ESRS Begrepp är antagen av EU-kommissionen genom förordning (EU) 2023/2772.
I denna tabell definieras de begrepp som ska användas som referens vid utarbetandet av hållbarhetsförklaringar i enlighet med ESRS.
Definierat begrepp | Definition |
|---|---|
Åtgärder | Med åtgärder menas:
|
Aktör i värdekedjan | Personer eller enheter i tidigare eller senare led i värdekedjan. Aktören anses vara i senare led än företaget (t.ex. distributörer, kunder) när den tar emot produkter eller tjänster från företaget. Aktören anses vara i tidigare led än företaget (t.ex. leverantörer) när den tillhandahåller produkter eller tjänster som används för att producera företagets egna produkter eller tjänster. |
Tillräcklig lön | En lön som gör att en arbetstagare och dennes familj kan tillgodose sina behov utifrån de ekonomiska och sociala förhållandena i det aktuella landet. |
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan | De styrande organ som har den högsta beslutsfattande auktoriteten i företaget, inklusive dess kommittéer. Om det inte finns några ledamöter i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i företagets styrningsstruktur, bör VD:n och i förekommande fall vice VD:n inkluderas. I vissa jurisdiktioner består styrningssystemen av två nivåer, där tillsyn och ledning är åtskilda. I sådana fall ingår båda nivåerna i definitionen av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen. |
Berörda samhällen | Människor, en grupp eller grupper som bor och arbetar i samma område som har påverkats, eller som kan påverkas, av det redovisande företagets verksamhet eller i tidigare eller senare led i dess värdekedja. Berörda samhällen kan vara samhällen som ligger i direkt anslutning till den plats där företaget har verksamhet eller längre bort. I begreppet ingår faktiskt och potentiellt påverkade urfolk. |
Årlig total ersättning | I den årliga totala ersättningen till den egna arbetskraften ingår lön, bonusar, aktie- och optionsbelöningar, ersättning genom incitamentsprogram som inte omfattar eget kapital samt olika typer av pensionsförmåner som ges under ett år. |
Förväntade finansiella effekter | Finansiella effekter som inte uppfyller kriterierna för att tas upp i poster i de finansiella rapporterna under rapporteringsperioden och som inte omfattas av de aktuella finansiella effekterna. |
Område med vattenrisk | Ett avrinningsområde, där flera fysiska aspekter med anknytning till vatten
|
Område med hög vattenstress | Regioner där andelen totalt vatten som tas ut är hög (40–80 %) eller extremt hög (mer än 80 %) i World Resources Institutes (WRI) Aqueduct Water Risk Atlas. Se även vattenbrist. |
Tillverkningsprocessmaterial | Material som behövs för tillverkningsprocessen men som inte ingår i slutprodukten, som smörjmedel för tillverkningsmaskiner. |
Slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT) | Ett dokument som innehåller de delar av ett BAT-referensdokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, minimiinnehållet i ett miljöledningssystem inklusive riktmärken som motsvarar bästa tillgängliga teknik, kontroll som motsvarar denna, förbrukningsnivåer som motsvarar denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. |
Utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik | Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik: de utsläppsnivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en bästa tillgänglig teknik eller en kombination av flera bästa tillgängliga tekniker, såsom de beskrivs i BAT-slutsatserna, uttryckta som ett genomsnitt under en bestämd tidsperiod, under specificerade referensförhållanden, dvs. den utsläppsnivå som associeras med en BAT. |
Miljöprestandanivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik | De miljöprestandanivåer, utom utsläppsnivåer, som erhålls under normala driftsförhållanden med hjälp av bästa tillgängliga teknik eller en kombination av bästa tillgängliga teknik. |
Bästa tillgängliga teknik (BAT) | Det mest effektiva och mest avancerade stadium vad gäller utvecklingen av verksamheten och tillverkningsmetoderna som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att utgöra grunden för gränsvärden för utsläpp och andra tillståndsvillkor och som har till syfte att hindra och, när detta inte är möjligt, minska utsläpp och inverkan på miljön som helhet.
|
Förlust av biologisk mångfald | Att den biologiska mångfalden minskar på något sätt (till exempel på genetisk nivå eller på art- eller ekosystemnivå) i ett visst område genom utdöende (till exempel utrotning), förstörelse eller fysisk/manuell bortförsel. Det kan inträffa i alla storleksordningar, från global utrotning till utrotning av en population, som resulterar i minskad total mångfald i samma storleksordning. |
Biologisk mångfald | Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår. Variationen kan vara av genetiskt, fenotypiskt, fylogenetiskt eller funktionellt slag, och här ingår även förändringar i förekomst och utbredning över tid och rum inom och mellan arter, biologiska samhällen och ekosystem. |
Område med känslig biologisk mångfald | Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområde och viktiga områden för biologisk mångfald liksom andra skyddade områden enligt tillägg D till bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139. |
Biosfärens integritet eller ekologisk integritet | Ett ekosystems förmåga att stödja och upprätthålla ekologiska processer och en mångfald av organismer. |
Den blå ekonomin | Den blå ekonomin omfattar all industri och alla sektorer med anknytning till oceaner, hav och kuster, vare sig de är baserade i den marina miljön (t.ex. sjöfart, fiske, energiproduktion) eller på land (t.ex. hamnar, varv, landbaserat vattenbruk och landbaserad algproduktion, kustturism). |
BREF eller EU-referensdokument för bästa tillgängliga teknik | Ett dokument som upprättats efter det informationsutbyte som anordnats i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, för angivna verksamheter och som framför allt beskriver tillämpad teknik, aktuella utsläpp och förbrukningsnivåer, teknik som beaktats för fastställandet av bästa tillgängliga teknik samt BAT-slutsatser och eventuell ny teknik, särskilt med beaktande av de kriterier som förtecknas i bilaga III till direktivet 2010/75/EU. |
Mutor | Gåvor i form av pengar eller något annat som oärligt ges till någon för att övertala denne om att agera i givarens favör. |
Affärsmodell | Företagets system för att omvandla insatser genom sina verksamheter till output och resultat, ett system som syftar till att fullfölja företagets strategiska syften och skapa värde på kort, medellång och lång sikt. I ESRS används uttrycket affärsmodell i singularis, även om det medges att företag kan ha mer än en affärsmodell. |
Affärsförbindelser | De förbindelser företaget har med affärspartner, enheter i sin värdekedja och alla andra icke-statliga eller statliga enheter som har direkt koppling till dess affärsverksamhet, produkter eller tjänster. Affärsförbindelser är inte begränsade till direkta avtalsförhållanden. De innefattar indirekta affärsförbindelser längre bort än den första nivån i företagets värdekedja, och ställningar som aktieinnehavare i samriskföretag eller investeringar. |
Biprodukt | Ett ämne eller föremål som uppkommer genom en produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera detta ämne eller föremål betraktas inte som avfall utan som en biprodukt om följande villkor är uppfyllda:
|
Koldioxidkredit | Ett överförbart eller omsättningsbart instrument som representerar en minskning eller ett upptag av ett ton koldioxid och utfärdas och verifieras i enlighet med erkända kvalitetsstandarder. |
Koldioxidekvivalent (CO2e) | Den universella mätenheten för att påvisa global uppvärmningspotential (GWP) för varje växthusgas, uttryckt som GWP för en enhet koldioxid. Den används för att bedöma utsläpp (eller undvikande av utsläpp) av olika växthusgaser på en gemensam grund. |
Barnarbete | Arbete som berövar barn deras barndom, potential och värdighet och som är skadligt för deras fysiska och psykiska utveckling. Det kan vara arbete som
Ett barn definieras som en person som inte fyllt 18 år. Huruvida särskilda former av ”arbete” kan kallas barnarbete beror på barnets ålder, typen av arbete och arbetstid samt under vilka förhållanden arbetet utförs. Svaret varierar från land till land, samt mellan sektorer inom länder. Minimiåldern för arbete bör inte vara lägre än minimiåldern för avslutad skolplikt och bör under alla omständigheter inte vara lägre än 15 år enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 138 om minimiålder. Undantag kan gälla i vissa länder där ekonomin och utbildningsväsendet är underutvecklat, där 14 år gäller som åldersgräns. Dessa länder som har undantag anges av internationella arbetsorganisationen (ILO) efter att landet i fråga har ansökt om undantag och efter samråd med organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare. Anställning av personer mellan 13–15 år för lätt arbete får vara tillåten enligt nationell lagstiftning så länge det inte är sannolikt att anställningen är skadligt för deras hälsa eller utveckling och inte påverkar deras skolgång eller deltagande i yrkesutbildningsprogram. Minimiåldern för arbetet som på grund av sin art eller de omständigheter under vilka det utförs sannolikt kan komma att äventyra ungdomars hälsa, säkerhet eller moral får inte understiga 18 år. |
Cirkulär ekonomi | Ett ekonomiskt system genom vilket värdet på produkter, material och övriga resurser inom ekonomin upprätthålls så länge som möjligt, vilket leder till att de används mer effektivt inom produktion och konsumtion, så att miljöpåverkan av användningen av dem minskar, och avfall och utsläpp av farliga ämnen under alla etapper i deras livscykel minimeras, inbegripet genom tillämpning av avfallshierarkin. |
Principer för en cirkulär ekonomi | De europeiska principerna för cirkulär ekonomi är
|
Cirkulär materialanvändning | Återcirkulering av material, komponenter och produkter i praktiken efter den första användningen enligt följande (i prioriteringsordning):
Graden som avses är förhållandet mellan mängden material som används cirkulärt och den sammanlagda mängden material som används. |
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter | Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt definitionen i rådets beslut 2013/488/EU om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller uppgifter som klassificerats av en av medlemsstaterna och märkts i enlighet med bilaga B till det beslutet. |
Anpassning till klimatförändringar | Arbetet med anpassningen till faktiska och förväntade klimatförändringar och deras inverkningar. |
Begränsning av klimatförändringar | Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och hålla ökningen i den globala medeltemperaturen till 1,5 °C över förindustriell nivå, i linje med Parisavtalet. |
Klimatresiliens | Ett företags förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna och till utveckling eller osäkerhet i samband med klimatförändringarna. Klimatresiliens utgör kapaciteten att hantera klimatrelaterade scope 1-utsläpp och dra nytta av klimatrelaterade möjligheter, inbegripet förmågan att reagera på och anpassa sig till omställningsrisker och fysiska risker. Ett företags klimatresiliens omfattar både dess strategiska motståndskraft och dess operativa motståndskraft mot klimatrelaterade förändringar, utveckling eller osäkerhet i samband med klimatförändringarna. |
Klimatrelaterad möjlighet | Potentiella positiva effekter för företaget i samband med klimatförändringarna. Insatser för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna kan medföra möjligheter för företagen. Klimatrelaterade möjligheter varierar beroende på region, marknad och bransch där ett företag är verksamt. |
Klimatrelaterad fysisk risk (fysisk risk från klimatförändringarna) | Risker till följd av klimatförändringarna som kan vara händelsestyrda (akuta) eller orsakas av långsiktiga (kroniska) förändringar av klimatmönstren. Akuta fysiska risker uppkommer genom särskilda faror, i synnerhet väderrelaterade händelser såsom stormar, översvämningar, bränder eller värmeböljor. Kroniska fysiska risker uppstår till följd av långsiktiga förändringar i klimatet, till exempel temperaturförändringar och deras effekter i form av stigande havsnivåer, minskad tillgång till vatten, förlust av biologisk mångfald och förändrad markproduktivitet. |
Klimatrelaterad omställningsrisk | Risker som uppkommer genom företagets omställning till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. De innefattar vanligen politiska risker, juridiska risker, tekniska risker, marknadsrisker och risker för anseendet. |
Kollektiva förhandlingar | Alla förhandlingar mellan en arbetsgivare, en grupp arbetstagare eller en eller flera arbetsgivarorganisationer å ena sidan och en eller flera fackföreningar eller, i avsaknad av sådana, arbetstagarrepresentanter som valts och godkänts av arbetstagarna i enlighet med nationella lagar och regler å andra sidan, för att
|
Bekräftade fall (barn- och tvångsarbete och människohandel) | Fall av barn- eller tvångsarbete eller människohandel som bevisligen har inträffat. Fall av barn- eller tvångsarbete eller människohandel som fortfarande är under utredning vid rapporteringsperiodens slut anses inte vara bekräftade fall. |
Bekräftat fall av korruption eller mutor | Ett fall av korruption eller mutor som bevisligen har inträffat. Fall av korruption eller mutor som fortfarande är under utredning vid rapporteringsperiodens slut anses inte vara bekräftade fall av korruption. Om en överträdelse ska anses bevisligen ha inträffat avgörs antingen av företagets regelefterlevnadsansvariga, eller någon som har en liknande befattning, eller av en myndighet. Det behöver inte ha bevisats i domstol. |
Konsument | Personer som förvärvar, konsumerar eller använder varor och tjänster för personligt bruk, antingen för eget eller för någon annans bruk, och inte för att sälja vidare eller i kommersiellt syfte, eller närings-, affärs-, hantverks- eller yrkesverksamhet. |
Företagskultur | I företagskulturen uttrycks mål genom värderingar och principer. Företagskulturen är en vägledning för företagets verksamhet genom gemensamma antaganden och normer, värderingar, verksamhetsmål eller etiska regler. |
Korruption | När anförtrodd makt utnyttjas för egen vinning, vilket kan ske på anstiftan av en person eller en organisation. Det kan ske form av smörjpengar, bedrägeri, utpressning, hemliga samförstånd eller penningtvätt. Det kan även vara när någon inom ramen för företagets affärsverksamhet till någon erbjuder eller från någon tar emot en gåva, ett lån, en avgift, en belöning eller någon annan fördel för att göra något som är ohederligt eller olagligt eller som utgör trolöshet mot huvudman. Det kan vara fördelar i form av pengar eller in natura, som gratis varor, gåvor, resor eller särskilda personliga tjänster som ges för att uppnå otillbörlig fördel eller som kan resultera i moralisk press att ta emot en sådan fördel. |
Trovärdiga ombud | Enskilda personer med tillräcklig erfarenhet av samröre med berörda intressenter i en särskild region eller särskilt sammanhang (exempelvis kvinnliga jordbruksarbetare, urfolk eller migrerande arbetare) som på ett verkningsfullt sätt kan förmedla de farhågor som de sannolikt har. I praktiken kan dessa ombud vara icke-statliga organisationer för utveckling och mänskliga rättigheter, internationella fackföreningar eller lokala civilsamhällesorganisationer, inklusive trosbaserade organisationer. |
Aktuella finansiella effekter | Finansiella effekter för den aktuella rapporteringsperioden som redovisas i de primära finansiella rapporterna. |
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen | Samlade typer av begränsningsåtgärder såsom energieffektivitet, elektrifiering, övergång till andra bränslen, användning av förnybar energi, produktförändringar och utfasning av fossila bränslen i leveranskedjan som stämmer med företagets specifika åtgärder. |
Avskogning | Tillfällig eller permanent omvandling av skogsmark till icke-skogsmark, framkallad av människan. |
Förstörelse av ekosystem eller skadat ekosystem | Mänsklig inverkan över tid som resulterar i minskad biologisk mångfald och störningar i ekosystemets struktur, sammansättning och funktionsduglighet. |
Beroenden | Situationen för ett företag som är beroende av naturresurser, mänskliga och/eller sociala resurser för sina affärsprocesser. |
Deponering i vatten och mark | En mängd av ett ämne som har ansamlats i miljön, antingen i vatten eller i mark, och antingen som en konsekvens av regelbundna verksamheter eller genom incidenter eller avfallshantering från företag, oberoende av om denna ansamling sker på ett företags produktionsplats eller utanför. |
Ökenspridning | Markförstöring i torra, halvtorra och mindre fuktiga områden som en följd av olika faktorer, såsom klimatvariationer och mänsklig verksamhet. Ökenspridning omfattar inte befintliga öknars naturliga utvidgning. |
Utsläpp av avloppsvatten | Mängden spillvatten (i m3) eller ämnen (i kg BOD/d eller jämförbart mått) som tillförs/urlakas till en vattenförekomst från en punktkälla eller diffus källa. Med avloppsvattenutsläpp avses renat avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverk. |
Diskriminering | Diskriminering kan förekomma direkt eller indirekt. Det är direkt diskriminering när en person behandlas mindre gynnsamt jämfört med hur andra i en liknande situation har, eller skulle ha, behandlats och när anledningen till detta är att personen i fråga tillhör en grupp med en viss egenskap som utgör en diskrimineringsgrund. Indirekt diskriminering är det när en till synes neutral regel missgynnar en person eller en grupp som har vissa gemensamma egenskaper. Det måste gå att visa att en grupp är diskriminerad av ett beslut i jämförelse med en annan grupp. |
Dubbel väsentlighet | Det finns två aspekter av dubbel väsentlighet, nämligen inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. En hållbarhetsfråga uppfyller kriteriet för dubbel väsentlighet om den är väsentlig ur ett perspektiv av inverkan eller det finansiella perspektivet eller båda. |
Produkters, komponenters eller materialets hållbarhet | Produkters, komponenters och materials förmåga att förbli funktionsdugliga och relevanta när de används som avsett. |
Ekologisk tröskel | Den punkt då en relativt liten ändring av de yttre förhållandena orsakar en snabb förändring i ett ekosystem. När en ekologisk tröskel har passerats kan kanske inte ekosystemet längre återgå till sitt tillstånd genom sin egen inneboende resiliens. |
Ekosystems omfattning | Ett ekosystems storlek, där ekosystemet är ett sammanhängande område av ett visst ekosystemslag, bestående av ett antal karaktäristiska biotiska och abiotiska delar och deras samverkan. |
Återställande av ekosystem | Alla avsiktliga insatser för att påbörja eller påskynda återställning av ett skadat ekosystem. |
Ekosystemtjänster | Hur ekosystem ger nytta som utnyttjas för näringsverksamhet eller annan mänsklig verksamhet, samt den nytta som människan får från ekosystem. I millenniebedömningen av ekosystem delas ekosystemtjänsterna in i fyra typer: grundläggande, reglerande, försörjande och kulturella. I den gemensamma internationella klassificeringen av ekosystemtjänster klassificeras typer av ekosystemtjänster. |
Ekosystem | Ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och deras icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. En typologi för ekosystem som finns i IUCN Global Ecosystem Typology 2.0. |
Utsläpp | Direkt eller indirekt utsläpp, från punktkällor eller diffusa källor av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark. |
Anställd | En person är anställd när det finns ett anställningsförhållande till ett företag enligt nationell lagstiftning eller praxis. |
Slutanvändare | Personer som är de sista, eller som är tänkta att vara de sista, att använda en viss vara eller tjänst. |
Lika möjligheter | Alla ska utan diskriminering ha samma möjligheter till utbildning, anställning, karriärutveckling och att hävda sin rätt utan att missgynnas på grund av kriterier som kön, etnisk tillhörighet, nationalitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. |
Likabehandling | Principen om likabehandling är en allmän princip i europeisk lagstiftning om att jämförbara situationer och alla individer i jämförbara situationer ska behandlas på samma sätt. I samband med ESRS S1 omfattar begreppet likabehandling även principen om icke-diskriminering, enligt vilken det inte får förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. |
Finansiella effekter | Effekter av risker och möjligheter som påverkar företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöde på kort, medellång eller lång sikt. |
Finansiell väsentlighet | En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den medför risker eller möjligheter som påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. |
Tvångsarbete | Varje arbete eller tjänst som avfordras en person under hot om straff och till vars utförande ifrågavarande person icke erbjudit sig av fri vilja. I detta begrepp ingår alla situationer där personer på något sätt tvingas att utföra arbete, vilket kan var både ”slavarbete” i traditionell mening och modernare former av tvång i form av arbetskraftsexploatering, som kan inbegripa människohandel och modernt slaveri. |
Fossila bränslen | Icke-förnybara kolbaserade energikällor såsom fasta bränslen, naturgas och olja. |
Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke (FPIC) | Det är ett uttryck för urbefolkningars rätt till självbestämmande över sina politiska, sociala, ekonomiska och kulturella prioriteringar. Det omfattar tre sammanhängande och kumulativa rättigheter för urbefolkningar, nämligen rätt att yttra sig, rätt att delta och rätt till sina marker, territorier och resurser. Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke hänför sig till urbefolkningar och erkänns enligt internationell människorättslagstiftning, särskilt FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. |
Sötvatten | Grundvatten och ytvatten, med en genomsnittlig årlig salthalt på < 0,5 ‰ (dvs. den gräns som anges i bilaga II till ramdirektivet för vatten). |
Minskning av växthusgasutsläpp | Minskning av företagets utsläpp inom scope 1, 2, 3 eller dess totala växtgasutsläpp i slutet av rapporteringsperioden, i förhållande till utsläppen under basåret. Utsläppsminskningar kan bl.a. uppkomma genom energieffektivitet, elektrifiering, utfasning av fossila bränslen bland leverantörerna, utfasning av fossila bränslen i elmixen, hållbar produktutveckling eller förändringar i rapporteringen av gränser eller verksamheter (t.ex. outsourcing, minskad kapacitet), förutsatt att de uppnås inom företagets egen verksamhet och i tidigare och senare led i värdekedjan. Upptag och utsläpp som undviks räknas inte som utsläppsminskningar. |
Upptag och lagring av växthusgaser | Med (antropogena) upptag menas upptag av växthusgaser från atmosfären till följd av medveten mänsklig verksamhet. Det innefattar att förstärka biologiska antropogena sänkor för koldioxid och använda kemisk ingenjörskonst för att uppnå upptag och lagring på lång sikt. Avskiljning och lagring av koldioxid från industri- och energirelaterade källor, som inte i sig tar bort koldioxid från atmosfären, kan avlägsna koldioxiden i atmosfären om det kombineras med bioenergiproduktion (bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid). Upptag kan bli föremål för reversering, dvs. alla tillfällen då lagrade växthusgaser förflyttar sig ut ur den avsedda lagringen och kommer tillbaka in i atmosfären. Om t.ex. en skog som odlats för att ta upp en viss mängd koldioxid råkar ut för en skogsbrand, blir de utsläpp som infångades i träden reverserade. |
Global uppvärmningspotential (GWP) | En faktor som beskriver strålningsdrivningseffekten (graden av skada på atmosfären) för en enhet av en viss växthusgas i förhållande till en enhet koldioxid. |
Växthusgaser | Gaser som är förtecknade i del 2 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999. Dessa omfattar koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), svavelhexafluorid (SF6), kvävetrifluorid (NF3), fluorkolväten (HFC) och perfluorkolväten (PFC). |
Klagomålsmekanism | Alla standardiserade, statliga eller inte statliga, förfaranden inom eller utanför rättsväsendet, som intressenter kan använda sig av för att anmäla eller uppmärksamma missförhållanden och söka gottgörelse. Statliga klagomålsmekanismer, inom eller utanför rättsväsendet, kan vara domstolar, arbetsdomstolar, institutioner för mänskliga rättigheter, nationella kontaktpunkter för OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ombudsmän, konsumentskyddsorgan, tillsynsmyndigheter eller myndigheter som tar emot klagomål eller anmälningar. Icke-statliga klagomålsmekanismer kan vara sådana som sköts av företaget självt, antingen på egen hand eller tillsammans med intressenter, till exempel klagomålsmekanismer på operativ nivå och kollektiva förhandlingar, inklusive mekanismer som inrättats genom kollektiva förhandlingar. Det kan även vara mekanismer som sköts av branschorganisationer, internationella organisationer, organisationer i civilsamhället eller sammanslutningar bestående av olika intressenter. Klagomålsmekanismer på operativ nivå sköts av organisationen själv, antingen på egen hand eller i samarbete med andra parter, och hit kan organisationens intressenter vända sig direkt. Genom dessa kan missförhållanden upptäckas och åtgärdas snabbt och direkt innan både skadan och missförhållandet hinner eskalera. De utgör även ett sätt för organisationen att få in information från de som är direkt berörda om huruvida den tillbörliga aktsamhet som man iakttar är effektiv. Enligt FN:s vägledande princip 31 måste klagomålsmekanismer, för att vara effektiva, vara legitima, tillgängliga, förutsebara, likvärdiga, öppna, förenliga med rättigheterna och en källa till fortsatt lärande. Utöver dessa kriterier bör klagomålsmekanismer på operativ nivå även bygga på samarbete och dialog för att vara effektiva. Det kan vara svårare för en organisation att bedöma effektivitet i klagomålsmekanismer där man själv deltar jämfört med mekanismer som man själv har inrättat. |
Grundvatten | Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager. |
Livsmiljö | Plats eller typ av område där en organism eller population förekommer naturligt. Betecknar även de miljöfaktorer som en viss art behöver eller artens ekologiska nisch. |
Fragmentering av livsmiljöer | Ett allmänt begrepp som beskriver ett antal processer, genom vilka livsmiljöer försvinner till följd av att sammanhängande livsmiljöer splittras upp i ett större antal mindre fläckar med mindre sammanlagd yta och som är avstängda från varandra genom andra livsmiljöer som ser annorlunda ut. Livsmiljöer kan fragmenteras genom naturliga processer (till exempel skogs- eller gräsbränder och översvämningar) eller på grund av människan (skogs- och jordbruk eller urbanisering). |
Trakasserier | En situation där ett oönskat beteende som har samband med en skyddad grund för diskriminering (t.ex. kön enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG, eller religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt rådets direktiv 2000/78/EG) förekommer och syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas. |
Farligt avfall | Avfall med en eller flera av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall. |
Sektorer med hög klimatpåverkan | Sektorer som förtecknas i avsnitten A–H och avsnitt L i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288). |
Inverkningar | Den effekt som företaget har eller skulle kunna ha på miljön och på människor, däribland effekter på deras mänskliga rättigheter, kopplade till företagets egna verksamhet och i tidigare och senare led i dess värdekedja, inbegripet genom dess varor eller tjänster samt dess affärsförbindelser. Inverkningarna kan vara faktiska eller potentiella, negativa eller positiva, avsiktliga eller oavsiktliga och återkalleliga eller oåterkalleliga. De kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Inverkningarna visar hur företaget bidrar, negativt eller positivt, till hållbar utveckling. |
Påverkansfaktorer | De direkta faktorer som orsakar förändring kan vara både naturliga och antropogena, och de kan medföra direkta fysiska (på mekanisk eller kemisk väg eller genom buller eller ljus med mera) och beteendepåverkande inverkningar på naturen. Det kan vara faktorer såsom klimatförändringar, miljöförorening, olika typer av förändrad markanvändning, invasiva främmande arter och exploatering. Indirekta påverkansfaktorer verkar utan att märkas genom att de förändrar eller påverkar de direkta faktorerna (genom att påverka deras nivå, riktning eller hastighet), liksom andra indirekta faktorer. Samverkan mellan indirekta och direkta faktorer ger upphov till olika kedjor med förhållanden, tillskrivningar och inverkningar, som kan variera i typ, intensitet, varaktighet och avstånd. Dessa förhållanden kan även leda till olika typer av effekter på andra områden. Globalt finns det indirekta ekonomiska, demografiska, politiska, tekniska och kulturella faktorer som påverkar. Bland de indirekta påverkansfaktorerna uppmärksammas särskilt den roll som institutioner spelar (både formella och informella) och hur produktions-, försörjnings- och konsumtionsmönster inverkar på naturen samt hur naturen gynnar människan och hennes livskvalitet. |
Inverkansväsentlighet | En hållbarhetsfråga är väsentlig ur perspektiv av inverkan när den hänför sig till företagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa inverkningar på människor eller miljön på kort, medellång och lång sikt. En hållbarhetsfråga som är väsentlig ur inverkans perspektiv innefattar inverkningar som är kopplade till företagets egen verksamhet och i tidigare och senare led i dess värdekedja, även genom dess produkter och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. |
Incident | En rättslig åtgärd eller anmälan som företaget eller en behörig myndighet får in genom ett formellt förfarande, eller ett fall av bristande efterlevnad som företaget har upptäckt genom fastställda förfaranden. Det kan röra sig om fastställda förfaranden för att upptäcka bristande efterlevnad, revisioner av ledningssystem, formella kontrollrutiner eller klagomålsmekanismer. |
Förbränning | Avfall som bränns i hög temperatur under kontrollerade former med eller utan energiåtervinning. |
Oberoende styrelseledamot | Styrelseledamöter som utövar en oberoende bedömning utan extern påverkan eller intressekonflikter. Oberoende innebär i allmänhet utövandet av objektiva, förutsättningslösa bedömningar. När det används som mått för att bedöma om det föreligger oberoende, eller för att kategorisera en icke- verkställande ledamot i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen eller deras kommittéer som oberoende, innebär det att det saknas ett intresse, en ståndpunkt, en förbindelse eller ett förhållande som, när det bedöms ur en rimlig och informerad tredje parts perspektiv, som sannolikt medför en otillbörlig påverkan eller orsakar snedvridningar vid beslutsfattandet. |
Urbefolkningar | Det finns inte någon enhetlig definition av urbefolkningar på internationell nivå. I praktiken har de internationella organen ett enhetligt synsätt på vilka grupper som kan betraktas som urbefolkningar och bör åtnjuta särskilt skydd som sådana. Ett viktigt kriterium för att definiera urbefolkningar är deras anknytning till ett traditionellt område, enligt definitionen i artikel 1 i ILO:s konvention nr 169, där det anges att konventionen är tillämplig på ”a) stamfolk i självständiga länder vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden särskiljer dem från andra i den nationella gemenskapen och vilkas status regleras helt eller delvis av deras egna seder eller traditioner eller av särskilda lagar och regelsystem, b) folk i oberoende länder som betraktas som urfolk på grund av att de härstammar från befolkningar som bebodde landet, eller ett geografiskt område som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller upprättande av de nuvarande statsgränserna och som, oberoende av sin rättsliga ställning, bevarar någon av, eller alla, sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner”. I artikel 1.2 i ILO:s konvention nr 169 anges även att "[s]jälvidentifiering som urbefolkning eller stam ska betraktas som ett grundläggande kriterium för att fastställa vilka grupper som omfattas av bestämmelserna i denna konvention." |
Indirekta växthusgasutsläpp | Växthusgasutsläpp som är en konsekvens av en enhets verksamhet, men äger rum vid källor som en annan enhet äger eller kontrollerar. Indirekta utsläpp är en kombination av scope 2-växthusgasutsläpp och scope 3-växthusgasutsläpp. |
Anläggning | En stationär teknisk enhet inom vilken en eller flera verksamheter utförs som kan ha effekt på utsläpp och miljöförorening. |
Internt koldioxidpris | Det pris som ett företag använder för att bedöma de finansiella följderna vid förändringar av investeringar, produktion och konsumtionsmönster, samt potentiella tekniska framsteg och framtida utsläppsminskningskostnader. |
Internt system för koldioxidprissättning | Ett organisatoriskt arrangemang som gör att ett företag kan tillämpa koldioxidpriser vid strategiskt och operativt beslutsfattande. Det finns två typer av interna koldioxidpriser som företagen vanligen använder. Den första typen är ett skuggpris, som är en teoretisk kostnad eller ett belopp som företaget inte debiterar men som kan användas för att bedöma de ekonomiska följderna eller kompromisserna för sådant som riskinverkningar, nyinvesteringar, nettonuvärde för projekt och kostnad/nytta för olika initiativ. Den andra typen är en intern skatt eller avgift, som är ett koldioxidpris som debiteras en affärsverksamhet, produktlinje eller annan affärsenhet på grundval av dess växthusgasutsläpp (dessa interna skatter eller avgifter liknar internprissättning inom företaget). |
Invasiv eller främmande art | Art som genom människans handlingar införs och/eller sprids till ett område utanför sin naturliga utbredning och som där blir ett hot mot den biologiska mångfalden, livsmedelstryggheten och människors hälsa och livsbetingelser. Med främmande menas att arten har införts i ett område utanför sin naturliga utbredning där den är en ”främling” (motsats till inhemsk). Med invasiv menas att arten tenderar att breda ut sig och förändra ekosystemen där den har införts. En art kan därmed vara främmande utan att vara invasiv, och arter som är inhemska i en region kan börja öka och bli invasiva utan att vara främmande. |
Viktigt område för biologisk mångfald | Områden som väsentligen bidrar till att den biologiska mångfalden i terrestra, limniska och marina ekosystem bevaras globalt. Områden klassificeras som viktiga områden för biologisk mångfald om de uppfyller ett eller flera av elva kriterier, uppdelade i de fem kategorierna hotad biologisk mångfald, geografiskt begränsad biologisk mångfald, ekologisk integritet, biologiska processer och omöjlighet att ersätta. Världsdatabasen för dessa viktiga områden för biologisk mångfald hanteras av BirdLife International på uppdrag av KBA Partnership. |
Markförstöring | De många olika processer som leder till minskning eller förlust av biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och den nytta som dessa ger människan, och här ingår förstöring av alla terrestra ekosystem. |
Deponering | En upplagsplats för avfall på eller i jorden. |
(Förändrat) terrestert system | Markkomponenten i jordsystemet och i dem ingår alla processer och all verksamhet som är kopplad till hur människan använder marken. Här ingår till exempel tillförsel och arrangemang av socioekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt slag, liksom den nytta vi får av marken och de oavsiktliga sociala och ekologiska resultaten av samhällelig verksamhet. I de terrestra systemen ingår både markanvändning (verksamhet, arrangemang och tillförsel som förknippas med markanvändning) och marktäcke (markens olika fysiska egenskaper som kan ses genom jordobservationer). |
(Förändrad) markanvändning | Människans användning av ett visst område för vissa syften (som bostäder, jordbruk, rekreation eller industri). Påverkas av marktäcket men är inte samma sak som marktäcke. Med förändrad markanvändning avses en förändring i hur mark används eller förvaltas av människan som kan leda till förändrat marktäcke. |
Legitimt utsedda företrädare | Enskilda personer som enligt lag eller praxis anses vara legitimt utsedda företrädare, som valda fackliga förtroendemän när det gäller arbetstagare, eller andra liknande fritt utsedda företrädare för berörda intressenter. |
Inflytande | Företagets möjligheter att få andra parter att förändra otillbörliga metoder som medför negativa hållbarhetsrelaterade inverkningar. |
Lobbyverksamhet | Verksamhet som bedrivs i syfte att påverka utformningen och genomförandet av politik och lagstiftning eller beslutsprocesser i regering, statliga institutioner, tillsynsmyndigheter, andra myndigheter, EU:s institutioner, verk, standardiseringsorgan eller andra organ. Denna verksamhet kan bestå av följande (men även annat):
|
Inlåsta växthusgasutsläpp | Uppskattningar av framtida växthusgasutsläpp som sannolikt kommer att orsakas av ett företags viktiga tillgångar eller produkter när de säljs inom sin verksamma livslängd. |
Beständighet | En beständig produkt är utformad för underhåll och hållbarhet så att den i stor utsträckning och i praktiken kan användas längre tid än vad som är vanligt i branschen på ett sådant sätt att den kan behandlas cirkulärt när den har nått slutet av sin livslängd. |
Marina resurser | Biologiska och icke-biologiska resurser som finns i haven och oceanerna. Detta omfattar exempelvis djuphavsmineraler, grus och fisk- och skaldjursprodukter. |
Väsentliga möjligheter | Hållbarhetsrelaterade möjligheter med positiva finansiella effekter som väsentligt påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnad på kort, medellång eller lång sikt. |
Väsentliga risker | Hållbarhetsrelaterade risker med negativa finansiella effekter som väsentligt påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnad på kort, medellång eller lång sikt. |
Väsentlighet | En hållbarhetsfråga är väsentlig om den uppfyller definitionen för inverkansväsentlighet, finansiell väsentlighet eller bådadera. |
Mått | Kvalitativa och kvantitativa indikatorer som företaget använder för att mäta och rapportera hur ändamålsenligt man uppfyller sina hållbarhetsrelaterade policyer och mål över tid. Mått utgör också underlag för att mäta företagets prestation med avseende på påverkade personer, miljön och företaget. |
Mikroplast | Små plastbitar, vanligtvis mindre än 5 mm. Det finns en växande mängd mikroplaster i miljön, inklusive i havet, samt i livsmedel och dricksvatten. När mikroplasterna väl har kommit ut i naturen bryts de inte ned biologiskt och har en tendens att ansamlas, såvida de inte är särskilt utformade för att brytas ned biologiskt i den öppna miljön. Biologisk nedbrytbarhet är ett komplicerat fenomen, särskilt i den marina miljön. Det finns en växande oro över förekomsten av mikroplaster i olika delar av miljön (såsom vatten), deras inverkningar på miljön och potentiellt på människors hälsa. |
Minimikrav för upplysningar | Genom ett minimikrav för upplysningar fastställs vilket innehåll företaget måste inkludera i informationen när det rapporterar om policyer, åtgärder, mått eller mål, antingen enligt ett upplysningskrav i en ESRS eller på enhetsspecifik basis. |
Naturresurser | Naturtillgångar (råvaror) som uppträder i naturen och som kan användas för ekonomisk produktion eller konsumtion. |
Naturbaserade lösningar | Åtgärder för att skydda, bevara, återställa, på ett hållbart sätt använda och förvalta naturliga eller modifierade ekosystem på land, i sötvatten, på kuster och i hav, och som hanterar sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar på ett effektivt och anpassbart sätt, samtidigt som människors välbefinnande, ekosystemtjänster, resiliens och fördelar för den biologiska mångfalden upprätthålls. |
Nettonollutsläppsmål | Att fastställa ett nettonollutsläppsmål på företagsnivå som är anpassat efter att uppfylla samhälleliga klimatmål innebär
|
Icke-anställda | Icke-anställda i ett företags egna arbetskraft kan vara både enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget (egenföretagare) och personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag (Nace-kod N78). |
Icke-förnybar energi | Energi som inte kan identifieras som härledd från förnybara källor. |
Operativ kontroll | Operativ kontroll (över en enhet, anläggning, verksamhet eller tillgång) är en situation där företaget har möjlighet att styra enhetens, anläggningens, verksamhetens eller tillgångens operativa verksamhet och relationer. |
Möjligheter | Hållbarhetsrelaterade möjligheter med positiva finansiella effekter. |
Övertid | De timmar som en arbetstagare faktiskt arbetar utöver den arbetstid som är fastlagd i arbetstagarens avtal. |
Egen arbetskraft/egna arbetstagare | Arbetstagare som är anställda av företaget (anställda) och arbetstagare som inte är anställda utan antingen är enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget (egenföretagare) eller personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag (Nace-kod N78). |
Ämnen som bryter ned ozonskiktet | Ämnen som anges i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet. |
Förpackning | Alla produkter som framställs av material av något slag och som används för att innehålla, skydda, hantera, leverera och exponera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. |
Ersättning | Den gängse grund- eller minimilönen samt all övrig ersättning i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren får, direkt eller indirekt (lönetillägg eller rörliga ersättningar), av sin arbetsgivare på grund av anställningen. Lönenivå: årslön brutto och motsvarande timlön brutto. Medianlönenivå: nivån på lönen för den arbetstagare som ligger i mitten av lönefältet, där hälften av arbetstagarna tjänar mer och hälften tjänar mindre. |
Personer med funktionsnedsättning | Personer som varaktigt har nedsatt fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk förmåga, som i samspel med olika hinder kan hindra dem från att fullt ut och effektivt delta i samhället på lika villkor som andra. |
Fysiska risker | All global näringsverksamhet är beroende av att jordsystemen fungerar, som stabilitet i klimatet och ekosystemtjänsterna, till exempel för att erhålla biomassa (råvaror). Naturrelaterade fysiska risker är ett direkt resultat av en organisations beroende av naturen. Fysiska risker uppstår när naturliga system rubbas, på grund av klimathändelser (till exempel extrema väderhändelser som torka), geologiska händelser, (till exempel seismiska händelser som jordbävningar) eller händelser eller förändringar i ekosystemens balans, som i jordmånskvaliteten eller den marina ekologin, som påverkar de ekosystemtjänster som en organisation är beroende av. Riskerna kan vara akuta eller kroniska, eller både och. Naturrelaterade fysiska risker uppstår som en följd av förändringar i de biotiska (levande) och abiotiska (icke-levande) faktorerna som behövs för sunda, välfungerande ekosystem. Fysiska risker är ofta specifika för en plats. Naturrelaterade fysiska risker är ofta förknippade med klimatrelaterade fysiska risker. |
Planetära gränser | Genom detta begrepp går det att beräkna hur mycket utrymme människan har att verka på för att vår jord ändå ska fortsätta att fungera. Det går att kvantifiera gränsen för varje större process i jordsystemen som inte bör överskridas om vi ska undvika en global miljöförändring som vi inte klarar av. |
Policy | En uppsättning eller ram med allmänna syften och hanteringsbeslut som företaget använder för beslutsfattande. Genom en policy genomförs företagets strategi eller hanteringsbeslut i en väsentlig hållbarhetsfråga. Varje policy ligger under en eller flera definierade personers ansvar, har sitt tillämpningsområde specificerat, samt innehåller ett eller flera syften (som i tillämpliga fall kopplas till mätbara mål). En policy valideras och ses över enligt företagets tillämpliga regler för bolagsstyrning. En policy genomförs genom åtgärder eller handlingsplaner. |
Förorening | Ett ämne, vibration, värme, buller, ljus eller annan kontaminering i luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller miljön, medföra skador på materiell egendom eller medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön. |
Miljöföroreningar | Direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av föroreningar till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa och/eller miljön, medföra skador på materiell egendom eller medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön. |
Miljöförorening av mark | Överföring till mark – oberoende av om denna överföring sker på ett företags produktionsplats eller utanför, eller genom användning av företagets produkter och/eller tjänster – genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme eller buller som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, medföra skador på materiell egendom, medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön. Till markföroreningar räknas oorganiska föroreningar, långlivade organiska föroreningar, bekämpningsmedel, kväve- och fosforföreningar osv. |
Skyddat område | Ett tydligt avgränsat geografiskt område, som är skyddat, fastställt och förvaltat enligt lag eller med andra ändamålsenliga medel, för att naturen och tillhörande ekosystemtjänster och kulturella värden ska bevaras. |
Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning | När företaget har fått sin el, värme, ånga eller kylning från en tredje part. Termen ”förvärvad” återspeglar omständigheter då ett företag kanske inte direkt köper in elektricitet (t.ex. är hyresgäst i en byggnad), men där energin tas in på företagets anläggning för att användas. |
Råvara | Primärt eller sekundärt råmaterial som används för att producera en produkt. |
Erkända kvalitetsstandarder för koldioxidkrediter | Kvalitetsstandarder för koldioxidkrediter som kan verifieras av oberoende tredje parter, som gör krav och projektrapporter offentligt tillgängliga och som minst säkerställer additionalitet, permanens och undvikande av dubbelräkning samt ger regler för beräkning, övervakning och kontroll av projektets utsläpp och upptag av växthusgaser. |
Registreringsbara arbetsrelaterade skador eller ohälsofall | Arbetsrelaterad skada eller ohälsa som leder till
|
Återvinning | Varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål, genom att det antingen vid anläggningen eller i samhället i stort ersätter annat material som i annat fall skulle ha använts för ett visst syfte eller förbereds för detta syfte. |
Materialåtervinning | Varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Detta omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial. |
Förnyelse av resurser | Att främja naturens förmåga till självförnyelse i syfte att återaktivera ekologiska processer som har skadats eller överexploaterats av människan. |
Gottgörelse | Att motverka negativa inverkningar. Exempel: Genom ursäkter, ekonomisk eller annan kompensation, förebyggande åtgärder mot skada genom förbudsföreläggande eller garantier om att skadlig verksamhet inte ska upprepas, påföljder (straffrättsliga eller utdömda av myndighet, såsom böter) eller återställande. |
Förnybar energi | Energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. |
Förnybara material | Material som kommer från resurser som snabbt fylls på genom ekologiska kretslopp och jordbruksprocesser så att de ekosystemtjänster som dessa resurser och andra sammankopplade resurser ger inte hotas utan kan användas av kommande generationer. |
Resursinflöden | Resurser som kommer in i ett företags anläggningar. |
Resursutflöden | Resurser som lämnar ett företags anläggningar. |
Optimerad resursanvändning | Att utforma, framställa och distribuera material och produkter med målet att de ska kunna användas så länge som möjligt till sitt högsta värde. Ekodesign och design för lång livslängd, reparation, återanvändning i ursprungligt eller nytt syfte, isärmontering och återtillverkning är exempel på verktyg för optimerad resursanvändning. |
Återanvändning | Varje förfarande som innebär att produkter och komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda. Detta kan omfatta rengöring och mindre justeringar för att förbereda produkterna eller komponenterna för nästa användning utan några större ändringar. |
Avrinningsområde | Landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta. |
Risker | Hållbarhetsrelaterade risker med negativa finansiella effekter relaterade till miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning som kan ha negativ påverkan på företagets finansiella ställning, ekonomiska resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. |
Scenario | En plausibel beskrivning av hur framtiden kan utvecklas på grundval av en samstämmig och internt konsekvent uppsättning antaganden om viktiga drivkrafter (t.ex. teknisk förändringstakt, priser) och förbindelser. Lägg märke till att scenarier vare sig är förutsägelser eller prognoser utan används för att ge en bild av följderna av utveckling och åtgärder. |
Scenarioanalys | En process för att identifiera och bedöma en serie potentiella utfall av framtida händelser under osäkra förhållanden. |
Scope 1-växthusgasutsläpp | Direkta utsläpp av växthusgaser från källor som företaget äger eller kontrollerar. |
Scope 2-växthusgasutsläpp | Indirekta utsläpp från produktionen av inköpt eller förvärvad elektricitet, ånga, värme och kylning som företaget förbrukar. |
Scope 3-växthusgasutsläpp | Alla indirekta utsläpp av växthusgaser (som inte omfattas av scope 2-växthusgasutsläpp) som inte sker i det rapporterande företagets värdekedja, inklusive utsläpp både i tidigare och senare led. Scope 3-växthusgasutsläpp kan delas upp i scope 3-kategorier. |
Scope 3-kategori | En av de 15 typer av scope 3-växthusgasutsläpp som identifieras i GHG Protocol Corporate Standard och beskrivs i detalj i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (antaget från GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard, Glossary (version 2011). Företag som väljer att redovisa sina utsläpp inom scope 3 på grundval av kategorierna av indirekta växthusgasutsläpp i ISO 14064-1:2018 kan också hänvisa till den kategori som definieras i paragraf 5.2.4 (där indirekta växthusgasutsläpp från importerad energi utelämnas) i ISO 14064-1:2018. |
Känsliga uppgifter | Känsliga uppgifter definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden. |
Plats | Lokaliseringen av en eller flera fysiska anläggningar. Om det finns mer än en fysisk anläggning från samma eller olika ägare eller verksamhetsutövare och viss infrastruktur och vissa anläggningar delas, kan hela det område där den fysiska anläggningen är belägen utgöra en plats. |
Social dialog | Alla typer av förhandlingar, samråd eller helt enkelt informationsutbyte mellan företrädare för staten, arbetsgivare, deras organisationer och arbetstagarrepresentanter har om frågor av gemensamt intresse inom finans- och socialpolitiken. Dialogen kan ske mellan tre parter, där staten ingår som en officiell part i dialogen, eller som dialog endast mellan arbetstagarrepresentanter och företagsledning (eller fackföreningar och arbetsgivarorganisationer). |
Socialt skydd | Åtgärder som ska minska och förebygga fattigdom och sårbarhet genom hela livet. |
Mark | Det översta lagret av jordskorpan mellan berggrunden och ytan. Marken består av mineralpartiklar, organiskt material, vatten, luft och levande organismer. |
Markförstöring | Markens minskande förmåga att tillhandahålla ekosystemvaror och ekosystemtjänster, så som intressenterna vill. |
Hårdgörning av marken | Marktäckning på ett sätt som gör det täckta området ogenomträngligt (t.ex. en väg). Denna ogenomtränglighet kan medföra miljöpåverkan enligt beskrivningen i kommissionens förordning (EU) 2018/2026. |
Specifika belastningar | Den föroreningsmassa som frisläpps per tillverkad produktmassa. Specifika belastningar gör det möjligt att jämföra anläggningarnas miljöprestanda oberoende av deras olika produktionsvolymer och påverkas inte av blandning eller utspädning. |
Kontakt med intressenter | Fortlöpande process för samröre och dialog mellan företaget och dess intressenter som gör att företaget får kännedom om, och förståelse för, intressenternas intressen och farhågor och möjlighet att ta itu med dem. |
Intressenter | De som kan påverka eller påverkas av företaget. Det finns följande två huvudgrupper av intressenter:
Vissa intressenter, men inte alla, kan tillhöra båda grupperna. |
Ämnen | Ett kemiskt grundämne och föreningar av detta, med undantag för följande ämnen:
|
Ämnen som inger betänkligheter | Ett ämne som
|
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC-ämnen) | Ämnen som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) och har identifierats i enlighet med artikel 59.1 i den förordningen. |
Leverantör | Enhet i tidigare led i företagets leveranskedja som tillhandahåller en vara eller tjänst som företaget använder för att producera sina varor eller tjänster. Leverantörer kan ha en direkt (direktleverantör) eller indirekt affärsförbindelse med företaget. |
Leveranskedja | Hela raden av aktiviteter eller processer som utförs av enheter i tidigare led än företaget, som tillhandahåller produkter eller tjänster som används för att utveckla och producera företagets egna produkter eller tjänster. Hit hör enheter i tidigare led med vilka företaget har en direkt förbindelse (direktleverantör) och enheter med vilka företaget har en indirekt affärsförbindelse. |
Ytvatten | Inlandsvatten utom grundvatten, vatten i övergångszon och kustvatten utom när det gäller kemisk status då det även ska inbegripa territorialvatten. |
Hållbarhetsfrågor | Miljö, sociala rättigheter och mänskliga rättigheter (samhällsansvar) samt (bolags)styrningsfaktorer, däribland hållbarhetsfaktorer som definieras i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. |
Hållbarhetsförklaring | Det särskilda avsnitt i företagets förvaltningsberättelse där informationen om hållbarhetsfrågor som utarbetats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU och ESRS presenteras. |
Hållbarhetsrelaterade möjligheter | Osäkra miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrelaterade händelser eller omständigheter som, om de inträffar, skulle kunna ha en potentiell väsentlig positiv effekt på företagets affärsmodell eller strategi och på dess förmåga att uppnå sina mål och målsättningar och skapa värde, och därför kan påverka företagets beslut och beslut från partner med vilka det har affärsförbindelser med avseende på hållbarhetsfrågor. Som alla andra möjligheter mäts hållbarhetsrelaterade möjligheter som en kombination av en inverkans storlek och sannolikheten för att den inträffar. |
Hållbarhetsrelaterade risker | Osäkra miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrelaterade händelser eller omständigheter som, om de inträffar, skulle kunna ha en potentiell väsentlig negativ effekt på företagets affärsmodell eller strategi och på dess förmåga att uppnå sina mål och målsättningar och skapa värde, och därför kan påverka företagets beslut och beslut från affärsförbindelser med avseende på hållbarhetsfrågor. Som alla andra risker utgör hållbarhetsrelaterade risker kombinationen av en inverkans storlek och sannolikheten för att den inträffar. |
Hållbarhetsrelaterade inverkningar | Den effekt som företaget har eller skulle kunna ha på miljön och på människor, däribland effekter på deras mänskliga rättigheter, till följd av företagets verksamheter eller affärsförbindelser. Inverkningarna kan vara faktiska eller potentiella, negativa eller positiva, kortsiktiga, medellånga eller långsiktiga, avsiktliga eller oavsiktliga och återkalleliga eller oåterkalleliga. Inverkningarna visar hur företaget bidrar, negativt eller positivt, till hållbar utveckling. |
Systemrisker | Risker för att hela systemet ska kollapsa och inte endast olika delar i det. Dessa risker består av knappt märkbara kritiska brytpunkter som tillsammans indirekt kan leda till stora kollapser med dominoeffekter, där fysiska risker och omställningsrisker ger upphov till andra risker (spridningseffekter) och så vidare, och där en förlust sätter igång en kedja av andra förluster, och systemet inte klarar av att återställa balansen efter att ha utsatts för påfrestning. Ett exempel är förlust av en nyckelart, som havsuttern, som har stor betydelse för ekosystemets sammansättning. När jakt på havsutter ledde till att den nästan utrotades på 1900-talet blev det obalans i kustekosystemet och framställningen av biomassa minskade kraftigt. |
Mål | Mätbara, resultatinriktade och tidsbestämda mål som företaget avser att uppnå med avseende på väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter. De kan fastställas frivilligt av företaget eller härröra från rättsliga krav på företaget. |
Hotade arter | Utrotningshotade arter, inklusive flora och fauna, som anges på den europeiska rödlistan eller IUCN:s rödlista, enligt avsnitt 7 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139. |
Utbildning | De aktiviteter som företaget anordnar för att arbetstagarna ska upprätthålla och/eller förbättra sin kompetens och kunskapsnivå. Utbildning kan ske på olika sätt, t.ex. på plats eller på internet. |
Omställningsplan | En särskild typ av åtgärdsplan som företaget antar med avseende på ett strategiskt beslut och som behandlar
|
Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna | En del av företagets övergripande strategi med en beskrivning av mål, åtgärder och resurser för sin omställning till en mer koldioxidsnål ekonomi, däribland åtgärder såsom att minska dess växthusgasutsläpp och med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C samt klimatneutralitet. |
Omställningsrisker | Risker som uppstår när organisationers eller investerares strategi och förvaltning inte anpassas efter ändringar i lagar, politik och det samhälle där de verkar. Sådant som görs för att det som skadar klimatet eller naturen ska stoppas eller för att naturen ska återställas efter skador, som politiska åtgärder, ny teknik, förändrade marknader, rättsprocesser och förändrad efterfrågan bland konsumenter, är sådant som kan leda till att omställningsrisker uppstår eller förändras. |
Användare | Användare av hållbarhetsförklaringar är primära användare av generell finansiell rapportering (befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer, däribland tillgångsförvaltare, kreditinstitut, försäkringsföretag), samt andra användare, inklusive företagets affärspartner, fackföreningar och arbetsmarknadens parter, civilsamhället och icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar, analytiker och akademiker. |
Värdekedja | Hela raden med aktiviteter, resurser och förbindelser som har samband med företagets affärsmodell och den externa miljö där det är verksamt. En värdekedja innefattar de verksamheter, resurser och förbindelser som företaget använder och förlitar sig på för att skapa sina produkter eller tjänster, från idéstadiet till leverans, konsumtion och avslutad livslängd. Till relevanta verksamheter, resurser och förbindelser hör
Värdekedjan innefattar aktörer i tidigare och senare led än företaget. Aktörer i tidigare led än företaget (t.ex. leverantörer) tillhandahåller produkter eller tjänster som används för att utveckla företagets produkter eller tjänster. Enheter i senare led än företaget (t.ex. distributörer, kunder) tar emot produkter eller tjänster från företaget. I ESRS används begreppet värdekedja i singularis, även om det medges att företag kan ha flera värdekedjor. |
Arbetstagare i värdekedjan | En person som utför arbete i företagets värdekedja oavsett om det finns något avtalsförhållande till företaget och oavsett hur det avtalsförhållandet ser ut. I ESRS omfattar omfattningen av arbetstagare i värdekedjan alla arbetstagare i företagets värdekedja i tidigare och senare led som företaget väsentligt inverkar eller kan inverka på. Detta omfattar inverkningar som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedjan, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. Detta omfattar alla arbetstagare som inte ingår i den egna arbetskraften (den egna arbetskraften består av personer som har ett anställningsförhållande till företaget (anställda) och icke-anställda, som antingen är enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget (egenföretagare) eller personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag) (Nace-kod N78). |
Lön | Bruttolönen, utan rörliga delar som övertidsersättning och prestationsersättningar och utan olika slag av tillägg om de inte är garanterade. |
Avfall | Ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. |
Avfallshierarki | Prioriteringsordning för förebyggande och hantering av avfall:
|
Avfallshantering | Insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet och efterbehandling av deponier, inklusive åtgärder som handlaren eller mäklaren vidtar. |
Spillvatten | Vatten som på grund av sin kvalitet eller kvantitet eller tidsaspekter inte längre har något direkt värde för det syfte som det har använts i eller för det syfte som det genererades för att uppnå. Spillvatten från en användare kan vara till användning för en annan användare någon annanstans. Kylvatten anses inte vara spillvatten. |
Vattenförbrukning | Den mängd vatten som tas in inom ett företags område (eller anläggning) och som inte släpps ut i vattenmiljön igen eller överförs till en tredje part under rapporteringsperioden. |
Utsläpp av vatten | Den sammanlagda mängd avloppsvatten och annat vatten som lämnar ett företags område antingen genom att släppas ut i yt- eller grundvattnet eller överföras till tredje parter under redovisningsperioden. |
Vattenintensitet | Ett mått på förhållandet mellan en mängdenhet vatten och en produktionsenhet (till exempel produkter eller försäljningsintäkter). |
Återvinning och återanvändning av vatten. | Vatten och spillvatten (renat eller inte renat) som har använts mer än en gång innan det släpps ut från ett företag eller en delad anläggning, så att efterfrågan på vatten minskar. Det kan vara i samma process (återvunnet) eller i andra processer inom samma anläggning (egen eller delad med andra företag) eller annan anläggning som tillhör företaget (återanvänt). |
Vattenbrist | Volymetriskt överflöd eller underskott på sötvattensresurser. Vattenbrist orsakas av människan och är en funktion mellan människans vattenförbrukning och mängden vattenresurser i ett givet område. I ett torrt område med väldigt lite vatten men där människan inte förbrukar något vatten, anses det inte råda vattenbrist. Vattenbrist är en fysisk, objektiv verklighet som kan mätas på ett konsekvent sätt i alla regioner och vid alla tidpunkter. Vattenbrist handlar om den fysiska förekomsten av sötvatten snarare än om vattnet är tjänligt att använda. En region kan till exempel ha stora vattentillgångar (och alltså ingen vattenbrist), men vara så allvarligt förorenad att de tillgångarna inte kan användas av människan eller naturen. |
Vattenuttag | Den sammanlagda mängd vatten som tas in från alla källor till ett företags område för användning under rapporteringsperioden. |
Arbetstagarrepresentanter | Med arbetstagarföreträdare avses
|
Balans mellan arbete och privatliv | Att en person har god jämnvikt mellan sin arbetstid och sin fritid. Balans mellan arbete och privatliv handlar i vidare bemärkelse inte endast om att ha tid att ta hand om sin familj och anhöriga utanför arbetet utan även tid utöver sådant familjeansvar. |
Arbetsrelaterade risker | Arbetsrelaterade risker kan utgöra följande:
|
Arbetsrelaterad incident | Händelser under arbetets gång eller på arbetsplatsen som ger, eller skulle kunna ge, upphov till skada eller ohälsa. Incidenter kan inträffa på grund av till exempel elektriska problem, explosioner, brand, översvämning eller för att något välter, läcker eller går sönder, eller för att någon halkar, snubblar eller ramlar eller på grund av kroppsrörelser utan belastning, kroppsrörelser med belastning, chock, rädsla, våld eller trakasserier (till exempel sexuella trakasserier). En incident som ger upphov till skada eller ohälsa benämns olycka. En incident som skulle ha kunnat ge upphov till skada eller ohälsa men där inget sådant hände benämns tillbud. |