Åren efter sekelskiftet 1900 genomgår Sverige stora förändringar och antalet företag ökar. Ett par decennier senare har många av företagen gått under men de så kallade snilleföretagen, som Aga och LM Ericson, överlever. I revisorsbranschen ser man ett behov av att samla auktoriserade revisorer i en organisation – FAR.
Samhället
1923 finns både första världskriget med dess hungersnöd och spanska sjukans förödande konsekvenser färskt i minnet. Krigets efterverkan på ekonomin är också ett faktum. I början av 1920-talet klarar många företag inte av sina lån, vilket leder till en bankkris och ökad arbetslöshet. Redan i slutet på 1923 vänder det dock. 1920-talet kommer att bli en instabil period även politiskt där motsättningarna mellan arbetstagare och arbetsgivare är framträdande. Trångboddheten bland arbetare ökar och i städerna uppstår bostadsbrist.
Så ser revisorsbranschen ut
I början på 1920-talet jobbar de flesta revisorer i egen regi. Vissa bedriver samarbete genom att de delar på lokaler och kostnader för utrustning. Ett tidigt exempel är aktiebolaget Revisionskammaren i Stockholm som drivs av de första kvinnorna som auktoriserats: systrarna Thyra och Dagmar Svensson. De driver företaget tillsammans fram tills Dagmars tidiga död 1922. Vid AB Industribyrån (dotterbolag till Sveriges Industriförbund) arbetar tre auktoriserade revisorer. På Malmtorgsgatan 2 i Stockholm har fyra auktoriserade revisorer sin adress. Resterande auktoriserade revisorer är ensamt verksamma på sin angivna kontorsadress, enligt FAR:s ledamotsförteckning för 1923. De stora revisionsföretagens tid är ännu inte kommen. Branschens tillväxt sker förhållandevis långsamt – det är nämligen inte helt lätt att bli auktoriserad.
Revisorernas professionalisering
1912 auktoriseras de första revisorerna av Stockholms Handelskammare och 1919 inrättas en central revisorsnämnd. Revisorernas yrkesroll stärks genom två aktiebolagslagstiftningar: 1895 års aktiebolagslag som lagstiftar att styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper ska granskas av en eller flera revisorer och 1910 års aktiebolagslag som slår fast att den som är i bolagets eller styrelsens tjänst inte kan utses till revisor. Lagen bestämmer också att revisorerna har rätt att när som helst kräva att se bolagets alla böcker.
1923 är kravet på att bli auktoriserad revisor att hen ska vara en ”välfrejdad” (välartad och med gott rykte) svensk man eller kvinna som fyllt 25 år och har en examen från Handelshögskolan i Stockholm. I examen ska det ingå nationalekonomi med statistik, handelsteknik samt stats- och rättskunskap. För stats- och rättskunskap krävs att hen har betyget ”med beröm godkänd”. Därefter ska hen ha genomgått tre års praktik hos en yrkesverksam revisor. Med titeln auktoriserad revisor kommer också att hen inte får försörja sig på annat sätt än som revisor, vilket kunde orsaka besvär för de tidiga revisorerna.
En typisk revision
1923 existerar inte ett överflöd av rekommendationer eller riktlinjer om hur en revisionsprocess ska gå till. Svenska Revisors Samfundet (SRS) gav 1902 ut Vägledning för revisorer som var 20 sidor lång. Den föreslog hur revisorstillstyrkanden kunde formuleras. Revisorslegendaren Oscar Sillén får 1912 i uppdrag av Svenska Industriförbundet att ta fram riktlinjer för hur en revision ska gå till, och dessa tycks användas av revisorer även utanför förbundet fram till mitten av 1920-talet. I riktlinjerna förespråkar Sillén en grundlig granskning av räkenskaperna, framför allt av kassaflöden och verifikationer. Att ta stickprover är ännu inte det vanliga arbetssättet och hans synsätt beskrivs som en ”totalgranskning”. Sillén menar också att revisorn ska se till att de personer som arbetat med företagets bokföring ska ta semester medan revisionen pågår.
FAR 1923
Vid starten av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) har föreningen 20 medlemmar. Oscar Sillén sänder i maj 1923 ut frågan till landets auktoriserade revisorer om de är intresserade av en förening. Tio svar inkommer. Den konstituerande stämman hålls på Handelshögskolan den 26 maj. 15 revisorer deltar och Oscar Sillén vals till ordförande, ett ämbete han har till 1941. Frågan om en svensk förening för auktoriserade revisorer hade väckts när revisorerna i Kristiania (i dag Oslo) tagit upp frågan om att hålla en skandinavisk revisorskonferens.
En viktig angelägenhet för FAR är skyddandet av titeln ”auktoriserad revisor”. Vid bildandet finns redan en förening för revisorer: Svenska Revisors Samfundet (SRS) som bildats 1899. SRS skiljer sig ifrån FAR genom att deras medlemmar inte behöver vara auktoriserade. De behöver inte heller vara revisorer på heltid och SRS har inte krav på formell yrkesutbildning för sina medlemmar.
Johanna Junglert, Centrum för Näringslivshistoria