Bankgirosystemet ska ersättas av en ny betalningsinfrastruktur, gemensam för Norden. Lars-Åke Edenfeldt svarar på de vanligaste frågorna.
Lars-Åke Edenfeldt är Business Change Manager för Programkontoret (PMO) inom det Svenska Transformationsprogrammet, som ligger under Bankföreningen.
Vad innebär en ny nordisk betalningsinfrastruktur?
Svar: − Det planeras för en ny nordisk betalningsinfrastruktur i Sverige, Danmark och Finland som ska skapa bättre förutsättningar för innovation och utveckling av nya betalprodukter och betaltjänster. EU:s andra betaltjänstedirektiv, PSD2, möjliggör för nya aktörer och ökar konkurrensen på betalmarknaden.
Vilka är de största förändringarna i den nya betalningsinfrastrukturen?
Svar: − Att vi går mot en gemensam nordisk betalningsinfrastruktur i stället för att som i dag ha omkring åtta olika betalningsinfrastrukturer.
Vad innebär det i Sverige?
Svar: − För vår del betyder det främst att vi får en modern infrastruktur som bygger på internationella standarder vilket kommer att förbättra möjligheterna till teknisk innovation och kunderbjudanden. För företag, servicebyråer eller programvaruleverantörer blir en viktig specifik förändring att de inte längre kommer att kunna skicka betalfiler direkt till Bankgirot. I stället kommer de att skicka sina betalfiler direkt till respektive bank. Dessa betalfiler ska vara i ett annat format än dagens, den internationella standarden ISO.
Kommer det finnas krav på bankgemensamma standarder eller produkter?
Svar: − Nej det kommer inte att finnas några krav på bankgemensamma produkter för att ansluta sig till den nya planerade betalningsinfrastrukturen. Dock kommer bankerna att behöva anpassa sina filformat till ISO-standard. Den planerade nya betalningsinfrastrukturen baserar sig på XML ISO 20022, men exakt hur bankerna kommer att utnyttja detta är upp till dem.
Tror ni att bankernas produktutbud kommer att se väldigt olika ut?
Svar: − Den frågan ska egentligen ställas till bankerna som själva beslutar om de ska migrera till den nya planerade betalningsinfrastrukturen, men gissningsvis kommer de att ha olika utbud eller olika sätt att lösa kundernas behov. Man bör även tänka på att bankerna enligt gällande konkurrenslagstiftning generellt inte kan samarbeta gällande sitt utbud av produkter och tjänster.
Hur ska man på bästa sätt förbereda sig inför den kommande förändringen?
Svar: − För det första bör man kontakta sin bank, eller banker om man har fler, och säkerställa att de kan hantera ISO 20022-formatet. Säkerställ även att du har de tjänster som krävs för att hantera ISO 20022 hos banken.
Ta reda på de bankuppgifter som krävs för att skapa betalfiler i ISO-formatet. Vilka uppgifter som krävs varierar mellan bankerna, så stäm av med din bank. Exempel på vanligt förekommande uppgifter är avtalsnummer, kundnummer, BIC/SWIFT och bankkontonummer.
Se över bankinställningarna i ert system och kontrollera om övergången till ISO innebär att bankuppgifter behöver justeras för både avsändare, det vill säga ert företag, och mottagare, alltså leverantör eller anställd.
Ser ni några nackdelar med den nya infrastrukturen?
Svar: − En viktig förändring är att det inte längre kommer att gå att skicka betalfiler direkt till Bankgirot, utan att de måste gå via de olika bankerna. Det kan uppfattas som en försämring jämfört med dagens ”one stop-shop”.
Om det kan ses som en försämring, varför måste man då göra det här?
Svar: − Det handlar om att anpassa betalningsinfrastrukturen och det som finns runtomkring till de lagkrav som finns på bankerna vad gäller exempelvis penningtvätt. I dagens system får bankerna veta att en betalning på 150 000 kronor kommit in, men de får inte veta om det var 150 000 enkronor som betalades in separat eller en stor inbetalning à 150 000 kronor. Dagens system lever helt enkelt inte upp till de krav lagen ställer på bankerna.
Vilka är de största fördelarna för företagen med den nya infrastrukturen?
Svar: − Framför allt en utökad informationsmängd samt flexiblare tidsgränser för när en betalning senast kan göras, samt när redovisning av inbetalningar är tillgänglig. Därutöver är det naturligtvis en fördel med en gemensam nordisk betalningsinfrastruktur, något som kommer att gynna handelsutbytet mellan våra nordiska länder. Det är också en anpassning till övriga Europa vilket betyder att även vårt handelsbyte över de europeiska gränserna kommer att underlättas.
Kan ni ge några konkreta exempel?
Svar: − För företag innebär det nya formatet möjligheter att förenkla och automatisera sin hantering, vilket är tids- och kostnadsbesparande. För alla som hanterar löner är det en fördel att det blir möjligt att koppla mer text till betalningen. I dag ryms tolv tecken, i framtiden kommer det finnas möjlighet för bankerna att erbjuda tio gånger så mycket text. Detta skapar möjligheter att effektivisera konteringsprocessen.
Om det nu händer mycket på området, var hittar jag aktuell information?
Svar: − Då det är viktigt att hålla sig uppdaterad vad övergången till ISO 20022 innebär för ert system bör du se till att ta del av informationen som kommuniceras. Den finns på bankernas webbar och till exempel på Svenska Transformationsprogrammets webbsida.
Charlotta Marténg