Byråtillhörighet, ålder och provtillfälle har en avgörande påverkan på om en tentand klarar provet för att bli auktoriserad revisor. Det konstaterar Maya Svensson och Tilda Valtersson i sin magisteruppsats om revisorsexamen. Nu siktar de på en karriär inom revisionsbranschen och hoppas att både de själva och andra kommer att ha nytta av uppsatsen när det blir deras tur att skriva provet.
Hur kom det sig att ni bestämde er för att skriva en magisteruppsats om revisorsexamen?
– Främst handlade det om att vi såg hur stor andel som faktiskt får ett underkänt resultat och vi ville förstå vad det är som avgör om en tentand klarar provet. Dessutom ska vi själva arbeta med revision nu efter examen. När vi sedan började titta närmare på ämnet förstod vi att det är relativt outforskat samt att det har skett en reform i juli 2018 (RIFS 2018:1) där kraven för att få avlägga provet har ändrats. Den förändringen innebar bland annat att blivande revisorer inte behöver vara företagsekonomer utan kan ha en kandidatexamen i valfritt ämne.
Vad är syftet med uppsatsen? Vad är det ni har undersökt?
– Syftet med uppsatsen var att analysera eventuella mönster, trender och hinder som påverkar möjligheterna till auktorisation. Vi valde att göra en kombinerad studie där vi med hjälp av Revisorsinspektionens data över bland annat kön, ålder, byrå samt kontor kunnat urskilja vilka förutsättningar som påverkar tentandens potential att klara auktorisationsprovet. Perioden vi valt att undersöka är samtliga tentander från hösten 2013 till hösten 2023. För att komplettera de statiska testerna handplockade vi även ett par intervjurespondenter som fått möjlighet att reflektera över resultatet samt provet som helhet.
Vad kom ni fram till och vilka är era viktigaste slutsatser?
– Den huvudsakliga slutsatsen är att provet är komplext och att det krävs en kombination av både hård ansträngning och flyt. Om man ska sammanfatta resultatet enkelt så är det rent statistiskt så att de mest optimala förutsättningarna för att erhålla ett godkänt resultat, exklusive de ändrade utbildningskraven, är att tentanden är en ung man eller kvinna, positionerad var som helst geografiskt, men med en anställning på någon av Big 4-byråerna. Dessutom ska provet helst skrivas för första gången under vårens provtillfälle.
Är det något i resultatet som förvånat eller överraskat er?
– Det som nog förvånade oss mest är att det var en större andel personer från den kvantitativa statistiken som hade klarat provet på våren. Enligt statistiken skulle det med andra ord vara fördelaktigt att genomföra provet under denna period. Detta motsäger helt och hållet den hypotes vi hade vid arbetets början då vi var helt övertygade om att hösten, på grund av det ”lugnare” arbetstempot, är en effektivare period att förbereda sig och plugga inför provet. Denna tanke delades även av intervjurespondenterna, men visade sig alltså vara raka motsatsen rent statistiskt.
Något annat som vi tar med oss är att auktorisationsprovet kanske inte alltid är en avspegling av vad den enskilda medarbetaren arbetar med eftersom de flesta uppdrag genomförs i team. En ytterligare tanke är vilken stor investering det är att skriva provet, både för den enskilda individen och för revisionsbyrån. Det handlar om mycket tid och resurser, speciellt för de mindre byråerna som har svårt att arbeta så pass brett för att möta alla de typer av arbetsuppgifter som provet omfattar.
Läs hela uppsatsen: Hur svårt kan det vara – en flermetodsstudie kring förutsättningarna för att erhålla ett godkänt resultat på revisorsexamen
Kristina Israelsson