Det behöver bli enklare att vidta rättsliga åtgärder mot revisorer som möjliggör penningtvätt eller annan brottslighet. Dessutom behöver landets revisorer bli bättre på att identifiera och rapportera misstänkt penningtvätt. Det menar Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.
Brottsligheten i Sverige ökar och de kriminella nätverken drar in allt större vinster. Samtidigt har brottsligheten professionaliserats, vilket förändrat sätten att hantera och tvätta pengar. Lena Palmklint, chef för Finanspolisen, berättar att företag är ett viktigt brottsverktyg för penningtvätt.
– Brottsligheten blir alltmer systematisk och företag är ett tacksamt sätt att tvätta pengar.
Ökad efterfrågan på professionella penningtvättare
Finanspolisen publicerade nyligen en rapport om professionella penningtvättare, personer som systematiskt tvättar pengar åt andra mot betalning. Det handlar exempelvis om banktjänstemän, advokater, fastighetsmäklare och revisorer.
– Efterfrågan på revisorer och andra professionella penningtvättare ökar. Revisorer har en unik position vilket gör dem till en åtråvärd grupp för kriminella aktörer att ha tillgång till, säger Lena Palmklint.
Aktiv roll i brottsuppläggen
Enligt Lena Palmklint får de kriminella nätverken råd om hur företag kan användas för penningtvätt och hjälp att sköta om företagsfasaden.
– Vår bild är att revisorn ofta har en aktiv roll i brottsuppläggen. Man gör det på eget bevåg. Vi ser inte att otillåten påverkan eller påtryckningar ligger bakom, även om det säkert förekommer, säger Lena Palmklint.
Det finns ingen systematiskt kartläggning över hur stor andel revisorer som är inblandade i brott. Men Finanspolisens rapport visar att problemet är stort och att revisorn ofta har en central roll när företag används som brottsverktyg.
Krävs tydligare ansvar för revisorer
Finanspolisen menar att det saknas konsekvenser för revisorer som möjliggör brott. Trots långvarig kännedom om brottslig aktivitet saknas ofta tillräckligt konkreta uppgifter om revisorns agerande för att kunna vidta rättsliga eller administrativa åtgärder.
– Det behövs ett ökat ansvarsutkrävande, både från lagförare och tillsynsmyndighet. Vår bild är att det är ovanligt att en revisor blir av med sin auktorisation eller anmäld för brott, säger Lena Palmklint.
Uppmaning till branschen
En annan utmaning är att få revisorer rapporterar misstänkt penningtvätt. Enligt Lena Palmklint har revisorer goda möjligheter att upptäcka brottsliga upplägg och borde kunna identifiera fler brott.
– Jag uppmanar fler revisorer att rapportera vid misstanke om penningtvätt eller annan brottslighet. Det behöver inte finnas bevis för att penningtvätt faktiskt har skett, det räcker med en låg misstankegrad.
Mer läsning om ämnet och rapporten i helhet finns på polisen.se.
Eric Widegren