges i artiklarna 92, 94 och 95 ska medlemsstaterna säkerställa att de krav som fastställs i artiklarna 92, 94 och 95 tillämpas på anställda vid dotterföretag som inte omfattas av detta direktiv på individuell nivå om

dotterföretaget antingen är ett kapitalförvaltningsbolag eller ett företag som tillhandahåller de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som förtecknas i avsnitt A punkterna 2, 3, 4, 6 och 7 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, och
dessa anställda har fått uppdraget att bedriva yrkesutövning som har direkt väsentlig inverkan på riskprofilen för instituten i gruppen.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Utan hinder av punkterna 4 och 5 i den här artikeln får medlemsstaterna på gruppnivå tillämpa artiklarna 92, 94 och 95 på en bredare uppsättning dotterföretag och deras personal.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 110 Översyn och utvärdering samt tillsynsåtgärder

1.De behöriga myndigheterna ska tillämpa den översyns- och utvärderingsprocess som anges i avsnitt III i detta kapitel och de tillsynsåtgärder som anges i avsnitt IV i detta kapitel i enlighet med den tillämpningsnivå som gäller för kraven i del ett, avdelning II i förordning (EU) nr 575/2013.

2.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

Kapitel 3 Gruppbaserad tillsyn

Avsnitt –I Tillämpning av detta kapitel på värdepappersföretagskoncerner

Artikel 110a Tillämpningsområde för värdepappersföretagskoncerner275

Detta kapitel är tillämpligt på värdepappersföretagskoncerner, enligt definitionen i artikel 4.1.25 i förordning (EU) 2019/2033, om åtminstone ett värdepappersföretag i koncernen omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 enligt artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.

Detta kapitel är inte tillämpligt på värdepappersföretagskoncerner om inget värdepappersföretag i koncernen omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 enligt artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avsnitt I Principer för gruppbaserad tillsyn

Artikel 111 Utnämning av samordnande tillsynsmyndighet

1.Om ett moderföretag är ett moderkreditinstitut i en medlemsstat eller ett moderkreditinstitut inom EU, ska gruppbaserad tillsyn utövas av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över det moderkreditinstitutet i medlemsstaten eller det moderkreditinstitutet inom EU på individuell nivå.

Om ett moderföretag är ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat eller ett modervärdepappersföretag inom EU och inget av dess dotterföretag är ett kreditinstitut, ska gruppbaserad tillsyn utövas av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över det modervärdepappersföretaget i medlemsstaten eller det modervärdepappersföretaget inom EU på individuell nivå.

Om ett moderföretag är ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat eller ett modervärdepappersföretag inom EU och minst ett av dess dotterföretag är ett kreditinstitut, ska gruppbaserad tillsyn utövas av den behöriga myndigheten för kreditinstitutet eller, om det rör sig om flera kreditinstitut, det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen.

Direktiv (EU) 2019/2034

2.Om moderföretaget till ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag är ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, ska gruppbaserad tillsyn utövas av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över kreditinstitutet eller värdepappersföretaget på individuell nivå.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.Om två eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag som är auktoriserade i unionen har samma finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, samma blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, samma finansiella moderholdingföretag inom EU eller samma blandade finansiella moderholdingföretag inom EU, ska gruppbaserad tillsyn utövas av

den behöriga myndigheten för kreditinstitutet, om det bara finns ett kreditinstitut i gruppen,
den behöriga myndigheten för det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen, om det finns flera kreditinstitut i samma grupp, eller
den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen, om det inte ingår något kreditinstitut i gruppen.

Direktiv (EU) 2019/2034

4.Om konsolidering krävs enligt artikel 18.3 eller 18.6 i förordning (EU) nr 575/2013 ska gruppbaserad tillsyn utövas av den behöriga myndigheten för det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen eller, om det inte ingår något kreditinstitut i gruppen, av den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen.

Direktiv (EU) 2019/2034

5.Genom undantag från punkt 1 tredje stycket, från punkt 3 b och från punkt 4 ska, i sådana fall där en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett kreditinstitut i en grupp, den samordnande tillsynsmyndigheten vara den behöriga myndighet som på individuell nivå utövar tillsyn över ett eller flera kreditinstitut i gruppen om summan av de totala balansomslutningarna för dessa kreditinstitut under tillsyn är högre än den för de kreditinstitut som står under tillsyn på individuell nivå av någon annan behörig myndighet.

Genom undantag från punkt 3 c ska, i fall där en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett värdepappersföretag i en grupp, den samordnande tillsynsmyndigheten vara den behöriga myndighet som utövar tillsyn på individuell nivå över ett eller flera värdepappersföretag i gruppen med sammantaget den största totala balansomslutningen.

Direktiv (EU) 2019/2034

6.I särskilda fall får de behöriga myndigheterna efter gemensam överenskommelse göra undantag från de kriterier som avses i punkterna 1, 3 och 4 och utse en annan behörig myndighet att utöva tillsyn på gruppnivå om tillämpningen av de kriterier som avses i dessa punkter vore olämplig, med hänsyn tagen till de berörda kreditinstituten eller värdepappersföretagen och den relativa betydelsen av deras verksamhet i de berörda medlemsstaterna, eller behovet av att säkerställa kontinuitet i tillsynen på gruppnivå av samma behöriga myndighet. I sådana fall ska moderinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföretaget inom EU, det blandade finansiella moderholdingföretaget inom EU eller kreditinstitutet eller värdepappersföretaget med den största totala balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ha rätt att höras innan de behöriga myndigheterna fattar sitt beslut.

Direktiv (EU) 2019/2034

7.De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och EBA om alla överenskommelser inom ramen för punkt 6.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 112 Den samordnande tillsynsmyndighetens samordning av tillsynen

1.Utöver de skyldigheter som föreskrivs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 ska den samordnande tillsynsmyndigheten utföra följande uppgifter:

Samordning när det gäller att samla in och sprida relevant information på löpande basis och i krissituationer.
Planering och samordning av tillsynsverksamheterna på löpande basis, inklusive de verksamheter som avses i avdelning VII kapitel 3, i samarbete med berörda behöriga myndigheter.
Planering och samordning av tillsynsverksamheten i samarbete med de berörda behöriga myndigheterna och vid behov med ECBS-centralbankerna, som en förberedelse inför och under krissituationer, inklusive negativ utveckling i institut eller på finansiella marknader, om möjligt med användning av befintliga informationskanaler för underlättande av krishantering.

2.Om den samordnande tillsynsmyndigheten underlåter att utföra de uppgifter som avses i punkt 1, eller om de behöriga myndigheterna inte samarbetar med den samordnande tillsynsmyndigheten i den omfattning som krävs för de uppgifter som avses i punkt 1, kan någon av de berörda behöriga myndigheterna hänskjuta ärendet till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

EBA får också i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna vid oenighet om samordningen av tillsynsverksamheten enligt denna artikel.

3.Den planering och samordning av tillsynsverksamheten som avses i punkt 1 c i denna artikel inbegriper de undantagsåtgärder som anges i artikel 117.1 d och 117.4 b, förberedelse av gemensamma utvärderingar, genomförande av krisplaner och information till allmänheten.

Artikel 113 Gemensamma beslut om tillsynskrav för specifika institut

1.Den samordnande tillsynsmyndigheten och de behöriga myndigheterna med ansvar för tillsyn av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska göra allt som står i deras makt för att nå ett gemensamt beslut om följande:

Tillämpning av artiklarna 73 och 97 för att avgöra om den konsoliderade nivån på kapitalbasen för gruppen av institut är tillräcklig med hänsyn till gruppens finansiella ställning och riskprofil och den kapitalbasnivå som krävs i enlighet med artikel 104.1 a för såväl enskilda enheter inom gruppen som gruppen som helhet.
Åtgärder för att hantera eventuella viktiga frågor och väsentliga resultat som följer av likviditetstillsynen, inbegripet frågor om huruvida organisationen och riskhanteringen är tillfredsställande enligt artikel 86 och frågor om behovet av likviditetskrav för specifika institut i enlighet med artikel 105.
Eventuella riktlinjer för ytterligare kapitalbas som avses i artikel 104b.3.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De gemensamma beslut som avses i punkt 1 ska

för tillämpning av punkt 1 a i denna artikel fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en riskbedömning för gruppen av institut i enlighet med artikel 104a till övriga relevanta behöriga myndigheter,
för tillämpning av punkt 1 b i denna artikel fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en bedömning av likviditetsriskprofilen för gruppen av institut i enlighet med artiklarna 86 och 105,
för tillämpning av punkt 1 c i denna artikel fattas senast fyra månader efter det att den samordnande tillsynsmyndigheten har lämnat en rapport som innehåller en riskbedömning för gruppen av institut i enlighet med artikel 104b.

I de gemensamma beslut som avses i punkt 1 i denna artikel ska även vederbörlig hänsyn tas till relevanta behöriga myndigheters bedömning av risken hos dotterföretag i enlighet med artiklarna 73, 97, 104a och 104b.

De gemensamma beslut som avses i punkt 1 a och b ska redovisas i dokument som innehåller en fullständig motivering och skickas till moderinstitutet inom EU av den samordnande tillsynsmyndigheten. Vid oenighet ska den samordnande tillsynsmyndigheten på begäran av någon av de övriga behöriga myndigheterna samråda med EBA. Den samordnande tillsynsmyndigheten får också samråda med EBA på eget initiativ.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om de behöriga myndigheterna sinsemellan inte kan fatta ett sådant gemensamt beslut inom den tidsperiod som anges i punkt 2 i denna artikel ska den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett beslut om tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105 i detta direktiv för gruppen som helhet efter att ha tagit vederbörlig hänsyn till relevanta behöriga myndigheters riskbedömning för dotterföretagen. Om någon av de berörda behöriga myndigheterna vid utgången av de tidsperioder som anges i punkt 2 i denna artikel har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska den samordnande tillsynsmyndigheten skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i överensstämmelse med EBAs beslut. De tidsperioder som anges i punkt 2 i denna artikel ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad från erhållande av beskedet om hänskjutandet till EBA. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett gemensamt beslut har fattats.

Beslutet om tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105 i detta direktiv ska fattas av de respektive behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderkreditinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU på individuell nivå eller undergruppsnivå, med vederbörligt beaktande av synpunkter och reservationer som har uttryckts av den samordnande tillsynsmyndigheten. Om någon av de berörda behöriga myndigheterna vid utgången av någon av de tidsperioder som anges i punkt 2 i denna artikel har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska de behöriga myndigheterna skjuta upp sitt beslut och invänta det beslut som EBA ska fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen, och ska fatta ett beslut i överensstämmelse med EBAs beslut. De tidsperioder som anges i punkt 2 i denna artikel ska anses utgöra förlikningsskedet i den mening som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad från erhållande av beskedet om hänskjutandet till EBA. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller efter det att ett gemensamt beslut har fattats.

Besluten ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering och ta hänsyn till övriga behöriga myndigheters riskbedömningar, synpunkter och reservationer som har uttryckts under de tidsperioder som anges i punkt 2. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska skicka dokumentet till alla berörda behöriga myndigheter och till moderinstitutet inom EU.

Om EBA har tillfrågats ska samtliga behöriga myndigheter beakta dess råd och förklara alla betydande avvikelser från sådana råd.

Direktiv (EU) 2019/878

4.De gemensamma beslut som avses i punkt 1 och de beslut som fattas av de behöriga myndigheterna i avsaknad av ett gemensamt beslut enligt punkt 3 ska erkännas som avgörande och tillämpas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

De gemensamma beslut som avses i punkt 1 i denna artikel och varje beslut som fattas i avsaknad av ett gemensamt beslut i enlighet med punkt 3 i denna artikel ska uppdateras årligen eller, i undantagsfall, om en behörig myndighet som ansvarar för tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU gör en skriftlig och fullständigt motiverad framställan hos den samordnande tillsynsmyndigheten om uppdatering av ett beslut om tillämpning av artiklarna 104.1 a, 104b och 105. I sådana undantagsfall kan uppdateringen tas upp på bilateral basis mellan den samordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga myndighet som gör framställan.

Direktiv (EU) 2019/878

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för den gemensamma beslutsprocess som avses i denna artikel rörande tillämpningen av artiklarna 73, 86, 97, 104.1 a, 104b och 105, i syfte att underlätta gemensamma beslut.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 1 juli 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 114 Informationskrav i krissituationer

1.Om det uppstår en krissituation, inklusive en sådan situation som beskrivs i artikel 18 i förordning (EU) nr 1093/2010 eller en situation med en negativ utveckling på marknaderna, som kan äventyra likviditeten på marknaderna och stabiliteten i det finansiella systemet i någon av de medlemsstater där enheter ur en grupp har auktoriserats eller där betydande filialer enligt artikel 51 har inrättats, ska den samordnande tillsynsmyndigheten om inget annat föreskrivs i avdelning VII kapitel 1 avsnitt 2 och, i tillämpliga fall, avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i direktiv (EU) 2019/2034, snarast möjligt underrätta EBA och de myndigheter som avses i artiklarna 58.4 och 59 och lämna all information som är avgörande för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa skyldigheter ska gälla för alla behöriga myndigheter.

Om en ECBS-centralbank blir medveten om en situation som beskrivs i första stycket, ska den så snart det är praktiskt möjligt underrätta EBA och de behöriga myndigheter som avses i artikel 112.

Om möjligt ska den behöriga myndigheten och den myndighet som avses i artikel 58.4 använda befintliga informationskanaler.

Direktiv (EU) 2019/2034

2.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska, då den har behov av uppgifter som redan lämnats till en annan behörig myndighet, alltid när så är möjligt vända sig till den myndigheten för att undvika dubbel rapportering till de olika myndigheter som medverkar i tillsynen.

Artikel 115 Ordning för samordning och samarbete

1.För att skapa goda förutsättningar för att upprätta en effektiv tillsyn ska den samordnande tillsynsmyndigheten och de övriga behöriga myndigheterna skriftligen ha fastställt ordningar för samordning och samarbete.

Inom ramen för dessa ordningar får ytterligare uppgifter överlåtas på den samordnande tillsynsmyndigheten, och det kan fastställas förfaranden för beslutsprocessen och samarbetet med andra behöriga myndigheter.

2.De behöriga myndigheter som auktoriserat ett dotterföretag vars moderföretag är ett institut, får genom bilaterala avtal i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) nr 1093/2010 delegera ansvaret för tillsynen till de behöriga myndigheter som beviljat moderföretaget auktorisation och utövar tillsyn av detta, så att dessa myndigheter ikläder sig ansvar för tillsynen över dotterföretaget i enlighet med detta direktiv. EBA ska hållas underrättat om förekomsten av sådana avtal och om deras innehåll. EBA ska vidarebefordra sådan information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till europeiska bankkommittén.

3.Om den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har beviljats godkännande i enlighet med artikel 21a är etablerat, ska de ordningar för samordning och samarbete som avses i punkt 1 i den här artikeln även ingås med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där moderföretaget är etablerat.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 116 Tillsynskollegier

1.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska inrätta tillsynskollegier för att underlätta utförandet av de uppgifter som avses i artiklarna 112 och 113 och 114.1 och, med beaktande av de krav på konfidentialitet som avses i punkt 2 i den här artikeln och av unionsrätten, tillse att samordning och samarbete vid behov sker med tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

EBA ska bidra till att främja och övervaka effektivitet, ändamålsenlighet och konsekvens i arbetet i de tillsynskollegier som avses i denna artikel i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska i detta syfte delta i lämplig utsträckning EBA och ska för detta ändamål betraktas som en behörig myndighet.

Tillsynskollegierna ska tillhandahålla ett ramverk för den samordnande tillsynsmyndigheten, EBA och övriga behöriga myndigheter för utförandet av följande uppgifter:

Utbyta information sinsemellan och med EBA i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1093/2010.
Enas om en frivillig fördelning av uppgifter och frivillig delegering av ansvarsområden, där så är lämpligt.
Fastställa de program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99, på grundval av en riskbedömning av gruppen i enlighet med artikel 97.
Öka tillsynens effektivitet genom att avlägsna onödiga dubbleringar av tillsynskraven, bland annat i samband med de förfrågningar om uppgifter som avses i artiklarna 114 och 117.3.
Konsekvent tillämpa tillsynskraven enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 i samtliga enheter inom en grupp av institut, utan att det påverkar de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten.
Tillämpa artikel 112.1 c med beaktande av arbetet i andra forum som kan komma att inrättas på detta område.

1a.För att underlätta de uppgifter som avses i artiklarna 112.1, 114.1 och 115.1 i detta direktiv ska den samordnande tillsynsmyndigheten även inrätta tillsynskollegier om alla gränsöverskridande dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU har sina huvudkontor i tredjeländer, förutsatt att tredjeländernas tillsynsmyndigheter omfattas av konfidentialitetskrav som är likvärdiga med de krav som fastställs i kapitel 1 avsnitt II i det här direktivet och, i tillämpliga fall, i artiklarna 76 och 81 i direktiv 2014/65/EU.

Direktiv (EU) 2019/878

2.De behöriga myndigheter som deltar i tillsynskollegierna och EBA ska ha ett nära samarbete. Kraven på konfidentialitet enligt avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i detta direktiv och, i tillämpliga fall, avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i direktiv (EU) 2019/2034 får inte förhindra att de behöriga myndigheterna utbyter konfidentiell information inom tillsynskollegier. Tillsynskollegiers inrättande och funktion ska inte påverka de behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter enligt det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.Tillsynskollegiers inrättande och funktion ska baseras på sådana skriftliga avtal som avses i artikel 115 och som den samordnande tillsynsmyndigheten utarbetar efter samråd med de berörda behöriga myndigheterna.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera de allmänna villkoren för tillsynskollegiernas funktion.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa tillsynskollegiernas operativa funktionssätt.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 31 december 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dotterföretagen till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU och de behöriga myndigheterna i en värdmedlemsstat där betydande filialer enligt artikel 51 har inrättats, ECBS-centralbanker i tillämpliga fall och tredjeländers tillsynsmyndigheter när det är motiverat och om det finns krav på konfidentialitet som enligt samtliga behöriga myndigheter ska anses vara likvärdiga med kraven i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i detta direktiv och, i tillämpliga fall, avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i direktiv (EU) 2019/2034 kan delta i tillsynskollegier.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har beviljats godkännande i enlighet med artikel 21a är etablerat får delta i det berörda tillsynskollegiet.

Direktiv (EU) 2019/2034

7.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska leda kollegiets sammanträden och besluta vilka behöriga myndigheter som får delta i ett visst kollegiesammanträde eller en viss aktivitet. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska hålla alla medlemmar av kollegiet fullt informerade i förväg om att sådana sammanträden anordnas, om de huvudfrågor som ska diskuteras och om de aktiviteter som kommer att tas upp. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska även i tid ge alla kollegieledamöter full information om de åtgärder som behandlats vid dessa möten eller de åtgärder som genomförts.

8.Den samordnande tillsynsmyndighetens beslut ska ta hänsyn till relevansen av den tillsynsverksamhet som ska planeras eller samordnas för dessa myndigheter, särskilt den potentiella effekten enligt artikel 7 för det finansiella systemets stabilitet i de berörda medlemsstaterna och skyldigheterna enligt artikel 51.2.

9.Med förbehåll för de krav på konfidentialitet som avses i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i detta direktiv och, i tillämpliga fall, avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i direktiv (EU) 2019/2034, ska den samordnande tillsynsmyndigheten informera EBA om verksamheten i tillsynskollegiet, inbegripet i krissituationer, och vidarebefordra all information som är särskilt relevant för att uppnå samstämmighet i tillsynen till EBA.

Vid oenighet mellan de behöriga myndigheterna om tillsynskollegiernas funktion kan någon av de berörda behöriga myndigheterna hänskjuta frågan till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

EBA får också i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna vid oenighet om tillsynskollegiernas funktion enligt den här artikeln.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 116a Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

Från och med den 10 januari 2030 ska medlemsstaterna säkerställa att den information som avses i artiklarna 68.1, 68.2 och 131.12 i detta direktiv görs tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859. I detta syfte ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel 2.2 i den förordningen, vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.

Medlemsstaterna ska säkerställa att informationen uppfyller följande krav:

Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859.
Följande metadata ska medfölja informationen:
1. Alla namn på den fysiska person eller det institut som den inlämnade informationen avser.
2. Om sådan finns, institutets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.
3. Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen.
4. Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

Direktiv (EU) 2023/2864

Artikel 117 Samarbetsskyldigheter

1.De behöriga myndigheterna ska ha ett nära samarbete med varandra. De ska ömsesidigt tillhandahålla alla upplysningar som är väsentliga eller relevanta för övriga myndigheter när de utför sina tillsynsuppgifter enligt detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013. Härvid ska de behöriga myndigheterna på begäran överlämna alla relevanta upplysningar och på eget initiativ överlämna alla väsentliga upplysningar.

De behöriga myndigheterna ska samarbeta med EBA vid tillämpning av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010.

De behöriga myndigheterna ska förse EBA med all information som EBA behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt detta direktiv, förordning (EU) nr 575/2013 och förordning (EU) nr 1093/2010, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Upplysningar som avses i första stycket ska betraktas som väsentliga om de i sak kan tänkas påverka en bedömning av den finansiella sundheten i ett institut eller ett finansiellt institut i en annan medlemsstat.

Samordnande tillsynsmyndigheter för moder institut inom EU och institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EU eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU ska särskilt förse de behöriga myndigheter i andra medlemsstater som utövar tillsyn över dotterföretag till dessa moderföretag med alla relevant upplysningar. När man fastställer hur omfattande de relevanta upplysningarna ska vara, ska hänsyn tas till dotterföretagens betydelse inom det finansiella systemet i respektive medlemsstat.

De väsentliga upplysningar som avses i första stycket ska särskilt omfatta följande:

En beskrivning av gruppens rättsliga struktur och styrningsstruktur, inbegripet organisationsstrukturen, som ska omfatta alla reglerade enheter, icke reglerade enheter, icke reglerade dotterföretag och betydande filialer som ingår i gruppen, moderföretagen enligt artiklarna 14.3, 74.1 och 109.2 samt de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över de reglerade enheterna i gruppen.
Förfaranden för att inhämta upplysningar från de institut som ingår i en grupp samt för kontroll av dessa upplysningar.
Negativ utveckling i institut eller andra enheter inom en grupp som kan få allvarliga följder för instituten.
Betydande sanktioner och extraordinära åtgärder som de behöriga myndigheterna genomfört i enlighet med detta direktiv, däribland åläggande av ett specifikt kapitalbaskrav enligt artikel 104 och av begränsningar i användningen av internmätningsmetoder för beräkning av kapitalbaskraven enligt artikel 312.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.De behöriga myndigheterna får vända sig till EBA i följande situationer:

En behörig myndighet inte har lämnat väsentlig information.
En begäran om samarbete, i synnerhet när det gäller utbyte av relevanta uppgifter, har avslagits eller har inte lett till åtgärder inom rimlig tid.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i EUF-fördraget får EBA agera i enlighet med sina befogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

EBA får också på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna med att utveckla en samstämmig samarbetspraxis i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i den förordningen.

3.De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över institut som kontrolleras av ett moder institut inom EU ska alltid när det är möjligt vända sig till den samordnande tillsynsmyndigheten när de behöver upplysningar som den samordnande tillsynsmyndigheten redan kan ha tillgång till när det gäller genomförandet av de metoder och strategier som fastställs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

4.De behöriga myndigheterna ska innan de fattar ett beslut samråda om följande frågor, i den utsträckning som ett sådant beslut är av betydelse för andra behöriga myndigheters tillsynsuppdrag:

Sådana förändringar av ägar-, organisations- eller ledningsstrukturen i kreditinstitut inom en grupp som kräver de behöriga myndigheternas godkännande eller tillstånd.
Betydande sanktioner och extraordinära åtgärder som de behöriga myndigheterna har genomfört, inbegripet åläggande av ett särskilt kapitalbaskrav enligt artikel 104 och av begränsningar i användningen av internmätningsmetoder för beräkning av kapitalbaskravet enligt artikel 312.2 i förordning (EU) nr 575/2013

I frågor som avses i led b ska den samordnande tillsynsmyndigheten alltid rådfrågas.

En behörig myndighet får dock besluta att inte rådfråga andra behöriga myndigheter i brådskande fall eller i fall där samrådet kan äventyra verkan av dess beslut. I sådana fall ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål underrätta de övriga behöriga myndigheterna efter att ha fattat sitt beslut.

5.Behöriga myndigheter, finansunderrättelseenheter och myndigheter som har anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som anges i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i direktiv (EU) 2015/849 med avseende på efterlevnaden av det direktivet ska ha ett nära samarbete med varandra inom ramen för sina respektive behörigheter och förse varandra med information som är relevant för deras respektive uppgifter enligt detta direktiv, förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv (EU) 2015/849 förutsatt att detta samarbete och informationsutbyte inte undergräver någon pågående utredning eller undersökning eller något pågående förfarande i enlighet med straffrätten eller förvaltningsrätten i den medlemsstat där den behöriga myndigheten, finansunderrättelseenheten eller myndigheten som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som förtecknas i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i direktiv (EU) 2015/849 är belägen.

EBA får i enlighet med artikel 19.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1093/2010 på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna vid oenighet om samordningen av tillsynsverksamheten enligt denna artikel.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Senast den 1 januari 2020 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, om samarbetssättet och informationsutbytet mellan de myndigheter som avses i punkt 5 i den här artikeln, i synnerhet för gränsöverskridande grupper och när det gäller att identifiera allvarliga överträdelser av reglerna om bekämpning av penningtvätt.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 118 Kontroll av information rörande enheter i andra medlemsstater

Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vid tillämpning av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 i ett särskilt fall vill kontrollera uppgifter om ett institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag, ett finansiellt institut, ett anknutet företag, ett holdingföretag med blandad verksamhet, ett dotterföretag som avses i artikel 125 eller ett dotterföretag som avses i artikel 119.3 och institutet eller företaget är beläget i en annan medlemsstat, ska de begära att de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten genomför denna kontroll. De myndigheter som mottar en sådan begäran ska inom ramen för sina befogenheter agera, antingen genom att själva utföra kontrollen eller genom att tillåta att de myndigheter som begärt kontrollen utför den, eller genom att tillåta en revisor eller expert utför den. Om den behöriga myndighet som har lämnat begäran inte själv genomför kontrollen får denna myndighet om den så önskar delta i den.

Avsnitt II Finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet

Artikel 119 Inkluderande av holdingföretag i gruppbaserad tillsyn

1.Om inte annat sägs i artikel 21a ska medlemsstaterna besluta om de åtgärder som behövs för att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska omfattas av gruppbaserad tillsyn.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Om ett dotterföretag som är ett institut är undantaget från reglerna om gruppbaserad tillsyn i något av de fall som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 575/2013, får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där dotterföretaget är beläget begära information från moderföretaget som kan underlätta tillsynen över det dotterföretaget.

3.Medlemsstaterna ska göra det möjligt för de behöriga myndigheter som har ansvaret för den gruppbaserade tillsynen att begära sådan information som avses i artikel 122 från dotterföretag till ett institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som inte omfattas av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn. I ett sådant fall ska förfarandena för att förmedla och kontrollera information enligt den artikeln gälla.

Artikel 120 Tillsyn av blandade finansiella holdingföretag

1.När ett blandat finansiellt holdingföretag är föremål för motsvarande bestämmelser enligt detta direktiv och direktiv 2002/87/EG, särskilt när det gäller riskbaserad tillsyn, kan den samordnande tillsynsmyndigheten efter samråd med andra behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn av dotterföretag endast tillämpa direktiv 2002/87/EG på det blandade finansiella holdingföretaget.

2.När ett blandat finansiellt holdingföretag är föremål för likvärdiga bestämmelser i detta direktiv och direktiv 2009/138/EG, särskilt när det gäller riskbaserad tillsyn, får den samordnande tillsynsmyndigheten, i samförstånd med grupptillsynsmyndigheten för försäkringssektorn, på det blandade finansiella holdingföretaget tillämpa endast bestämmelserna i det direktiv som gäller den mest betydande finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta EBA och Eiopa om de beslut som fattats enligt punkterna 1 och 2.

4.EBA, Eiopa och Esma ska, genom den gemensamma kommitté som avses i artikel 54 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, utarbeta riktlinjer för konvergerande tillsynspraxis och ska inom tre år från det att dessa riktlinjer antas utarbeta förslag till tekniska standarder i samma syfte.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

Artikel 121 Ledningens kvalifikationer

Medlemsstaterna ska kräva att medlemmarna i ett finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags ledningsorgan har tillräckligt gott anseende och tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter i enlighet med artikel 91.1 för att kunna fullgöra sina åligganden, med beaktande av det finansiella holdingbolagets eller det blandade finansiella holdingföretagets särskilda roll.

Artikel 121 Kvalifikationer för ledamöter i ledningsorganet276

Medlemsstaterna ska kräva att ledamöterna i ledningsorganet för ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, än de som har godkänts i enlighet med artikel 21a.1, har tillräckligt gott anseende och tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter enligt artikel 91.1 för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, med beaktande av det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets särskilda roll. De finansiella holdingföretagen eller de blandade finansiella holdingföretagen ska ha huvudansvaret för att säkerställa lämpligheten hos ledamöterna i deras ledningsorgan.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Artikel 122 Begäran om information och inspektioner

1.I avvaktan på att konsolideringsmetoderna samordnas ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att de behöriga myndigheter som ansvarar för auktorisation och tillsyn av ett eller flera institut vars moderföretag är ett holdingföretag med blandad verksamhet ska kräva att moderföretaget och dotterföretagen lämnar sådan information som kan vara av betydelse för tillsynen av dotterföretag som är institut; de behöriga myndigheterna kan inhämta informationen antingen direkt från moderföretaget och dotterföretagen eller via dotterföretag som är institut.

2.Medlemsstaterna ska fastställa att deras behöriga myndigheter, antingen själva eller genom externa granskare, kan företa inspektion på plats för att kontrollera de uppgifter som lämnats av holdingföretag med blandad verksamhet och deras dotterföretag. Om ett holdingföretag med blandad verksamhet eller ett av dess dotterföretag är ett försäkringsföretag får också förfarandet i artikel 125 användas. Om ett holdingföretag med blandad verksamhet eller ett av dess dotterföretag är beläget i en annan medlemsstat än ett dotterföretag som är ett institut ska kontroll på plats av uppgifter genomföras i enlighet med förfarandet i artikel 118.

Artikel 123 Tillsyn

1.Utan att det påverkar tillämpningen av del fyra i förordning (EU) nr 575/2013 ska medlemsstaterna i fall där moderföretaget till ett eller flera institut är ett holdingföretag med blandad verksamhet se till att de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dessa institut utövar allmän tillsyn av transaktioner mellan institutet och holdingföretaget med blandad verksamhet och dess dotterföretag.

2.De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten följer adekvata processer för riskhantering och rutiner för intern kontroll, inbegripet sunda rapporterings- och redovisningsförfaranden, för att på ett lämpligt sätt identifiera, mäta, övervaka och kontrollera transaktionerna med institutens moderholdingföretag med blandad verksamhet och dess dotterföretag. De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten rapporterar varje annan betydande transaktion med dessa enheter utom den transaktion som avses i artikel 394 i förordning (EU) nr 575/2013. Dessa förfaranden och betydande transaktioner ska övervakas av de behöriga myndigheterna.

Artikel 124 Utbyte av information

1.Medlemsstaterna ska att se till att det inte finns några rättsliga hinder för utbyte av information mellan företag som omfattas av den gruppbaserade tillsynen, holdingföretag med blandad verksamhet och deras dotterföretag samt dotterföretag som avses i artikel 119.3 när det gäller information som är av betydelse för tillsyn i enlighet med artikel 110 och kapitel 3.

2.När ett moderföretag har ett dotterinstitut i en annan medlemsstat ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna utbyta information som är av betydelse för att möjliggöra eller underlätta gruppbaserad tillsyn.

Om de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där moderföretaget är beläget inte själva utövar gruppbaserad tillsyn enligt artikel 111, kan de anmodas av de behöriga myndigheter som ansvarar för sådan tillsyn att av moderföretaget begära information som är av betydelse för den gruppbaserade tillsynen och att överföra informationen till myndigheterna i fråga.

3.Medlemsstaterna ska tillåta sina behöriga myndigheter att utbyta sådan information som anges i punkt 2, varvid ska gälla att inhämtande av eller förfogande över information avseende finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, finansiella institut eller anknutna företag inte ska innebära att de behöriga myndigheterna har någon skyldighet att utöva tillsyn över dessa enskilda institut eller företag.

På liknande sätt ska medlemsstaterna tillåta sina behöriga myndigheter att utbyta sådan information som anges i artikel 122, varvid ska gälla att inhämtande av eller förfogande över information inte ska innebära att de behöriga myndigheterna har någon skyldighet att utöva tillsyn över holdingföretag med blandad verksamhet och deras dotterföretag som inte är kreditinstitut eller sådana dotterföretag som avses i artikel 119.3.

Artikel 125 Samarbete

1.Om ett institut, ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet kontrollerar ett eller flera dotterföretag som är försäkringsföretag eller andra företag som tillhandahåller investeringstjänster som kräver auktorisation, ska det finnas ett nära samarbete mellan de behöriga myndigheterna och de myndigheter som bemyndigats att utöva den offentliga tillsynen över försäkringsföretag eller över andra företag som tillhandahåller investeringstjänster. Utan att det påverkar respektive myndighets ansvar ska dessa myndigheter förse varandra med all information som är ägnade att underlätta deras uppdrag och tillåta tillsyn av verksamheten och den finansiella ställningen i de företag som de övervakar.

Om den samordnande tillsynsmyndigheten för en grupp med ett blandat finansiellt moderholdingföretag enligt artikel 111 i detta direktiv är en annan än den samordnare som fastställts i enlighet med artikel 10 i direktiv 2002/87/EG ska den samordnande tillsynsmyndigheten och samordnaren samarbeta i syfte att tillämpa detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 på gruppnivå. För att underlätta och upprätta ett effektivt samarbete ska den samordnande tillsynsmyndigheten och samordnaren skriftligen fastställa ordningar för samordning och samarbete.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Den information som erhålls inom ramen för gruppbaserad tillsyn och särskilt allt sådant informationsutbyte mellan behöriga myndigheter som föreskrivs i detta direktiv ska omfattas av krav avseende tystnadsplikt som är minst likvärdiga med dem som avses i artikel 53.1 i detta direktiv för kreditinstitut eller artikel 15 i direktiv (EU) 2019/2034.

Direktiv (EU) 2019/2034

3.De behöriga myndigheter som ansvarar för gruppbaserad tillsyn ska upprätta förteckningar över sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som avses i artikel 11 i förordning (EU) nr 575/2013. Dessa förteckningar ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater, till EBA och till kommissionen.

Artikel 126 Sanktioner

Enligt kapitel 1 avsnitt IV i den här avdelningen ska medlemsstaterna se till att administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder som syftar till att stoppa konstaterade överträdelser eller avlägsna orsakerna till dem kan vidtas mot finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet eller mot deras ledning för överträdelser av lagar och andra författningar som antagits för införlivandet av det här kapitlet.

Artikel 127 Bedömning av om tredjeländers gruppbaserade tillsyn är likvärdig

1.Om ett institut vars moderföretag är ett institut eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i ett tredjeland inte är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt artikel 111, ska de behöriga myndigheterna bedöma huruvida institutet är föremål för en sådan gruppbaserad tillsyn av en tillsynsmyndighet i ett tredjeland som är likvärdig med den tillsyn som styrs av de principer som anges i detta direktiv och kraven i del ett avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

Bedömningen ska utföras av den behöriga myndighet som skulle vara ansvarig för den gruppbaserade tillsynen om punkt 3 hade varit tillämplig, på begäran av moderföretaget eller av någon av de reglerade enheter som auktoriserats i unionen eller på eget initiativ. Denna behöriga myndighet ska samråda med de andra berörda behöriga myndigheterna.

2.Kommissionen får begära att europeiska bankkommittén ger allmän vägledning om huruvida det är sannolikt att de system för gruppbaserad tillsyn som tillämpas av behöriga tillsynsmyndigheter i ett tredjeland kommer att uppfylla de mål för gruppbaserad tillsyn som fastställs i detta kapitel, när det gäller institut vars moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland. Europeiska bankkommittén ska fortsätta att se över all sådan vägledning och beakta varje förändring i de system för gruppbaserad tillsyn som tillämpas av sådana behöriga myndigheter.

EBA ska bistå kommissionen och europeiska bankkommittén med utförandet av dessa uppgifter, vilket också inbegriper bedömning av huruvida vägledningen bör uppdateras.

Den behöriga myndighet som utför den bedömning som avses i punkt 1 första stycket ska beakta all sådan vägledning. För detta ändamål ska den behöriga myndigheten samråda med EBA innan den fattar beslut.

3.I avsaknad av sådan likvärdig tillsyn ska medlemsstaterna tillämpa detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 i tillämpliga delar även på institutet eller tillåta att deras behöriga myndigheter använder andra lämpliga tillsynsmetoder som uppfyller målen för gruppbaserad tillsyn av institut.

Den behöriga myndighet som skulle vara ansvarig för gruppbaserad tillsyn ska efter samråd med andra berörda behöriga myndigheter godkänna dessa tillsynstekniker.

De behöriga myndigheterna kan särskilt kräva att det inrättas ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom unionen, och tillämpa bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn på det finansiella holdingföretagets ställning på gruppnivå eller på ställningen på gruppnivå för instituten i det blandade finansiella holdingföretaget.

Tillsynsteknikerna ska utformas så att de uppfyller de mål för gruppbaserad tillsyn som fastställs i detta kapitel och ska anmälas till de andra berörda behöriga myndigheterna, EBA och kommissionen.

Kapitel 4 Kapitalbuffertar

Avsnitt I Buffertar

Artikel 128 Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

kapitalkonserveringsbuffert: den kapitalbas som ett institut måste upprätthålla i enlighet med artikel 129,
institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert: den kapitalbas som ett institut måste upprätthålla i enlighet med artikel 130,
buffert för globala systemviktiga institut: den kapitalbas som måste upprätthållas i enlighet med artikel 131.4.
buffert för andra systemviktiga institut: den kapitalbas som kan upprätthållas i enlighet med artikel 131.5.
systemriskbuffert: den kapitalbas som ett institut måste eller kan bli tvungen att upprätthålla i enlighet med artikel 133.
kombinerat buffertkrav: det totala kärnprimärkapital som krävs för att uppfylla kravet om en kapitalkonserveringsbuffert utökat, i tillämpliga fall, med följande:
1. En institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert.
2. Buffert för globala systemviktiga institut.
3. Buffert för andra systemviktiga institut.
4. En systemriskbuffert.
kontracykliskt buffertvärde: det värde som instituten måste tillämpa för att beräkna sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert och som fastställs i enlighet med artikel 136 eller artikel 137 eller av en behörig myndighet i ett tredjeland, beroende på situationen,
nationellt auktoriserat institut: ett institut som har auktoriserats i medlemsstaten och för vilket en särskilt utsedd myndighet är ansvarig för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet,
buffertriktvärde: ett referensbuffertvärde beräknat i enlighet med de principer som anges i artikel 135.1.

Instituten får inte använda kärnprimärkapital som upprätthålls för att uppfylla det kombinerade buffertkrav som avses i punkt 6 i första stycket i denna artikel för att uppfylla kraven enligt artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013, de ytterligare kapitalbaskrav som ålagts enligt artikel 104a i detta direktiv för att hantera andra risker än alltför låg bruttosoliditet samt den riktlinje som meddelats enligt artikel 104b.3 i detta direktiv för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

Instituten får inte använda kärnprimärkapital som upprätthålls för att tillgodose en av beståndsdelarna i dess kombinerade buffertkrav i syfte att tillgodose de andra tillämpliga beståndsdelarna i dess kombinerade buffertkrav.

Instituten får inte använda kärnprimärkapital som används för att uppfylla de kombinerade buffertkrav som avses i punkt 6 i första stycket i denna artikel för att uppfylla de riskbaserade komponenterna i kraven som fastställs i artiklarna 92a och 92b i förordning (EU) nr 575/2013 och i artiklarna 45c och 45d i direktiv 2014/59/EU.

Direktiv (EU) 2019/2034

Artikel 129 Krav på att upprätthålla en kapitalkonserveringsbuffert

1.Utöver det kärnprimärkapital som upprätthålls för att uppfylla något eller några av de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013 ska medlemsstaterna kräva att instituten också upprätthåller en kapitalkonserveringsbuffert i kärnprimärkapital motsvarande 2,5 % av deras totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen på individuell nivå och på gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt enligt del ett avdelning II i den förordningen.

Direktiv (EU) 2019/878

2.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

3.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

4.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

5.Om ett institut inte klarar att fullt ut uppfylla det krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel ska det omfattas av utdelningsrestriktioner enligt artikel 141.2 och 141.3.

Direktiv (EU) 2019/878

6.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

Artikel 130 Krav på att upprätthålla en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

1.Medlemsstaterna ska kräva att instituten upprätthåller en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert motsvarande deras totala riskvägda exponeringsbelopp som ska beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och multipliceras med det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som ska beräknas i enlighet med artikel 140 i detta direktiv på individuell nivå och på gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt enligt del ett avdelning II i den förordningen. Den bufferten ska bestå av kärnprimärkapital.

Direktiv (EU) 2019/878

2.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

3.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

4.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/2034.

5.Om ett institut underlåter att fullt ut uppfylla det krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel ska det omfattas av utdelningsrestriktioner enligt artikel 141.2 och 141.3.

Direktiv (EU) 2019/878

6.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

Artikel 131 Globala och andra systemviktiga institut

1.Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ska ansvara för att på gruppnivå identifiera globala systemviktiga institut och, på individuell nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt, andra systemviktiga institut som är auktoriserade inom deras jurisdiktion. Den myndigheten ska vara den behöriga eller den utsedda myndigheten. Medlemsstaterna får utse fler än en myndighet.

Globala systemviktiga institut ska vara något av följande:

En grupp som leds av ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.
Ett institut som inte är ett dotterföretag till ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

De andra systemviktiga instituten får antingen vara ett institut eller en grupp som leds av ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU, ett moderinstitut i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Metoden för identifiering av globala systemviktiga institut ska bygga på följande kategorier:

Gruppens storlek.
Graden av gruppens sammanlänkning med det finansiella systemet.
Möjligheten att ersätta de tjänster eller den finansiella infrastruktur som gruppen tillhandahåller.
Gruppens komplexitet.
Gruppens gränsöverskridande verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet mellan medlemsstater och mellan en medlemsstat och ett tredjeland.

Varje kategori ska ha samma viktning och bestå av kvantifierbara indikatorer.

Metoden ska innebära att varje bedömd enhet som avses i punkt 1 ges ett totalt poängtal, som gör det möjligt att fastställa om enheten är ett globalt systemviktigt institut och placera in det i en underkategori enligt punkt 9.

2a.En kompletterande metod för identifiering av globala systemviktiga institut ska bygga på följande kategorier:

De kategorier som anges i punkt 2 a–d i denna artikel.
Gruppens gränsöverskridande verksamhet, med undantag för gruppens verksamheter i deltagande medlemsstater enligt vad som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014.

Varje kategori ska ha samma viktning och bestå av kvantifierbara indikatorer. För de kategorier som avses i första stycket a i den här punkten ska indikatorerna vara desamma som de motsvarande indikatorer som fastställts enligt punkt 2.

Den kompletterande identifieringsmetoden ska innebära att varje bedömd enhet som avses i punkt 1 ges ett kompletterande totalt poängtal på grundval av vilket behöriga eller utsedda myndigheter får vidta en av de åtgärder som anges i punkt 10 c.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Andra systemviktiga institut ska identifieras i enlighet med punkt 1. Systemviktigheten ska bedömas på grundval av åtminstone ett av följande kriterier:

Storlek.
Betydelsen för unionens eller den relevanta medlemsstatens ekonomi.
Betydelsen av dess gränsöverskridande verksamhet.
Graden av institutets eller gruppens sammanlänkning med det finansiella systemet.

EBA ska senast den 1 januari 2015, efter samråd med ESRB, utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för de kriterier som ska fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt i samband med bedömningen av andra systemviktiga institut. I dessa riktlinjer ska de internationella ramarna för nationella systemviktiga institut samt unionens särdrag och nationella särdrag beaktas.

EBA ska, efter samråd med ESRB, senast den 31 december 2020 rapportera till kommissionen om den lämpliga metoden för utformning och kalibrering av buffertvärden för globala systemviktiga institut.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Alla globala systemviktiga institut ska på gruppnivå ha en buffert för globala systemviktiga institut som motsvarar den underkategori där det globala systemviktiga institutet har placerats. Bufferten ska bestå av och komplettera kärnprimärkapitalet.

5.Den behöriga eller den utsedda myndigheten får på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå kräva att varje annat systemviktigt institut har en buffert för andra systemviktiga institut på upp till 3 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, med beaktande av kriterierna för identifiering av det andra systemviktiga institutet. Bufferten ska bestå av kärnprimärkapital.

Direktiv (EU) 2019/878

5a.Med förbehåll för kommissionens godkännande, som avses i tredje stycket i denna punkt, får den behöriga eller den utsedda myndigheten på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå kräva att varje annat systemviktigt institut har en buffert för andra systemviktiga institut på över 3 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013. Bufferten ska bestå av kärnprimärkapital.

Inom sex veckor från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 7 i denna artikel ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida bufferten för andra systemviktiga institut bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen angående bufferten i enlighet med artikel 16a.1 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Inom tre månader från det att ESRB skickat den anmälan som avses i punkt 7 till kommissionen ska kommissionen, med beaktande av ESRBs och EBAs bedömning, om detta är lämpligt, och om den är övertygad om att bufferten för andra systemviktiga institut inte medför några oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet som utgör eller skapar hinder för en väl fungerande inre marknad, anta en akt som ger den behöriga eller den utsedda myndigheten befogenhet att anta den föreslagna åtgärden.

Direktiv (EU) 2024/1619

6.När den behöriga eller den utsedda myndigheten kräver att en riskbuffert för andra systemviktiga institut upprätthålls ska den iaktta följande:

Bufferten för andra systemviktiga institut får inte medföra oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens funktion.
Den behöriga eller den utsedda myndigheten måste se över bufferten för andra systemviktiga institut åtminstone varje år.
Om ett annat systemviktigt institut blir bundet av kapitalgolvet ska dess behöriga myndighet eller utsedda myndighet senast vid tidpunkten för den årliga översyn som avses i led b se över buffertkravet för detta andra systemviktiga institut i syfte att säkerställa att kalibreringen av buffertvärdet fortfarande är lämplig.

Direktiv (EU) 2024/1619

7.Innan en buffert för andra systemviktiga institut fastställs eller ändras ska den behöriga eller den utsedda myndigheten anmäla det till ESRB en månad innan det beslut som avses i punkt 5 offentliggörs och tre månader innan det beslut av den behöriga myndigheten eller utsedda myndigheten som avses i punkt 5a offentliggörs. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra sådana meddelanden till kommissionen, EBA och de behöriga och utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna. Sådana meddelanden ska i detalj redogöra för följande:

De bakomliggande skälen till varför det anses att bufferten för andra systemviktiga institut sannolikt är tillräckligt effektiv och proportionell för att kunna minska risken.
En bedömning av de positiva eller negativa effekter som bufferten för andra systemviktiga institut sannolikt får på den inre marknaden, på grundval av information som medlemsstaterna har tillgång till.
Det buffertvärde för andra systemviktiga institut som medlemsstaten vill kräva.

Direktiv (EU) 2019/878

8.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 133 och punkt 5 i den här artikeln, och om det andra systemviktiga institutet är ett dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett annat systemviktigt institut som är antingen ett institut eller en grupp ledd av ett moderinstitut inom EU och på gruppnivå omfattas av en buffert för andra systemviktiga institut, ska den buffert som tillämpas på individuell nivå eller undergruppsnivå för det andra systemviktiga institutet inte överstiga det lägsta av följande två värden:

Summan av det högsta av antingen buffertvärdet för globala systemviktiga institut eller buffertvärdet för andra systemviktiga institut som ska tillämpas för gruppen på gruppnivå och 1 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
3 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 eller den sats som kommissionen har godkänt för att tillämpas för gruppen på gruppnivå i enlighet med punkt 5a i denna artikel.

Direktiv (EU) 2019/878

9.Globala systemviktiga institut ska delas in i minst fem underkategorier. Den undre gränsen och gränserna mellan de olika underkategorierna ska bestämmas av det poängtal som fastställts i enlighet med den identifieringsmetod som anges i punkt 2 i denna artikel. Gränsvärdena mellan intilliggande underkategorier ska tydligt anges och ska följa principen om en konstant linjär ökning av systembetydelse mellan varje underkategori som innebär en linjär ökning av kravet på ytterligare kärnprimärkapital, med undantag av underkategori fem och eventuella ytterligare högre underkategorier. Vid tillämpning av denna punkt avses med systembetydelse den inverkan som ett globalt systemviktigt institut i kris väntas få på den globala finansiella marknaden. Den lägsta underkategorin ska tilldelas en buffert för globala systemviktiga institut på 1 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som ska beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och den buffert som tilldelas varje underkategori ska stiga i gradienter om minst 0,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen.

Direktiv (EU) 2019/878

10.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 9 och med användning av de underkategorier och gränsvärden som avses i punkt 9 får den behöriga eller den utsedda myndigheten vid utövandet av sund tillsynsbedömning

flytta ett globalt systemviktigt institut från en lägre till en högre underkategori,
placera en enhet som avses i punkt 1 med ett totalt poängtal enligt punkt 2 som är lägre än gränsvärdet för den lägsta underkategorin i den underkategorin eller en högre underkategori, och därmed fastställa att enheten är ett globalt systemviktigt institut,
med beaktande av den gemensamma resolutionsmekanismen och på grundval av det kompletterande totala poängtal som avses i punkt 2a flytta ett globalt systemviktigt institut från en högre till en lägre underkategori.

Direktiv (EU) 2019/878

11.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

12.Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska till ESRB anmäla namnen på de globala systemviktiga instituten och andra systemviktiga institut och den underkategori där varje globalt systemviktigt institut har placerats. Anmälan ska innehålla en fullständig motivering till varför tillsynsbedömning har utövats eller inte i enlighet med punkt 10 a, b och c. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra sådana anmälningar till kommissionen och EBA och ska offentliggöra namnen på de systemviktiga instituten. De behöriga eller utsedda myndigheterna ska offentliggöra i vilken underkategori som varje globalt systemviktigt institut placeras.

Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska varje år se över identifieringen av globala och andra systemviktiga institut och de globala systemviktiga institutens placering i respektive underkategori och meddela resultatet till det berörda systemviktiga institutet och till ESRB som utan dröjsmål ska vidarebefordra resultatet till kommissionen och EBA. Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska offentliggöra en uppdaterad förteckning över identifierade systemviktiga institut samt i vilken underkategori som varje identifierat globalt systemviktigt institut har placerats.

Direktiv (EU) 2019/878

13.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

14.Om en grupp på gruppnivå omfattas av en buffert för globala systemviktiga institut och av en buffert för andra systemviktiga institut ska den högsta av buffertarna tillämpas.

Direktiv (EU) 2019/878

15.Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert fastställd i enlighet med artikel 133 ska den bufferten vara kumulativ med den buffert för andra systemviktiga institut eller den buffert för globala systemviktiga institut som ska tillämpas i enlighet med denna artikel.

Om summan av systemriskbuffertvärdet beräknat enligt artikel 133.10, 133.11 eller 133.12 och det buffertvärde för globala systemviktiga institut eller det buffertvärde för andra systemviktiga institut som gäller för samma institut skulle vara högre än 5 %, ska förfarandet i punkt 5a i den här artikeln tillämpas. Vid tillämpningen av denna punkt ska förfarandet i punkt 5a i denna artikel inte tillämpas om beslutet att fastställa ett systemriskbuffertvärde, ett buffertvärde för globala systemviktiga institut eller ett buffertvärde för andra systemviktiga institut leder till en minskning eller ingen förändring alls jämfört med de tidigare fastställda värdena.

Direktiv (EU) 2024/1619

16.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

17.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

18.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att, vid tillämpning av denna artikel, specificera de metoder enligt vilken den behöriga eller den utsedda myndigheten ska identifiera ett institut eller en grupp som leds av ett moderinstitut inom EU, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller av ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU som ett globalt systemviktigt institut och specificera metoden för fastställande av underkategorier och placeringen av globala systemviktiga institut i underkategorier på grundval av deras systembetydelse och med beaktande av eventuella internationellt överenskomna standarder.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 132

har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

Artikel 133 Krav på att upprätthålla en systemriskbuffert

1.Varje medlemsstat får införa en systemriskbuffert i kärnprimärkapital för den finansiella sektorn eller för en eller flera delar av denna sektor när det gäller alla exponeringar eller en undergrupp av dem som avses i punkt 5 i denna artikel, för att förhindra och minska makrotillsynsrisker eller systemrisker som inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 och av artiklarna 130 och 131 i detta direktiv, det vill säga en sådan risk för störningar av det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa effekter på det finansiella systemet och den reella ekonomin i en viss medlemsstat.

Direktiv (EU) 2019/878

1.277Varje medlemsstat ska säkerställa att det är möjligt att fastställa en systemriskbuffert i kärnprimärkapital för den finansiella sektorn eller för en eller flera delar av denna sektor när det gäller alla exponeringar eller en undergrupp av dem som avses i punkt 5 i denna artikel, för att förhindra och minska makrotillsynsrisker eller systemrisker, inbegripet makrotillsynsrisker eller systemrisker på grund av klimatförändringar, som inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 och av artiklarna 130 och 131 i detta direktiv, det vill säga en sådan risk för störningar av det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa effekter på det finansiella systemet och den reella ekonomin i en viss medlemsstat.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

2.Instituten ska beräkna systemriskbufferten enligt följande:

där:

B_SR = systemriskbufferten,

r_T = det buffertvärde som är tillämpligt på ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp,

E_T = ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013,

i = det index som anger undergruppen av exponeringar enligt punkt 5,

r_i = det buffertvärde som är tillämpligt på det riskvägda exponeringsbeloppet för undergruppen av exponeringar ”i”, och

E_i = ett instituts riskvägda exponeringsbelopp för undergruppen av exponeringar ”i”, beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Vid tillämpning av punkt 1 ska medlemsstaterna utse den myndighet som ska ansvara för att fastställa systemriskbufferten och identifiera de exponeringar och delar av institut på vilka den är tillämplig. Denna myndighet ska vara antingen den behöriga eller den utsedda myndigheten.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel får den berörda behöriga eller utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, kräva att institut upprätthåller en systemriskbuffert i kärnprimärkapital beräknad i enlighet med punkt 2 i denna artikel på individuell nivå, gruppnivå eller undergruppsnivå i enlighet med del ett avdelning II i förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

5.En systemriskbuffert får gälla följande:

Alla exponeringar i den medlemsstat där den bufferten fastställs.
Följande sektorexponeringar i den medlemsstat där den bufferten fastställs:
1. Alla hushållsexponeringar mot fysiska personer som är säkrade genom bostadsfastigheter.
2. Alla exponeringar mot juridiska personer som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter.
3. Alla exponeringar mot juridiska personer utom de som anges i led ii.
4. Alla exponeringar mot fysiska personer utom de som anges i led i.
Alla exponeringar i andra medlemsstater om inte annat följer av punkterna 12 och 15.
Sektorexponeringar enligt led b i denna punkt som är belägna i andra medlemsstater endast för att det ska vara möjligt att erkänna ett buffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134.
Exponeringar i tredjeländer.
Undergrupper av de exponeringskategorier som anges i led b.

Direktiv (EU) 2019/878

6.EBA ska, efter samråd med ESRB, senast den 30 juni 2020 utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, om lämpliga undergrupper av exponeringar för vilka den behöriga eller den utsedda myndigheten får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med punkt 5 f i denna artikel.

Direktiv (EU) 2019/878

7.En systemriskbuffert ska tillämpas på alla exponeringar, eller en undergrupp av exponeringar som avses i punkt 5 i denna artikel, hos alla institut, eller en eller flera delar av dessa institut, för vilka myndigheterna i den berörda medlemsstaten är behöriga i enlighet med detta direktiv, och ska fastställas genom justeringar i steg om 0,5 procentenheter eller multiplar därav. Olika krav får införas för olika delar av institut och undergrupper av exponeringar. Systemriskbufferten ska inte hantera risker som omfattas av artiklarna 130 och 131.

Direktiv (EU) 2019/878

8.När den behöriga eller den utsedda myndigheten kräver att en systemriskbuffert upprätthålls ska den iaktta följande:

En systemriskbuffert får inte medföra oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och utgöra eller skapa ett hinder för en väl fungerande inre marknad.
Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska se över systemriskbufferten åtminstone vartannat år.
Systemriskbufferten får inte användas för att hantera risker som omfattas av artiklarna 130 och 131.

Direktiv (EU) 2019/878

8.278När den behöriga eller den utsedda myndigheten kräver att en systemriskbuffert upprätthålls ska den iaktta följande:

En systemriskbuffert får inte medföra oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och utgöra eller skapa ett hinder för en väl fungerande inre marknad.
Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska se över systemriskbufferten åtminstone vartannat år.
Systemriskbufferten får inte användas för att hantera något av följande:
1. Risker som omfattas av artiklarna 130 och 131 i detta direktiv.
2. Risker som till fullo omfattas av den beräkning som anges i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
Om en systemriskbuffert gäller ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp och det institutet blir bundet av kapitalgolvet ska dess behöriga myndighet eller utsedda myndighet, och senast vid datumet för den tvååriga översyn som avses i led b i denna punkt, granska institutets systemriskbuffertkrav för att säkerställa att dess kalibrering fortfarande är lämplig.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

9.Den behöriga eller den utsedda myndigheten ska, beroende på vad som är tillämpligt, innan det beslut som avses i punkt 13 offentliggörs anmäla detta till ESRB. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra sådana anmälningar till kommissionen, EBA och de behöriga och utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

Om det institut som omfattas av ett eller flera systemriskbuffertvärden är ett dotterföretag vars moderföretag är etablerat i en annan medlemsstat ska den behöriga eller den utsedda myndigheten även anmäla detta till myndigheterna i den medlemsstaten.

Om ett systemriskbuffertvärde tillämpas på exponeringar i tredjeländer ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, också underrätta ESRB om detta. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra underrättelsen till tillsynsmyndigheterna i dessa tredjeländer.

Underrättelsen ska innehålla detaljerade upplysningar om

makrotillsynsriskerna eller systemriskerna i medlemsstaten i fråga,
orsakerna till att makrotillsynsrisker eller systemrisker hotar stabiliteten i det finansiella systemet på nationell nivå som motiverar systemriskbuffertvärdet,
de bakomliggande skälen till varför det anses att systemriskbufferten sannolikt är tillräckligt effektiv och proportionell för att minska risken,
en bedömning av systemriskbuffertens sannolika positiva eller negativa effekter på den inre marknaden, på grundval av information som medlemsstaten har tillgång till,
det eller de systemriskbuffertvärden som den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, avser att införa och de exponeringar på vilka dessa värden ska tillämpas och de institut som ska omfattas av dessa värden,
i det fall systemriskbuffertvärdet gäller alla exponeringar, en motivering till varför myndigheten anser att systemriskbufferten inte innebär en dubblering av funktionen av den buffert för andra systemviktiga institut som föreskrivs i artikel 131.

Om beslutet att fastställa systemriskbuffertvärdet medför en minskning eller ingen förändring jämfört med det tidigare fastställda buffertvärdet ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, endast rätta sig efter denna punkt.

Direktiv (EU) 2019/878

10.Om fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden för någon grupp eller undergrupp av exponeringar i punkt 5 som omfattas av en eller flera systemriskbuffertar inte medför ett kombinerat systemrisk buffertvärde på mer än 3 % för någon av dessa exponeringar, ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, anmäla detta till ESRB i enlighet med punkt 9 en månad innan det beslut som avses i punkt 13 offentliggörs.

Vid tillämpning av denna punkt ska erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134 inte tas med i beräkningen av tröskelvärdet på 3 %.

Direktiv (EU) 2019/878

11.Om fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden för någon grupp eller undergrupp av exponeringar i punkt 5 som omfattas av en eller flera systemriskbuffertar medför ett kombinerat systemriskbuffertvärde på mer än 3 % och upp till 5 % för någon av dessa exponeringar, ska den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten i den medlemsstat där den bufferten fastställs begära yttranden av kommissionen och ESRB i den anmälan som lämnats in i enlighet med punkt 9.

Inom en månad från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena bedöms vara lämpliga. Inom två månader från mottagandet av denna anmälan ska kommissionen, med beaktande av ESRB:s yttrande, avge sitt yttrande.

Om kommissionens yttrande är negativt ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, i den medlemsstat där systemriskbufferten fastställts rätta sig efter det yttrandet eller förklara varför den inte gör det.

Om ett eller flera institut som omfattas av ett eller flera systemriskbuffertvärden är ett dotterföretag vars moderföretag är etablerat i en annan medlemsstat ska ESRB och kommissionen i sina yttranden även överväga huruvida det anses lämpligt att tillämpa systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena på de instituten.

Om dotterföretagets och moderföretagets myndigheter är oense om det eller de systemriskbuffertvärden som gäller för det institutet och om såväl kommissionen som ESRB har avgett ett negativt yttrande, den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, hänskjuta frågan till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. Beslutet att fastställa ett eller flera systemriskbuffertvärden för dessa exponeringar ska vila till dess att EBA har fattat ett beslut.

Vid tillämpning av denna punkt ska erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134 inte tas med i beräkningen av de tröskelvärden som avses i första stycket i denna punkt.

Direktiv (EU) 2024/1619

12.Om fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden för någon av de grupper eller undergrupper av exponeringar i punkt 5 som omfattas av en eller flera systemriskbuffertar medför ett kombinerat systemriskbuffertvärde på mer än 5 % för någon av dessa exponeringar, ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, begära kommissionens auktorisation innan en systemriskbuffert tillämpas.

Inom sex veckor från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 i denna artikel ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida systemriskbufferten bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen om den systemriskbufferten i enlighet med artikel 16a.1 i förordning (EU) nr 1093/2010, inom sex veckor från mottagandet av denna anmälan.

Inom tre månader från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 ska kommissionen, med beaktande av ESRB:s och EBA:s bedömning, om detta är lämpligt, och om den är övertygad om att systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena inte medför några oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet som utgör eller skapar hinder för en väl fungerande inre marknad, anta en akt som ger den behöriga eller den utsedda myndigheten beroende på vad som är tillämpligt, befogenhet att anta den föreslagna åtgärden.

Vid tillämpning av denna punkt ska erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134 inte tas med i beräkningen av det tröskelvärde som avses i första stycket i denna punkt.

Direktiv (EU) 2024/1619

13.Varje behörig myndighet eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, ska offentliggöra fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden på lämplig webbplats. Det offentliggörandet ska åtminstone innehålla följande information:

Systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena.
De institut på vilka systemriskbufferten tillämpas.
De exponeringar på vilka systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena tillämpas.
En motivering till fastställandet eller ändringen av systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena.
Det datum då instituten ska börja tillämpa den fastställda eller ändrade systemriskbufferten.
Namnen på de länder där exponeringar i dessa länder erkänns i systemriskbufferten.

Om offentliggörandet av den information som avses i led d i första stycket skulle kunna äventyra stabiliteten i det finansiella systemet ska den informationen inte anges i offentliggörandet.

Direktiv (EU) 2019/878

14.Om ett institut inte klarar att fullt ut uppfylla det krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel ska det omfattas av utdelningsrestriktioner i enlighet med artikel 141.2 och 141.3.

Om tillämpningen av utdelningsrestriktionerna leder till en otillfredsställande förstärkning av institutets kärnprimärkapital mot bakgrund av den relevanta systemrisken, får de behöriga myndigheterna vidta ytterligare åtgärder i enlighet med artikel 64.

Direktiv (EU) 2019/878

15.Om den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten i förekommande fall beslutar att fastställa systemriskbufferten på grundval av exponeringar i andra medlemsstater ska samma buffert fastställas för alla exponeringar inom unionen, såvida inte bufferten fastställs i syfte att erkänna det systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134.

Direktiv (EU) 2019/878

16.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

17.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

18.har upphävts genom direktiv (EU) 2019/878.

Artikel 134 Erkännande av ett systemriskbuffertvärde

1.Andra medlemsstater får erkänna ett systemriskbuffertvärde som fastställts i enlighet med artikel 133 och får tillämpa det värdet för nationellt auktoriserade institut för exponeringar i den medlemsstat som fastställt det värdet.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Om en medlemsstat erkänner ett systemriskbuffertvärde för nationellt auktoriserade institut i enlighet med punkt 1, ska den medlemsstaten anmäla det till ESRB. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra sådana anmälningar till kommissionen, EBA och den medlemsstat som fastställer det värdet.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Vid beslut om erkännande av ett systemriskbuffertvärde i enlighet med punkt 1, ska en medlemsstat beakta den information som framlagts av den medlemsstat som fastställt det värdet i enlighet med artikel 133.9 och 133.13.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Om en medlemsstat erkänner ett systemriskbuffertvärde för nationellt auktoriserade institut får denna systemriskbuffert vara kumulativ med den systemriskbuffert som gäller i enlighet med artikel 133 förutsatt att olika risker hanteras genom buffertarna. Om buffertarna hanterar samma risker ska endast den högre av buffertarna gälla.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Den medlemsstat som fastställt ett systemriskbuffertvärde i enlighet med artikel 133 i detta direktiv får uppmana ESRB att utfärda en rekommendation som avses i artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 till en eller flera medlemsstater som kan erkänna systemriskbuffertvärdet.

Direktiv (EU) 2019/878

Avsnitt II Fastställande och beräkning av kontracykliska kapitalbuffertar

Artikel 135 ESRBs riktlinjer för fastställandet av kontracykliska buffertvärden

1.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 ge riktlinjer för hur myndigheter som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 136.1 ska fastställa kontracykliska buffertvärden, däribland följande:

Principer som ska vägleda utsedda myndigheter när dessa ska bedöma vilket kontracykliskt buffertvärde som är lämpligt och som garanterar att myndigheterna tillämpar en sund strategi avseende relevanta makroekonomiska cykler och främjar ett sunt och konsekvent beslutsfattande i alla medlemsstater.
Allmänna riktlinjer för
1. mätning och beräkning av hur kreditgivning som andel av bruttonationalprodukten (BNP) avviker från den långsiktiga utvecklingstrenden,
2. beräkning av buffertriktvärden i enlighet med artikel 136.2.
Vägledning om variabler som anger uppkomsten av en systemomfattande risk relaterad till perioder med alltför stor kredittillväxt i ett finansiellt system, särskilt den relevanta kreditgivningsnivån som andel av BNP och dess avvikelse från den långsiktiga utvecklingstrenden, och om andra relevanta faktorer, däribland behandlingen av ekonomisk utveckling inom enskilda sektorer av ekonomin som kan vara upplysande för de utsedda myndigheterna när de ska fastställa det lämpliga kontracykliska buffertvärdet i enlighet med artikel 136.
Vägledning om variabler, inbegripet kvalitativa kriterier, som visar att bufferten bör upprätthållas, minskas eller frigöras helt.

2.När ESRB utfärdar en rekommendation i enlighet med punkt 1 ska nämnden beakta skillnaderna mellan medlemsstaterna och framför allt särdragen hos medlemsstater med små och öppna ekonomier.

3.När ESRB har utfärdat en rekommendation enligt punkt 1 ska nämnden se över den och, om nödvändigt, uppdatera den mot bakgrund av erfarenheterna från fastställandet av buffertar enligt detta direktiv eller av utvecklingen inom internationellt överenskommen praxis.

Artikel 136 Fastställande av kontracykliska buffertvärden

1.Varje medlemsstat ska utse en offentlig myndighet eller ett offentligt organ (nedan kallad utsedd myndighet) som ska ansvara för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet för den medlemsstaten.

2.Varje utsedd myndighet ska för varje kvartal beräkna ett buffertriktvärde som ska fungera som referensvärde vid myndighetens bedömningar i syfte att fastställa det kontracykliska buffertvärdet i enlighet med punkt 3. Buffertriktvärdet ska på ett relevant sätt återspegla kreditcykeln och risker som beror på en alltför stor kredittillväxt i medlemsstaten och beakta den nationella ekonomins särdrag. Det ska baseras på avvikelsen från den långsiktiga utvecklingstrenden för kreditgivning som andel av BNP, med beaktande av bland annat

en indikator på ökningen av kreditgivningsnivåerna inom denna jurisdiktion och särskilt en indikator på förändringar när det gäller kreditgivningen som andel av BNP i den medlemsstaten, och
alla gällande ESRB-riktlinjer i enlighet med artikel 135.1 b.

3.Varje utsedd myndighet ska på kvartalsbasis bedöma intensiteten i cykliska systemrisker och lämpligheten hos det kontracykliska buffertvärdet för sin medlemsstat och vid behov fastställa eller justera det kontracykliska buffertvärdet. Varje utsedd myndighet ska därvid beakta

det buffertriktvärde som beräknats i enlighet med punkt 2 och
alla gällande ESRB-riktlinjer i enlighet med artikel 135.1 a, c och d och alla rekommendationer som ESRB utfärdat om fastställande av ett buffertvärde,
övriga variabler som den utsedda myndigheten anser relevanta för hanteringen av cykliska systemrisker.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Det kontracykliska buffertvärdet, uttryckt som procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 för institut som har kreditexponeringar i den medlemsstaten, ska ligga mellan 0 % och 2,5 % och kalibreras i steg om 0,25 procentenheter eller multipler av 0,25 procentenheter. När så är motiverat på grund av vad som anges i punkt 3 får en utsedd myndighet fastställa ett kontracykliskt buffertvärde som är högre än 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 för tillämpningen av artikel 140.2 i detta direktiv.

5.När en utsedd myndighet fastställer ett kontracykliskt buffertvärde över noll för första gången eller när en utsedd myndighet därefter höjer det gällande kontracykliska buffertvärdet, ska den också fastställa den dag från och med vilken instituten måste tillämpa den höjda bufferten vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert. Den dagen ska inte infalla mer än 12 månader efter den dag då det höjda buffertvärdet anmäldes i enlighet med punkt 7. Om dagen infaller mindre än 12 månader efter det att det höjda buffertvärdet anmälts, måste denna kortare tidsfrist för tillämpningen vara motiverad av exceptionella omständigheter.

6.Om en utsedd myndighet sänker det gällande kontracykliska buffertvärdet ska den, oavsett om värdet sänks till noll eller inte, även fastställa en preliminär period under vilken ingen buffertökning väntas. Den preliminära perioden ska dock inte vara bindande för den utsedda myndigheten.

7.Varje utsedd myndighet ska på kvartalsbasis offentliggöra åtminstone följande information på sin webbplats:

Det gällande kontracykliska buffertvärdet.
Den aktuella kredittillväxtnivån som andel av BNP och dess avvikelse från den långsiktiga utvecklingstrenden.
Det buffertriktvärde som beräknats i enlighet med punkt 2.
De bakomliggande skälen till det buffertvärdet.
Vid en höjning av buffertvärdet, den dag från och med vilken instituten ska tillämpa det höjda buffertvärdet vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.
När den dag som avses i led e infaller mindre än 12 månader från dagen för offentliggörandet enligt denna punkt, en hänvisning till de exceptionella omständigheter som motiverar en kortare tidsfrist för tillämpningen.
Vid en sänkning av buffertvärdet, den preliminära tidsperiod under vilken ingen höjning av buffertvärdet väntas tillsammans med en motivering avseende denna period.

De utsedda myndigheterna ska vidta alla rimliga åtgärder för att tidsmässigt samordna offentliggörandet.

De utsedda myndigheterna ska anmäla varje ändring av det kontracykliska buffertvärdet samt den begärda information som anges i leden a–g i första stycket till ESRB. ESRB ska offentliggöra alla anmälda buffertvärden och tillhörande information på sin webbplats.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 137 Godkännande av kontracykliska buffertvärden över 2,5 %

1.När en utsedd myndighet, i enlighet med artikel 136.4, eller en berörd tredjelandsmyndighet har fastställt ett kontracykliskt buffertvärde som överstiger 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, kan de andra utsedda myndigheterna godkänna det buffertvärdet för de nationellt auktoriserade institutens beräkning av sina institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.

2.När en utsedd myndighet i enlighet med punkt 1 i denna artikel godkänner ett buffertvärde som överstiger 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med punkt 1 denna artikel, ska den offentliggöra godkännandet på sin webbplats. Anmälan ska åtminstone innehålla följande information:

Det gällande kontracykliska buffertvärdet.
De medlemsstater eller tredjeländer som ska tillämpa det.
Vid en höjning av buffertvärdet, den dag från och med vilken de institut som är auktoriserade i den utsedda myndighetens medlemsstat måste tillämpa det höjda buffertvärdet vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.
När den dag som avses i led c infaller mindre än 12 månader från dagen för anmälan enligt denna punkt, en hänvisning till de exceptionella omständigheter som motiverar denna kortare tidsfrist för tillämpningen.

Artikel 138 ESRBs rekommendation om tredjeländers kontracykliska buffertvärden

ESRB får, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010, utfärda en rekommendation till de utsedda myndigheterna om det lämpliga kontracykliska buffertvärdet för exponeringar i det tredjelandet om

inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts och offentliggjorts av den berörda tredjelandsmyndigheten för ett tredjeland (nedan kallad berörd tredjelandsmyndighet) där en eller flera unionsinstitut har kreditexponeringar,
ESRB anser att ett kontracykliskt buffertvärde som för ett tredjeland har fastställts och offentliggjorts av den berörda tredjelandsmyndigheten är otillräckligt för att på ett tillfredsställande sätt skydda unionsinstituten från risker i samband med en alltför stor kredittillväxt i det landet, eller en utsedd myndighet meddelar ESRB att den anser buffertvärdet vara otillräckligt för att uppfylla detta syfte.

Artikel 139 Utsedda myndigheters beslut om tredjeländers kontracykliska buffertvärden

1.Denna artikel ska tillämpas oavsett om ESRB har utfärdat en rekommendation för utsedda myndigheter som avses i artikel 138.

2.Under de omständigheter som avses i artikel 138 a kan de utsedda myndigheterna fastställa det kontracykliska buffertvärde som nationellt auktoriserade institut måste tillämpa vid beräkningen av sina institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.

3.När ett kontracykliskt buffertvärde för ett tredjeland har fastställts och offentliggjorts av en berörd tredjelandsmyndighet, kan en utsedd myndighet fastställa ett annat buffertvärde för det tredjelandet för de nationellt auktoriserade institutens beräkning av sina institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar, om dessa skäligen anser att det buffertvärde som fastställts av den berörda tredjelandsmyndigheten är otillräckligt för att på ett tillfredsställande sätt skydda dem mot risker i samband med en alltför stor kredittillväxt i det landet.

När en utsedd myndighet utövar befogenheten enligt första stycket ska den inte fastställa ett kontracykliskt buffertvärde som understiger den nivå som fastställts av den berörda tredjelandsmyndigheten förutsatt att buffertvärdet överstiger 2,5 %, uttryckt i procent av det totala riskexponerade beloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 i institut som har kreditexponeringar i det tredjelandet.

För att garantera enhetlighet vid fastställandet av buffertvärden för tredjeländer kan ESRB ge rekommendationer på detta område.

4.När en utsedd myndighet fastställer ett kontracykliskt buffertvärde för ett tredjeland i enlighet med punkt 2 eller 3 och detta värde höjer det redan gällande kontracykliska buffertvärdet, ska den utsedda myndigheten fastställa den dag från och med vilken de nationellt auktoriserade instituten måste tillämpa det buffertvärdet vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert. Den dagen får inte infalla mer än 12 månader efter den dag då buffertvärdet anmäls i enlighet med punkt 5. Om den dagen infaller mindre än 12 månader efter det att buffertvärdet anmälts, ska denna kortare tidsfrist för tillämpningen vara motiverad på grund av exceptionella omständigheter.

5.Utsedda myndigheter ska offentliggöra varje fastställande av ett kontracykliskt buffertvärde för ett tredjeland i enlighet med punkt 2 eller 3 på sina webbplatser, och ska bifoga följande information:

Det kontracykliska buffertvärdet och det tredjeland för vilket det gäller.
De bakomliggande skälen till det buffertvärdet.
Om buffertvärdet har fastställts över noll för första gången eller vid höjning av buffertvärdet, den dag från och med vilken instituten måste tillämpa det höjda buffertvärdet vid beräkningen av sin institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.
När den dag som avses i led c infaller mindre än 12 månader från dagen för offentliggörandet av fastställandet enligt denna punkt, en hänvisning till de exceptionella omständigheter som motiverar denna kortare tidsfrist för tillämpningen.

Artikel 140 Beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärden

1.Det institutspecifika kontracykliska buffertvärdet ska bestå av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av denna artikel i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3.

Medlemsstaterna ska kräva att instituten, när de beräknar det viktade genomsnitt som avses i första stycket, på varje tillämpligt kontracykliskt buffertvärde tillämpar de av sina sammanlagda kapitalbaskrav för kreditrisk, fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i förordning (EU) nr 575/2013, som rör de berörda kreditexponeringarna på territoriet i fråga, dividerat med de sammanlagda kapitalbaskrav för kreditrisk som rör samtliga av deras berörda kreditexponeringar.

2.Om en utsedd myndighet, i enlighet med artikel 136.4, fastställer ett kontracykliskt buffertvärde som överstiger 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ska medlemsstaterna se till att de nedan angivna buffertvärdena tillämpas på berörda kreditexponeringar i den utsedda myndighetens medlemsstat (nedan kallad medlemsstat A) vid den beräkning som krävs enligt punkt 1 samt, om relevant, vid beräkningen av andelen gruppbaserat kapital för institutet i fråga:

Nationellt auktoriserade institut ska tillämpa det buffertvärde som överstiger 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
Institut som är auktoriserade i en annan medlemsstat ska tillämpa ett kontracykliskt buffertvärde på 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet om den utsedda myndigheten i den medlemsstat där de har auktoriserats inte har godkänt buffertvärdet över 2,5 % i enlighet med artikel 137.1.
Institut som är auktoriserade i en annan medlemsstat ska tillämpa det kontracykliska buffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten i medlemsstat A om den utsedda myndigheten i den medlemsstat där de har auktoriserats har godkänt det buffertvärdet i enlighet med artikel 137.

3.Om det kontracykliska buffertvärde som av en berörd tredjelandsmyndighet fastställts för ett tredjeland överstiger 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ska medlemsstaterna se till att de nedan angivna buffertvärdena tillämpas på berörda kreditexponeringar i det tredjelandet vid den beräkning som krävs enligt punkt 1 samt, om relevant, vid beräkningen av andelen gruppbaserat kapital för institutet i fråga:

Institut ska tillämpa ett kontracykliskt buffertvärde på 2,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet om den utsedda myndigheten i den medlemsstat där de har auktoriserats inte har godkänt ett buffertvärde över 2,5 % i enlighet med artikel 137.1.
Institut ska tillämpa det kontracykliska buffertvärde som fastställts av den berörda tredjelandsmyndigheten om den utsedda myndigheten i den medlemsstat där de har auktoriserats har godkänt det buffertvärdet i enlighet med artikel 137.

4.Berörda kreditexponeringar ska innefatta alla andra exponeringsklasser än dem som anges i artikel 112 a-f i förordning (EU) nr 575/2013 och som regleras av följande:

Kapitalbaskraven för kreditrisk enligt del tre avdelning II i den förordningen.
Om exponeringen ingår i handelslagret, kapitalbaskraven för specifik risk enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i den förordningen eller tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker enligt del tre avdelning IV kapitel 5 i den förordningen.
När exponeringen är en värdepapperisering, kapitalbaskraven enligt del tre avdelning II kapitel 5 i den förordningen.

5.Institut ska ange en berörd kreditexponerings geografiska område i enlighet med tekniska standarder för tillsyn som antagits i enlighet med punkt 7.

6.För den beräkning som krävs enligt punkt 1 ska följande gälla:

Ett kontracykliskt buffertvärde för en medlemsstat ska tillämpas från och med den dag som anges i den information som offentliggörs enligt artikel 136.7 e eller 137.2 c om syftet med det beslutet är att höja buffertvärdet.
Om inte annat följer av led c, ska ett kontracykliskt buffertvärde tillämpas 12 månader efter den dag då ändringen av buffertvärdet anmäldes av den berörda tredjelandsmyndigheten, oavsett om den myndigheten kräver att institut etablerade i det tredjelandet ska tillämpa ändringen inom en kortare period, om syftet med det beslutet är att höja buffertvärdet.
Om den utsedda myndigheten i institutets hemmedlemsstat fastställer det kontracykliska buffertvärdet för ett tredjeland i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 eller godkänner det kontracykliska buffertvärdet för ett tredjeland i enlighet med artikel 137, ska det buffertvärdet tillämpas från och med den dag som anges i den information som offentliggörs enligt artikel 139.5 c eller artikel 137.2 c om syftet med det beslutet är att höja buffertvärdet.
Ett kontracykliskt buffertvärde ska tillämpas omedelbart om syftet med beslutet är att sänka buffertvärdet.

Vid tillämpning av led b ska en ändring av det kontracykliska buffertvärdet för ett tredjeland anses ha anmälts den dag då det offentliggörs av den berörda tredjelandsmyndigheten i enlighet med gällande nationella regler.

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar metoden för angivelse av de berörda kreditexponeringarnas geografiska område enligt punkt 5.

EBA ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska delegeras befogenheter att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Avsnitt III Kapitalbevarande åtgärder

Artikel 141 Utdelningsrestriktioner

1.Ett institut som uppfyller det kombinerade buffertkravet får inte göra utdelningar kopplade till kärnprimärkapitalet i en utsträckning som skulle minska dess kärnprimärkapital till en nivå där det kombinerade buffertkravet inte längre är uppfyllt.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Ett institut som underlåter att uppfylla det kombinerade buffertkravet ska beräkna sitt högsta utdelningsbara belopp i enlighet med punkt 4 och anmäla detta till den behöriga myndigheten.

Om första stycket är tillämpligt får institutet inte vidta någon av nedanstående åtgärder utan att först ha beräknat sitt högsta utdelningsbara belopp:

Göra en utdelning kopplad till kärnprimärkapital.
Skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut rörlig ersättning om skyldigheten att betala skapades vid en tidpunkt då institutet underlät att uppfylla det kombinerade buffertkravet.
Göra utbetalningar avseende primärkapitaltillskottinstrument.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om ett institut underlåter att uppfylla eller överskrida sitt kombinerade buffertkrav får det inte göra utdelningar som överstiger det högsta utdelningsbara belopp som beräknats i enlighet med punkt 4 genom någon av de åtgärder som anges i punkt 2 andra stycket a, b och c.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Instituten ska beräkna det högsta utdelningsbara beloppet genom att multiplicera den summa som beräknas enligt punkt 5 med den faktor som fastställs i enlighet med punkt 6. Det högsta utdelningsbara beloppet ska minskas med det belopp som är resultatet av någon av de åtgärder som anges i punkt 2 andra stycket a, b eller c.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Den summa som ska multipliceras i enlighet med punkt 4 ska bestå av

delårsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter vinstutdelning eller betalningar som är resultatet av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln
plus
årsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter vinstutdelning eller betalningar som är resultatet av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln
minus
belopp som skulle bli skattepliktiga om de poster som specificeras i leden a och b i denna punkt skulle balanseras.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Faktorn ska bestämmas enligt följande:

När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet i artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen, ligger inom det kombinerade buffertkravets första (dvs. lägsta) kvartil, ska faktorn vara 0.
När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla några kapitalbaskrav enligt artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet i artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen, ligger inom det kombinerade buffertkravets andra kvartil, ska faktorn vara 0,2.
När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet i artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen, ligger inom det kombinerade buffertkravets tredje kvartil, ska faktorn vara 0,4.
När det kärnprimärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a, b och c i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet i artikel 104.1 a i detta direktiv, uttryckt i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 i den förordningen, ligger inom det kombinerade buffertkravets fjärde (dvs. högsta) kvartil, ska faktorn vara 0,6.

De undre och övre gränserna i varje kvartil i det kombinerade buffertkravet ska beräknas som

Undre gräns i kvartilen =	Kombinerat buffertkrav 4	× (Q_n – 1)
Övre gräns i kvartilen =	Kombinerat buffertkrav 4	× Q_n

där

Q_n = ordningstalet för den berörda kvartilen.

Direktiv (EU) 2019/878

7.De restriktioner som införs genom denna artikel ska endast tillämpas på betalningar som leder till en minskning av kärnprimärkapitalet eller en vinstminskning, och endast i fall där ett inställande av betalning eller en utebliven betalning inte innebär fallissemang eller utgör ett villkor för att inleda det insolvensförfarande som är tillämpligt för institutet.

8.När ett institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet och har för avsikt att ge utdelning på utdelningsbar vinst eller vidta en åtgärd enligt punkt 2 andra stycket led a, b och c ska den underrätta den behöriga myndigheten och lämna följande information:

Det kapital som innehas av institutet, indelat enligt följande:
1. Kärnprimärkapital.
2. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.
3. Supplementärt kapital.
Beloppet för institutets delårs- och årsöverskott.
Det högsta utdelningsbara beloppet beräknat i enlighet med punkt 4.
Det belopp utdelningsbar vinst som institutet har för avsikt att fördela mellan följande:
1. Utdelningsbetalningar.
2. Inlösen.
3. Utbetalningar avseende primärkapitalstillskott
4. Utbetalning av rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner, oavsett om det sker genom att en ny skyldighet att betala skapas eller det rör sig om en betalning enligt en skyldighet att betala som uppstått vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde sitt kombinerade buffertkrav.

9.Instituten ska vidta åtgärder för att se till att beloppet för utdelningsbar vinst och det högsta utdelningsbara beloppet beräknas på ett riktigt sätt, och ska på begäran kunna styrka riktigheten för den behöriga myndigheten.

10.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska en utdelning kopplad till kärnprimärkapital omfatta följande:

En utbetalning i form av kontant utdelning.
En utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som avses i artikel 26.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.
Inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som avses i artikel 26.1 a i den förordningen.
Återbetalning av belopp som utbetalats med anknytning till kapitalinstrument som avses artikel 26.1 a i den förordningen.
En utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i den förordningen.

Artikel 141a Underlåtenhet att uppfylla det kombinerade buffertkravet

Ett institut ska vid tillämpning av artikel 141 anses underlåta att uppfylla det kombinerade buffertkravet om det inte har kapitalbas i en mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet och vart och ett av följande krav:

Artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet enligt artikel 104.1 a i detta direktiv.
Artikel 92.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet enligt artikel 104.1 a i detta direktiv.
Artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och det ytterligare kapitalbaskravet för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet enligt artikel 104.1 a i detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 141b Utdelningsrestriktioner vid underlåtenhet att uppfylla buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden

1.Ett institut som uppfyller buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013 får inte göra utdelningar kopplade till primärkapitalet i en utsträckning som skulle minska dess primärkapital till en nivå där buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden inte längre är uppfyllt.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Ett institut som inte uppfyller buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden ska beräkna sitt högsta utdelningsbara belopp med avseende på bruttosoliditetsgraden i enlighet med punkt 4 och anmäla detta till den behöriga myndigheten.

Om första stycket är tillämpligt får institutet inte vidta någon av nedanstående åtgärder utan att först ha beräknat sitt högsta utdelningsbara belopp med avseende på bruttosoliditetsgraden:

Göra en utdelning kopplad till kärnprimärkapital.
Skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut rörlig ersättning om skyldigheten att betala skapades vid en tidpunkt då institutet underlät att uppfylla buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden.
Göra utbetalningar avseende primärkapitaltillskottinstrument.

Direktiv (EU) 2019/878

3.Om ett institut underlåter att uppfylla eller överskrida sitt buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden får det inte göra utdelningar som överstiger det högsta utdelningsbara belopp med avseende på bruttosoliditetsgraden som beräknats i enlighet med punkt 4 genom någon av de åtgärder som anges i punkt 2 andra stycket a, b och c.

Direktiv (EU) 2019/878

4.Instituten ska beräkna det högsta utdelningsbara beloppet med avseende på bruttosoliditetsgraden genom att multiplicera den summa som beräknas i enlighet med punkt 5 med den faktor som fastställs i enlighet med punkt 6. Det högsta utdelningsbara beloppet med avseende på bruttosoliditetsgraden ska minskas med det belopp som är resultatet av någon av de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c.

Direktiv (EU) 2019/878

5.Den summa som ska multipliceras i enlighet med punkt 4 ska bestå av

delårsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter vinstutdelning eller betalningar som rör de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln
plus
årsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 netto efter vinstutdelning eller betalningar som rör de åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket a, b eller c i den här artikeln
minus
belopp som skulle bli skattepliktiga om de poster som specificeras i led a och b i denna punkt skulle balanseras.

Direktiv (EU) 2019/878

6.Den faktor som avses i punkt 4 ska fastställas enligt följande:

När det primärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kraven enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv vid hantering av en risk för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, uttryckt i procent av det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med artikel 429.4 i den förordningen, ligger inom den första (dvs. lägsta) kvartilen i buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden, ska faktorn vara 0.
När det primärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kraven enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv vid hantering av en risk för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, uttryckt i procent av det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med artikel 429.4 i den förordningen, ligger inom den andra kvartilen i buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden, ska faktorn vara 0,2.
När det primärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kraven enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv vid hantering av en risk för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, uttryckt i procent av det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med artikel 429.4 i den förordningen, ligger inom den tredje kvartilen i buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden, ska faktorn vara 0,4.
När det primärkapital som upprätthålls av institutet och som inte används för att uppfylla kraven enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 och enligt artikel 104.1 a i detta direktiv vid hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, uttryckt i procent av det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med artikel 429.4 i den förordningen, ligger inom den fjärde (dvs. högsta) kvartilen i buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden, ska faktorn vara 0,6.

De undre och övre gränserna i varje kvartil i buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden ska beräknas som

Undre gräns i kvartilen =	Buffertkrav avseende bruttosoliditetsgrad 4	× (Q_n – 1)
Övre gräns i kvartilen =	Buffertkrav avseende bruttosoliditetsgrad 4	× Q_n

där

Q_n = ordningstalet för den berörda kvartilen.

Direktiv (EU) 2019/878

7.De restriktioner som införs genom denna artikel ska endast tillämpas på betalningar som leder till en minskning av primärkapitalet eller en vinstminskning, och endast i fall där ett inställande av betalning eller en utebliven betalning inte innebär fallissemang eller utgör ett villkor för att inleda det insolvensförfarande som är tillämpligt för institutet.

Direktiv (EU) 2019/878

8.När ett institut inte uppfyller buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden och har för avsikt att ge utdelning på utdelningsbar vinst eller vidta en åtgärd som avses i punkt 2 andra stycket a, b och c i denna artikel ska det underrätta den behöriga myndigheten och lämna den information som anges i artikel 141.8 med undantag för led a iii däri, samt information om det högsta utdelningsbara beloppet med avseende på bruttosoliditetsgraden beräknat i enlighet med punkt 4 i den här artikeln.

Direktiv (EU) 2019/878

9.Instituten ska vidta åtgärder för att se till att beloppet för utdelningsbar vinst och det högsta utdelningsbara beloppet med avseende på bruttosoliditetsgraden beräknas på ett riktigt sätt, och ska på begäran kunna styrka riktigheten för den behöriga myndigheten.

Direktiv (EU) 2019/878

10.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska en utdelning kopplad till primärkapital omfatta de punkter som anges i artikel 141.10.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 141c Underlåtenhet att uppfylla buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden

Ett institut ska vid tillämpning av artikel 141b i detta direktiv anses underlåta att uppfylla det buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden i detta direktiv om det inte har primärkapital i en mängd som behövs för att samtidigt uppfylla det krav som fastställs i artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 samt kravet i artikel 92.1 d i den förordningen och i artikel 104.1 a i detta direktiv vid hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 142 Kapitalkonserveringsplan

1.När ett institut inte uppfyller sitt kombinerade buffertkrav eller, i förekommande fall, sitt buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden ska det utarbeta en kapitalkonserveringsplan och lägga fram den för den behöriga myndigheten senast fem arbetsdagar efter den dag då det konstaterade att det inte uppfyllde kravet, om inte den behöriga myndigheten beviljar en längre frist upp till tio dagar.

De behöriga myndigheterna ska endast bevilja sådana tillstånd med utgångspunkt från den enskilda situationen för ett institut och med beaktande av omfattningen av och komplexiteten i kreditinstitutets verksamhet.

Direktiv (EU) 2019/878

2.Kapitalkonserveringsplanen ska omfatta följande:

Estimat av inkomster och utgifter och en prognos för balansräkningen.
Åtgärder för att öka institutets kapitalrelation.
En plan och tidsram för att öka kapitalbasen med målet att uppfylla det kombinerade buffertkravet fullt ut.
All övrig information som den behöriga myndigheten anser nödvändig för att göra den utvärdering som krävs enligt punkt 3.

2.279Kapitalkonserveringsplanen ska omfatta följande:

Estimat av inkomster och utgifter och en prognos för balansräkningen.
Åtgärder för att öka institutets kapitalrelation.
En plan och en tidsram för att öka kapitalbasen med målet att fullt ut uppfylla det kombinerade buffertkravet eller, i tillämpliga fall, buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden.
All övrig information som den behöriga myndigheten anser nödvändig för att göra den utvärdering som krävs enligt punkt 3.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

3.Den behöriga myndigheten ska utvärdera kapitalkonserveringsplanen och ska endast godkänna planen om den anser att det är sannolikt att planen, om den genomförs, kommer att leda till att kapital bevaras eller mobiliseras i tillräcklig grad för att institutet ska kunna uppfylla sitt kombinerade buffertkrav inom en tid som den behöriga myndigheten anser lämplig.

3.280Den behöriga myndigheten ska utvärdera kapitalkonserveringsplanen och ska endast godkänna planen om den anser att det är sannolikt att planen, om den genomförs, kommer att leda till att kapital bevaras eller mobiliseras i tillräcklig grad för att institutet ska kunna uppfylla sitt kombinerade buffertkrav eller, i tillämpliga fall, sitt buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden inom en tid som den behöriga myndigheten anser lämplig.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

4.Om den behöriga myndigheten inte godkänner kapitalkonserveringsplanen i enlighet med punkt 3 ska den vidta någon av, eller båda, följande åtgärder:

Kräva att institutet ökar sin kapitalbas till angivna nivåer inom specificerade perioder.
Utöva sina befogenheter enligt artikel 102 i syfte att införa strängare restriktioner för utdelning än vad som krävs enligt artikel 141.

4.281Om den behöriga myndigheten inte godkänner kapitalkonserveringsplanen i enlighet med punkt 3 ska den vidta någon av, eller båda, följande åtgärder:

Kräva att institutet ökar sin kapitalbas till angivna nivåer inom specificerade perioder.
Utöva sina befogenheter enligt artikel 102 i syfte att införa strängare restriktioner för utdelning än vad som krävs enligt artiklarna 141 och 141b, beroende på vad som är tillämpligt.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

Avdelning VIII Offentliggörande av de behöriga myndigheterna

Artikel 143 Allmänna krav på offentliggörande

1.De behöriga myndigheterna ska offentliggöra upplysningar om följande:

Texterna till de lagar och andra författningar samt den allmänna vägledning som antas i deras medlemsstater på området reglering av institut.
Hur de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten har utnyttjats.
De allmänna kriterier och metoder som de använder för den översyn och utvärdering som avses i artikel 97, inbegripet kriterierna för tillämpningen av proportionalitetsprincipen enligt artikel 97.4.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i det här direktivet och, i tillämpliga fall, avdelning IV kapitel 1 avsnitt 2 i direktiv (EU) 2019/2034, aggregerade statistiska data om centrala aspekter av genomförandet av tillsynsregelverket i varje medlemsstat, inbegripet hur många och vilken typ av tillsynsåtgärder som har vidtagits enligt artikel 102.1 a i det här direktivet och hur många och vilken typ av administrativa sanktioner som har ålagts i enlighet med artikel 65 i det här direktivet.

Direktiv (EU) 2019/2034

2.De upplysningar som offentliggörs i enlighet med punkt 1 ska vara tillräckliga för att göra det möjligt att på ett meningsfullt sätt jämföra de tillvägagångssätt som de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna har valt. Upplysningarna ska offentliggöras i ett gemensamt format och uppdateras regelbundet. Upplysningarna ska vara tillgängliga på en och samma webbplats.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa format, struktur, innehållsförteckningar och årligt datum för offentliggörande för informationen i punkt 1.

EBA ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 144 Särskilda krav på offentliggörande

1.Vid tillämpning av del fem i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna offentliggöra följande information:

De allmänna kriterier och metoder som har antagits för att granska efterlevnaden av artiklarna 405–409 i förordning (EU) nr 575/2013.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II, en sammanfattande beskrivning av resultatet av tillsynen och en beskrivning på årsbasis av de åtgärder som föreskrivits för bristande efterlevnad av artiklarna 405–409 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.Den behöriga myndighet i en medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 7.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska offentliggöra följande uppgifter:

De kriterier som den tillämpar för att fastställa att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder.
Antalet moderinstitut som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 7.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och antalet sådana moderinstitut som har dotterföretag i ett tredjeland.
På aggregerad nivå i medlemsstaten:
1. För moderinstitut i en medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 7.3 i förordning (EU) nr 575/2013, den totala kapitalbas på gruppnivå som innehas av i dotterföretag i ett tredjeland.
2. För moderinstitut i en medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 7.3 i den förordningen, den procentandel av den totala kapitalbasen på gruppnivå som motsvarar den kapitalbas som innehas av dotterföretag i ett tredjeland.
3. För moderinstitut i en medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 76.3 i den förordningen, den procentandel av den totala kapitalbas som enligt artikel 92 i den förordningen krävs på gruppnivå och som motsvarar den kapitalbas som innehas av dotterföretag i ett tredjeland.

3.Den behöriga myndighet som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska offentliggöra samtliga nedanstående uppgifter:

De kriterier som den tillämpar för att fastställa att det inte finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder.
Antalet moderinstitut som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och antalet sådana moderinstitut som har dotterföretag i ett tredjeland.
På aggregerad nivå i medlemsstaten:
1. För moderinstitut som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013, den totala kapitalbas som innehas av dotterföretag i ett tredjeland.
2. För moderinstitut som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013, den procentandel av den totala kapitalbasen som motsvarar kapitalbas som hålls i dotterföretag i ett tredjeland.
3. För moderinstitut som utnyttjar den valmöjlighet som anges i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013, den procentandel av den totala kapitalbas som krävs enligt artikel 92 i den förordningen och som motsvarar den kapitalbas som innehas av dotterföretag i ett tredjeland.

Avdelning IX Delegerade akter och genomförandeakter

Artikel 145 Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 148 i fördraget när det gäller följande:

Förtydligande av definitionerna i artiklarna 3 och 128 för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv.
Förtydligande av definitionerna i artiklarna 3 och 128 för att vid tillämpningen av detta direktiv beakta utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Anpassning av terminologin och formuleringen av definitionerna i artikel 3 till framtida rättsakter om institut och därmed sammanhängande frågor.
Översyn av de belopp som avses i artikel 31.1 för att beakta förändringarna i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Eurostat, i linje och parallellt med de anpassningar som görs enligt artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG.
Utvidgning av innehållet i den förteckning som avses i artiklarna 33 och 34 och som finns i bilaga I, eller anpassningar av förteckningens terminologi till utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Områden inom vilka behöriga myndigheter måste utbyta den information som förtecknas i artikel 50.
Anpassningar av bestämmelserna i artiklarna 76–88 och 98 för att beakta utvecklingen på de finansiella marknaderna, särskilt i fråga om nya finansiella produkter, eller utvecklingen av redovisningsstandarder eller krav som tar hänsyn till unionsrätten, eller med tanke på ökad samstämmighet i tillsynspraxis.
Uppskov med det krav på offentliggörande som anges i artikel 89.3 andra stycket när den kommissionsrapport som lämnas enligt artikel 89.2 första stycket påvisar större negativa effekter.
Justeringar av kriterierna i artikel 23.1 med hänsyn till den framtida utvecklingen och i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv.

Artikel 146 Genomförandeakter

Ändringar av storleken på startkapital som anges i artikel 12 och avdelning IV i syfte att beakta utvecklingen på det ekonomiska och monetära området ska antas som genomförandeakter, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 147.2.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 147 Europeiska bankkommittén

1.För antagandet av genomförandeakter ska kommissionen biträdas av europeiska bankkommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 148 Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 145 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 17 juli 2013.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 145 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 145 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period kan förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 149 Invändningar mot tekniska standarder för tillsyn

Om kommissionen i enlighet med detta direktiv antar en teknisk standard för tillsyn som är identisk med det förslag till teknisk standard för tillsyn som EBA överlämnat, ska den period under vilken Europaparlamentet och rådet kan invända mot denna standard vara en månad från delgivningsdagen. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska tidsfristen förlängas med en månad. Genom undantag från artikel 13.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1093/2010 ska den period under vilken Europaparlamentet eller rådet kan invända mot den tekniska standarden för tillsyn vid behov förlängas med ytterligare en månad.

Avdelning X Ändringar av direktiv 2002/87/EG

Artikel 150 är en ändring av ett annat direktiv och återges ej här [red.anm.].

Avdelning XI Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Kapitel 1 Övergångsbestämmelser om tillsyn av institut som utövar etableringsfrihet och friheten att tillhandahålla tjänster

Artikel 151 Tillämpningsområde

1.Bestämmelserna i detta kapitel ska gälla i stället för artiklarna 40, 41, 43, 49, 50 och 51 fram till det datum då kravet på likviditetstäckning börjar tillämpas i enlighet med en delegerad akt som antas enligt artikel 460 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.För att säkerställa att infasningen av arrangemangen för tillsyn av likviditet är helt anpassad till utvecklingen av enhetliga likviditetsbestämmelser ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 145 som senarelägger det datum som avses i punkt 1 med upp till två år, om enhetliga likviditetsbestämmelser ännu inte har införts i unionen på grund av att internationella standarder för tillsyn av likviditetsrisk ännu inte har antagits det datum som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 152 Rapporteringskrav

Värdmedlemsstaten får för statistiska ändamål kräva att alla kreditinstitut som har filialer inom dess territorium lämnar periodiska rapporter om sin verksamhet i värdmedlemsstaten till de behöriga myndigheterna i dessa värdmedlemsstater.

När värdmedlemsstaten fullgör sina skyldigheter enligt artikel 156 i detta direktiv får den kräva att filialer till kreditinstitut från andra medlemsstater lämnar samma information som de för det ändamålet kräver av nationella kreditinstitut.

Artikel 153 Åtgärder som hemmedlemsstatens behöriga myndigheter vidtar i fråga om verksamhet som bedrivs i värdmedlemsstaten

1.Om en värdmedlemsstats behöriga myndigheter finner att ett kreditinstitut som har en filial eller som tillhandahåller tjänster inom värdmedlemsstatens territorium inte efterlever de rättsliga bestämmelser som antagits i den medlemsstaten enligt detta direktiv som ger befogenheter till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, ska dessa myndigheter kräva att kreditinstitutet vidtar rättelse.

2.Om det berörda kreditinstitutet underlåter att vidta erforderliga åtgärder för rättelse ska värdmedlemsstatens behöriga myndigheter underrätta hemmedlemsstatens behöriga myndigheter.

3.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter ska snarast vidta alla erforderliga åtgärder för att kreditinstitutet ska rätta till situationen. Värdmedlemsstatens behöriga myndigheter ska underrättas om vilka åtgärder som vidtas.

4.Om kreditinstitutet, trots åtgärder som har vidtagits av hemmedlemsstaten eller på grund av att dessa åtgärder visar sig otillräckliga eller inte föreskrivs i medlemsstaten i fråga, fortsätter att överträda de i värdmedlemsstaten gällande rättsliga bestämmelser som avses i punkt 1, får värdmedlemsstaten efter att ha underrättat hemmedlemsstatens behöriga myndigheter vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller bestraffa vidare överträdelser och, i den mån det är nödvändigt, förhindra att kreditinstitutet i fråga gör nya transaktioner inom landets territorium. Medlemsstaterna ska se till att det kan delges sådana handlingar som är nödvändiga för dessa åtgärder mot kreditinstitut inom deras territorier.

Artikel 154 Säkerhetsåtgärder

Innan åtgärder vidtas enligt förfarandet i artikel 153 får värdmedlemsstatens behöriga myndigheter i brådskande fall interimistiskt vidta de åtgärder som är nödvändiga till skydd för intressena för insättare, investerare och andra mottagare av tjänster. Kommissionen och de andra berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska snarast möjligt underrättas om sådana åtgärder.

Kommissionen får, efter att ha hört berörda medlemsstaters behöriga myndigheter, besluta att den ifrågavarande medlemsstaten ska ändra eller återkalla sådana åtgärder.

Artikel 155 Ansvar

1.Ansvaret för tillsyn av ett institut, inklusive tillsyn av verksamheter som bedrivs i enlighet med artiklarna 33 och 34, ska ligga hos hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter, i den mån befogenheter för värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter inte följer av bestämmelserna i detta direktiv.

2.Vad som sägs i punkt 1 ska inte utgöra hinder för gruppbaserad tillsyn i enlighet med detta direktiv.

3.De behöriga myndigheterna i en viss medlemsstat ska vid utövandet av sina allmänna uppgifter vederbörligen beakta den potentiella effekten av sina beslut för det finansiella systemets stabilitet i alla övriga berörda medlemsstater och framför allt i krissituationer, på grundval av de uppgifter som är tillgängliga vid den relevanta tidpunkten.

Artikel 156 Tillsyn av likviditetsrisk

Fram till dess att vidare harmonisering har skett ska värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter, i samarbete med hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter, utöva tillsyn över likviditetsrisker i filialer till kreditinstitut.

Utan att det påverkar de åtgärder som krävs för förstärkning av Europeiska monetära systemet ska värdmedlemsstaterna ha fullständigt ansvar för åtgärderna inom ramen för sin penningpolitik.

Sådana åtgärder får inte innefatta diskriminerande behandling eller restriktioner gentemot kreditinstitut som är auktoriserade i en annan medlemsstat.

Artikel 157 Samarbete rörande tillsyn

När institut bedriver verksamhet i en eller flera medlemsstater utöver den där huvudkontoret finns, särskilt genom en filial, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter utöva tillsyn av dessa i nära samarbete med varandra. Myndigheterna ska förse varandra med all den information rörande institutens ledning och ägandeförhållanden som kan underlätta såväl tillsynen som bedömningen av om auktorisationsvillkoren iakttas, och all information som kan underlätta övervakningen av sådana institut, särskilt med avseende på likviditet, solvens, inlåningsgaranti, begränsning av stora exponeringar samt rutiner för administration, redovisning och intern kontroll.

Artikel 158 Betydande filialer

1.De behöriga myndigheterna i en värdmedlemsstat kan göra en framställan till den samordnande tillsynsmyndigheten, när artikel 112.1 är tillämplig, eller till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om att en filial till ett annat institut än ett värdepappersföretag som omfattas av artikel 95 i förordning (EU) nr 575/2013 ska betraktas som betydande.

2.Denna framställan ska innehålla skäl till varför filialen ska betraktas som betydande, särskilt med avseende på följande:

Insättningarna i filialen motsvarar en marknadsandel som överskrider 2 % i värdmedlemsstaten.
Den troliga effekt som ett inställande eller en nedläggning av institutets verksamhet har på den systemrelaterade likviditeten och på betalnings-, clearing- och avvecklingssystemen i värdmedlemsstaten.
Filialens storlek och betydelse vad gäller antalet kunder inom ramen för värdmedlemsstatens banksystem eller finansiella system.

De behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten, och den samordnande tillsynsmyndigheten när artikel 112.1 är tillämplig, ska göra allt som står i deras makt för att komma fram till ett gemensamt beslut om att en filial ska betraktas som betydande.

Om inget gemensamt beslut har fattats inom två månader efter mottagandet av en begäran enligt första stycket, ska de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten inom en ytterligare period på två månader fatta ett eget beslut om huruvida filialen är betydande. När de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten fattar egna beslut ska de ta hänsyn till alla synpunkter och invändningar från den samordnande tillsynsmyndigheten eller de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten.

De beslut som avses i andra och tredje styckena ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering, ska skickas till de berörda behöriga myndigheterna, och ska erkännas som avgörande och tillämpas av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Beslut om att en filial ska betraktas som betydande får inte påverka de behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter enligt detta direktiv.

3.De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska meddela den information som avses i artikel 117.1 c och d till de behöriga myndigheterna i den värdmedlemsstat där en betydande filial är etablerad och utföra de uppgifter som avses i artikel 112.1 c i samarbete med de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten.

4.Om en behörig myndighet i en hemmedlemsstat blir medveten om en krissituation i ett kreditinstitut som avses i artikel 114.1, ska den så snart det är praktiskt möjligt varna de myndigheter som avses i artiklarna 58.4 och 59.1.

5.Om artikel 116 inte är tillämplig ska de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över ett institut med betydande filialer i andra medlemsstater inrätta och leda ett tillsynskollegium för att underlätta ett gemensamt beslut om att en filial ska betraktas som betydande enligt punkt 2 i den här artikeln och informationsutbytet enligt artikel 50. Kollegiets inrättande och funktion ska baseras på skriftliga avtal som utformas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten efter samråd med berörda behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska besluta vilka behöriga myndigheter som får delta i ett visst sammanträde eller en viss verksamhet som bedrivs av kollegiet.

6.När den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten fattar sitt beslut ska den ta hänsyn till relevansen av den tillsynsverksamhet som ska planeras eller samordnas för dessa myndigheter, särskilt den eventuella inverkan på det finansiella systemets stabilitet i de berörda medlemsstaterna enligt artikel 155.3 och de skyldigheter som avses i punkt 2 i denna artikel.

7.Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska i förväg hålla alla medlemmar av kollegiet fullt informerade om att sådana sammanträden anordnas, om de viktigaste frågor som ska diskuteras och om de verksamheter som ska behandlas. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska även i god tid hålla alla medlemmar av kollegiet fullt informerade om de åtgärder som behandlats vid dessa sammanträden eller de åtgärder som genomförts.

Artikel 159 Kontroller på plats

1.Om ett institut, auktoriserat i en hemmedlemsstat, driver verksamhet genom filial i en annan medlemsstat ska värdmedlemsstaten ge hemmedlemsstatens behöriga myndigheter rätt att, efter underrättelse till värdmedlemsstatens behöriga myndigheter, självständigt eller genom en mellanhand, utföra kontroll på plats för att samla in sådan information som avses i artikel 50.

2.Hemmedlemsstatens behöriga myndigheter får också, avseende sådana kontroller på plats av filialer, tillämpa något av de övriga förfaranden som anges i artikel 118.

3.Punkterna 1 och 2 ska inte utgöra hinder för värdmedlemsstatens behöriga myndigheter att när de fullgör sitt tillsynsansvar enligt detta direktiv utföra kontroller på plats av filialer etablerade på det egna territoriet.

Kapitel 1a Övergångsbestämmelser om finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Artikel 159a Övergångsbestämmelser om godkännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som redan finns den 27 juni 2019 ska ansöka om godkännande i enlighet med artikel 21a senast den 28 juni 2021. Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag underlåter att ansöka om godkännande senast den 28 juni 2021 ska lämpliga åtgärder vidtas enligt artikel 21a.6.

Under den övergångsperiod som avses i första stycket i denna artikel ska de behöriga myndigheterna ha alla de nödvändiga tillsynsbefogenheter som tilldelats dem genom detta direktiv med avseende på finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som omfattas av godkännande i enlighet med artikel 21a vid tillämpning av gruppbaserad tillsyn.

Direktiv (EU) 2019/878

Kapitel 2 Övergångsbestämmelser för kapitalbuffertar

Artikel 160 Övergångsbestämmelser för kapitalbuffertar

1.Genom denna artikel ändras kraven i artiklarna 129 och 130 under en övergångsperiod som löper mellan den 1 januari 2016 och den 31 december 2018.

2.För perioden 1 januari 2016–31 december 2016 gäller följande:

Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av kärnprimärkapital motsvarande 0,625 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska vara högst 0,625 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

3.För perioden 1 januari 2017–31 december 2017 gäller följande:

Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av kärnprimärkapital motsvarande 1,25 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska vara högst 1,25 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

4.För perioden 1 januari 2018–31 december 2018 gäller följande:

Kapitalkonserveringsbufferten ska bestå av kärnprimärkapital motsvarande 1,875 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.
Den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten ska vara högst 1,875 % av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

5.Kravet på en kapitalkonserveringsplan och utdelningsrestriktionerna enligt artiklarna 141 och 142 ska gälla under övergångsperioden 1 januari 2016–31 december 2018 när institut inte uppfyller de kombinerade buffertkraven med beaktande av kraven i punkterna 2–4 i den här artikeln.

6.Medlemsstaterna kan fastställa en kortare övergångsperiod än den som anges i punkterna 1–4 och därigenom tillämpa kapitalkonserveringsbufferten och den kontracykliska kapitalbufferten den 31 december 2013. När en medlemsstat fastställer en sådan kortare övergångsperiod ska den informera de berörda parterna, däribland kommissionen, ESRB, EBA och det relevanta tillsynskollegiet om detta. En sådan kortare övergångsperioden får erkännas av andra medlemsstater. Om en annan medlemsstat erkänner en sådan kortare övergångsperiod ska den underrätta kommissionen, ESRB, EBA och det relevanta tillsynskollegiet om detta.

7.När en medlemsstat tillämpar en kortare övergångsperiod för den kontracykliska kapitalbufferten ska den kortare perioden endast tillämpas för beräkning av en institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert av institut som är auktoriserade i den medlemsstat för vilken den utsedda myndigheten är ansvarig.

Kapitel 3 Slutbestämmelser

Artikel 161 Översyn och rapport

1.Kommissionen ska regelbundet se över genomförandet av detta direktiv i syfte att säkerställa att genomförandet av direktivet inte leder till uppenbar diskriminering mellan institut på grundval av deras rättsliga struktur eller ägarmodell.

2.Efter en översyn ska kommissionen, i nära samarbete med EBA, senast den 30 juni 2016 översända en rapport till Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag om bestämmelserna om ersättning i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013, efter en översyn av dessa, med beaktande av internationell utveckling, och därvid ta särskild hänsyn till

deras effektivitet, genomförande och tillämpning, inbegripet identifiering av eventuella luckor till följd av proportionalitetsprincipens tillämpning på dessa bestämmelser,
den inverkan som ett iakttagande av principen i artikel 94.1 g har när det gäller
1. konkurrenskraften och stabiliteten i det finansiella systemet, och
2. den personal som faktiskt och fysiskt arbetar vid dotterföretag som etablerats utanför EES av moderinstitut som etablerats inom EES.

Vid denna översyn ska det särskilt övervägas huruvida principen i artikel 94.1 g bör fortsätta att tillämpas på den personal som omfattas av led b ii första stycket.

3.282Från och med 2014 ska EBA, i samarbete med Eiopa och Esma, två gånger om året offentliggöra en rapport om i vilken utsträckning medlemsstaternas lagstiftning hänvisar till externa kreditbetyg i tillsynssyfte och om de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att minska sådana hänvisningar. Dessa rapporter ska beskriva hur de behöriga myndigheterna uppfyller sina skyldigheter enligt artiklarna 77.1, 77.3 och 79 b. Dessa rapporter ska även innehålla en beskrivning av tillsynens samstämmighetsgrad i detta hänseende.

Upphör att gälla den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

4.Senast den 31 december 2014 ska kommissionen se över och rapportera om tillämpningen av artiklarna 108 och 109 och ska lägga fram den rapporten för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

5.Senast den 31 december 2016 ska kommissionen se över och rapportera om tillämpningen av artikel 91.11, inklusive lämpligheten hos riktmärkningen av metoderna för diversifiering, med beaktande av all relevant utveckling på unionsnivå och internationell nivå, och ska lägga fram den rapporten för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt, ett lagstiftningsförslag.

5.283Senast den 31 december 2016 ska kommissionen se över och rapportera de resultat som uppnåtts enligt artikel 91.9, inklusive lämpligheten hos riktmärkningen av metoderna för diversifiering, med beaktande av all relevant utveckling på unionsnivå och internationell nivå, och ska lägga fram sin rapport för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

Tillämpas från och med den 11 januari 2026 enligt direktiv (EU) 2024/1619 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2024/1619

6.Senast den 31 december 2015 ska kommissionen rådfråga ESRB, EBA, Eiopa, Esma och andra relevanta parter om hur effektiva bestämmelserna om utbyte av information i detta direktiv är, både under normala förhållanden och under stressperioder.

7.EBA ska senast den 31 december 2015 se över och lämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 om unionens och medlemsstaternas samarbete med tredjeländer. Den rapporten ska identifiera på vilka områden samarbetet och informationsutbytet behöver förbättras ytterligare. EBA ska offentliggöra rapporten på sin hemsida.

8.EBA ska, efter att ha erhållit mandat av kommissionen, undersöka om enheter inom den finansiella sektorn som meddelat att de utför sin verksamhet i enlighet med islamiska bankprinciper i tillräcklig utsträckning omfattas av detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013. Kommissionen ska se över EBAs rapport och, om så är lämpligt, överlämna ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.

9.EBA ska senast den 1 juli 2014 rapportera till kommissionen om kreditinstitutens användning av och fördelarna med ECBS-centralbankernas långfristiga refinansieringstransaktioner och liknande stödåtgärder avseende centralbanksfinansiering. På grundval av den rapporten och efter samråd med ECB ska kommissionen senast den 31 december 2014 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om användningen av och fördelarna med dessa refinansieringstransaktioner och stödåtgärder avseende finansiering för kreditinstitut som är auktoriserade i unionen, om så är lämpligt åtföljd av ett lagstiftningsförslag om användningen av sådana refinansieringstransaktioner och stödåtgärder avseende finansiering.

10.Senast den 31 december 2023 ska kommissionen se över och rapportera om genomförandet och tillämpningen av de tillsynsbefogenheter som avses i artikel 104.1 j och l och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Direktiv (EU) 2019/878

Artikel 162 Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2013 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2014.

Medlemsstaterna ska till kommissionen och EBA överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. När de dokument som åtföljer medlemsstaternas anmälan av sina införlivandeåtgärder inte är tillräckliga för att det till fullo ska gå att bedöma om införlivandebestämmelserna överensstämmer med vissa bestämmelser i detta direktiv, får kommissionen på begäran från EBA i syfte att fullgöra sina uppgifter enligt förordning (EU) nr 1093/2010 eller på eget initiativ begära att medlemsstaterna lämnar mer detaljerad information om införlivandet och genomförandet av de bestämmelserna och detta direktiv.

2.Genom undantag från punkt 1 ska avdelning VII kapitel 4 tillämpas från och med den 1 januari 2016.

3.De bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 94.1 g ska ålägga instituten att tillämpa principerna i dessa bestämmelser på ersättning för tillhandahållna tjänster eller resultat från 2014 och framåt, oavsett om de grundar sig på avtal som ingåtts före eller efter den 1 januari 2014.

4.När medlemsstaterna antar de bestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska också innehålla ett uttalande om att hänvisningar i lagar och andra författningar till direktiv som upphävts genom detta direktiv ska tolkas som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uttalandet ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

5.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska artikel 131 tillämpas från och med den 1 januari 2016. Medlemsstaterna ska tillämpa artikel 131.4 från och med den 1 januari 2016 på följande sätt:

25 % av bufferten för globala systemviktiga institut, som fastställs i enlighet med artikel 131.4, år 2016.
50 % av bufferten för globala systemviktiga institut, som fastställs i enlighet med artikel 131.4, år 2017.
75 % av bufferten för globala systemviktiga institut, som fastställs i enlighet med artikel 131.4, år 2018.
100 % av bufferten för globala systemviktiga institut, som fastställs i enlighet med artikel 131.4, år 2019.

6.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska artikel 133 tillämpas från den 1 januari 2014.

Artikel 163 Upphävande

Direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och förordning (EU) nr 575/2013 och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II till detta direktiv och bilaga IV till förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 164 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den 17 juli 2013.

Artikel 165 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ändringsrättsakter

Direktiv (EU) 2018/843

Detta direktiv träder i kraft den 9 juli 2018.

Medlemsstaterna ska senast den 10 januari 2020 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

Direktiv (EU) 2019/878

Detta direktiv träder i kraft den 27 juni 2019.

Medlemsstaterna ska senast den 28 december 2020 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa

bestämmelserna i detta direktiv i den mån de berör kreditinstitut,
vad gäller artikel 2.5 och 2.6 och artikel 21b i den mån de berör kreditinstitut och värdepappersföretag.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 29 december 2020. Emellertid, de bestämmelser som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i artiklarna 84, 98.5 och 98.5a ska tillämpas från och med den 28 juni 2021 och de bestämmelser som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i artiklarna 141b, 141c och 142.1 ska tillämpas från och med den 1 januari 2022. Direktiv (EU) 2021/338

Direktiv (EU) 2019/2034

Detta direktiv träder i kraft den 25 december 2019.

Medlemsstaterna ska senast den 26 juni 2021 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 26 juni 2021.

Direktiv (EU) 2021/338

Detta direktiv ska tillämpas från och med den 28 december 2020.

Direktiv (EU) 2022/2556

Medlemsstaterna ska senast den 17 januari 2025 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 17 januari 2025.

Förordning (EU) 2023/1114

Medlemsstaterna ska senast den 30 december 2024 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa denna förordning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 30 december 2024.

Direktiv (EU) 2023/2864

Detta direktiv träder i kraft den 9 januari 2024.

Medlemsstaterna ska senast den 10 januari 2026 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

Direktiv (EU) 2024/1619

Medlemsstaterna ska senast den 10 januari 2026 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 11 januari 2026.

De ska tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa artiklarna 21c.1–21c.4, 21c.6, 47–48j och 48m–48q från och med den 11 januari 2027.

De ska tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa artikel 21c.5 från och med den 11 juli 2026.

Bilaga I Förteckning över verksamheter som är föremål för ömsesidigt erkännande

Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel.
Utlåning, omfattande bland annat konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller utan regress och finansiering av handelskrediter (inklusive ”forfeiting”).
Finansiell leasing.
Betaltjänster enligt definitionen i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366.
Utställande och administration av andra betalningsmedel (t.ex. resecheckar och postväxlar) såvida inte sådan verksamhet omfattas av punkt 4.
Borgensförbindelser och garantier.
Handel för egen eller kunders räkning med något av följande:
1. penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, insättningsbevis etc.),
2. utländsk valuta,
3. finansiella terminer och optioner,
4. valuta- och ränteinstrument,
5. överlåtbara värdepapper.
Medverkan i värdepappersemissioner och tillhandahållande av tjänster i samband därmed.
Rådgivning till företag angående kapitalstruktur, industriell strategi och liknande angelägenheter samt tjänster knutna till fusioner och företagsförvärv.
Penningmarknadsmäkling.
Portföljförvaltning och rådgivning.
Förvaring och förvaltning av värdepapper.
Kreditupplysningstjänster.
Bankfackstjänster.
Utgivning av elektroniska pengar.

De tjänster och verksamheter som anges i avsnitten A och B i bilaga I till direktiv 2004/39/EG som avses i avsnitt C i bilaga I till det direktivet, omfattas av ömsesidigt erkännande i enlighet med det här direktivet.

Direktiv (EU) 2015/2366

Bilaga I Förteckning över verksamheter som är föremål för ömsesidigt erkännande284

Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel.
Utlåning, omfattande bland annat konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller utan regress och finansiering av handelskrediter (inklusive ”forfeiting”).
Finansiell leasing.
Betaltjänster enligt definitionen i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366.
Utställande och administration av andra betalningsmedel (t.ex. resecheckar och postväxlar) såvida inte sådan verksamhet omfattas av punkt 4.
Borgensförbindelser och garantier.
Handel för egen eller kunders räkning med något av följande:
1. penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, insättningsbevis etc.),
2. utländsk valuta,
3. finansiella terminer och optioner,
4. valuta- och ränteinstrument,
5. överlåtbara värdepapper.
Medverkan i värdepappersemissioner och tillhandahållande av tjänster i samband därmed.
Rådgivning till företag angående kapitalstruktur, industriell strategi och liknande angelägenheter samt tjänster knutna till fusioner och företagsförvärv.
Penningmarknadsmäkling.
Portföljförvaltning och rådgivning.
Förvaring och förvaltning av värdepapper.
Kreditupplysningstjänster.
Bankfackstjänster.
Utgivning av elektroniska pengar, inbegripet e-pengatoken enligt definitionen i artikel 3.1.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114.
Utgivning av tillgångsanknutna token enligt definitionen i artikel 3.1.6 i förordning (EU) 2023/1114.
Kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.16 i förordning (EU) 2023/1114.

Tillämpas från och med den 30 december 2024 enligt förordning (EU) 2023/1114 [red.anm.].

Förordning (EU) 2023/1114

Bilaga II

[Bilaga II är en jämförelsetabell och återges ej här; red.anm.]