Ofta benämns FAR som den äldsta privaträttsliga normgivaren, men innan FAR började ge ut rekommendationer var Sveriges Mekanförbund en viktig aktör på redovisningsområdet. Förbundet bildades 1911 och var en branschorganisation för verkstadsindustrin. Som nästa aktör på normgivningsområdet kom FAR, som spelat en stor roll för utvecklingen av den goda redovisningsseden – framförallt efter Redovisningskommitténs tillkomst, numera FAR:s operativa grupp för Finansiell rapportering- redovisning. Ursprungligen hade FAR:s styrelse hand om redovisningsfrågor.
Det finns inte dokumenterat exakt när kommittén bildades, men man tror att detta skedde någon gång på 1950-talet. Det var dock först i mitten av 1970-talet som formella protokoll började föras. Bildandet av redovisningskommittén tog intryck från USA om hur revisorsorganisationer arbetade med normgivning där. Målgruppen var främst FARs: ledamöter, men även företagen. Det framhölls dock tydligt att rekommendationerna inte var bindande, men med stöd av förarbeten kunde FAR fastställa en rekommendation när den blivit anammad av praxis och därmed utgör normer från FAR en del av god redovisningssed.
FAR gav ut rekommendationer som behandlade presentations-, värderings- och upplysningskrav. Medvetenheten om och behovet av den internationella utvecklingen kom successivt. På 1960-talet blev den internationella utvecklingen allt viktigare, framför allt bland dem som reviderade börsbolag. Det var dock först på 1980-talet man såg en mer utbredd internationell anpassning och då främst till International Accounting Standards Committee:s (IASC) normer, men med anpassning till svensk praxis. Ofta skedde det genom att företagen anammade den internationella utvecklingen och att FAR sedan följde efter. De internationella influenserna var viktiga för tänkesätt och redovisningslösningar. I de fall området som reglerades inte utgjorde skatteunderlag fanns mindre inslag av försiktighet och större inslag av internationell anpassning. Innan influenserna kom från IASC inspirerades svensk redovisning både av amerikanska och brittiska traditioner. I FAR:s rekommendationer såg man inslag av försiktighetsprincipen, men dess betydelse minskade på bekostnad av matchningsprincipen. FAR:s normgivning visar att det framför allt fanns två konkurrerande influenser på normgivningsområdet, nämligen den internationella utvecklingen och den inhemska lagstiftningen. Dessa system grundades ofta på skilda principer. Svensk lagstiftning – både civilrätt och skatterätt – byggde mer på försiktighet och form, medan internationella normer byggde på matchningsprincipen, ekonomisk substans och även verkliga värden. Genom 1976 års bokföringslag inrättades det statliga organet Bokföringsnämnden, BFN, som statens expertorgan på redovisningsområdet och 1989 bildades Redovisningsrådet, senare omvandlat till Rådet för finansiell rapportering.
Under åren har FAR publicerat ett stort antal rekommendationer och uttalanden, och i skrivande stund består dessa av tre rekommendationer (RedR) och sju uttalanden (RedU). RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag är den första och mest tillämpade rekommendationen. Mot bakgrund av detta kan vi med gott samvete konstatera att FAR har varit, och är, en viktig aktör inom redovisningsområdet i Sverige. Det är med stolthet vi bedriver detta arbete och vi hoppas att vi även fortsatt har medlemmarnas förtroende att göra detta. Vad som händer i framtiden vet vi inte ännu men det vi med säkerhet kan säga är att redovisningsnormerna kommer fortsätta att ändras vilket är logiskt eftersom vår omvärld ständigt förändras.
Pernilla Lundqvist, ordförande i FAR:s strategigrupp Redovisning samt FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – redovisning
Christian Stralström, adjungerad ledamot i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – redovisning