Sofia Bildstein-Hagberg, Svenskt Näringsliv, och Johan Rippe, FAR, möts i en duell om Sveriges gränsvärden för revisionsplikt.
Sofia Bildstein-Hagberg
Är det dags att höja Sveriges gränsvärden för revisionsplikt?
–Ja. De svenska gränsvärdena är väsentligt mycket lägre än vad som är normalfallet i EU. Generellt bör inte svenska företag omfattas av högre krav än jämförbara företag i konkurrentländerna, om det inte finns särskilda skäl för det. Revision är en tjänst som är utformad för att fungera som en kontrollfunktion när ägandet av ett företag är skilt från förvaltningen. De internationella revisionsstandarder som tillämpas i Sverige är konstruerade för detta ändamål. I mindre företag när ägare och företagsledare ofta är samma person finns inte alltid tillräckliga motiv för att anlita en revisor och då är det rimligt att det är frivilligt.
Bör revision vara lagstadgad eller frivillig? Vilka är dina bästa argument?
–Revision ska vara lagstadgad för större företag för att säkerställa att företag som bör ha revisor också har det. Det finns en vidare intressentkrets i större företag som motiverar att en revisor granskar räkenskaperna och förvaltningen. Ekonomin som helhet fungerar bättre och transaktionskostnaderna blir lägre om förtroendet mellan olika aktörer är högt. Där har revisionen en viktig roll att fylla. En annan fördel med lagstadgad revision är att det ger betydligt bättre förutsättningar för standardisering, normgivning och tillsyn.
På vilket sätt påverkas konkurrenskraften av nuvarande gränsvärden?
–Generellt gäller förstås att om svenska företag omges av ett krångligare regelverk med mer administrativt betungande krav än jämförbara företag i andra länder så påverkas den svenska konkurrenskraften negativt. Högre kostnader, upplevelse av krångel och merarbete kan vara ett hinder för att växa, vilket påverkar sysselsättningen och ekonomin som helhet. För större företag är detta inte en konkurrensfråga på samma sätt eftersom kraven är harmoniserade i EU. Det finns också samhällsekonomiska motiv som talar för att revisionen ska vara lagstadgad för företag av en viss storlek.
Finns det ett optimalt gränsvärde för lagstadgad revision?
–Storlek är en bra men inte perfekt proxy för när samhällsintresset motiverar att ett bolag inte ska ha möjlighet att välja bort revision. Något optimalt gränsvärde eller någon perfekt modell är svårt att prata om men i EU ligger gränsvärdena på 50 anställda 4 miljoner euro i balansomslutning och 8 miljoner euro i nettoomsättning. Många länder har valt att lägga sig ungefär där, exempelvis Tyskland, Nederländerna och Frankrike.
Har det gjorts tillräckliga studier av konsekvenserna av de nuvarande gränsvärdena?Har det gjorts tillräckliga studier av konsekvenserna av de nuvarande gränsvärdena?
–Den reform som genomfördes 2010 och som innebar att de allra minsta företagen undantogs från revisionsplikt har följts upp i två studier från Ekobrottsmyndigheten. Utöver det har Riksrevisionen i en rapport från 2017 tittat på i vilken utsträckning reformen uppfyllt syftet att öka förutsättningarna för små företag att växa. Slutsatserna i både Riksrevisionens och EBM:s studier kan kraftigt ifrågasättas så det är långt ifrån några heltäckande konsekvensanalyser. Därutöver känner jag till en vetenskaplig studie som visar på att reformen lett till ökad sysselsättning i de företag som kunnat välja bort revision. Ett generellt problem med den här typen av uppföljningar är att det är komplicerat att analysera konsekvenserna av den slopade revisionsplikten isolerat eftersom det är många olika faktorer som förändrats sedan 2010.
–För att kunna föra en faktabaserad diskussion om de låga trösklarna för revision i Sverige är min uppfattning att man behöver vända på resonemanget och i en studie belägga om det finns nationella förhållanden som gör behovet av lagstadgad revision är större i Sverige än i övriga Europa och i så fall vilka dessa omständigheter är?
Johan Rippe
Är det dags att höja Sveriges gränsvärden för revisionsplikt?
–Nej. Lagstadgad revisionsplikt är bra för samhället, för näringslivet och för företagaren. Det skapar en ökad trygghet i näringslivet och bidrar till ordning och reda och färre lagöverträdelser. Bolagsformen aktiebolag medför juridiskt minskad risk för ägare och styrelse vilket innebär att man har ett ekonomiskt skydd när man driver bolag i den formen. Med det följer också ett ansvar och revision är ett bra sätt att se till att det ansvaret upprätthålls. Rent juridiskt är revisionen aktieägarnas kontrollorgan, medan det bredare samhällsintresset kopplas till större publika bolag. Vi som bransch inser dock att vi har ett större samhällsuppdrag.
Bör revision vara lagstadgad eller frivillig? Vilka är dina bästa argument?
–Man kan jämföra med andra företeelser i samhället som exempelvis bilbesiktning, som är obligatoriskt. Det är bra för samhället då det bidrar till färre olyckor, färre personskador på de inblandade förarna och minskade sjukvårdskostnader. På samma sätt bidrar revision till ett ökat skydd för näringslivets alla aktörer. Hade revisionen bara varit för aktieägarnas skull, hade den ju varit frivillig. Så det ligger implicit i hela lagstiftningen att revision är ett bredare uppdrag än att bara tjäna aktieägarna. Revisorer har exempelvis informationsskyldighet om vi misstänker penningtvätt eller ekonomisk brottslighet, eller om företaget inte betalar skatter och avgifter i tid.
På vilket sätt påverkas konkurrenskraften av nuvarande gränsvärden?
–Konkurrenskraften stärks eftersom ett bolag med revision har lättare att ingå avtal med leverantörer då det finns en större tillförlitlighet till den ekonomiska hållbarheten i ett reviderat bolag. Revision kan även gynna företag vid rekryteringar. Min samlade erfarenhet efter 26 år i branschen är att bolag där det råder en osäkerhet kring den finansiella situationen har svårare att attrahera anställda.
Finns det ett optimalt gränsvärde för lagstadgad revision?
–De nuvarande gränsvärdena är ganska ändamålsenliga, men jag tycker absolut inte att man ska höja dem. Jag personligen tycker i stället att det vore naturligare att koppla den lagstadgade revisionen till aktiebolagsformen. I dag krävs bara 25 000 kronor för att starta ett aktiebolag. Det är ju väldigt lite pengar, samtidigt som man har ett starkt skydd som företagare. Vill man inte ha revision kan man i så fall välja enskild firma i stället.
Har det gjorts tillräckliga studier av konsekvenserna av de nuvarande gränsvärdena?
–I debatten hänvisas ofta till rapporter, men rapporterna som har lyfts, på båda sidor, vilar inte alltid på särskilt vetenskaplig grund. Jag skulle vilja se en mer faktabaserad diskussion. Exempelvis sägs ofta att ekonomisk brottslighet skulle öka med frivillig revision och att det skulle leda till skattefusk. För mig är det självklart att det finns en sådan risk, men alla sådana undersökningar och rapporter måste vila på robust fakta. Man skulle också kunna vända på resonemanget: Vad vi ser när vi jobbar med företag – och det gäller företag av alla storlekar – är att det finns en risk att de betalar fel skatt, det vill säga för mycket skatt. Revision bidrar till att företag betalar rätt skatt och det i sig innebär att vi bidrar till konkurrensneutralitet i näringslivet.
–Vi vet genom erfarenhet i branschen att i nästan alla revisioner har revisorn haft en påverkan på årsredovisningens utformning, det vill säga påverkat hur bolaget redovisar och hur det betalar skatt. Först efter sådana korrigeringar kan revisorn avge en ren revisionsberättelse. Bara det visar att revisorn har en viktig roll i samhället när det gäller att medverka till tillförlitlig information.
Rakel Lennartsson