Jämställdhet och mångfald är A och O när branschens attraktionskraft diskuteras. ”Det är en fråga om förtroende”, menar Nicklas Bohman, Serviceline Leader Accounting på Aspia.
När Aspia blev en aktör i revisions- och rådgivningsbranschen 2018 gjorde byrån avtryck i Balans jämställdhetsundersökning. 2019 tog jämställdheten ett skutt med två procentenheter, ”Aspia-effekten”. Den uppmärksamme läsaren kunde dock konstatera att om ”Aspia-effekten” räknades bort hade jämställdheten i branschen, på delägarnivå, ökat med en procentenhet 2018 till 2019.
Aspia har en hög andel kvinnor, framför allt när det kommer till posten övriga chefer. Tre av fyra är kvinnor. Det här betyder att Aspia därmed faller utanför det vedertagna måttet på jämställdhet, 40 till 60 procent. Byrån brottas alltså med jämställdhetsfrågor, precis som så många andra företag i branschen – men på ett omvänt sätt.
− Det här är en fråga som vi naturligtvis har fokus på. Det finns en tradition att revisionsyrket har lockat män och redovisningsyrket kvinnor och vi jobbar hela tiden med att förändra den bilden, säger Nicklas Bohman.
Men varför har rollen som redovisningskonsult likställts med ett jobb för kvinnor?
− Det är en intressant fråga. Jag tror att det handlar om ett gammaldags synsätt på hur du bygger karriärvägar. Nu håller redovisningskonsultens roll på att förändras och det jobbar vi mycket med på Aspia. Vad står Aspia för? Jo, att redovisningskonsulten inte har en traditionell roll som redovisare, eller ”bokförare” om man så vill. Vi trycker på att redovisningskonsulten är just konsult, alltså rådgivare.
När redovisningskonsultens roll, som en effekt av digitaliseringen, nu förändras, tror du att det kommer att påverka vilka som söker sig till yrket?
− Både ja och nej. Många av våra redovisningskonsulter har alltid varit rådgivare men kanske att de inte har definierat sig som det. Traditionellt har det varit så att redovisningskonsulten kan företaget på detaljnivå och revisorn haft ett mer analytiskt perspektiv, men nu tycker jag inte att det ser ut så längre. Båda fungerar som rådgivare. Vi rekryterar många som tidigare jobbat som auktoriserade revisorer och som nu går över till rollen som redovisningskonsult.
Varför är frågan om jämställdhet viktig?
− Både frågan om jämställdhet och frågan om mångfald är viktiga för branschen. Det är en förtroendefråga. Om vi inte speglar hur samhället ser ut kommer vi varken attrahera kunder eller de bästa personerna när vi ska rekrytera. Men det handlar också om att utbildningarna måste kunna locka till sig studenter med olika bakgrund. Det är utgångspunkten för att vi sedan ska kunna få en bransch som speglar samhället.
Har Aspia som relativt ny spelare i branschen gjort att rollen som redovisningskonsult mer fokuserar på att vara konsult i stället för ”bokförare”?
− Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Jag tycker att den synen på redovisningskonsulten fanns redan när många av oss arbetade för PwC, så det är inget som har påverkats av att Aspia byggts upp som ett eget företag.
När du beskriver Aspia och kulturen som finns på företaget pratar du om nybyggaranda och stolthet. Vad betyder det?
− Vi som jobbar här är stolta över vårt arbete och rollerna vi har. När Aspia bildades kan man likna det vid samma process som när två kontor flyttar ihop. Olika företagskulturer ska slås samman och alla ska börja om på nytt. Aspia är inte PwC eller KPMG. Vi är helt enkelt Aspia.
Just stoltheten är något ni har mycket fokus på?
− Varje medarbetare ska känna stolthet över det som han eller hon är med och bygger upp. Och det är ett budskap vi vill sprida. Både internt och externt. Vi har arbetat en hel del med sociala medier och har väl varit ganska duktiga på att sprida content och sätta den bilden av Aspia som vi vill.
Finns det en motsättning mellan revisorsrollen och redovisningsrollen?
− Nej, de behöver inte konkurrera med varandra eftersom revisorn och redovisningskonsulten fyller olika funktioner. Och dessutom har vi ju även lönekonsulter och skatterådgivare som också är egna yrkesroller. Men det som är viktigt är att branschen lyckas tydliggöra de olika yrkesrollerna som finns, det är nödvändigt för att värdet av tjänsterna ska bli tydligt.
Många företagare säger ju ”jag ska till min revisor” när hen likaväl kan syfta på sin redovisningskonsult. Så länge kunden är nöjd med det som levereras, är det verkligen ett problem om kunden säger revisor eller redovisningskonsult då?
– Ja, det tycker jag eftersom det som sagt handlar om att tydliggöra rollens värde för kunden. Kunden ger oss ett förtroende och förväntar sig att vi ska göra arbetet rätt och riktigt, men vi måste skapa en tydlighet kring vad det är våra olika yrkesroller tillhandahåller och värdet som vi levererar.
I branschen har vi pratat om digitaliseringen och automatiseringen under många år nu. Men det finns fortfarande många företagare som inte riktigt är där än. Vilket ansvar har branschen för att få företagen digitaliserade?
− Det är helt klart en branschfråga! Om inte vi tror på att digitalisering och automatisering är bra kommer inte kunderna att tro på det. Kunderna litar på oss. Om vi säger att den här utvecklingen är bra, då kommer kunden att köpa det. Men sedan tar det tid. Se bara på bankerna, hur lång tid deras digitaliseringsresa har tagit. Vad vi också måste komma ihåg är att i slutänden handlar det om att ha fokus på vad vi kan göra internt. Om en kund fortfarande vill lämna papper manuellt och det har ett värde för kunden, då får den göra det, men det är inte gratis.
Du har din bakgrund inom PwC men har varit med och byggt upp Aspia. Hur har det varit?
− Det har varit många nya perspektiv. Från att ha varit en del av ett större nätverk med den trygghet det innebar till att vara ett begränsat antal personer med uppgift att bygga upp en helt ny vision, en ny strategi, medarbetarlöften och dessutom få ett tryck i det ut i organisationen. Det har varit ett spännande jobb.
Hur hamnade du själv i branschen?
− Jag började i receptionen på PwC i Jakobsberg på måndagen efter att jag tagit studenten från gymnasiet. Då jobbade jag som administration- och ekonomiassistent. Sedan pluggade jag och kom tillbaka till samma kontor, där jag då fick jobba med allt möjligt men fastnade för revisionsspåret.
Du har haft dubbla titlar, som auktoriserad redovisningskonsult och auktoriserad revisor. Varför valde du bort revisionen?
− Revision var roligt och jag jobbade med det under några år. Man kan väl säga att min titel som auktoriserad revisor mer var en marknadstitel, det var en väg in på marknaden för att attrahera kunderna. Men jag brann för rådgivningen och att hjälpa kunderna på det sättet och efter att ha jobbat ungefär 50/50 med revision respektive redovisning valde jag redovisningen.
Förra hösten blev du invald som representant i FAR:s styrelse. Varför just du?
− Mycket handlar det nog om att jag har ett brett perspektiv på många frågor, tack vare min bakgrund med dubbla titlar. Jag har en mångsidighet i och med att jag har arbetat med frågor som revision och skatt och har ett starkt fokus på redovisning. Att jag har jobbat på PwC och sedan varit med och byggt upp Aspia ger mig också en bred kunskap om branschen.
Charlotta Marténg