Vägled byråerna i stället för att straffa dem med stora sanktionsavgifter. Det skriver Mats Svedberg, auktoriserad revisor på kombibyrån Aktiv Revision i Gävle, i en debattartikel på Balans.
Sedan 2017 när penningtvättslagen infördes har Länsstyrelsen möjlighet att ingripa mot verksamhetsutövare som inte följer regelverket mot penningtvätt. Under åren 2017–2019 var det inga verksamhetsutövare inom redovisning som blev ålagda att betala sanktionsavgift. År 2020 utfärdades en sanktionsavgift. Året därpå slutade nästan hälften av alla tillsynsärenden med en sanktionsavgift. Ny praxis på området har dock lett till att länsstyrelserna allt oftare utfärdar sanktioner. Länsstyrelserna har skärpt tillsynen mot redovisningsbyråer. Under åren 2022–2023 genomfördes rekordmånga tillsynsärenden och över 73 procent av byråerna fick en sanktionsavgift. Under dessa år utfärdade länsstyrelserna sanktionsavgifter på över 30 miljoner kronor, enligt tidningen Balans granskning.
Oklara och snåriga krav gör det svårt för byråer
Vi vet redan att även multijättar med stora resurser har svårt att följa lagen. Enligt Maria Lantz, före detta chefsjurist på branschorganisationen FAR, är regelverket helt enkelt för otydligt. ”Det är inte skrivet för vår bransch och det saknas en detaljerad vägledning. Det gör det svårt för våra medlemmar att göra rätt, till och med inom stora bolag”, sade hon till Dagens industri i en artikel 2023.
Många redovisningsbyråer har väldigt svårt att följa de snåriga kraven. Oklarheterna och hur svårt det är att få tydliga svar i kombination med de höga sanktionsavgifterna blir en surdeg för byråerna som riskerar både jobb och tillväxt. Oklara föreskrifter gör att det inte blir en fråga om huruvida redovisningsbyråer kommer att bli straffade – utan om när.
Tillsynen sätter samhällets stöttepelare i skottlinjen
Det skapar en absurd situation där en byrå som länsstyrelsen väljer att granska med största sannolikhet kommer att drabbas av en betungande sanktionsavgift. Med andra ord: Småbyråer får ta smällen när tillsynsmyndigheter famlar i blindo med ogenomtänkta panikåtgärder. Allt detta medan penningtvätten går på högvarv i vissa verksamheter!
Fakta i sammanhanget är att om inte majoriteten av alla Sveriges revisions- och redovisningsbyråer skulle existera, så skulle staten gå miste om tiotusentals deklarationer, årsredovisningar, rapporter, betalningar med mera, som aldrig skulle sett dagens ljus och en väldigt stor andel av de som faktiskt lämnades in skulle förmodligen innehålla betydligt fler allvarliga, väsentliga fel än vad vi ser idag. Utan Sveriges alla byråer skulle samhället förmodligen administrativt kollapsa och mångmiljardbelopp i statens kassakista skulle försvinna.
Fyra frågor om tillsynen:
Är detta rätt angreppssätt att på ett effektivt sätt få bukt med penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige?
Finns det någon statistik på hur många procent av alla verksamheter i Sverige som nyttjas för penningtvätt? Utan att konkret ta reda på omfattningen är det svårt att ta tag i problemet på rätt sätt. Det finns en nyligen gjord studie ”Kriminella entreprenörer” som säger att en tredjedel av de gängkriminella eller dess närstående figurerar i företag. Kan man inte börja med att lägga mest krut på dessa verksamheter och konton kopplat till dessa individer?
Är detta ett rättssäkert sätt, att låta exempelvis länsstyrelsen, som inte vet hur revisions- och redovisningsbyråer jobbar, dela ut höga sanktionsavgifter utan konkreta vägledningar och ska otydliga riktlinjer leda till att mindre företag måste lägga väldigt stora resurser för att ha chans att klara tillsynen?
Länsstyrelsen ett led i penningtvätten? Om länsstyrelsen nu fakturerar berörda byråer höga sanktionsavgifter och tar betalt relativt omgående av dessa, där de konstaterat att dessa byråer har ” hög risk att nyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism”, är inte risken då också hög att länsstyrelsen riskerar att bli ett led i penningtvätt/finansiering av terrorism?
Slutligen, två önskemål:
Straffa inte byråerna med stora sanktionsavgifter. Tvinga dem inte att lägga en förmögenhet på att försöka följa otydliga regler.
Tydliggör, vägled, utbilda och se till att de får rätt förutsättningar att hjälpa till att lösa även detta område åt samhället.
Mats Svedberg, Auktoriserad revisor och delägare på Aktiv Revision.
Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.