Vi hör om det om och om igen. För att den gröna omställningen ska lyckas behöver den vara socialt inkluderande. Ändå talar Sverige nästan bara om gröna krav och omställning, samtidigt som det är ganska tyst kring EU:s fokus på mänskliga rättigheter och frivilliga mål rörande social påverkan. Regelverken och målen som rör ”S:et” i ESG behandlas i direktiv och förordningar som går under namn som taxonomiförordningen, disclosureförordningen SFRD, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan (CSDDD eller CS3D) och den kommande sociala taxonomin. De vävs ihop i hållbarhetsrapporteringen enligt direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och de standarder för rapporteringen, European Sustainability Reporting Standards (ESRS) som kommer att reglera detaljerna. Den bäddar för att sociala frågor, precis som de gröna, integreras i företagets strategi, mål, styrning, rapportering och incitamentsstruktur för ledande befattningshavare.
CSRD delar in en verksamhets sociala påverkan i fyra områden: (1) anställda, inklusive tillfälligt anställda, (2) anställda i leverantörskedjan, (3) påverkan på människor på platser där verksamheten finns och (4) kunder och slutanvändare. För stora företag och koncerner som redan rapporterar enligt NFRD blir CSRD obligatorisk från och med 2024 (med publicering 2025). Övriga stora företag och koncerner har tillämpning ett år senare, 2025. Därefter fasas allt fler företag in i rapportering. Rapporteringen ska granskas översiktligt av en revisor.
I likhet med den gröna hållbarhetsrapporteringen ska företaget i sin sociala rapportering inkludera intressent och väsentlighetsanalyser, såväl som hur verksamheten påverkas av omvärldsfaktorer. Skillnaderna träder däremot fram när det kommer till att mäta och följa upp förändringar. Den gröna rapporteringen utgår från naturvetenskapens mål på klimatområdet, är förhållandevis teknisk och lutar sig till stor del mot etablerade standarder. Sociala förändringsmål utgår i stället från olika konventioner som FN:s principer för mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Målen är ofta kontextuella, där en specifik insats riktas mot en utsatt målgrupp vid en utpekad plats. Standarder saknas.
Aktörer i olika delar av samhället behöver ta sig tid att skapa förståelse för vad EU:s regelverk kring social hållbarhet betyder för den egna verksamheten. Sverige ligger tillsammans med våra nordiska grannländer högt på rankinglistor över sociala åtaganden gentemot medborgarna. Samtidigt är vi inte perfekta. CSRD innehåller nya rapporteringskrav. Hit hör uppgifter kring antalet anställda med funktionsnedsättning, anställdas boende samt mångfald utöver jämställdhet. Det rör också relationen till kunder. Dessutom kommer det inte att räcka med sponsring till föreningar och civilsamhället. Företaget ska kunna visa på en plan och mål för samarbeten.
Till detta kommer att det finns utmaningar. Svenska stora företag bötfälls internationellt för bristfälliga sociala aktiviteter, Sverige har socioekonomiskt utsatta, nedgångna och kriminellt belastade förorter, Sverige har utmaningar som ensamhet och psykisk ohälsa kopplat till arbetsplatser. Den offentliga sektorns arbete med sociala klausuler i upphandling släpar efter många andra EU-länder. Sverige har begränsad erfarenhet av att mäta och följa upp effekten av sociala insatser.
Omfånget av den kommande ”S”-rapporteringen kan diskuteras. CSRD-rapporteringen innehåller hundratals ”S”-delposter vilka stipuleras i detalj i standarderna, ESRS. Rapporteringskravet kan bli tungt att bära för mindre företag som kommer behöva stöd av större företag de har en kundrelation till. Men förändringen skapar också en rad möjligheter. Hit hör framväxten av finansprodukter kopplade till sociala mål, samarbeten över sektorsgränser där näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället arbetar tillsammans för att lösa samhällsutmaningar på nya sätt såväl som nya former för långsiktiga partnerskap med civilsamhället och sociala företag.
Klart är att det bara är de bolag som lyckas bygga in social hållbarhet i sin strategi som kommer kunna dra fördel av den samhällsnytta och de ekonomiska värden som kan utvinnas ur arbetet med grundläggande mänskliga rättigheter och social påverkan.
Sophie Nachemson-Ekwall, Phd, PwC Subject Matter Expert Social sustainability, reporting & financing Adrian & Partner i Göteborg.