Efter några år på VD-posten fick Jan Berntsson upp ögonen för jämställdhet som en affärskritisk fråga. Sedan dess har han gjort jämställdhet till en integrerad del av Deloittes strategi. Under drygt en tioårsperiod har revisionsbyrån mer än fördubblat andelen kvinnliga delägare.
Yrkesskicklig mamma, framgångsrik fru, driftig dotter. För Deloittes VD Jan Berntsson har det alltid varit självklart att kvinnor ska ha lika villkor som män. Men det var när han såg jämställdhetens betydelse för företagets resultat som han på allvar engagerade sig i att gå från ord till handling när det gäller kvinnors möjligheter att göra karriär. För att behålla de bästa behöver företag vara flexibla och anpassa sig till medarbetarnas individuella behov. I praktiken kan det även handla om att anpassa rekryteringsprocesser, kanske till och med snabba på dem, för att få till den gynnsamma mixen innan det är för sent.
– För vi vill ju helst befordra de som gjort karriär i vårt företag. Det är därför det är så viktigt att hålla i de här duktiga kvinnorna som har partnerpotential, säger Jan Berntsson.
Deloitte har just befordrat en ny generation delägare och därmed nått milstolpen 30 procent kvinnor bland delägarna. Jan Berntsson har varit en viktig kraft i det arbetet. För Balans berättar han om bakgrunden till sitt engagemang och varför ett konsultbolag bör investera i jämställdhet.
Hur började det?
– Jag har ett starkt rättvisepatos i bagaget. Jag kommer själv från en familj där båda mina föräldrar var akademiker och jag hade en mamma som gjorde karriär som lärare. Min fru har gått på Handelshögskolan och har en väldigt bra position på Riksbanken. Jag kommer från en miljö där man har en syn på att kvinnor och män ska ha lika bra förutsättningar. I dag har jag själv en dotter också, men jag tror inte att det är det som har drivit mitt engagemang i den här frågan, när det gäller vårt företag.
– När det gäller Deloitte är det ett väldigt enkelt resonemang bakom att jag driver jämställdhetsfrågorna. Det beror på att jag går igenom vår verksamhet väldigt noggrant varje år och tittar på hur olika ledningsgrupper fungerar, hur nöjda våra klienter är inom olika delar och hur nöjda våra medarbetare är. Jag har ju varit VD ganska länge och på något sätt har det blivit tydligare och tydligare för mig att där vi har en bra mix i ledningsgrupper och i vår partnergrupp – där fungerar verksamheten bäst.
Du har varit VD sedan 2008, när började du arbeta med jämställdhetsfrågan?
– Det är en insikt som har vuxit fram. Det var kanske inte de första åren, utan när jag hade varit VD i fem – sex år och hade sorterat ut en massa andra saker som det här blev väldigt tydligt för mig.
– Vi kommer ju från en mansdominerad värld, alla Big 4 och konsultföretag generellt sett, och det blev tydligt för mig att i grupper där vi inte har en bra mix är det lätt att vi inte står för bra värderingar och att det inte fungerar lika bra. När den här bilden växte fram och blev tydligare och tydligare kände jag också att vi måste jobba strukturerat med den här frågan och faktiskt vara beredda att ibland göra investeringar i jämställdhet. Det här ska inte drivas som något projekt vid sidan om, utan som en viktig del i kärnan av vår verksamhet.
Nu har ni nått en milstolpe med 30 procent kvinnor i delägargruppen, vad är målet?
– Vårt mål är att nå en balans på 40–60 procent på varje nivå. Det handlar inte bara om att ha en balans totalt, utan vi jobbar på att ha balans på alla nivåer och i varje ledningsgrupp. Och det finns vissa av de här ledningsgrupperna där vi nu har övervikt av kvinnor och i vissa har vi fortfarande övervikt av män.
På vilket sätt påverkas verksamheten av jämställdhet?
– Jag har verkligen upplevt att när vi går från enheter som varit ganska mansdominerade till enheter där vi har en bra balans, så presterar vi bättre i alla dimensioner. Det blir bättre resultat för klienterna, medarbetarna trivs bättre och vi utvecklar våra tjänster på bättre sätt. Så jag tror genuint på att det generellt och inte minst för den här typen av verksamhet [professional services, reds anm] verkligen finns en stor fördel i att ha en bra balans både på ledningsnivå och bland medarbetarna.
Med tanke på de uppenbara fördelarna, vad beror det på att det tog så lång tid?
– Jag tror att det har skett en samhällsutveckling. Vi har arbetat med frågan målmedvetet och det tror jag många andra i vår bransch också har gjort.
– I vår typ av företag kan man inte lösa allting så snabbt. För vi vill ju helst befordra de som gjort karriär i vårt företag. Det är därför det är så viktigt att hålla i de här duktiga kvinnorna som har partnerpotential så att de kan göra karriär och bli partners, det är ju så som vi helst vill forma våra lednings- och partnergrupper.
Du talar inte om kvotering men väl om investeringar?
– Ja, historiskt sett har vi gjort vissa väldigt specifika investeringar för att nå en bättre balans mellan kvinnor och män i vissa grupper. Det tror jag inte längre behövs, utan i dagsläget kan vi så att säga låta den naturliga processen gör jobbet. Kanske finns det några specifika områden där vi behöver göra lite mer, men det är få, det är kanske ett till två av 19–20 områden totalt sett. Det är inte hela affärsområden, utan delar av ett affärsområde, eller något specifikt kontor.
De ”specifika investeringarna” för bättre balans, vad har det kunnat vara?
– Det kan vara att vi befordrar någon eller några kvinnliga partners lite tidigare än vi hade tänkt oss från början eller att vi kanske inte riktigt har utrymme för att ta upp ytterligare en partner, men att vi gör det ändå för att frågan om att få en bra genusbalans är överordnad andra frågor. Det är viktigt att betona att det handlar om att vi gör anpassningar. Vi har aldrig befordrat någon som inte varit redo för partnerrollen. Tvärtom, är det helt och hållet drivet av att vi ser att det här är viktigt för vår verksamhet.
Hur ser du på ditt särskilda ansvar som VD?
– När jag blev VD slogs jag av att jag såg saker på ett helt nytt sätt. Man fick en överblick och ett annat perspektiv på saker. Jag tror att det har varit lite samma sak för mig i jämställdhetsfrågan. Man kommer i nya situationer och då ser man saker på ett nytt sätt.
– Jag har ju sett vissa delar av verksamheten där vi inte haft en bra genusbalans och jag har upplevt att det varit lite gubbigt. Det är lite fel nivå på skämten och det blir inte riktigt en sund kultur.
Vilka drabbas då?
– Jag tror att alla drabbas. Det finns några gubbar som tycker det är kul att dra de här skämten, men i övrigt tycker alla att det inte är en modern miljö. De flesta män tycker inte heller att det är kul. När jag tittar på den feedback som cheferna får från medarbetarna kan jag konstatera att det område där våra delägare får de högsta betygen är att vi ger kvinnor och män lika möjligheter i vårt företag. Det visar att det här inte är en fråga om kvinnor mot män utan det här handlar om hur vi skapar en bra miljö att jobba i. De positiva saker som kommer fram när vi får en bra balans i ledningsgruppen är lika viktiga för männen som för kvinnorna.
På vilket sätt har det betydelse för era kunder?
– Vi kan börja med offertpresentationen. Om du går till en presentation i dag och bara har män i gruppen, behöver du inte ens gå dit. Det är ganska tydliga signaler från många klienter att utan balans blir det väldigt omodernt. Mixade team blir också bättre, vi jobbar på ett bättre sätt och får fram fler nyanser.
– Min empiriskt baserade uppfattning är att de verksamheter som har mixade team går bättre, det är inget snack om saken. Jag kan inte säga vad det är som kvinnor tillför eller som män tillför, och de individuella skillnaderna är givetvis mycket stora, men jag kan bara konstatera att de mixade grupperna fungerar bättre och är mer lönsamma, de sköter businessen på ett bättre sätt.
Du tror att det är mixen som är hemligheten?
– Ja, jag tror på mixen. Jag brukar säga att vi spelar en mix-match. Som gammal tennisspelare ser jag det som att vi spelar bättre när vi spelar med mixade team.
Rakel Lennartsson