Revisorsprovet har blivit svårare eftersom revisorernas arbete blivit mer komplext. Det säger Jonas Svensson, partner och auktoriserad revisor på EY, som varit ansvarig provkonstruktör för revisorsprovet i snart 12 år. Samtidigt är han förvånad över att tentanderna från EY klarade vårens prov mycket bättre än övriga.

Bara 36 procent av tentanderna fick godkänt på vårens revisorsprov. Med anledning av diskussionerna kring revisorsprovets svårighetsgrad och utformning har Balans intervjuat Jonas Svensson, partner och auktoriserad revisor på EY, som under de senaste 12 åren varit ansvarig provkonstruktör för revisorsprovet.

Hur går själva arbetet med att utforma provet och formulera frågorna till?

− Vi är en liten projektgrupp här på EY med olika kompetenser och erfarenheter från branschen som jobbar tillsammans hela vägen från ett första förslag till färdigt prov. Medarbetarna som ingår i gruppen väljs noggrant ut och har givetvis sekretess. Det första vi gör inför varje nytt prov är att utifrån det grundupplägg som finns, ta fram en projektplan med förslag på frågeområden vi tänker ska ingå och vad vi tänkt fråga inom respektive område. Projektplanen behandlas sedan i Examensrådet där medlemmarna gemensamt går igenom vårt förslag på upplägg och noggrant kontrollerar att det täcker in alla områden som bör finnas med. Därefter kommer vi i projektgruppen med ett första förslag som innehåller detaljerade frågor. Detta diskuteras väldigt ingående och bollas fram och tillbaka. Ibland byts frågor ut eller ändras för att de bedöms för svåra eller lätta eller för att en fråga kanske är för lik en fråga som ställts förut. Viktigt att tillägga är att vi formulerar nya frågor inför varje prov.

Hur stor möjlighet har ni som provkonstruktör att påverka svårighetsgraden på provet?

− När examensrådet behandlat färdigt vårt förslag och eventuella justeringar har gjorts får ett antal provtentander, som nyligen klarat revisorsprovet och blivit auktoriserade, skriva det nya provet. Det är ett väldigt bra sätt för oss att bedöma eller utvärdera om provet är lagom svårt. Dessa personer intervjuas sen och utifrån deras input gör vi eventuella justeringar i förslaget som återigen behandlas av Examensrådet. När de gått igenom det slutliga förslaget och Examensrådet anser att provet lever upp till kriterierna så överlämnas det till RI.

Som provkonstruktör ansvarar ni också för rättningen av provet. Hur går den processen till?

− När det gäller rättningen så är det en grupp auktoriserade revisorer från oss på EY som gör den. För att säkerställa att vi som rättar proven inte ska ha någon som helst aning om vems prov vi rättar så får varje provdeltagare ett nummer som varken tentanden eller vi som rättar känner till. De som rättar har en sammanställning och guide för vilka parametrar man ska bedöma svaren utifrån. Vi vet ganska direkt hur många procent som totalt fått godkänt, men först efter ytterligare någon vecka får vi veta hur många från EY som fått godkänt.

Bara 36 procent av de totalt 118 provdeltagarna skrev godkänt resultat på vårens prov. Bäst klarade sig med provdeltagarna från EY där hela 67 procent blev godkända. Hur går dina tankar kring det?

− Jag blev själv förvånad över att EY hade så mycket högre resultat än de andra stora byråerna. Så är det inte alltid men denna gång var resultatet relativt sett lågt för övriga byråer. Målet är att det ska vara en jämn nivå på proven svårighetsmässigt och min uppfattning är att när processen med att fram provet är klar ska vi ha ett lagom svårt prov. Sen måste man ju så klart väga in att kraven på revisorer ökar hela tiden, regelverket blir mer och mer komplicerat och det innebär ju så klart att proven också blir mer utmanande. Det är svårt att bli revisor i dag. Vi ska kunna otroligt mycket.

Vilken tycker du har varit den största utmaningen under dina 12 år som provkonstruktör?

− Den stora utmaningen ligger väl i att lyckas formulera ett prov med både frågor och svar som alla uppfattar på samma sätt, men när provet väl släpps så är det oerhört noga genomgånget av flera olika personer med olika ingång och perspektiv. Och då menar jag ända ner på detaljnivå som var vi sätter punkt och kommatecken. Allt för att provet ska hålla en så jämn och rättvisande nivå som möjligt.

EY vann upphandling – fortsätter som provkonstruktör

Provet för revisorsexamen anordnas av Revisorsinspektionen två gånger per år. Provet konstrueras och rättas av en provkonstruktör som myndigheten upphandlat. Nuvarande period löper ut i och med det sista provet hösten 2024. Revisorsinspektionen har därför genomfört en ny upphandling och tecknat ett nytt avtal med EY som också är nuvarande provkonstruktör.

− Anbuden utvärderas efter i förhand bestämda kriterier såsom pris, kvalitet med mera och vi väljer då det anbud som når bäst resultat. Detta styrs av lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi råder alltså inte över vilka som lämnar i anbud. För åren 2020−2024 var det endast EY, och kommande period var det EY och PwC som lämnade anbud och nu har vi alltså tecknat nytt avtal med EY för perioden 2025−2028, säger Christer Petersson, sekreterare i Revisorsinspektionens examensråd.

Kristina Israelsson