Du kan inte skylla på att du inte har tid. Det menar Ludvig Grimlund, auktoriserad redovisningskonsult och ordförande i FAR:s Strategigrupp redovisnings- och lönekonsulter. Nu vill han tala klarspråk om rådgivning.

Digitalisering och automatisering skulle frigöra tid. Tid som skulle användas till att ge kunderna mervärde i form av rådgivning. Men nu säger hälften av alla konsulter att de inte får tiden att räcka, för att jobba så mycket med rådgivning som de skulle vilja.

– Jag har full respekt för att redovisningskonsulter upplever att de har fullt upp om dagarna. Men tidsbrist är en trött ursäkt. Om vi skulle köpa den förklaringen vore det ett underkännande av hela branschen, säger Ludvig Grimlund, ordförande i FAR:s Strategigrupp redovisnings- och lönekonsulter.

– Om man menar allvar med viljan att bli mer rådgivande måste man se över processer, förmågor och beteenden och säkerställa att man tar steg i en sådan riktning.

Ludvig Grimlund tror inte att det handlar om tidsbrist, utan att det oftast är rädsla som gör att vi inte lyfter luren och tar rollen som rådgivare. Anledningen till att vi är rädda är att vi inte vet vad som förväntas av oss.

– Ju mer diffust det är, desto mer rädd blir man för det, säger han.

Ett grundläggande problem i sammanhanget är att begreppet rådgivning aldrig har fyllts med innehåll.

– Branschen har ingen enhetlig definition av vad det är, eller vem som ska betala för det, men alla ska dit. På toppen av det har rollen som konsult blivit mer komplex med fler system, fler personer inblandade i uppdragen och ständigt nya compliancekrav från myndigheter.

Är rådgivning någonting jag redan gör, eller är det något annat? Frågan är retorisk. I alla fall för Ludvig Grimlund. Han har nämligen en bestämd uppfattning:

– Jag tror att vi ska göra det vi gör i dag, den redovisningsnära rådgivningen, exempelvis frågor om hur mycket lön kontra lågbeskattad utdelning kunden ska ta ut från sitt aktiebolag.

Rådgivning kring en företagsförsäljning eller ett aktieägaravtal tycker han däremot går bort för redovisningskonsulter. Det första är för stort och det andra för juridiskt. Hållbarhet tycker han också passar mindre bra eftersom det ”handlar mer om att skriva än att räkna”. För rådgivning på de här områdena tror Ludvig Grimlund att andra roller i branschen passar bättre.

Vilken rådgivning ska en konsult då satsa på då?

– Jag tror att redovisnings- och lönekonsulter ska ägna sig åt den redovisningsnära rådgivningen såsom frågor om 3:12-bestämmelserna kring utdelning kontra lön, semesterlön, semesterlöneskuld, budgetarbete och uppföljning, skapa och presentera för kunden relevanta nyckeltal där exempelvis nyckeltal kopplat till hållbarhetsredovisning kan bli allt viktigare.

– Kort sagt, inga jättegrejer som någon betalar 140.000 kronor för, utan bra erfarenhetsbaserade tips som man bakar in systematiskt i uppdraget.

Hur mycket är det rimligt att arbeta med rådgivning?

– 30 procent, sett till en byrå som helhet. Mer än så tror jag aldrig att det kommer att bli. De övriga 70 procenten går till samarbete och koordination, systemkännedom och kunskap om kundens verksamhet samt reda ut problem i såväl egna verksamheten som i kundens.

Vad är ditt recept för att komma i gång med rådgivning?

– Jag tror att det behövs mycket mer konkretion. Det gäller både rådgivning och hållbarhet. Vi har pratat för slarvigt om det och trott att vi ska komma undan med det. Men man måste konkretisera vad som förväntas av konsulten. På hållbarhetsområdet kan det till exempel vara att ta fram vissa nyckeltal från systemen och sedan kvalitetsgranska dem.

Mer konkret, hur gör man?

– Sätt dig ner med kunden och gå igenom resultatrapporten tillsammans. Skräddarsy den för varje kund, det vill säga bestäm tillsammans med kunden vilka konton som passar bäst för kundens verksamhet. Det är enkel rådgivning som gör att kunden känner sig sedd.

Hur ser du på möjligheten att ta betalt?

– Vi trodde nog att prispressen skulle gå fortare och att marknaden skulle krympa, men den har inte krympt och prispressen har inte varit så hård. Vi kan upprätthålla priser, men vi måste fylla gapet. Jag gillar inte argumentet ”vi står ju för kvalité” utan vi måste tillföra värde, fylla tomrummet.

Vad menar du med att fylla tomrummet?

– Förväntningarna på oss har ökat. Förr var kunderna tacksamma för att någon tog hand om deras bokföring. Nu förväntar de sig att bokföringen ska ske i realtid. Utöver det krävs proaktiv, kundanpassad rådgivning för att kunden ska bli riktigt nöjd. Att verkligen leverera detta till en rimlig peng till varje kund är en utmaning, framför allt för de medelstora och stora byråerna.

Rakel Lennartsson