Under 2009 publicerade IASB det första utkastet till en ny standard för intäktsredovisning, IFRS 15. Projektet hade då pågått i många år, och väntan på den nya standarden hade varit lång och vägen dit full av gropar. I hela tolv år pågick arbetet och två utkast var på remiss innan den slutliga standarden publicerades 2014, för ikraftträdande 2018. IASB:s arbete med en ny standard för intäkter var ett samarbetsprojekt med amerikanska normgivaren FASB och målet var bland annat att harmonisera intäktsredovisning mellan två stora marknader, Europa (IFRS) och USA (US GAAP).
Varför fanns det då ett behov av att ta fram ett nytt regelverk för den kritiska posten intäkter? Jo, de två standarder som vi tidigare hade haft för intäktsredovisning inom IFRS, IAS 11 och IAS 18, var kortfattade och började bli till åren. Affärsuppläggen blir alltmer komplexa och därmed behövdes ett regelverk som kunde hantera alla typer av affärer och försäljningsupplägg. Det behövdes också ett regelverk som var principbaserat och täcker in alla branscher och transaktioner.
Införandet av IFRS 15 förde med sig en ny modell (”femstegsmodellen”), ett nytt mindset, för hur man ska tänka från försäljningstidpunkten till tidpunkten när intäkten ska redovisas. Modellen ska tillämpas på alla varor och tjänster eller en mix av de båda oavsett vad företaget säljer och i vilken bransch man verkar. Fokus är när kontrollen över det som sålts överförs från säljaren till köparen. Kontroll är ett vidare och större begrepp än de gamla normernas begrepp risker och förmåner.
För oss redovisningsfantaster känns det som att det var i går den nya, efterlängtade, IFRS 15 implementerades men faktum är att det redan har gått fem år och därmed blivit dags för reflektion och eftertanke. Blev det som vi tänkt? Blev det bättre? Blev det annorlunda? Eller blev det egentligen inte så stor skillnad? IASB genomför nu en sedvanlig ”post-implementation review” (PIR) av IFRS 15. Resultatet ämnar svara på frågan om standardens tillämpning medförde de effekter som var avsedda och huruvida respondenterna, de som tillämpat standarden, ser särskilda tillämpningsfrågor som är utmanande och där det eventuellt kan finnas behov av översyn och framtida revidering av standarden.
IASB:s feedbackförfrågan fokuserar på ett antal frågor som man önskar respondenternas syn på. Flera av dem är intressanta och av den art att vi har stött och blött dem under de senaste åren. Exempelvis diskuteras kostnaden för och nyttan av den arbetsbörda och insats som krävs för att uppfylla det digra upplysningspaket som IFRS 15 har, exempelvis upplysning om förändringar i kontraktstillgångar och kontraktskulder. Vidare är kopplingen mellan leasing IFRS 16 och intäkter intressant. Inte sällan innefattar ett leasingavtal en servicekomponent och frågor uppkommer då vad gäller hur dessa ska redovisas, då de två standarderna inte är helt likstämmiga här. Femstegsmodellens i sig är naturligtvis av intresse, dess utmaningar och fördelar har nog inte lämnat någon oberörd. Många är vi som tampats med frågeställningar att ur kundens perspektiv fånga löften med målsättning att identifiera distinkta prestationsåtaganden och hur vi, exempelvis, egentligen ska applicera detta i en paketlösning med digitala komponenter.
Men, förutom de specifika sakfrågorna som feedbackproceduren ämnar hantera, så behöver vi lyfta blicken och fundera på om det blev bra, till och med bättre än tidigare.
Vår upplevelse är att IFRS 15 i det stora hela har lett till en betydligt mer tydlig, rättvisande och informativ bild av hur intäkter tjänas in och ska redovisas samt upplysas om. Intäkter är ett av de mest kritiska nyckeltalen och kärnan i affärsmodellen, varför det är väsentligt att få robusta regler och transparent information om dessa. Hur stor påverkan IFRS 15 har fått är beroende på det enskilda bolagets affär men också avhängigt branschen och dess komplexitet. Ju mer komplexa försäljningsupplägg desto större påverkan. En av de stora positiva förändringarna anser vi ändå är det ökade fokus på redovisning av intäkter som IFRS 15 fått med sig oavsett om tidpunkten för redovisning av intäkter förändrades eller inte.
Så, brinner du för intäkter och dess redovisning – se till att IASB får sin efterfrågade feedback!
Pernilla Lundqvist, ordförande i FAR:s strategigrupp Redovisning samt FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning.
Ulrika Anjou, ledamot i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning och redovisningsspecialist, Grant Thornton.