Justitiedepartementet
Yttrande
Bokföringsnämnden (BFN) har fått betänkandet Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47) på remiss.
BFN uttalar sig endast om förslaget att lägga ner nämnden och inordna dess verksamhet i en ny myndighet – Redovisningsinspektionen.
Ansvaret för reglering och, i förekommande fall, tillsyn över företags finansiella information är sedan länge uppdelat, å ena sidan mellan Bokföringsnämnden och Finansinspektionen och å andra sidan mellan dessa myndigheter och privata organisationer (företrädesvis Redovisningsrådet).
Denna uppdelning är inte ändamålsenlig med de idag gällande förutsättningar. På grund av den utveckling som pågår, med tillkommande tillsynsuppgifter, är uppdelningen omöjlig att upprätthålla i framtiden, om förtroendet för finansiell information ska kunna återvinnas och långsiktigt bevaras. BFN välkomnar därför en översyn och en förändring av ansvaret för redovisningsnormering och tillsyn över företagens redovisning.
Nämnden har i ett tidigare remissvar över betänkandet Framtida finansiell tillsyn (SOU 2003:22) redogjort för sin syn på hur en framtida organisation bör se ut. Nämnden hänvisar här till vad som framfördes i det (bilaga).
Det bör framhållas att det finns likheter mellan den uppfattning nämnden tidigare redovisat och det förslag som nu lämnas av Förtroendekommissionen. Kommissionens förslag är kortfattat och är väl främst att se som en principskiss Nämnden ser förslaget som en god utgångspunkt för vidare diskussioner. Vidare överväganden får visa om förslaget också är möjligt att genomföra. Nämnden vill inför den fortsatta beredningen särskilt framhålla följande.
Inget system kan fungera väl om makt och ansvar inte placeras på samma ställe. Om det system som skapas för tillsyn av noterade företags finansiella information innebär att en statlig myndighet ska ansvara för verksamhet i en privat organisation utan att myndigheten har någon reell makt över verksamheten kommer systemet inte att fungera, oavsett hur mycket resurser som tillförs. Om beredningen av dessa viktiga frågor kommer att präglas av önsketänkande snarare än klarsyn kommer detta att negativt påverka arbetet under överskådlig tid. Det skulle inte bidra till ett ökat förtroende.
I remissvaret på betänkandet Framtida finansiell tillsyn framförde BFN att nämnden inte ville binda sig för om det var lämpligt att delegera uppgifter som gäller tillsyn på redovisningsområdet. Nämnden kan nu konstatera att det ännu inte finns något rimligt beslutsunderlag för att ta ställning i denna fråga, trots att det är hög tid för beslut. Nämnden kan därför inte heller nu vare sig av- eller tillstyrka delegering. Ett oeftergivligt krav är emellertid, oavsett lösningar i övrigt, att makt och ansvar placeras på samma ställe.
En grundläggande tanke i kommitténs förslag är att resurser och kompetens skall hållas samman i en organisation genom att ansvaret för samtliga frågor som avser redovisning samlas i denna. Det är viktigt att denna tanke inte förfuskas. Att resurser och kompetens hålls samman är i sig mycket viktigare än frågan om vilken organisation som skall ges ansvaret, även om det som kommissionen framhåller finns goda skäl för att placera redovisningsfrågorna utanför Finansinspektionen. Nämnden vill alltså framhålla att det är mycket viktigt att all statlig verksamhet som i praktiken och väsentligen handlar om redovisningsnormering eller tillsyn över redovisning hanteras av en organisation.
Rationell myndighetsverksamhet förutsätter storlek. BFN vill utifrån sina erfarenheter framhålla att det är kostsamt att bedriva verksamhet i små myndigheter och att små myndigheter framför allt bör komma ifråga för klart avgränsade arbetsuppgifter. Att bedriva verksamhet som den som kommer att bli aktuell för Redovisningsinspektionen i en liten myndighet vore direkt olämpligt. Enligt nämndens uppfattning bör förslaget inte genomföras om storleken på myndigheten inte kommer att uppgå till åtminstone 35 anställda.
Detta yttrande har beslutats av BFN i plenum.