CSRD medför ökade krav på stora företags lagstadgade hållbarhetsrapportering och krav på översiktlig granskning av dessa rapporter. Men vad innebär egentligen en översiktlig granskning? Vilken kompetens behöver en behörig hållbarhetsrevisor? Och vad gäller för frivilligt upprättad hållbarhetsinformation? Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på FAR, svarar på de vanligaste frågorna om granskning av hållbarhetsinformation.
1. Varför ska hållbarhetsinformation granskas?
Svar: Granskning av hållbarhetsinformation ökar trovärdigheten och tillförlitligheten för den information som företag rapporterar till sina intressenter. Det är viktigt oavsett om det gäller lagstadgad hållbarhetsrapportering eller frivilligt rapporterad hållbarhetsinformation. Granskningen ökar även förtroendet hos investerare och andra intressenter som värdesätter transparens och ansvar. Det är en viktig pusselbit för att lyckas flytta kapital till hållbara investeringar och därmed uppnå EU:s mål om att bli klimatneutralt till 2050.
Enligt de nya kraven ska en revisor genomföra en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporter som upprättas enligt gemensamma EU-standarder (ESRS). Många företag har frivilligt låtit granska sin hållbarhetsinformation redan före lagkravet, antingen den fullständiga hållbarhetsredovisningen eller endast särskilda nyckeltal.
2. Ska all hållbarhetsinformation granskas på samma sätt?
Svar: All hållbarhetsinformation kan inte granskas på samma sätt. Det finns viss hållbarhetsinformation där det är reglerat hur granskningen ska ske. Det gäller exempelvis lagstadgade hållbarhetsrapporter för de företag som omfattas av de nya kraven om rapportering, där ska rapporterna granskas översiktligt. Det är vad man kallar för ett bestyrkandeuppdrag med begränsad säkerhet. För att kunna genomföra ett sådant uppdrag behöver vissa förutsättningar vara uppfylla, exempelvis att informationen har upprättats enligt ett ramverk som utgör lämpliga kriterier och att revisorn förväntar sig ha tillgång till tillräckliga och relevanta bevis.
En lagstadgad hållbarhetsrapport ska upprättas enligt ESRS och dessa standarder anses utgöra lämpliga kriterier. Detsamma gäller för GRI och vissa andra ramverk för hållbarhetsredovisning.
3. Vad innebär översiktlig granskning?
Svar: Det framgår av ordalydelsen att översiktlig granskning är just det – översiktlig. Det kan vara enklare att förklara genom att jämföra granskningsinsatsen med revisionen av en årsredovisning. Processen som sådan har många likheter, men karaktären på och omfattningen av granskningsåtgärderna är mer begränsad än i en revision. Granskningen baseras vanligtvis mer på förfrågningar och analytisk granskning och urvalsstorleken är ofta mindre i en översiktlig granskning än vid en revision.
Eftersom risken för att väsentliga felaktigheter kvarstår är högre när granskningsinsatserna varit mer begränsade kan revisorn inte göra samma starka uttalande som vid en revision.
I FAR:s vägledning ”Översiktlig granskning” står det att ”revisorns översiktliga granskning syftar till att uppnå en grad av säkerhet, som enligt revisorns professionella bedömning, är meningsfull. Med meningsfull menas att det uttalande som revisorn gör sannolikt ökar de avsedda användarnas tilltro till informationen till en grad som är klart mer än obetydlig.”
4. Vilken standard ska användas vid granskning?
Svar: Vilken standard som ska användas beror på ett antal faktorer, nämligen:
Är det en lagstadgad hållbarhetsrapport som upprättas enligt de nya kraven i årsredovisningslagen (CSRD/ESRS)?
Upprättas den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt de gamla kraven?
Avser granskningen frivilligt upprättad hållbarhetsinformation eller hållbarhetsredovisning?
5. Vad gäller för en lagstadgad hållbarhetsrapport enligt de nya kraven?
Svar: Den rekommendation som ska tillämpas för lagstadgad rapportering är RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Den gäller tills Europeiska kommissionen har antagit sina standarder, vilket ska ske senast i oktober 2026. På global nivå har IAASB nyligen beslutat om en helt ny standard för hållbarhetsgranskning, ISSA 5000, som hanterar såväl begränsad som rimlig säkerhet och blandade uppdrag. Den standard som antas av Europeiska kommissionen kan komma att bygga på ISSA 5000 men med vissa säreuropeiska anpassningar.
6. Vad gäller för en hållbarhetsrapport enligt de gamla kraven?
Svar: Enligt övergångsreglerna i årsredovisningslagen ska de gamla reglerna fortsätta gälla för de företag som omfattades av de gamla kraven och som sedan även faller in under de nya kraven. Det innebär att den hållbarhetsrapporten inte behöver upprättas enligt ESRS och att revisorn endast ska uttala sig om det finns en hållbarhetsrapport eller inte. För den kontrollen ska revisorn tillämpa RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
7. Vad gäller för frivilligt upprättad hållbarhetsinformation?
Svar: De företag som upprättar en frivillig redovisning som de vill ha granskad kan välja vilken granskning som ska utföras. Den rekommendation som då tillämpas är RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation som utgår från standarden ISAE 3000. RevR 6 kan användas både vid översiktlig granskning och granskning med rimlig säkerhet. Om revisorn utför en granskning med rimlig säkerhet kan den göra ett starkare uttalande, motsvarande det som görs i revisionsberättelsen för årsredovisningen.
Är syftet med granskningen att en specifik avsedd användare ska kunna bedöma hållbarhetsinformationen kan i stället ett uppdrag enligt särskild överenskommelse ingås. Ett sådant uppdrag innebär inte att revisorn gör ett uttalande om informationen är korrekt eller inte, i stället rapporterar revisorn vad den granskat och vad den funnit enligt på förhand överenskomna granskningsåtgärder. Det är sedan läsaren av rapporten som drar slutsatserna av granskningen. Ett uppdrag enligt särskild överenskommelse (ISRS 4400) är endast lämpligt om revisorns rapport enbart är avsedd för uppdragsgivaren och de avsedda användarna. Revisorn kan därmed behöva begränsa spridningen eller användningen av rapporten.
8. Vem får granska hållbarhetsinformation?
Svar: Grundförutsättningen för alla uppdrag är att revisorn ska ha den kompetens, erfarenhet och de resurser som krävs för att kunna utföra uppdraget. När det gäller översiktlig granskning av lagstadgade hållbarhetsrapporter krävs dessutom att revisorn är auktoriserad och har en särskild behörighet.
Företagen kan antingen utse samma auktoriserade revisor som utför den lagstadgade revisionen eller dela upp uppdraget genom att utse en särskild hållbarhetsrevisor för att granska hållbarhetsrapporten.
9. Vilken kompetens krävs för en behörig hållbarhetsrevisor?
Svar: För att vara behörig att granska lagstadgade hållbarhetsrapporter måste revisorn uppfylla vissa krav på utbildning och erfarenhet:
Praktisk utbildning på minst åtta månader som ska avse granskning av hållbarhetsrapporter eller utförande av andra hållbarhetsrelaterade tjänster. Den praktiska utbildningen inom hållbarhet behöver däremot varken genomföras sammanhängande eller före avläggandet av provet för revisorsexamen.
Områden inom hållbarhetämnet ska ingå i den teoretiska utbildningen och kommer även att prövas inom ramen för den ordinarie revisorsexamen:
rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncerner
hållbarhetsanalys
förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor
rättsliga krav och standarder för granskning av hållbarhetsrapportering
Fortbildningen ska omfatta ett tillägg om minst 40 verifierbara timmar inom ämnesområdet hållbarhet.
För de revisorer som är auktoriserade innan 1 januari 2026 gäller dock vissa övergångsregler, exempelvis krävs inte åtta månaders praktisk erfarenhet. Däremot måste dessa revisorer se till att de får den kunskap de behöver genom att fortbilda sig. Fortbildningen ska under en femårsperiod omfatta minst 40 timmar inom de listade hållbarhetsområdena.
Eric Widegren