Bankgirosystemet ska ersättas av en ny digital betalningsplattform, gemensam för Norden, som kallas för P27. Lars-Åke Edenfeldt svarar på de vanligaste frågorna om den nya betalningsinfrastrukturen.

Lars-Åke Edenfeldt är Business Change Manager för Programkontoret (PMO) inom det Svenska Transformationsprogrammet, som ligger under Bankföreningen.

Varför behöver vi en ny betalningsinfrastruktur?

Betalningsinfrastruktur är en samhällskritisk funktion som måste bytas ut för att anpassas till dagens samhälle. Det går inte att vänta tills den slutar att fungera. Dagens betalningsinfrastruktur är helt baserad på hur betalningarna såg ut på 1970-talet. Då skickade man inbetalningskort i kuvert till någon eller ställde sig i kö på posten eller bankkontoret och gjorde sina betalningar på det sättet. Men förhållandevis få gör så i dag.

Vi baserar den nya strukturen på ett regelverk som ska följa samma normer som andra länder i Europa har. Det passar som hand i handske inte minst med tanke på att Sveriges största handelspartners finns i de här områdena. Många länder nära oss som exempelvis Norge och Storbritannien använder sig också av samma grundstruktur. Den nya digitala betalningsplattformen som kallas P27 tillåter både inhemska och internationella betalningar i olika valutor.

Vad innebär övergången till P27 i praktiken?

Det beror naturligtvis på utifrån vems perspektiv man tittar på frågan. För bankerna innebär den en mycket stor påverkan som kräver förändringar långt in i bankernas kärnsystem. Men, på ett övergripande plan innebär P27 att vi i Sverige går över till en nordisk gemensam betalningsinfrastruktur.

Vi får initialt tillsammans med Danmark en gemensam och modern kärna för betalningar, det vill säga för kontoöverföringar samt betalningar till så kallade alias som i Sverige kallas för bank- och plusgiroinbetalningar. Tidigare har vi i Sverige haft två olika betalningsinfrastrukturer och i Danmark några fler, där alla haft sina egna format och regler. Generellt innebär övergången till P27 många förenklingar för både banker och företag. Alla typer av betalningar skickas på samma sätt och med samma möjlighet till medföljande information. Dessutom behövs inga särskilda format för olika typer av betalningar så som det fungerar i dag vid till exempel löneutbetalning och fakturabetalningar.

Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dagens bankgirosystem och den nya betalningsinfrastrukturen?

Den nya betalningsinfrastrukturen är baserad på en internationell standard som gör det möjligt för bankerna att anpassa sina betaltjänster för sina olika kundgrupper. I dag har vi ett gammalt svenskt format och bankerna har svårt att göra anpassningar för att passa olika kunders önskemål och behov i de tjänster som finns. Övergången till P27 innebär också en möjlighet att genomföra en betalning till ett bank- eller plusgiro som når betalningsmottagaren samma dag. Dagens betalningsinfrastruktur möjliggör inte något större informationsutbyte mellan betalare och betalningsmottagare när det gäller kontoöverföringar. Den nya betalningsinfrastrukturen möjliggör däremot upp till 140 tecken, vilket ska jämföras med dagens tolv tecken.

Hur kommer transformationen att gå till och när i tiden beräknas den nya betalningsstrukturen vara på plats?

Transformationen är indelad i tre faser. Den första fasen inleds under kvartal 2–3 2024 och omfattar kontoöverföringar som till exempel löner. Den andra fasen inleds under 1–2 kvartalet 2025, efter att fas 1 avslutats, och omfattar så kallade aliasbetalningar, det vill säga betalningar via bankgiro eller plusgiro. Den tredje och sista fasen, transformationen av bankgirots autogiro och e-faktura är inte planlagd ännu. Vi arbetar för fullt med planeringen av den tredje fasen och ambitionen är att ha en transformationsplan för detta klar under andra halvåret i år.

Hur ska redovisnings- och lönekonsulter förbereda sig på bästa sätt för att kunna hjälpa sina kunder?

Det är viktigt att börja i tid eftersom anpassningen kräver förberedelser. Ställ kontrollfrågor som till exempel om kunden haft en dialog med sin bank och vad banken kommer att kunna erbjuda. Kommer de förändringar som bankens nya tjänst innebär att påverka de processer som kunden har i dag och kan ny funktionalitet, tidigare eller förändrad rapportering påverka?

Man ska inte stirra sig blind på eventuella formatändringar. Många gånger är det företagets processer som kan dra fördelar och eller behöver ändras, vilket i sin tur kan kräva en viss tid för att genomföras. Min erfarenhet är att formatändringen är den lilla delen som behöver ändras. Som exempel är det viktigt att säkerställa att ta in kontonummer omgående för alla som ska ha ersättning från ett företag eftersom bankgirots värdeavi kommer att tas bort. Dessutom behöver man säkerställa att utbetalningssystemet har eller att det tillförs uppgift om namn på betalnings­mottagaren, vilket är ett lagkrav.

Kan du ge exempel på några konkreta frågor att ställa sig inför övergången?

Hur och var inom företaget används den information som man i dagsläget får tillgång till i samband med en inbetalning? Påverkas det av bankens nya tjänst eller tjänster det vill säga de kommande förändringarna? Kan fördelar dras på något sätt – exempelvis snabbare påminnelsehantering?

Hur och var inom företaget tas information fram i dag till företagets utbetalningar av såväl löner och ersättningar som kundfakturor? Vad behöver förändras som en följd av bankens nya tjänst/tjänster det vill säga de kommande förändringarna? Kan fördelar dras på något sätt, exempelvis utökat utrymme för meddelanden?

Vilka är de största fördelarna för redovisnings- och lönekonsulter med den nya infrastrukturen?

Flexiblare tidsgränser, så kallade ”cut-off-tider”, för när en betalning senast kan göras, en utökad informationsmängd, samt stora förbättringar vad gäller när redovisning av inbetalningar är tillgänglig.

För alla som hanterar löner är det en fördel att det blir möjligt att koppla mer text till betalningen. I dag ryms endast tolv tecken medan det i framtiden kommer att finnas möjlighet för bankerna att erbjuda tio gånger så mycket text. Detta skapar i sin tur möjligheter att effektivisera konteringsprocessen.

För företag är det nya formatet tids- och kostnadsbesparande eftersom det erbjuder dem möjligheter att förenkla och automatisera sin hantering. Många andra funktioner kommer också att bli bättre som exempelvis att kontroll av OCR-referenser kommer ske även på betalningar som initieras via fil, vilket inte sker i dag. Man kommer även att få möjlighet att få åtkomst till återredovisningen snabbare och den nya betalningsinfrastrukturen innebär en förenklad hantering av gränsöverskridande betalningar.

Fördelar för alla rent generellt är att vi får en gemensam nordisk betalningsinfrastruktur, något som kommer att gynna handelsutbytet mellan våra nordiska länder. Det är också en anpassning till övriga Europa, vilket betyder att även vårt handelsbyte över de europeiska gränserna kommer att underlättas.

Kommer det att finnas krav på några bankgemensamma standarder eller produkter?

Nej, det kommer inte att finnas krav på bankgemensamma produkter för att ansluta sig till den nya planerade betalningsinfrastrukturen. Den planerade nya betalningsinfrastrukturen baserar sig på XML ISO 20022 och det gör att bankerna behöver anpassa sina filformat i det så kallade interbankledet. Därutöver behöver banker som erbjuder sina kunder filöverföring ha ett anpassat filformat enligt samma ISO-standard, men exakt hur det filformatet blir på detaljnivå kan komma att skilja sig åt eftersom varje bank enskilt bestämmer hur de vill ha det.

Kristina Israelsson