”Sportintresset är en dörröppnare för nya affärskontakter”

Auktoriserade revisorn Daniel Egerud är engagerad i EY Sports Business som tar fram rapporter om ekonomin i fotbollsallsvenskan och svenska hockeyligan. − Att få kombinera mitt intresse för sport med revision blir en extra krydda till jobbet och ger även nya affärsmöjligheter, säger han.

Sporten har alltid varit en viktig ingrediens i auktoriserade revisorn Daniel Egeruds liv. Sedan några år är han engagerad i nätverket EY Sports Business som involverar medarbetare från flera delar av landet. Intresset för att få vara med är stort både internt inom EY och bland studenter som ännu inte börjat jobba i branschen. Ett syfte med nätverket är också att attrahera nya medarbetare.

− Varje gång vi publicerar fotbollsrapporten, som vi tar fram inför allsvenskans start, är det hundratals personer som hör av sig och vill vara med, både från EY och från andra byråer. Så det här arbetet har en jättestor dragningskraft. Det är ju få förunnat att kunna jobba med sport på heltid, men genom att engagera sig i Sports Business får man möjlighet att komma i kontakt med den här världen i sitt vanliga jobb, säger Daniel Egerud.

Han spelade själv både handboll och fotboll när han var yngre, men numera har sporten framför allt en social roll i hans liv.

− Dels är det så klart roligt att följa de lag som jag själv hejar på och sen har man även nytta av att ha lite koll i olika sociala sammanhang. Min fru är också väldigt sportintresserad och vi brukar gå på handbollsmatcher tillsammans. I Kristianstad där vi bor är handbollen absolut störst med både IFK Kristianstad och Åhus Beach som stora rörelser. De flesta här omkring har ett orange hjärta och går det bra för IFK Kristianstad så blir folk generellt mycket gladare, säger Daniel Egerud.

Vad går arbetet i Sports Business ut på och hur går det till i praktiken?

− Det stora är att vi tar fram rapporter om allsvenskan i fotboll, SHL (svenska hockeyligan) och även innebandy. Rapporterna är en form av ”benchmark” som baseras på klubbarnas årsredovisningar. Utifrån dem gör vi analyser på exempelvis hur många poäng man får per investerad krona i spelare, spelarförsäljningar, och eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Innan allsvenskan drar i gång i månadsskiftet kring mars och april får vi tillgång alla klubbars årsredovisningar. Det är runt 16 klubbar i fotbollsallsvenskan och varje medarbetare får i uppdrag att skriva om en eller flera klubbar och välja ut vad som är särskilt intressant att lyfta fram exempelvis en ovanligt bra placering i tabellen. Samma upplägg gäller för hockeyrapporten som brukar släppas i september. Själv har jag inte skrivit någon rapport, men har varit med som granskare och kollat att alla siffror och faktauppgifter stämmer i slutändan. Totalt kanske man lägger ner runt 1−2 arbetsdagar på själva arbetet med att ta fram rapporten så det är inte jättemycket tid.

På vilket sätt ger engagemanget i Sports Business nya affärsmöjligheter?

− Sporten fungerar lite som en dörröppnare som ger möjlighet att bygga relationer med idrottsklubbarnas sponsorer och andra i deras nätverk. För att få nya uppdrag som revisor vill man skapa kontakt med företagsägarna och här blir det gemensamma intresset för sporten en naturlig ingång. När rapporterna släpps brukar det också vara en hel del uppmärksamhet och publicitet, som i sin tur ger ringar på vattnet. Många läser rapporterna och de presenteras också i olika större forum, både på nätverksträffar och ute hos klubbarna, men även i Dagens Industri och andra nyhetskanaler. De flesta sponsorer eller ägare har ofta upparbetade relationer med sin redovisningskonsult eller revisor, men rätt som det är så skär det sig i en relation eller någon slutar och då dyker förhoppningsvis ditt namn upp som ett alternativ.

Vilka är de största skillnaderna mellan revisionen av ett företag och revisionen av en idrottsklubb?

−I ett vanligt företag är målet lönsamhet och hållbar tillväxt medan det i en idrottsförening är medlemmarnas önskemål och poängen som styr. De vill ju så klart vinna ligan och det är det som räknas. Det är ingen, mer än möjligtvis revisorerna, som blir glada över att bokslutet ser bra ut om man har noll poäng i ligan. En annan skillnad är att en idrottsförening måste ägas av medlemmarna till 51 procent. Det innebär att det ofta blir väldigt stora årsstämmor jämfört med revisionen av ett vanligt företag. Idrottsföreningarna redovisar utifrån samma standardregelverk K3, som ett företag. Men, ligorna har i visa fall tagit fram en egen redovisningshandbok där de skrivit ner saker som de vill att föreningarna ska upplysa om i sin årsredovisning utöver det som regelverket kräver. I fotbollen kan det handla om mer detaljerade uppgifter kring hur intäkterna är fördelade. Ligan brukar också kräva att vi som revisorer yttrar oss lite extra kring detaljer som påverkar elitlicensbedömningen. Här kan det exempelvis handla om att vi lämnar intyg kring klubbens likviditetsrapport och att de har följt redovisningshandboken. Har man för lite eget kapital i hockeyn så blir klubben degraderad till en lägre division vilket i sin tur kan leda till att spelare sägs upp och laget tappar mångmiljonbelopp i tv-pengar. Så elitlicensen är väldigt viktig.

Finns det något speciellt ögonblick eller möte med en spelare eller ett lag som du minns extra mycket?

− När jag var ny på EY och fick vara med på revisionen av Malmö Redhawks. Det var en väldigt häftig och annorlunda upplevelse att sitta där i logen som var vårt konferensrum, och blicka ut över rinken. Det hände att vi var på plats under matchdag och då fick vi ju vara med i förberedelserna inför matcherna och uppleva stämningen på plats med kansliet som är taggade och Malmö-flaggor som hänger överallt. När jag var nere i omklädningsrummen för att inventera utrustningen så mötte jag några av spelarna och i samband med vissa revisionsåtgärder kom man även i kontakt med sportchefen och andra profiler som ofta förekommer i media. Det var helt klart ett revisionsuppdrag utöver det vanliga.

Kristina Israelsson