Hektisk höst för hållbarheten

Deras uppgift: Att hjälpa sina kunder att möta en helt ny verklighet.

Tidsperspektiv: Bråttom! Balans har träffat tre byråer med tre olika sätt att förbereda sig för CSRD.

Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, antogs av EU 2021 och från och med räkenskapsåret 2024 är större företag skyldiga att rapportera enligt den tillhörande och nyligen antagna standarden ESRS. För hållbarhetsrapporteringen har tiden mellan idé, plan och skarpt läge blivit väldigt kort jämfört med de vanligtvis långa prövoperioder som nya finansiella rapporteringsstandarder är föremål för. Motivet bakom den snabba takten är inte svårt att förstå: Klimatförändringarna och omvärldsutvecklingen visar med all önskvärd tydlighet att vi inte har någon tid kvar att förlora.

Dynamisk duo i Bonnierhuset

Sättet att förbereda sig för CSRD skiljer sig åt. Medan vissa byråer bygger vidare på existerande team satsar andra på att stärka sin kompetens genom nyförvärv. Våren 2023 köpte Aspia upp företaget Pure Act som är specialiserat inom hållbarhet. På Bonnierhuset i Stockholm träffar vi Pure Acts grundare Linnea Eriksson och Therese Svensk. I samband med Aspias köp blev de delägare och ledare för en egen avdelning, Sustainability Advisory, inom Aspia. De gick från ett företag med tre anställda (de själva och en till) till ett företag med över 1 300 medarbetare.

–  Det är såklart stor skillnad, men vi känner inte att vi försvinner i mängden. Vi är ansvariga för vårt team och vi har en chef, Nicklas Bohman, som tror väldigt mycket på oss och ger oss stor frihet. Framför allt är det häftigt att ha helt andra resurser till vårt förfogande än vi hade tidigare, säger Therese Svensk.

Deras arbete är mångbottnat: Att nå ut till kunderna med rådgivning och det egenutvecklade ledningssystemet Acture, men också att lära känna och utbilda den egna organisationen.

–  Under hösten kör vi en serie workshops internt på Aspia där vi informerar om vårt hållbarhetsarbete, diskuterar, och samlar in tips och idéer från kollegorna. Målet är att involvera och förankra Aspias eget hållbarhetsarbete hos samtliga medarbetare samtidigt som vi vill att våra kollegor med stora kontaktytor mot väldigt många företag ska bli ambassadörer och sprida vårt erbjudande vad gäller hållbarhet, säger Linnea Eriksson.

Inom Pure Act utvecklade de både ett digitalt ledningssystem för hållbarhetsrapportering, Acture, och en approach för kundkontakt, som de nu jobbar vidare med i större skala på Aspia. Inför införandet av CSRD trycker de framför allt på två saker i kontakten med kunderna: affärsnyttan med hållbarhetsarbetet och vikten av att komma i gång.

–  I våra kontakter med kunderna vill vi försöka få till ett mer positivt och konstruktivt förhållningssätt än att allting handlar om skyldigheten att följa ett administrativt regelverk. Vi vill få kunderna att förstå hur mycket de kan förbättra sin verksamhet och lönsamhet genom att jobba på ett smart sätt med hållbarhet, säger Linnea Eriksson.

–  Många blir överväldigade och passiva när de tänker på CSRD. Man vet inte var man ska börja och så händer det ingenting. Vi vill förmedla att det viktiga är att komma i gång. Att välja ut och fokusera på tre till sex av FN:s globala mål kan vara ett första steg och därefter får man fördjupa analysen successivt, säger Therese Svensk.

Även om tonvikten ligger på möjligheter och fördelar, så går det inte att mörka eller tona ned att CSRD faktiskt kräver en kraftansträngning av företagen. Linnea Eriksson och Therese Svensk ser en risk för att det nya regelverket initialt kan göra att vissa företag lägger ner mindre resurser på sitt faktiska hållbarhetsarbete.

–  Det kan bli en oönskad effekt för vissa företag att de måste lägga ner så mycket tid och resurser på administrationen kring det nya regelverket att de, tillfälligt, får sänka ambitionerna för sitt hållbarhetsarbete. En viktig del av vår roll blir att hjälpa våra kunder att förenkla den administrativa delen av hållbarhetsarbetet så att det finns utrymme kvar för åtgärder som verkligen gör skillnad, säger Therese Svensk.

Nu händer det på riktigt

Rehnsgatan på Norrmalm i Stockholm. Jag frågar Lennart Nordqvist, Sustainability & Climate Lead Partner på Deloitte hur han gör för att inte arbetsbördan och kraven som följer med EU-direktivet CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, ska verka skräckinjagande för kunderna. Han vänder på frågan.

– Det kanske ska vara lite skräckinjagande? Mitt intryck är att det finns många bolag där ute som har en lång väg att gå för att klara kraven, och även om vi inte vill skrämma någon i onödan så vill vi samtidigt få kunderna att förstå hur mycket arbete som de faktiskt behöver lägga ner. Och de har inga oceaner av tid på sig. Har man inte vaknat än så är det hög tid att göra det nu, säger Lennart Nordkvist.

På vägen till konferensrummet där vi gör intervjun möter vi många av Lennart Nordqvists kollegor som är på väg ut i den behagliga sensommarbrisen. Det är början av september och på Deloittes huvudkontor gäller fortfarande sommartid, det vill säga hemgång klockan 16. För Lennart Nordqvist kommer dock arbetsdagen fortsätta en bra stund till.

–  Det är väldigt mycket att göra just nu, både vad det gäller vårt interna arbete och det externa arbetet mot kunderna. Det kommer att bli en hektisk höst, säger Lennart Nordqvist.

I 18 år, ända sedan han började på Deloitte har han på olika sätt sysslat med hållbarhet. I början kom han i kontakt med området som en del av Risk Advisory. Sedan dess har arbetet successivt trappats upp. För fem år sedan blev han Lead Partner och ytterst ansvarig för hållbarhet inom svenska Deloitte.

–  När jag började fanns en relativt liten grupp som arbetade med hållbarhet och som var ganska isolerad från resten av verksamheten. Idag är vi en större grupp som jobbar huvudsakligen med hållbarhet, och vi är i full färd med att rekrytera fler med kompetens på området, men framför allt har hållbarhet trängt in i hela verksamheten på ett helt annat sätt. I dag är det i stort sett omöjligt att inte jobba med hållbarhet.

När EU antog CSRD 2021 så möblerades landskapet om drastiskt. Att rapportera och redovisa kring hållbarhet hade dittills varit frivilligt och något som främst större och specialintresserade företag ägnat sig åt. Nu skulle hållbarheten bli plikt och formaliseras så att jämförelser med andra företag skulle bli möjlig. I samma stund föddes affärsområdet hållbarhet på allvar.

–  Jag och många med mig som har arbetat med de här frågorna under en lång tid har ju länge tryckt på betydelsen av den här informationen. Men det är ju först nu, tack vare CSRD, som saker och ting ställs på sin spets och det händer någonting på riktigt. Det är en häftig utveckling att få vara med om.

Den 1 januari 2024 införs CSRD och den första gruppen (huvudsakligen större börsnoterade företag) kommer då att bli skyldiga att hållbarhetsrapportera enligt den standard, ESRS, som tillhör lagstiftningen.

Vad är viktigast för er just nu i kontakten med kunderna?

–  Att höja deras kunskapsnivå om vad som kommer att krävas. Dels har information kring kommande standards blivit en självklar del av vår kontakt i samband med både rådgivning och revisionsarbete, men vi har också många utbildningar i form av seminarier och webbinarier. Hållbarhet som affärsområde växer kraftigt, och självklart vill vi att kunderna ska ta del av vårt erbjudande, till exempel rådgivning och olika typer av analyser vad gäller hållbarhet, men vårt fokus ligger på information och inte på sälj.

Har ni tittat på er kundkrets och delat in företagen i olika kategorier beroende på hur väl förberedda de är inför CSRD?

–  Nej, vi har inte differentierat på det sättet utan jobbar brett för att nå ut till hela kundkretsen. Däremot är mitt intryck att de stora börsnoterade företagen är ganska väl förberedda. De har egna väldigt kompetenta hållbarhetsavdelningar och har i många fall arbetat med frivillig rapportering under flera år. De som i många fall har en betydligt längre väg att gå är de något mindre bolagen som träffas av CSRD något år senare.

CSRD – i skuggan av storföretagen

Det låga och avlånga femtiotalshuset är byggt i tidstypiskt rödbrunt tegel. Vi har lämnat jättekontoren och storföretagen i city och begett oss till Stockholmsförorten Sköndal. Här finns redovisningsbyrån PBAB med tolv anställda. Trots att byrån jobbar uteslutande med små och medelstora företag som inte träffas av CSRD förrän om några år, så pågår ett intensivt arbete med att förbereda sig för det nya regelverket. Carina Hedrum, byråchef och godkänd revisor, och Liselott Brundin, auktoriserad redovisningskonsult, berättar att många av deras kunder i praktiken kommer att påverkas av regelverket redan från början.

–  Många av företagen som vi jobbar med är underleverantörer till större företag och för de större företagen gäller att de måste kolla hela ledet i sin produktionskedja när de gör sina hållbarhetsrapporter. De kan alltså komma att kräva underlag från sina underleverantörer om allting ifrån policyfrågor till uppgifter om fordonsparken, säger Carina Hedrum.

–  Säg att ett mindre företag får 90 procent av sin omsättning från ett uppdrag som underleverantör till ett större företag. Då vill man inte bli av med det uppdraget på grund av bristande rutiner eller dokumentation kring hållbarhet, säger Liselott Brundin.

Under de senaste två åren har mängden frågor från kunder kring hållbarhet ökat kraftigt. Carina Hedrum och Liselott Brundin kom fram till strategin att själva göra det arbete som kunderna senare skulle behöva göra. För att få stöd och idéer tog de hjälp utifrån. På en branschdag fick de kontakt med företaget Go Climate som hjälpte PBAB med en metod för att ta fram nyckeltal och sätt att mäta utsläppsnivåer. Dessutom tog PBAB hjälp av statliga ALMI som vid sidan av att stötta företag i startupfasen även jobbar med att stötta hållbarhetsarbete. PBAB gick igenom ALMI:s hållbarhetsprogram Framtidsgeneratorn som bland annat består av ”framtidsdialogen”– ett datoriserat frågeformulär som utifrån företagets svar sammanställer en analys kring hur företaget ligger till inom olika hållbarhetsområden.

–  Vårt eget interna arbete ska mynna ut i att vi kan skapa en modell för hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering som är så enkel och effektiv som möjligt för våra kunder. Ett mindre företag har inte resurser att ta in konsulter för 100 000 kronor som ska lösa allting, de måste kunna göra merparten av jobbet själva, säger Carina Hedrum.

Vid sidan av hjälpmedel som datoriserade frågeformulär betonar Carina Hedrum och Liselott Brundin att även psykologi är en viktig del i arbetet med kunderna. Mognaden vad gäller hållbarhet är fortfarande begränsad och det kan vara klokt att närma sig frågan med öppenhet och ödmjukhet.

–  Vi vill inte skrämma kunderna med för många pekpinnar och måsten. Det viktigaste just nu är att de blir medvetna om vikten av att börja ta små steg i rätt riktning, så att det inte blir en chock när det väl blir skarpt läge. 

PBAB:s 6 steg för att komma i gång med hållbarhet

1. Identifiera angelägna hållbarhetsfrågor för dina intressenter genom att göra en väsentlighetanalys.

2. Sätt mätbara mål som integrerar och stödjer verksamhet och strategi.

3. Prioritera och utse ett antal KPI, Key Performance Indicators, som är tydliga och specifika mätetal eller nyckeltal som ditt företag kan använda för att spåra och mäta framsteg på vägen mot ett särskilt mål.

4. Utarbeta en handlingsplan och identifiera nyckelpersoner som kan driva förändringen och analysera ekonomiska konsekvenser av önskad förändring.

5. Säkra att hållbarhetsarbetet följs upp inom verksamhetens uppföljningsprocess.

6. Kommunicera internt och externt för att entusiasmera och hålla uppe energin.

Dan Håfström