Både auktoriserade revisorer och erfarna medarbetare måste lägga mer tid och kraft på att säkerställa att aspiranterna har rätt förberedelser och kunskaper inför provtillfället. Det skriver Helena Kaiser de Carolis och Tobias Stråhle på PwC i en debattartikel för Balans.
Debatten om revisorsprovets svårighetsgrad har diskuterats intensivt på senare tid. Förändringar av provets utformning är också på gång, bland annat med ett ökat fokus på hållbarhet och digitala provtillfällen. Men att förenkla provet och sänka kraven är inte rätt väg att gå. Vi föreslår i stället tre tydliga åtgärdspunkter. Dessa kan skapa en positiv förändring och utveckla revisorsprovet. Samtidigt som de utgår från branschens huvuduppgift – att upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet.
Modernisera i stället för att förenkla
Rollen som revisor förutsätter en djupgående kunskap om och förståelse för regelverk, komplex finansiell information samt en stark etisk kompass. Dessutom ökar förväntningarna från marknaden i takt med en stadig ström av regelförändringar, vilket i sin tur medfört utökade mandat och ansvar för branschen. Det råder ingen tvekan om att en modernisering av revisorsprovet är nödvändig. Genom samarbete mellan branschen och Revisorsinspektionen kan vi skapa ett prov som bättre speglar dagens och framtidens krav. Vi kan även ta inspiration från andra branscher, såsom läkaryrket, som använder både teoretiska och praktiska provmoment för att säkerställa kompetens. Ytterligare ett förslag på bordet är att ha två olika slags revisorsprov, vilket nämndes av Johan Törnquist i Balans 30/10. Vi anser att det är ett intressant förslag givet hur den svenska marknaden är utformad. Men det skulle kräva en ändring av nuvarande lagstiftning för att bli praktiskt genomförbart.
Ställ högre krav på handledare
Den handledning som erbjuds till revisorer under deras utbildningsperiod är avgörande för utfallet. Både auktoriserade revisorer och erfarna medarbetare måste lägga mer tid och kraft på att säkerställa att aspiranterna har rätt förberedelser och kunskaper inför provtillfället. De här insatserna är dessutom långsiktigt viktiga för kommande utmaningar i rollen som auktoriserad revisor. Vi måste rannsaka nuläget i den egna verksamheten. Ställer vi tillräckligt höga krav på handledare? Ger de rätt typ av handledning? Har vi säkerställt att handledarna har de verktyg och resurser som krävs för att stödja revisorernas utbildning på bästa möjliga sätt?
Vi måste också fokusera på tidsaspekterna och visa ödmjukhet i frågan om när aspiranterna är redo att genomföra provet. Ett möjligt alternativ är att ge revisorer ytterligare ett års förberedelse innan de ansöker till provet. Det här ger möjlighet att växa in i rollen och komplettera sin praktiska erfarenhet. Även här har handledaren en viktig roll, när det gäller att säkerställa att de personer som godkänns för revisorsprovet verkligen är redo.
Skapa förståelse och motivation
Vägen till att bli auktoriserad revisor är utmanande, men också lärorik och utvecklande. I takt med ett ökat mandat i yrkesrollen höjs även kraven på analytisk skärpa, ett starkt etiskt förhållningssätt och förmågan att hantera komplexa finansiella situationer. För att bli auktoriserad revisor behövs nyfikenhet och vilja att ta till sig ny kunskap, men också att avsätta tid för studier inför den utmaning som revisorsprovet är. Utöver det individuella ansvaret har branschen som helhet till uppgift att skapa motivation och framtidstro. Här handlar det om att erbjuda en öppen och välkomnande kultur, där medarbetarna vågar ställa frågor och där de kan tillgodogöra sig kunskap i en miljö där det är högt i tak.
Efterfrågan på granskningar utförda av revisorer ökar, vilket även Per Johansson på Revisorsinspektionen poängterade i Balans den 10 oktober. Revisorns arbete är centralt för att säkerställa förtroendet i det finansiella systemet, och kräver en djup förståelse för regelverk samt förmågan att identifiera och hantera risker. Det här är utmaningar som gör yrket meningsfullt, men det innebär också att vi måste ställa höga krav på både utbildning och examination.
Vår slutsats är därför att revisorsprovet inte bör förenklas. I stället ska vi säkerställa att provdeltagarna är väl förberedda, att handledningen är robust och att provet är moderniserat. På så sätt kan fler kandidater klara revisorsprovet, vilket kommer att gynna både branschen och samhället i stort.
Helena Kaiser de Carolis, Auktoriserad revisor och ansvarig för revisionsverksamheten på PwC Sverige.
Tobias Stråhle, Auktoriserad revisor på PwC Sverige och ledamot i Revisorsinspektionens examensråd.
Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.