Nå ut med sociala medier

Från reklamförbud till ständig närvaro i sociala medier – branschens möjlighet att marknadsföra sig har revolutionerats. Nu lyfts etikfrågorna på nytt.

Visa på en attraktiv bransch, dela kunskap och få nya medarbetare. Det är några anledningar till att finnas på sociala medier. Men vilka fällor ska man undvika?

Hela 95 procent av internetanvändarna har använt sociala medier det senaste året, enligt den årliga rapporten Svenskarna och internet, som publicerades i slutet av oktober.

Bland dessa finns många i revisions- och rådgivningsbranschen som vill nå ut med sitt budskap på olika plattformar som Facebook, LinkedIn, Instagram och Twitter.

Allra mest används sociala medier av 90-talisterna, den generation som nyligen börjat i branschen, eller som snart är på väg in. Och mer än hälften av alla tjänstemän, i varierande åldrar, har använt LinkedIn de senaste tolv månaderna.

Cecilia Victoria Kärrberg är grundare och VD på Digitalsnack, och specialiserad på att hjälpa företag att arbeta strategiskt med sociala medier. Hon ser bara fördelar med att byråer och personer verksamma i branschen kommunicerar sin expertis och ger tips till följarna.

− För alla som jobbar med business to business, eller med att erbjuda sina tjänster, är detta ett guldläge. För det finns kunskap att dela med sig av. Man behöver inte vara käck för att nå fram på sociala medier, syftet är att bjuda på det man är bäst på, säger hon.

I början av 1980-talet fördes en debatt, kanske främst i tidningen Balans, om revisorer skulle få marknadsföra sig och i så fall hur.

Enligt tidiga bestämmelser tilläts endast så kallade ”visitkortsannonser” tolv gånger per år. Annonser av ”uppseendeväckande storlek” var förbjudna.

Under senare delen av 1970-talet ändrades attityden, främst hos stora revisionsbyråer. I pressen återfanns plötsligt annonser i en storlek som tidigare inte hade förekommit, kunde auktoriserade revisorn Siv Berlin återberätta i en debattartikel i Balans 1982. Annonserna i fråga kunde hittas under sektionen Lediga platser, ”men hade en utformning som kom många läsare att betvivla att syftet med annonseringen verkligen var personalrekrytering”, skrev hon.

Bestämmelserna i FAR:s stadgar ändrades till att: ”Ledamot, revisionsbyrå och avdelningskontor till byrå får annonsera i tidningar, tidskrifter, telefonkataloger och adresskalendrar. Annan annonsering eller reklam får av ledamot ej bedrivas.”

I dag ser det som bekant helt annorlunda ut. Användningen av sociala medier hittas i alla branscher. Revisions- och rådgivningsbranschen är inget undantag.

Big 8-byråerna har konton på flera plattformar, så även deras anställda som i många fall delar med sig av vad som händer hos arbetsgivaren, exempelvis genom att lobba för byråns webbinarier eller hållbarhetsrapporter.

Också mindre byråer har en ökad närvaro på sociala medier. För kombibyrån Revisionären i Piteå började allt med att grundaren Carola Lundgren 2014 lade upp en bild på företagets Instagram där hon bjöd personalen på palt.

Sedan dess har Revisionären publicerat bilder på medarbetarna, arbetsvardagen och infört #revifredag – ”den ocensurerade sanningen en gång i månaden”. Allt handlar om att dela med sig av företagskulturen.

− Vi fokuserar på mjuka värden, visar vilka vi är och att vi har roligt tillsammans. Många tycker att det är jobbigt att gå till ”revisorn”. Vi vill att man ska känna sig trygg. Vi vill också locka nya medarbetare, säger Katarina Eriksson, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR och delägare.

Revisionären finns dessutom på Facebook och LinkedIn. Någon särskild strategi har de inte, men att vara synlig är ett måste, menar Katarina Eriksson:

− Om jag skulle söka ett nytt jobb, så skulle jag inte gå in på företagets webb i första hand. Jag skulle titta på deras sociala medier. Där visar man verkligen vilka man är.

Även Stabilisator i Östersund har en stadig närvaro på Instagram, Facebook och LinkedIn. Och också Petra Örjegren, byråns grundare, VD och Auktoriserad Redovisningskonsult FAR, pratar om att vara en attraktiv arbetsgivare och visa att branschen är kul.

Byrån har dessutom börjat jobba med influencers på Instagram, som längdskidåkaren Linn Svahn samt dj:n och multientreprenören Alex D’Rosso.

− Influencers behöver ofta mycket hjälp med sin bokföring. De är roliga att jobba med, de kan marknadsföra oss, och målgruppen blir bara större, menar Petra Örjegren.

− Vi testar oss fram och utvärderar efter ett år. Har vi fått nya kunder via våra influencers? Hittills är svaret ja, fortsätter hon.

Kim Lavin är auktoriserad revisor och partner på Baker Tilly i Helsingborg. För många i branschen är han därutöver känd på Twitter som @Revisor Lavin och för att ha utvecklat #revisorshumor, där han delar andras och egna underfundigheter, eller ”sjukt låg humor” som han själv säger.

− Det är extra känsligt med vår tystnadsplikt. Utan att det behöver vara olagligt, så kan man ändå gå över gränsen. Själv tycker jag dock inte att det är svårt med gränsdragningen, säger han.

Han försöker också löpande bjuda på information och tips på LinkedIn.

− Jag visar att jag håller mig uppdaterad genom att dela blogginlägg, eller information om nya regler, som kan leda till följdfrågor. Genom det har jag fått flera nya kunder, och fler uppdrag från befintliga kunder, säger Kim Lavin.   

Sofia Hadjipetri Glantz