Revisionsplikt betyder inte att konkurrensen mellan revisorer och redovisningskonsulter ökar. Snarare kompletterar yrkesrollerna varandra och båda behövs för sunda företag. Det menar auktoriserade revisorn Mikael Ernström, FAR:s andre vice ordförande sedan fem år.
Fråga en företagare om dennes företag behöver revideras och sannolikheten är stor att svaret blir: Nej, det behövs inte, jag har bra koll på min verksamhet. Men fråga i stället om kundernas och leverantörernas bolag behöver revideras. Då blir sannolikt svaret ett annat. Plötsligt behövs revisor då företagaren vill säkerställa att kunderna kan betala för sig och leverantörerna leverera. Mikael Ernström är auktoriserad revisor och delägare i Ernströms Revisionsbyrå och har varit andre vice ordförande i FAR:s styrelse sedan 2016. Med ovanstående exempel beskriver han revisorns komplexa situation och menar att en av anledningarna till att Sverige har ett väl fungerande kreditsystem, är just att många bolag haft revisor.
Mikael Ernström blev revisor av födsel och ohejdad vana, som han beskriver det. Tog över sina föräldrars revisionsbyrå i Ljusdal och är efter mer än 30 år i yrket klart övertygad att revision genererar ett stort värde, så väl för de enskilda företagen som för samhället. Han ser ingen konkurrenssituation mellan revisorn och den auktoriserade redovisningskonsulten utan menar att det är två olika yrken som behövs och som kompletterar varandra.
Under hösten lyftes frågan om revisionsplikten på nytt i Sverige. Du anser att de flesta har nytta av revisionen, oavsett plikt eller inte?
− Jag ser minst två nyttor med revisionen, nyttan för det enskilda företaget och nyttan för alla andra i stort. Vilken nytta som är störst går inte att säga eftersom det beror på situationen.
Svenskt Näringsliv, Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund förespråkar en höjning av gränsen för revisionsplikt. Hur ser du på det?
− Nuvarande nivåer i Sverige är rimliga när vi pratar om revisionsplikten. De sållar bort de minsta företagen som inte orsakar så stor skada om de går överstyr. För man ska komma ihåg att om någon faller drar de ofta med sig fler. Men jag tycker att tajmingen för hela den här frågan är fel. LCE-standarden som är på gång kommer att skapa bättre möjligheter för att ge en bättre revision för mindre företag. Med en ny standard som mer riktar in sig mot mindre företag blir även nyttan tydligare.
I oktober kom Handelns forskningsinstitut med en rapport där forskarna konstaterar att det inte finns vetenskapligt stöd för att slopad revisionsplikt lett till ökat skattefusk eller ökad ekonomisk brottslighet. Du håller inte med?
− Brottslighet är ju populärt att prata om, men som jag ser det så säger det sig självt att det finns en koppling. Den som vill göra något fuffens väljer ju så klart att göra det där man inte har någon som är inne och tittar på verksamheten. Men även om vi bortser från ekonomisk brottslighet så ska vi komma ihåg att revisorn fyller en otroligt viktig funktion när det handlar om att rätta oavsiktliga fel.
Hur menar du då?
− Oavsiktliga fel förekommer överallt, men kanske i större utsträckning i mindre företag där man inte har några stora system som fångar upp dem. De allra flesta vill göra rätt och vi revisorer upptäcker hela tiden oavsiktliga fel, som kan gå åt båda hållen. Det kan till exempel handla om att betala in både för mycket och för lite skatt. Vi rättar inga fel, men vi berättar om allt vi ser och i 99,9 procent av fallen rättar företagaren felen. Som jag sa, de flesta vill göra rätt.
Något som också lyfts i diskussionen om revisionsplikt är frågan om regelkrångel. Du menar att det snarare kan bli dyrare för ett företag att inte ha revisor?
− Tack vare att vi är inne och reviderar många bolag, och kanske har varit med bolagen i många år, kan vi ofta svara på frågor direkt när de kommer. Det är inte ovanligt att kunderna ringer när jag sitter i bilen och jag kan ge dem ett svar på studs. Om jag inte hade reviderat bolaget hade det varit troligt att jag hade behövt ta några timmar för att sätta mig in i bolaget/situationen innan jag kunnat ge ett svar så jag är inte säker på att slopad revisionsplikt skulle bli billigare för kunden.
Hur ser du på revisionsplikten kontra ett företags behov av auktoriserade redovisningskonsulter?
− Jag har inte förstått den konflikten överhuvudtaget. Vi gör olika jobb och båda gör sin nytta för företagen. Det ena utesluter inte det andra och jag anser att vi kompletterar varandra. På vår byrå är vi både revisorer och redovisningskonsulter, dessutom samarbetar vi med ett tiotal redovisningsbyråer. Om företaget har en duktig redovisningskonsult blir revisionen billigare. Det allra bästa för företaget är om det är hög kvalitet hela vägen och det blir det med en auktoriserad redovisningskonsult i kombination med en revisor.
Du har varit med i branschen under en längre tid, vilka utmaningar ser du att branschen står inför?
− En fråga är branschens attraktionskraft och att hitta rätt personal. Jag skulle säga att vi har tittat åt fel håll och gjort branschen lite för tråkig. Vi pratar om att vi vill locka kreativa människor till oss och profilera oss som attraktiva arbetsgivare men jobben vi ger dem handlar mer om checklistor, det hänger inte ihop. Där har vi en utmaning.
Hur ska branschen komma till rätta med det?
− Som jag ser det kan förhoppningsvis LCE-standarden, om vi inte förstör den, ge spännande framtidsmöjligheter och skapa utrymme för mer tänkande och kreativt arbete. Det handlar bara om att vi inte får göra samma resa med den som med en del annat och låta den här ”juristifieringen” påverka.
Vad menar du med ”juristifiering”?
− Jag skulle säga att det är en sjuka som härstammar från USA och som hänger ihop med revisorernas och byråernas rädsla att krävas på skadestånd. Sedan tror jag också att det har att göra med att vi inte riktigt litar på vår personal. Vi måste börja lita på att folk är professionella och om de inte är det så ska vi ha annat folk på plats. Vi kan inte detaljstyra alltför mycket.
Du driver en byrå i Ljusdal och ni har även kontor i Bollnäs. Byrån har vuxit från fem-sex anställda till knappt 20 fördelade på två orter, och du har gått från att vara ensam delägare till att ta in ytterligare tre delägare. Är utmaningarna samma på en mindre ort som i storstäderna?
− Nej, de ser nog delvis annorlunda ut, framför allt när det kommer till att rekrytera personal. Men å andra sidan när vi väl har rekryterat är omsättningen på personal låg. Börjar man så stannar man. Och att jobba på en mindre byrå ger många fördelar. Du växer till exempel in i jobbet snabbare och får tidigare ett större ansvar i och med att du gör många olika saker. Ingen bransch är stor nog att leva på och nästan alla branscher finns. Att vara revisor på en mindre ort är som att vara allmänläkare. Du kan inte nischa dig utan måste vara bra på det mesta. Men det är det som är omväxlande och roligt med jobbet.
Sedan 2015 sitter du i FAR:s styrelse och sedan 2016 är du andre vice ordförande. Innan dess hade du också ett engagemang i FAR, samt i dåvarande SRS när det begav sig. Du är också ersättare i RI:s tillsynsnämnd. Vilket perspektiv har du med dig in i dina uppdrag?
− Mitt perspektiv är mindre och medelstora företag och alla inom branschen som jobbar mot dessa, oavsett om man är anställd på en stor eller liten byrå. När man som jag kommer från en mindre byrå är jag inte styrd av någon men vi alla som sitter i styrelsen lever ju i lite olika världar och arbetar på olika sätt, vilket kan vara en utmaning ibland. Ett exempel är just frågan om revision av mindre företag, LCE-standarden. Det har varit en lång och mödosam väg men nu ser jag ett ljus i slutet av tunneln.
Charlotta Marténg