Detta allmänna råd har upphävts den 12 november 2021 genom BFNAR 2021:6.
Allmänna råd (BFNAR 2002:6)
1.Detta allmänna råd skall tillämpas av den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078).
2.Det skall tydligt framgå om en redovisningshandling är ett årsbokslut. Beteckningen årsbokslut får bara användas om handlingen uppfyller kraven i bokföringslagen (1999:1078) om årsbokslut.
3.Det skall tydligt framgå om en redovisningshandling är en årsredovisning. Beteckningen årsredovisning får bara användas om handlingen uppfyller kraven i årsredovisningslagen (1995:1554) om årsredovisningar.
4.Detta allmänna råd träder ikraft den 1 januari 2003.
Ikraftträdande
2021:6
Genom detta allmänna råd upphävs
Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2002:6) om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning, och
Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2007:4) om definitioner och begrepp.
Motivering
Frågan
Det förekommer att bokföringsskyldiga, som får avsluta bokföringen med ett förenklat årsbokslut, frivilligt upprättar ett årsbokslut. Vidare kan företag som enbart är skyldiga att upprätta årsbokslut ibland upprätta en årsredovisning frivilligt. Fråga har uppkommit vilka regler som gäller för dem som frivilligt avslutar bokföringen med en mer omfattande redovisning.
BFN har i sitt allmänna råd BFNAR 2002:5 och vägledning om redovisning i delårsrapporter gjort motsvarande ställningstaganden beträffande begreppet delårsrapporter som nu görs i detta allmänna råd om begreppen årsbokslut och årsredovisning.
Gällande rätt
I 6 kap. bokföringslagen (1999:1078), BFL, finns bestämmelser om hur den löpande redovisningen skall avslutas. I 1 § anges vilka bokföringsskyldiga som skall upprätta årsredovisning. Bestämmelser om hur årsredovisningen skall utformas finns i årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL.
I 6 kap. 3 § första stycket BFL anges att företag, som inte upprättar årsredovisning, skall avsluta sin löpande redovisning med ett årsbokslut. Om företagets årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och företaget inte är skyldigt att upprätta årsredovisning får företaget upprätta ett årsbokslut i förenklad form enligt andra stycket nämnda lagrum. I 4 § samma kapitel finns bestämmelser om årsbokslutets innehåll. I paragrafen hänvisas till vissa bestämmelser i ÅRL, som tillämpas på årsbokslut. I 6 kap. 5–9 §§ BFL finns bestämmelser om tilläggsupplysningar i årsbokslut och i 11–12 §§ samma kapitel finns vissa övriga bestämmelser om årsbokslut. I 6 kap. 10 § BFL finns bestämmelser om det förenklade årsbokslutet.
Bokföringsnämnden (BFN) har tidigare gjort uttalanden rörande årsredovisningarnas utformning. I BFN U 96:7 uttalar nämnden bl.a. att det inte är god redovisningssed att använda andra rubriker på de olika delarna av årsredovisningen än vad som följer av ÅRL.1
Jämför även det numera upphävda uttalandet BFN U 91:2.
Bedömning
BFN anser att en bokföringsskyldig som avslutar den löpande redovisningen med en handling benämnd årsbokslut måste följa bestämmelserna i BFL rörande årsbokslut. Detta oavsett om det förelegat en formell skyldighet för den bokföringsskyldige att upprätta årsbokslut eller om möjlighet funnits att upprätta förenklat årsbokslut. På motsvarande sätt måste bokföringsskyldiga som upprättar en årsredovisning följa bestämmelserna i ÅRL. Skälen för BFNs ställningstagande är följande.
Bestämmelserna om årsbokslut och förenklat årsbokslut i BFL respektive årsredovisning i ÅRL anger hur redovisningen skall utformas i de företag som omfattas av respektive lag. Företagen skall utöver dessa bestämmelser även följa god redovisningssed. God redovisningssed inbegriper bl.a. de allmänna råd, som lämnats av BFN och andra normgivare på området. Det är rimligt att läsare av redovisningshandlingar skall kunna utgå ifrån att dessa upprättats i enlighet med de normer som finns för respektive handling. Genom att benämna en redovisningshandling för årsbokslut eller årsredovisning får företaget således anses ge utomstående läsare besked om vilka regler det följt när det upprättat handlingen.
Motsatt ställningstagande skulle leda till ett onödigt merarbete och i vissa fall också besvärliga gränsdragningar för utomstående läsare. Det är inte alltid enkelt – ens för den bokföringsskyldige – att fastställa vilka formella skyldigheter en bokföringsskyldig har beträffande hur bokföringen skall avslutas. Sådana bedömningar är givetvis än mer vanskliga att göra för utomstående. Många av bedömningarna kräver kunskaper, som enbart företaget har.
Bokföringsskyldig som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket sista meningen BFL, dvs. företag som får upprätta årsbokslutet i förenklad form, får genom det allmänna rådet följande handlingsalternativ.
Det första handlingsalternativet är att upprätta ett förenklat årsbokslut.
Det andra handlingsalternativet är att den bokföringsskyldige kan välja att upprätta en handling med beteckningen årsbokslut eller årsredovisning och konsekvensen av detta är att bestämmelserna i BFL respektive ÅRL måste följas. Den bokföringsskyldige måste därutöver följa god redovisningssed i sin redovisning (bl.a. allmänna råd från BFN). Inget hindrar i detta fall en bokföringsskyldig att i förvaltningsberättelsen eller på annat sätt ange att han frivilligt valt att avsluta de löpande räkenskaperna, med årsbokslut eller årsredovisning. Trots en sådan upplysning måste den bokföringsskyldige följa det regelverk som gäller för handlingen.
Det finns inget som hindrar att en bokföringsskyldig som skall upprätta ett årsbokslut väljer att upprätta en årsredovisning. I detta sammanhang bör samtidigt framhållas att det är viktigt att den bokföringsskyldige beskriver vilka redovisningsprinciper han använt. I BFNs vägledning Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden finns beskrivet hur bokföringsskyldiga skall beskriva tillämpade redovisningsprinciper.