Förvaltningsrevisionen bör tas på samma allvar som den finansiella revisionen och vara en integrerad del av den. Det är ett av huvudbudskapen i FAR:s omarbetade RevR 209. – En väsentlig förbättring, säger Carl Svernlöv, advokat och adjungerad professor i associationsrätt.
Vid årsskiftet träder en omarbetad version av FAR:s rekommendation för förvaltningsrevision i kraft. Den är efterlängtad.
– Vägledningen har varit ganska knapphändig och många revisorer har känt en viss osäkerhet om vilka förväntningar som ställs på dem i förvaltningsrevisionen. Därför är denna omarbetning synnerligen välkommen, säger Henrik Persson, auktoriserad revisor på Deloitte och aktuell med en fördjupningsartikel om nya RevR 209.
Han får medhåll av Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt på Stockholms universitet.
– Den nya rekommendationen utgör en avsevärd förbättring som kommer att leda till bättre förvaltningsrevision, säger Carl Svernlöv.
Samma ansvar mera arbete?
I sin fördjupningsartikel beskriver Henrik Persson bakgrunden till den omarbetade rekommendationen och går igenom de viktigaste förändringarna. Artikeln betonar att även om nya RevR 209 är mer detaljerad kring vad som förväntas av revisorn i förvaltningsrevisionen så innebär den inget utökat ansvar.
Carl Svernlöv menar dock att RevR 209 sannolikt kommer att kräva en större arbetsinsats av revisorerna.
– Jag tror att den ökade detaljgraden leder till mer arbete för revisorerna, säger han och antyder att det kan komma att förändra prisbilden något.
Som särsvensk (och -finsk) företeelse hamnar förvaltningsrevisionen lätt i skymundan medan utvecklingen av den finansiella revisionen drivs framåt av starka krafter i omvärlden.
Syftet med den omarbetade RevR 209 är att ge en tydligare vägledning för revisorerna på ett område som ofta behandlats styvmoderligt.
Ökad integrering
RevR 209 vill också åstadkomma en ökad integrering mellan den finansiella revisionen och förvaltningsrevisionen.
– Det finns ofta mer som har bäring på förvaltningsrevisionen än vad som först är uppenbart, säger Henrik Persson.
Carl Svernlöv framhåller att det riskbaserade synsättet som gäller vid finansiell revision också ska användas vid förvaltningsrevision.
– Det kan bidra till att revisorerna lyfter blicken lite och inte bara sätter sig och bläddrar igenom styrelseprotokollen, säger han.
– Det är viktigt att man verkligen planerar sin förvaltningsrevision. Man bör träffa ledningen och styrelsen för att uppdatera sig om företagets förvaltning och identifiera eventuella risker för brister i förvaltningen, säger Henrik Persson.
Påverkas förvaltningsrevisionen av CSRD?
Inte direkt. Införandet av CSRD i svensk lag innebär att hållbarhetsrapporteringen ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Detta utvidgar emellertid inte förvaltningsrevisionen, utan hållbarhetsrapporten är föremål för ett separat uttalande som görs antingen av den finansiella revisorn eller en specialistrevisor.
Däremot är implementeringen av större regelverk en viktig fråga vid bedömningen av styrelsens och VD:s förvaltning av företaget.
– En stor del av förvaltningsrevisionen handlar om regelefterlevnad, säger Carl Svernlöv.
Så det finns anledning att ha exempelvis CSRD i åtanke när man planerar förvaltningsrevisionen, menar Henrik Persson.
– Om det finns större farhågor att bolaget inte, i allt väsentligt, kommer att komma i mål med de nya CSRD-kraven, eller andra större regelverk för den delen, i tid, så skulle det vara något vi bör vara uppmärksamma på i förvaltningsrevisionen.
Rakel Lennartsson