Skillnaden mellan att revidera ett litet privat bolag jämfört med att revidera ett publikt bolag kommer att bli ännu större än i dag, skriver Johan Törnquist, auktoriserad revisor på Revisionsbyrån i Kristianstad, i en debattartikel på Balans. Är det dags för två ”typer” av revisorer, som avlagt två olika typer av revisorsprov?
Vi är en bransch i förändring, och så har det nästan alltid varit. Själva grundidén med våra yrken ligger dock som ett fundament över tiden. Sedan länge har samhällen insett nyttan av att det finns en fungerande bokföring och redovisning. Företag och dess intressenter ska på något sätt kunna avläsa företagets resultat och ställning. Eftersom vi människor inte kan lita på varandra i alla avseenden, har man också i vissa fall infört krav på att denna redovisning ska revideras av en utomstående oberoende part: revisorn. Vi är helt enkelt en viktig kugge i samhället för att det ska finnas ett fungerande näringsliv.
För tillfället känns det som att det finns ett ganska stort efterfrågeöverskott på våra tjänster. Försäljningsintäkterna ökar i branschen och för marknadssegmentet mindre/medelstora onoterade företag, där jag verkar, kan nog alla vittna om det finns en ihållande stark efterfrågan på våra tjänster. Det har förstärkts på senaste tiden av att de flesta stora aktörerna inom framför allt revision, väljer att inte alls inrikta sig mot småföretag.
Jag har aldrig behövt kunskaper om IFRS
Det har skrivits en del på senaste tiden i massmedia om att försöka göra våra yrken mer attraktiva för yngre människor och att försöka minska den totala personalomsättningen i branschen. Vi borde i vart fall kunna påverka och underlätta att utbudet av redovisningskonsulter och revisorer ökar. En sak som kan påverka personer som har som mål att bli auktoriserade revisorer, är revisorsexamen. Det finns nog en del kompetenta medarbetare, som efter att ha ”stupat på mållinjen” och inte klarat revisorsprovet, mer eller mindre frivilligt lämnar branschen.
Jag tycker mig märka att det finns en allmän uppfattning att revisorsprovet blivit alltför krävande. Endast 38 procent av deltagarna klarade det senaste provet. Det ska såklart ställas höga krav, men de kanske är för höga? Jag gissar att de flesta av oss aktiva, lite äldre, auktoriserade revisorer inte hade klarat revisorsprovet i dagsläget. Exempelvis är mina personliga kunskaper om IFRS mycket sparsamma. Å andra sidan har jag aldrig behövt tillämpa några kunskaper om IFRS i min karriär...
Olika typer av revisorer kan främja helheten
I ABL 1 kap. 2 § stadgas att ett aktiebolag kan vara publikt eller privat. Två typer av aktiebolag alltså. I ABL 9 kap. bestäms att aktiebolag ska ha en revisor (med vissa undantag). En typ av revisor (förvisso auktoriserad eller godkänd). I Revisorslagen 4 § sägs att det krävs en revisorsexamen för att bli auktoriserad revisor. En typ av examen. Utöver detta vet vi att det ställs extra krav på revision av företag av ”allmänt intresse”, däribland publika bolag.
För egen del skulle jag aldrig drömma om att åta mig ett revisionsuppdrag av allmänt intresse. Det borde kanske vara naturligt att ha två ”typer” av revisorer, som avlagt två olika typer av revisorsprov? Skeptiker till detta kan uttrycka att det bildas ett A-lag och ett B-lag. Personligen skulle jag inte ha några problem alls med att hamna i B-laget, om det främjar helheten. Framför oss har vi ett spännande införande av LCE (revisionsstandard för mindre komplexa företag) och det torde medföra att arbetssättet för att revidera ett litet privat bolag jämfört med att revidera ett publikt bolag ökar än mer. Detta kanske också talar för att tiden är inne för att använda två olika revisorsprov?
Johan Törnquist, auktoriserad revisor på Revisionsbyrån i Kristianstad.
Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.