Riksrevisionen anser att länsstyrelsen saknar ett strategiskt arbetssätt i sin tillsyn av regelverket kring penningtvätt. Jesper Jacobsson, rättschef och chef för rättsenheten på Länsstyrelsen i Skåne, uppger att länsstyrelsen håller med om Riksrevisionens kritik. Men det är ännu oklart hur och när länsstyrelsen ska åtgärda bristerna.
Balans granskade under våren länsstyrelsens tillsyn vad gäller penningtvätt. Vi konstaterade att länsstyrelsens praxis har ändrats och att ärenden som gäller redovisningsbyråer allt oftare slutar med sanktionsavgift. Samt att länsstyrelsens tillsyn ser väldigt olika ut i olika delar av landet.
I våras kom också Riksrevisionen med en rapport om tillsynen kring penningtvätt. På ett generellt plan anser Riksrevisionen ”att regeringens styrning av systemet för penningtvättstillsyn är svag och att det saknas uppföljning av i vilken utsträckning tillsynen på ett effektivt sätt bidrar till att begränsa de kriminellas möjligheter att tvätta pengar.”
I rapporten riktar Riksrevisionen också kritik specifikt mot länsstyrelsernas tillsyn: ”Riksrevisionen bedömer att länsstyrelserna behöver tillämpa ett mer strategiskt arbetssätt för att säkerställa att penningtvättstillsynen fungerar effektivt. Grunden för ett strategiskt arbetssätt är en kontinuerlig, systematisk och framåtblickande analys av hur tillsynen kan bidra till att skapa bästa möjliga regelefterlevnad inom de olika sektorer som myndigheten ansvarar för, något som länsstyrelserna idag saknar.”
Balans har per mejl intervjuat Jesper Jacobsson, rättschef och chef för rättsenheten på Länsstyrelsen Skåne, om Riksrevisionens kritik.
Vad anser länsstyrelsen om Riksrevisionens kritik?
– Länsstyrelserna delar Riksrevisionens kritik.
Håller ni med Riksrevisionen om att länsstyrelsen saknar ett strategiskt arbetssätt?
– I stort, ja, vilket beror på att Länsstyrelserna saknat nationella mål och styrning från regeringen på området, svarar Jesper Jacobsson.
I rapporten kommer Riksrevisionen med följande rekommendationer till länsstyrelsen:
Utveckla en strategi som anger hur penningtvättstillsynen bör utformas för att på effektivast möjliga sätt bidra till en god regelefterlevnad hos olika typer av verksamhetsutövare.
Utveckla uppföljningen av arbetet med penningtvättstillsyn och vilka resultat den åstadkommer, i syfte att kunna ge myndighetsledningen bättre information om utvecklings- och prioriteringsbehov.
Vad har länsstyrelsen gjort hittills med anledning av Riksrevisionens rekommendationer?
– Länsstyrelserna har påbörjat arbetet med en tillsynsstrategi och undersöker möjligheten att sätta nationella mål i tillsynen. De nationella målen har dock en stark koppling mot regeringens styrning och länsstyrelserna räknar med att regeringen kommer att ge tydligare styrning framåt i någon form. Länsstyrelserna arbetar även på att förbättra möjligheterna att följa upp verksamheten, vilket delvis också har en koppling mot nationella mål.
Länsstyrelsen efterfrågar alltså tydligare styrning i form av nationella mål från regeringen. På vilket sätt har ni kommunicerat denna önskan till regeringen?
– Länsstyrelserna har av regeringen ombetts yttra sig över Riksrevisionens rapport. I detta svar har länsstyrelserna instämt i Riksrevisionens rekommendationer och framfört behov om tydligare styrning. Önskemål om tydligare inriktning av uppdraget har även framförts tidigare till regeringen i olika dialoger, till exempel det rundabordssamtal som regeringen bjöd in till den 14 februari 2024.
Vilket tidsperspektiv har länsstyrelsen, finns det ett datum när en förändring/uppdatering ska vara genomförd?
– De rekommendationer som Riksrevisionen riktat till länsstyrelserna påverkar framför allt vårt interna arbetssätt och är sannolikt inte så märkbart utåt i tillsynen. Länsstyrelserna hoppas kunna göra förändringar kopplat till dessa rekommendationer ganska snabbt. De rekommendationer som Riksrevisionen riktat mot regeringen kan dock få större påverkan och leda till fler förändringar, så här inväntar länsstyrelserna besked från regeringen.
Har ni en tydlig bild av hur regeringen kommer att agera med anledning av Riksrevisionens rapport?
– Nej.
Vad skulle nationella mål och styrning från regeringen kunna innebära för länsstyrelsens arbetssätt?
– Länsstyrelserna har ett brett tillsynsområde och flera verktyg som kan användas i tillsynsarbetet. Nationella mål och styrning hade förenklat prioriteringen inom länsstyrelsernas tillsynsuppdrag.
Du bedömer ändå att ni ska genomföra vissa förändringar kopplat till Riksrevisionens rekommendationer ”ganska snabbt”. Vilka förändringar avser du?
– Det avser förändringar som krävs i länsstyrelsernas interna arbete med anledning av riksrevisionens rekommendationer – alltså en intern tillsynsstrategi och utvecklad uppföljning.
Vad innebär intern tillsynsstrategi konkret?
–Länsstyrelserna ska ta fram en strategi för hur tillsynen kan bidra till att skapa bästa möjliga regelefterlevnad hos våra verksamhetsutövare som ska bli vägledande för vårt tillsynsarbete.
När ska ni ha en tillsynsstrategi på plats?
– Ganska snabbt, men någon mer precis tidplan än så har jag inte.
Balans har varit i kontakt med Finansdepartementet som uppger att departementet, med anledning av Riksrevisionens rapport, ska skicka ett förslag till riksdagen före den 21 november 2024.
Dan Håfström