Den nya standarden inom IFRS kommer att göra redovisningen mer relevant för investerare, skriver Jan Marton i sin senaste krönika.
Vi kan nu se fram emot att få implementera en helt ny IFRS-standard! Det var länge sedan det skedde senast, med IFRS 9 och IFRS 15 under 2018 och IFRS 16 under 2019 (vi undantar IFRS 17 som enbart gäller en specifik bransch). Men 2027 införs IFRS 18 som behandlar utformning av finansiella rapporter och då ersätter nuvarande IAS 1. Enligt mig är förändringarna både positiva och betydande. Framför allt kommer IFRS 18 göra redovisningen mer relevant för investerare.
IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements (någon svensk översättning finns inte i dagsläget) gavs ut i april 2024. Den behandlar en mycket grundläggande fråga i redovisning: hur ska information i primära finansiella rapporter struktureras och presenteras för att bli till nytta för användare? Som profession ägnar vi mycket tid åt att behandla periodisering och värdering. Men, om inte siffrorna som blir output från periodisering och värdering kan presenteras på ett meningsfullt sätt har aktiviteterna begränsat värde för användare.
Jag menar att IFRS 18 på ett förtjänstfullt sätt kopplar till det vi vet från forskningen om hur användare tar till sig information från finansiella rapporter. I denna text fokuserar jag på investerare på aktiemarknaden, eftersom de identifieras som en central användargrupp i IASB:s konceptuella ramverk.
För det första är investerare intresserade av att ta del av mått på ekonomisk prestation, vilket avspeglas i resultaträkning och kassaflödesanalys. Av de primära finansiella rapporterna sker de största förändringarna med IFRS 18 i just dessa två. Förändringar i kassaflödesanalysen är dock mindre än i resultaträkningen, eftersom kassaflödesanalysen behandlas i ett separat projekt om uppdatering av IAS 7.
För det andra visar forskningen att vid värdering av aktier är investerare framför allt intresserade av att kunna skilja ut ekonomisk prestation i rörelsen från övriga verksamheter. Därför är det glädjande att IFRS 18 tydliggör kravet på att rörelseresultat ska framgå i resultaträkningen. Vad gäller kassaflödesanalys, ska räntebetalningar och utdelningar enligt IFRS 18 alltid ligga utanför kassaflöde från rörelsen (där har praxis tidigare varierat). Rörelsens ekonomiska prestation kommer därmed att framgå i både resultaträkning och kassaflödesanalys.
En ytterligare samordning som sker mellan resultaträkning och kassaflödesanalys är att poster kopplade till investering (med koppling till tillgångar) skiljs ut från finansiering (med koppling till skulder). Båda finansiella rapporter kommer följaktligen att vara indelade i tre delar: rörelse, investering och finansiering.
För det tredje visar forskningen att inom rörelsen är det prestation före effekter av anläggningstillgångar som oftast är mest användbart för värdering av aktier. Detta mått avspeglas redan i kassaflöde från rörelsen, eftersom avskrivningar där är borttagna och kassaflöde till investeringar hamnar längre ner i kassaflödesanalysen. Däremot krävs inget motsvarande mått i resultaträkningen. I stället presenterar många företag frivilligt måttet EBITDA (resultat före räntor, skatter och avskrivningar) i sina årsredovisningar. Problemet för användare av finansiella rapporter är att det ofta är svårt att förstå hur frivilliga mått är definierade och hur de relaterar till de reglerade måtten.
IFRS 18 löser problemet genom att sätta upp nya regler för Management-defined Performance Measures (MPM, prestationsmått definierade av företagsledningen), exempelvis EBITDA. IFRS 18 kräver upplysning om en avstämning mellan MPM och de mått som visas i resultaträkningen, vilket tydliggör definitionen av MPM.
Omställningen från IAS 1 till IFRS 18 kommer att leda till vissa kostnader i samband med implementeringen, men vi kan glädja oss åt att förändringen gör redovisningen mer relevant för en primär grupp av användare av finansiella rapporter.
För att sammanfatta: Därför tror jag att IFRS 18 kommer att leda till tydligare och mer relevant redovisning:
Fokus är på ekonomisk prestation, det vill säga resultaträkning och kassaflödesanalys.
Rörelsens prestation separeras tydligt från övriga poster.
Tydligare information om hur exempelvis EBITDA är beräknat.
Jan Marton, docent och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt adjungerad till FAR:s strategigrupp Redovisning.