Redovisning diskuteras sällan i den allmänna debatten. Det brukar mest komma upp som en fråga i de få fall när redovisningen inte alls har fungerat, exempelvis i samband med skandaler. I övrigt förutsätts allt rulla på som tänkt genom att redovisare och revisorer göra sitt jobb. Det är därmed lätt att underskatta den centrala betydelse som redovisningen har för att en ekonomi ska fungera.
I en krönika i Washington Post påpekar Adrian Wooldridge det historiska sambandet mellan andelen personer med redovisningskunskap och ekonomiskt välstånd. I 1400-talets Florens (vilket var en av världens rikaste städer vi det tillfället) var det en betydande andel av befolkningen som lärde sig den dubbla bokföringens ädla konst.
Två sekler senare, i Nederländerna på 1600-talet bidrog den allmänt spridda kunskapen i redovisning till att tidiga versioner av både aktie och kreditmarknader kunde införas.
På 1800-talet möjliggjordes en expansion av aktiemarknader i USA och Storbritannien av en samtida uppkomst av en redovisningsprofession som liknar den form som professionen fortfarande har. Exempelvis har de Big 4 vi ser i dag sina ursprung från den tiden. I takt med ökad komplexitet och reglering med koppling till kapitalmarknader har behovet av redovisare och revisorer fortsatt att öka fram till nutid.
Väl fungerande redovisning kräver att det finns tillräckligt många kvalificerade personer som arbetar med redovisning och revision.
Wooldridge beskriver situationen i USA som präglad av en konstant brist på kompetens, drivet av en kombination av lågt intresse från yngre personer och stora pensionsavgångar. Enligt de signaler jag får är situationen liknande i Sverige.
I ett försök att öka rekryteringen in i revisionsyrket har kraven på högskoleutbildning för auktoriserade revisorer stegvis sänkts i Sverige. Detta har delvis lett till en negativ spiral, där studenter har minskat intresse att välja kurser i redovisning. Med minskad efterfrågan från studenter följer minskat utbud av avancerade kurser i redovisning från universitetens och högskolornas sida, och så vidare.
Det finns risker med de minskade utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. För att redovisningen ska kunna uppfylla sin centrala roll i ekonomin behöver det inte bara finnas tillräckligt många redovisare och revisorer, utan de behöver också ha kunskaper på tillräcklig nivå. Delvis är tanken att minskad högskoleutbildning ska ersättas av utbildning som revisionsbyråerna ansvarar för. Vi hoppas att det fungerar som tänkt.
En annan tänkbar möjlighet är att digitalisering – exempelvis i form av artificiell intelligens (AI) – kan minska behovet av anställda. I dagsläget är det dock högst oklart i vilken utsträckning det kommer att ske. Även om AI ändrar karaktären på arbetet med redovisning och revision är det inte säkert att antalet personer som behövs inom fältet kommer att minska.
Snart är det dags för semester och då är det trevligt att avsluta med de goda nyheterna. Framför allt är det att redovisningen har en central betydelse för att ekonomin ska fungera.
Det innebär också att alla ni som arbetar med redovisning och revision kan ta semester med gott samvete: ni har gjort ett viktigt bidrag under det gångna året.
Det som behöver göras framöver är att se till att det är tillräckligt många som i framtiden arbetar inom dessa områden, och att de har tillräckliga kunskaper.
Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt adjungerad till FAR:s strategigrupp Redovisning.