Länsstyrelsen i Stockholm bedriver ett tillsynsarbete kring penningtvätt som på senare år utmärkt sig genom ett lågt antal ärenden och höga sanktionsavgifter. Carina Cutlip, enhetschef för enheten för företags- och säkerhetstillsyn, önskar att Stockholm haft större möjligheter att klara av fler tillsynsärenden.
Balans granskning av länsstyrelsens tillsyn kring penningtvätt visar att tillsynen skiljer sig mycket mellan olika regioner. Länsstyrelsen i Stockholm mäktade bara med att avsluta 24 tillsynsärenden mellan 2018 och första halvåret 2024. Under samma period avslutade länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne 105 respektive 62 tillsynsärenden.
Samtidigt har Stockholm utdömt nästan lika stora sammanlagda sanktionsavgifter (14,7 miljoner kronor), som Västra Götaland (16,7 miljoner kronor) och betydligt högre än Skåne (5,8 miljoner kronor), vilket har att göra med att Stockholm valt att granska företrädesvis större byråer som Accountor och Aspia.
Balans har per mejl intervjuat Carina Cutlip, enhetschef för enheten för företags- och säkerhetstillsyn, på Länsstyrelsen i Stockholm, om tillsynen i Stockholm.
Vad tycker du fungerar bra med tillsynen som Länsstyrelsen i Stockholm utövar avseende regelverket kring penningtvätt, och vilka svårigheter ser du?
– Länsstyrelserna fick verktyg att ingripa mot överträdelser av penningtvättsregelverket först år 2017 och har sedan dess arbetat för att utveckla rättspraxis på området och öka förståelsen för penningtvättsregelverket bland dess verksamhetsutövare. De svårigheter som finns består främst av mängden verksamhetsutövare under länsstyrelsernas tillsyn jämfört med de resurser som tilldelas området. Det finns också en bristfällig förståelse för regelverket hos många verksamhetsutövare.
Länsstyrelsen i Stockholm har avslutat betydligt färre tillsynsärenden än Västra Götalandsregionen och Skåne. Vad beror det på? Kan det vara problematiskt att det skiljer sig mycket åt mellan olika regioner?
– Stockholm har haft en hög personalomsättning i sin verksamhet vilket har lett till att det periodvis har varit underbemannat. Det har därför inte kunnat inledas lika många tillsynsärenden som på andra länsstyrelser. Önskvärt hade varit att vi hade haft samma möjligheter. Länsstyrelsen jobbar dock aktivt för att den rent juridiska granskningen inte ska skilja sig åt.
Länsstyrelsen i Stockholm har på senare år valt att granska större byråer, medan Västra Götalandsregionen och Skåne har en blandning mellan stora och små. Hur gör länsstyrelsen urvalet?
– Länsstyrelsen jobbar för att bedriva ett riskbaserat urval av tillsynsobjekt. Vilka objekt som respektive länsstyrelse väljer ut är således beroende på respektive riskurval. Länsstyrelsen i Stockholm har också bedrivit tillsyn på verksamhetsutövare av varierande storlek.
Ska man förstå det riskbaserade urvalet som att länsstyrelsen valt att granska de byråer som länsstyrelsen bedömer löper störst risk att bli möjliggörare för penningtvätt?
– Länsstyrelsen arbetar för att göra ett riskbaserat urval av sina verksamhetsutövare. Målsättningen är således att de verksamhetsutövare som väljs ut är de som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Länsstyrelsen kan dock välja att bedriva olika typer av tematiska tillsyn och även bedriva tillsyn utifrån tips från allmänheten eller andra myndigheter.
Större byråer, till exempel Aspia och Accountor, får en lägre sanktionsavgift i förhållande till omsättningen, jämfört med mindre byråer. Vad beror det på?
– Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, för juridiska personer, till det högsta av två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till följd av överträdelsen om beloppet går att fastställa alternativt en summa om högst en miljon euro. Länsstyrelsen har hittills inte kunnat fastställa hur stora vinster som gjorts i de ärenden som har beslutats. Länsstyrelsen har därmed varit begränsad till ett belopp om högst en miljon euro. Denna ram ska vara täckande för samtliga våra verksamhetsutövare, således även mindre som större och olika typer av verksamhetsutövare. Sanktionsavgiften ska också, enligt lagen, vara avskräckande. Det innebär således att en rak procentuell nivå inte kan tillämpas för våra verksamhetsutövare. Därtill ska det tas hänsyn till många fler faktorer än omsättningen för en verksamhetsutövare när sanktionsavgiften fastställs, däribland hur allvarliga överträdelserna varit och hur länge dessa pågått. Därutöver kan våra granskningar avse hela eller olika delar av regelverket vilket också får en inverkan på vårt ingripande och eventuell sanktionsavgifts storlek.
Dan Håfström