Personliga möten och kontakter är avgörande för att kunna påverka politiken i Bryssel. Det säger FAR om sin årliga Brysselresa. Balans fick en pratstund med Karin Apelman, Hans Warén och Johan Rippe på plats i EU:s huvudstad bara veckor innan EU-valet.
Månaden före EU-valet töms Europaparlamentet på politiker – de är hemma i sina länder och kampanjar. Men i Bryssel pågår arbetet med oförminskad styrka, tjänstemän och intresseorganisationer förbereder sig redan för nästa mandatperiod.
– Vi insåg att det inte alls var en dålig idé att göra vår årliga Brysselresa den här tiden. Tjänstemännen skulle kanske till och med ha mer tid för oss, säger FAR:s VD och generalsekreterare Karin Apelman.
För andra året i rad har hon och ordförande Hans Warén, tillsammans med Johan Rippe, ordförande för FAR:s strategigrupp revision, tillbringat ett par intensiva dagar i Bryssel. På två dagar avverkades inte mindre än 11 möten.
Balans var med när gruppen laddade inför en lång dag med frukost på Stanhope Hotel, ett stenkast från Svenskt Näringslivs Brysselkontor och en kort promenad från Sveriges permanenta representation i Bryssel. Det säger sig självt att det här är en populär adress för svenska besökare. Här hörs svenska talas i lobbyn och under frukosten kommer Swedbanks VD Jens Henriksson förbi och hälsar på alla runt FAR-bordet.
– Sverige är ett litet land och alla känner alla, det underlättar när det kommer till att samordna sig i olika frågor, säger FAR:s ordförande Hans Warén.
Han syftar på det goda samarbetet hemma i Sverige, mellan revisorer på konkurrerande byråer eller företag i samma branscher. När ett nytt regelverk tagit sig hela vägen från Bryssel in i svensk lag återstår den viktigaste delen: tillämpningen. Och då tjänar alla på att samarbeta för att sätta en gemensam praxis. Men detta är alltså slutfasen.
Låt oss backa bandet och börja från början. I Bryssel.
– Själva grundorsaken till FAR:s Brysselresa ju är att lagar och regler inte längre skapas i första hand i Sverige, säger Karin Apelman och utvecklar:
– Förr kunde vi vara normgivande och sätta regler i Sverige, men det ser inte ut så längre, utan reglerna är internationella, eftersom värdekedjorna är globala. Mycket av regelarbetet pågår i EU och då behöver vi vara här för att hålla oss uppdaterade kring tidplaner och se vad som går att påverka.
Hans Warén menar att det handlar om medlemsnytta:
– Det är ett sätt för oss att spana runt hörnet, både i det korta och det längre perspektivet. Det tror jag våra medlemmar förväntar sig utav oss.
Det finns två perspektiv i detta, flikar Johan Rippe in.
– Det ena är det som påverkar oss i branschen och att våra medlemmar, precis som Hans säger, förväntar sig att vi ska titta runt hörnet. Men det finns också, som Karin är inne på, regelverk som påverkar näringslivet i stort. Våra medlemmar och deras kunder förväntar sig att vi ska ha koll på båda.
Det är bara ett par veckor kvar till EU-valet. Under den femåriga mandatperioden som nu går mot sitt slut har EU bland annat antagit sin Gröna giv med stor påverkan på branschen, genom att den riktar in sig på företagens rapportering av koldioxid och andra hållbarhetsparametrar.
Om ni skulle nämna en lag som antagits under mandatperioden med särskild betydelse för branschen, vilken skulle det vara?
– Det måste bli CSRD. Inom hållbarhet är det ju det direktivet som i särklass har varit det viktigaste under den här mandatperioden, säger Johan Rippe.
Regelverket har kritiserats av många för att ha blivit för komplext. FAR håller med om kritiken, men anammar ett slags pragmatisk optimism i frågan.
– Det finns alltid risker när man processar regelverk snabbt att man inte har tänkt på allting, säger Johan Rippe diplomatiskt.
Även om det finns mycket berättigad kritik mot CSRD så är det också en fråga om att vi inte har hur lång tid på oss som helst, menar Karin Apelman.
– Skulle vi krävt ett evidensbaserat regelverk hade vi behövt vänta till 2083. Om jag får ta det från en positiv utgångspunkt så tycker jag att CSRD är ett steg i rätt riktning. Innan hade vi i NFRD, Non Financial Reporting Directive. Som utgångspunkt är jag väldigt glad att det nu har ersatts av CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, så att vi inte delar upp världen i en finansiell och en icke-finansiell del, för vi behöver ett integrerat synsätt.
Hon återger en bild från FAR:s Brysselresa förra året. Då hade det just kommit ett påbud från kommissionens ordförande att regelbördan skulle bantas ned med 25 procent, som en politisk eftergift till företagen.
– Men vilka 25 procent och hur??, det var det ju ingen som visste. Då kom man fram till att man skulle vänta med de minsta bolagen vid införandet av CSRD, men det kommer ju i alla fall rasa ner på dem. Så hur ska man då tänka i vår bransch där man jobbar dagligdags mot företagen i de här frågorna, frågar Karin Apelman retoriskt.
Due diligence-direktivet på hållbarhetsområdet är ett exempel där många svenska näringslivspersoner tycker att EU gått för långt. Johan Rippe menar att en orsak till det kan vara att medlemsländerna inte alltid går i takt.
– Vissa länder i Europa har kommit längre i sin nationella lagstiftning. Till exempel har Frankrike redan due diligence på hållbarhetsområdet och då kan det finnas en känsla av att fransmännen gärna vill se att övriga Europa har likadana regler. Men det är ju inte självklart att övriga Europa tycker att just den franska modellen är den bästa, säger han.
Det är inte fel att EU-kommissionen jobbar med frågan, tvärtom, betonar Karin Apelman och preciserar att kritiken handlar om HUR det görs.
– Och att det gått jättefort i slutet av mandatperioden. Men vi har i alla fall haft väldigt goda diskussioner med regeringen i Sverige och där har vi blivit lyssnade på.
Ja, inför slutet av en mandatperiod finns det ett tryck på att klubba igenom så många förslag som möjligt, för det kan vara sista chansen. Efter valet kommer majoritetsförhållandena vara annorlunda och även de politiska prioriteringarna.
Nu menar många, särskilt inom högerblocket, att EU:s konkurrenskraft har hamnat på efterkälken, eftersom så stort fokus lagts på den gröna given. Några vill rulla tillbaka den gröna given till förmån för konkurrenskraften, andra varnar för att det kommer att vara ödesdigert för klimatet om politikerna bromsar eller till och med backar klimatarbetet.
Vad står på spel inför valet?
– De flesta företag står inför tre utmaningar och det gäller vår bransch också: Hållbarhetsagendan, Europas konkurrenskraft – att vi inte bli överreglerade och tappar mot Asien och USA – och digitaliseringen samt regelverk kopplat till den, säger Johan Rippe.
Finns det en motsättning mellan hållbarhet och konkurrenskraft?
– Många vill ju mena att det inte behöver vara något motsatsförhållande. Men det är klart att det skiljer sig mellan partierna var de lägger sin tonvikt, och så finns det ju nyansskillnader även inom partier, säger Johan Rippe.
På valdagen den 9 juni kan var och en av oss vara med och påverka var tonvikten ska ligga för den kommande mandatperioden. Men vad kan FAR påverka genom att åka till Bryssel?
– Det handlar om att knyta kontakter och lyssna runt hörnet för att se var vi kan hitta beröringspunkter. Målet är att sätta vår agenda och förstå hur den stämmer överens med andras, för det är ju där man har gemensam syn som man kan få starkast genomslag, säger Johan Rippe.
Under dagarna i Bryssel möter FAR allt från tjänstemän på EU-kommissionen och den svenska representationen till opinionsbildare på skatteområdet och breda näringslivsorganisationer som Svenskt Näringsliv. Den viktigaste samarbetsparten för branschen är paraplyorganisationen Accountancy Europe, där FAR är en av 50 medlemsorganisationer i 35 europeiska länder. Där samordnar man sig för att kunna tala med en röst och därmed få större genomslag i EU-politiken.
Samtidigt i Sverige står medlemmarna i begrepp att börja tillämpa resultatet av den gångna mandatperiodens beslut i EU. I slutet av maj klubbade riksdagen igenom förslaget om hur CSRD ska införlivas i svensk lag, den 1 juli träder lagen i kraft. Den nya lagen för hållbarhetsredovisning kräver revisorsyttrande, men än så länge finns varken någon global standard eller någon EU-standard för detta. Därför håller FAR på att ta fram en standard som kan gälla tills vidare, en interimsstandard.
– Här blir det ett gap på några år, det måste vi fylla för att hjälpa våra medlemmar helt enkelt. Det är därför vi finns, säger Hans Warén.
Frukosten är slut. FAR-delegationen måste bryta upp om de ska hinna bli fotograferade innan det är dags att sätta sig i en taxi för att ta sig till dagens första möte i Bryssel.
Merci säger Balans till FAR-gänget, medan näringslivsprofiler skyndar i olika riktningar. Bryssel tar inte paus, även om EU-parlamentet en kort promenad härifrån gapar tomt – i väntan på 720 nyvalda ledamöter.
Rakel Lennartsson
FAR:s checklista i Bryssel:
Vilka frågor är på väg upp på agendan?
Hur påverkas våra medlemmar?
Vilka samarbetspartners har vi?
Vad kan vi påverka tillsammans?
Vad är tidsplanen för att agera?
Fakta Accountancy Europe:
Organisationen är ett paraply för FAR och ytterligare 49 systerorganisationer från 35 länder. Accontancy Europe arbetar med att påverka lagstiftningen i EU, men har alltså många fler medlemsländer än de 27 som utgör EU. Storbritannien och Norge, exempelvis, är inte medlemmar i EU men väl i Accountancy Europe. Fokus för organisationens lobbyarbete i EU ligger på hållbar finansiering, små- och medelstora företag, skatt, redovisning och revision.