Har alla redovisningskonsulter blivit rådgivare nu?

Rådgivning har varit på allas läppar ganska länge. Men hur har förvandlingen från konsult till coach gått för FAR-medlemmar runtom i Sverige? Balans tar tempen på en het fråga.

När automationen slagit till med full kraft kommer ingen människa längre att bokföra. Men desto fler kommer att arbeta med rådgivning. Så har det hetat de senaste femton åren, men hur har det gått?

När Balans ställde frågan i en enkät till redovisnings- och lönekonsulter svarade en bred majoritet att digitalisering och automatisering förändrat deras arbetssituation till det bättre och att rådgivning är en jätteviktig del av deras arbete.

30 procent av de svarande uppskattar att de lägger mellan 21 och 30 procent av sin arbetstid på rådgivning. Nästan lika många (27 procent) uppskattar att de lägger 11–20 procent av sin arbetstid på rådgivning.

Av alla som svarat tycker hälften (47 procent) att de lägger lagom mycket tid på rådgivning, medan nästan lika många (46 procent) tycker att de lägger för lite tid på rådgivning. Många upplever tidsbrist i sin arbetsvardag, vilket gör att de kanske inte arbetar så mycket med rådgivning som de skulle vilja. Men hur mycket jobbar man egentligen med rådgivning och vad är lagom? Det beror på vem du frågar, och hur den personen väljer att definiera rådgivning.

En rundringning visar att det råder en viss förvirring kring vad rådgivning är och ska vara. Men den visar också att det bubblar därute, och att många har hittat vägar framåt för att frigöra tid och utvecklas som konsulter. Häng med!

Därför räcker inte tiden

Många upplever att tiden inte räcker till. Det låter som en paradox, automatiseringen skulle ju frigöra tid, så hur kommer det sig? Emelie Hansson, lönekonsult och senior manager på Grant Thornton, menar att vi inte kommit så långt med automationen som vi kanske tror.

– Datorisering är ju inte samma sak som automatisering. Dessutom har kunderna olika programvaror så konsulten behöver lära sig olika system och dessa utvecklas också snabbt.

Programvaran slukar en hel del tid, helt enkelt.

Ludvig Grimlund, VD på Win Win Ekonomi och ordförande i FAR:s strategigrupp redovisning och lön, spinner vidare på Emelie Hanssons resonemang:

– Det vore lättare att uppnå full automation om omvärlden vore väldigt stabil och regelstyrd, men så ser det inte ut. I verkligheten byter kunderna affärsmodell eller går ut på en ny marknad. För varje nytt projekt behöver man skapa ny automation, säger Ludvig Grimlund. Däremot tycker han att tidsbrist är en dålig ursäkt.

– Det är en klassisk säjning, hade jag bara haft mer tid så skulle jag... Men nej, det är inte tidsbrist. Det är rädsla, säger Ludvig Grimlund och tillägger:

– Det är bättre att erkänna problemet, för om vi sätter ord på vad det är så kan vi jobba med det.

Är vi rädda för rådgivning?

Många påstår att konsulter är rädda för att gå utanför sin comfort zone. Man sökte sig till yrket för att man gillar siffror, systematik och noggrannhet. Inte för att man är utåtriktad och älskar att ta nya kontakter och ja, rentav sälja.

Frida Åsebrant, auktoriserad redovisningskonsult och vice kontorschef samt delägare på kombibyrån Göteborgs revision betonar vikten av att få fram duktiga medarbetare som tycker att det är roligt att prata med sina kunder.

– Utmaningen är att hitta personer som känner sig bekväma med den vardagsnära rådgivningen.

Den konsult som inte känner att den har koll på rådgivningen kommer att be att få en kund till i stället för att utveckla sin roll, om det blir tid över.

En anledning till att många är rädda för rådgivning är att det inte finns en klar och tydlig definition av vad rådgivning är. Det gör att vi riskerar att prata förbi varandra, eller rentav är blinda för den rådgivning som vi gör, för att vi tror att rådgivning ska vara något ”större”?

– Man ser det som en stå stor sak att man inte ser att det man redan gör är rådgivning, säger Emelie Hansson.

Vad är då egentligen rådgivning?

Balans rundringning visar att rådgivning är en skala från redovsningsnära rådgivning till komplex rådgivning. Olika konsulter har olika idéer om var på skalan man bör arbeta.

– Begreppet rådgivning hart aldrig fyllts med innehåll, ingen vet vad det är men alla ska ta betalt för det. Är det något jag redan gör eller är det något annat? Ju mer diffust det är desto mer rädd bli man för det, säger Ludvig Grimlund.

Han är en förespråkare för den redovisningsnära rådgivningen.

Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult och COO på egna byrån Elera, ser å andra sidan att hon som redovisningskonsult nu börjar få förtroendet att rådge i mer komplexa frågor som kunderna tidigare tog med sin revisor, exempelvis inom koncernredovisning.

Framför allt anser hon att nästan allt är rådgivning.

– Vi ger så mycket rådgivning gratis, och de mest erfarna konsulterna gör det av bara farten och ren vilja att hjälpa kunden, säger Ramona Liungman.

För att verkligen få syn på hur mycket rådgivning de faktiskt arbetar med införde byrån ett nytt system för tidsredovisning för ett år sedan.

– Vi har benat ut vad som är vår standardtjänst och det är i princip bokföringen plus kundansvarsrapporten. Allt utanför det hamnar under andra kategorier i tidsredovisningen, säger Ramona Liungman.

Frida Åsebrant i Göteborg är inne på samma linje som Ramona Liungman. Mer än vi tror, ja nästan allt är rådgivning, men konsulter behöver inte nöja sig med den ”enkla” rådgivningen.

– Jag tycker inte att man ska stanna på det vardagsnära, men man måste börja någonstans, säger hon.

Hur blir man en bra rådgivare?

För att kunna blir en bra rådgivare i komplexa frågor, måste man börja med det vardagsnära. Det handlar både om att bygga upp sin kunskap, men också om att bygga förtroende med kunden.

Steg ett kan alltså vara att ta för vana att lyfta luren. Inte bara skicka en rapport, utan skicka rapporten tillsammans med en kortare information eller fråga och kanske följa upp med ett samtal. Det är ett återkommande tips från samtliga personer som Balans intervjuar om rådgivning.

Det skulle också behövas mer analys och rådgivning i utbildningen, tror Frida Åsebrant.

– Men framför allt behöver vi bli fler och vi behöver kunna frigöra tid för att dela kunskap. Vi seniora konsulter behöver visa och förklara hur vi tänker när vi läser en rapport och skapa en kultur av att en rapport inte handlar om debet och kredit och att banken stämmer, utan att det finns så mycket mer information att förmedla till våra kunder.

Hur mycket rådgivning ska vi jobba med?

Balans enkät ställde frågan om hur stor del av sin arbetstid konsulterna lägger på rådgivning. Svaren varierade mellan tio procent och över 50 procent. Majoriteten befinner sig dock i spannet 11–30 procent av sin arbetstid.

Vad är en rimlig nivå att satsa på? Ludvig Grimlund menar att 30 procent är max, medan Ramona Liungman har satt målet att hennes byrå 2025 ska lägga 50 procent av sin arbetstid på rådgivning. Var man lägger sin nivå är förmodligen också en fråga om hur man definierar rådgivning och här saknas en gemensam definition. För till skillnad från bokföring och balansräkning är rådgivning ingen regelstyrd verksamhet. Det är det som gör det så svårt. Och roligt?

Kanske är rådgivningen just det mervärde som skapas när kunden förstår eller har nytta av sina ekonomiska rapporter. Om du lyckas med att ge det mervärdet till din kund, kommer det också finnas en betalningsvilja.

Exempel på rådgivning av olika svårighetsgrad