Per Johansson, myndighetschef på Revisorsinspektionen, håller med om att revisorsprovet behöver förändras men betonar att arbetet kräver omsorg. ”Att få fler att klara provet utan att sänka kraven är en inte en helt enkel uppgift”, skriver han i en debattartikel på Balans.

Revisorerna har en central roll i att upprätthålla den oberoende granskningens betydelse i ett informationssamhälle där inslagen av missledande information och desinformation ökar. Ett område som World Economic Forums globala riskrapport pekar ut som ett av de allra största att hantera under de kommande åren. Efterfrågan på kvalitativa granskningar utförda av kvalificerade revisorer ökar. Vi ser detta inom hållbarhetsområdet och i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. En viktig uppgift för Revisorsinspektionen är att värna revisionens höga förtroende och attraktiviteten för yrket. Revisorsprovet fyller en viktig del i detta.

Vi välkomnar diskussionen kring provet och revisorsexamen, en diskussion som egentligen tog fart redan år 2017 och 2018 då nya förändrade utbildningskrav breddade vägen till auktorisation. Nu pågående debatt refererar i stor utsträckning till den senaste tidens provresultat och hur vi kan få fler revisorer att klara provet utan att sänka kraven eller kvalitén. Den frågan är inte helt enkel och behöver belysas från många olika perspektiv. Jag tror att vi alla är överens om att provet behöver moderniseras. Mycket har hänt sedan år 2013 då vi gick från två till ett prov. Men det är många olika faktorer och omständigheter som påverkar provresultaten. Och det är många aktörer som är med och formar en blivande revisors kunskap och kompetens – universiteten/högskolorna – revisionsföretagen – Revisorsinspektionen. Att få fler att klara provet utan att sänka kraven är en inte en helt enkel uppgift. Förändringar av provet måste genomföras med omsorg, eftersom dessa kommer att påverka och styra genomförandet av examinationen under lång tid framöver. Därför är det viktigt att stegvis införa förändringar, utvärdera och analysera konsekvenserna och vid behov vida ytterligare åtgärder.

Med anledning av den pågående debatten vill jag också i korthet redogöra för vilket arbete som har gjorts hittills och vilka åtgärder som vi valt att gå vidare med:

Genom de nya utbildningskrav för revisorer som trädde i kraft år 2018 har kompetensbasen breddats och vägen till revisorsexamen blivit mer flexibel. Revisorsinspektionen såg därför ett behov att vidare utreda och diskutera den framtida utformningen av revisorsprovet. Under åren 2022 och 2023 har en arbetsgrupp analyserat och kartlagt kompetenskraven och hur dessa ska testas i provet. Utredningen omfattade bl.a. styrande EU-regler och ramverk fokuserade på att utreda de juridiska förutsättningarna för eventuella ändringar avseende kompetenskraven och provets utformning samt hur andra EU-länder utformat sina prov.

Därefter fördes samtal med branschens intressenter, däribland myndighetens examensråd, FAR och utbildningsansvariga från stora, medelstora och mindre byråer runt om i landet för att inhämta deras syn på området. Revisorsinspektionen tog även upp frågan inom ramen för de samråd som genomfördes med byråledningarna i de sju största revisionsföretagen.

Under år 2023 och 2024 har också en arbetsgrupp inom myndigheten analyserat hur nya regler om hållbarhetsrapportering påverkar branschen och då även utbildning- och examination.

Arbetsgruppernas slutsatser och rekommendationer, både gällande revisorsprovets utformning och hållbarhet, har sedan samlat diskuterats i myndighetens ledningsgrupp och med examensrådet, där vi valt att i nuläget gå vidare med ett antal åtgärder:

  1. Examensrådets ledamöter har utökats med ytterligare ledamot som representerar de mindre revisionsföretagen.

  2. Provet lyfts över i en digital plattform. Det innebär att ett stort antal manuella steg försvinner och att hanteringen mellan tentanderna, Revisorsinspektionen och provkonstruktören blir säkrare och effektivare. Det innebär också att provet enklare kan hållas på flera platser i landet samtidigt. Provet kommer att genomföras på likformade lånedatorer och inte som i dag på egna datorer. Myndigheten kommer att bestämma vilka hjälpmedel som ska vara tillåtna vid provtillfället. Sannolikt endast FAR Online. När vi har genomfört de tester av den tekniska plattformen som vi genomför under hösten återkommer vi om hjälpmedel. Provkonstruktören kommer att utforma examensfrågorna så att de ska gå att besvara med godkänt resultat med de tillgängliga hjälpmedlen. Detta kommer sammantaget att skapa andra förutsättningar för tentanderna jämfört med idag. Vi bedömer att detta kommer att ge mer likvärdiga förutsättningar för tentanderna. Planen är att den digitala plattformen används från och med vårprovet 2025.

  3. Det blir möjligt att svara på engelska. Vi har under en tid fått önskemål om att tentanderna ska kunna få välja att besvara provfrågorna på engelska. Frågor, rättningsmallar etcetera kommer som tidigare vara på svenska.

  4. Därutöver kommer hållbarhet att bli ett obligatoriskt ämnesområde i revisorsprovet från år 2026.

Slutligen vill jag betona att vi som arbetar på Revisorsinspektionen följer debatten kring provet med stort intresse och tar alla synpunkter och perspektiv i beaktande i vårt arbete med att analysera och se över hur provet för revisorsexamen ska utformas och genomföras. Vad detta kommer att slutligt utmynna i är för tidigt att säga med säkerhet.

Per Johansson, myndighetschef Revisorsinspektionen.

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.