Branschen skriker efter fler revisorer. Att vi måste öka revisionsbranschens attraktionskraft är alla eniga om. Men den stora knäckfrågan är hur vi behåller de värdefulla revisionsmedarbetare som vi har i dag. Endast 53 av 119 som skrev senaste provet för att bli auktoriserad revisor fick ett godkänt besked. Med ett sådant utfall är risken hög att vi tappar medarbetare som samlat på sig några års kunskap och arbetslivserfarenhet. Jag har ett par förslag på vad man skulle kunna göra åt saken.
I slutet av november 2022 var 99,9 procent av alla företag i Sverige mindre eller mellanstora bolag. Knappt 1.500 av Sveriges 1,2 miljoner företag hade vid tidpunkten mer än 250 anställda.
Det förefaller därför rimligt att det är just mindre bolag de flesta av oss som arbetar med revision har granskat som mest, och att dessa utgjort grunden för vår praktiska utbildning i förberedelse inför revisorsexamen. Det förefaller dessutom rimligt att många revisorsassistenter aldrig varit i kontakt med större, komplexa eller noterade bolag under de år de varit revisionsmedarbetare. Ändå inriktar sig revisorsexamen på många sätt mot frågor av detta slag.
Revisorsinspektionen, RI, säger att de siktar på att ungefär 60 procent av tentanderna ska klara provet för att det ska vara ett nöjsamt resultat och rättvisande prov. Tittar man på resultatet vid de senaste tio provtillfällena har utfallet varit sex av tio prov där över 60 procent av deltagarna klarat provet – so far so good. Men det verkar inte som att förutsättningarna är lika rättvisande. Merparten av de som klarar proven utgörs av representanter från storbyråerna som har bättre förutsättningar då de har ett större utbud av olika bolag de reviderar, inklusive större bolag och koncerner.
I skrivande stund finns det 226 registrerade revisionsbolag i Sverige. Majoriteten av de större noterade bolagen granskas av en handfull av dessa 226 revisionsbolag. När man läser RI:s årliga rapport lite mer noggrant är det därför inte förvånade att det är representanter från denna lilla skara revisionsbolag som presterat bäst på proven under åren 2018 till 2021.
Medan revisionsbranschen i stort strävar efter att vara relevant och ge mervärde till samhället och företagarna känns det som att revisorsexamen ställer krav som för många av oss verksamma är för höga och för långt ifrån de färdigheter som vardagen erbjudit. Det framgår även om man tar sig en närmare titt på de senaste tio provens genomsnittliga poäng som sträcker sig från 84 till 94 poäng och där det bästa resultatet på dessa tio prov som uppnåtts är 129 poäng av 150 möjliga – vilket skett en gång. Sannolikheten är därmed större att tentanderna når ett resultat som snuddar alldeles precis vid gränsen för godkänt snarare än att nå ett toppresultat. Varför är det så? Borde inte genomsnittet vara högre? Och borde det inte vara åtminstone någon som vid dessa tio provtillfällen tangerat ett toppresultat?
På de två senaste proven var det hela åtta respektive sju av 28 frågor där tentanderna i genomsnitt inte nådde upp till hälften av maximalt antal poäng per fråga. Det indikerar antingen att frågorna är för svåra eller ställda på ett sådant sätt att syftet med frågan missuppfattas. Eller möjligtvis är frågorna så breda att den som inte avgett ett tillräckligt exakt svar i förhållande till svarsmallen givits poängavdrag.
Debatten som pågår är främst inriktad på hur vi kan göra revisionsbranschen mer attraktiv. Antalet revisorer behöver öka. Det är alla, såväl RI som branschorganisationen och byråerna, överens om. Utifrån det stigande antalet deltagare vid provtillfällena kan vi se att revisionsbranschen visst är attraktiv. Men frågan som också måste ställas är hur vi behåller branschens värdefulla revisionsmedarbetare? Faktum är att för varje person som misslyckas med provet ökar sannolikheten att branschen tappar en revisionsmedarbetare – och då dessutom en som samlat på sig några års kunskap och arbetslivserfarenhet. Den kategori medarbetare som behövs som allra mest när en större skara revisorer snart går i pension.
Jag har ett par förslag på vad man skulle kunna göra åt saken.
Skapa provet med ambitionen att få fler revisorer – inte bara på storbyråerna i storstäderna utan även på den stora skaran lokala revisionsbyråer som vänder sig till majoriteten av alla Sveriges företag som inte är stora börsnoterade koncerner. Därför föreslår jag att en konstellation, samordnad av FAR eller RI, med representanter med flera olika byråbakgrunder ska sammanställa provfrågorna.
Ge tentanderna förutsättningar att lyckas snarare än att försöka fälla dem genom kniviga kuggfrågor. Ha även i åtanke att de flesta större revisionsfrågor man ställs inför som auktoriserad revisor inte besvaras med sådan enkelhet som förväntas i samband med att man skriver provet. De flesta likvärdiga frågor skulle i verkligheten diskuteras med en erfaren kollega och övervägas noga över ett par dagars tid, inte på sex timmar, tillsammans med ytterligare 13 svåra frågor att besvara, som fallet är vid provtillfället.
Och i ärlighetens namn – det är väl ingen som klarar sin revisorsexamen och blir påskrivande revisor för ett större eller börsnoterat bolag dagen efter att ha erhållit sin auktorisation?
Linnéa Ibrahimovic revisorsassistent BDO