FAR:s medlemsrådgivning får många frågor kring kapitalförsäkringar som innehas i syfte att säkra en pensionsutfästelse, snarare än en placering. Therese Hagström, redovisningsspecialist på Deloitte reder ut vad som gäller.
I den uppdaterade versionen av FAR:s Samlingsvolym Redovisning 2020, har FAR:s Operativa grupp för finansiell rapportering: Redovisning genomfört ändringar och kompletteringar i RedU 14 som behandlar redovisning av kapitalförsäkringar. Vilken är bakgrunden till dessa ändringar?
Svar: Vi har gjort en uppdatering av RedU 14, framför allt kompletterat med exempel som rör kapitalförsäkringar som innehas i syfte att säkerställa ett pensionsåtagande. Tidigare har RedU 14 enbart exemplifierats med kapitalförsäkring som innehas i placeringssyfte. Vi upplever dock att frågorna är betydligt fler kring redovisning av kapitalförsäkringar som innehas kopplat till ett pensionsåtagande, och därför kompletterade vi med exempel kring detta.
Om vi har en pensionsutfästelse som är säkerställd med kapitalförsäkring, vad är särskilt viktigt att veta när dessa ska redovisas?
Svar: Först och främst är det viktigt att förstå villkoren för den pensionsutfästelse som företaget har lämnat till den anställde, däribland bland annat vad företaget har åtagit sig att erlägga i premier, samt om kapitalförsäkringen även ska täcka särskild löneskatt. Därutöver behöver värderingsprinciper för tillgångar liksom klassificering av tillgångar beaktas.
På vilket sätt påverkar värderingsprinciper för tillgångar hur pensionsutfästelsen ska redovisas?
Svar: Vid första tanke kan det verka ologiskt att fundera över principer för tillgångar då frågan i grunden har med en pensionsutfästelse att göra. Men, en pensionsutfästelse i form av en direktpension som är säkerställd med en kapitalförsäkring innebär i praktiken vanligtvis att företagets utfästelse är begränsad till, och beroende av, kapitalförsäkringens värde. Pensionsutfästelsen redovisas enligt både K2 och K3 till tillgångens redovisade värde (K3 punkt 28.12 A samt K2 punkt 16.16). För att fastställa pensionsutfästelsens redovisade värde behöver därför således först fastställas tillgångens redovisade värde.
− Enligt K3 finns en valmöjlighet att redovisa finansiella instrument, och därmed också kapitalförsäkringar, endera till verkligt värde (K3 kapitel 12) alternativt anskaffningsvärde (K3 kapitel 11). Företag med identiska utfästelser och kapitalförsäkringar men som har olika principer för redovisning av finansiella instrument kan här komma att ha olika belopp redovisade i sina respektive balansräkningar till följd av olika tillämpade principer. För företag som tillämpar K2 gäller enbart anskaffningsvärde för finansiella instrument.
Hur klassificeras en kapitalförsäkring i balansräkningen?
Svar: Kapitalförsäkring som är kopplad till ett pensionsåtagande utgör vanligtvis en finansiell anläggningstillgång eftersom syftet med innehavet är långsiktigt. Hur värderas en kapitalförsäkring? Svar: Vid tillämpning av anskaffningsvärdemetoden för finansiella instrument enligt K3 kapitel 11 innebär det att kapitalförsäkringen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. Tillämpas i stället kapitel 12 kan kapitalförsäkringen klassificeras som tillgänglig för försäljning och värderas till verkligt värde via resultaträkningen eller i eget kapital (fond för verkligt värde). För företag som tillämpar K2 gäller anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.
Hur påverkas redovisningen av om kapitalförsäkringen ska täcka särskild löneskatt eller ej?
Svar: Om kapitalförsäkringen i sig ska täcka löneskatten kommer löneskatten indirekt vara redovisad i balansräkningen som en del av avsättningen för pensionsutfästelsen. Detta gäller både enligt K2 och K3.
− Om däremot den särskilda löneskatten inte täcks av kapitalförsäkringen behöver ytterligare avsättning göras för den särskilda löneskatten som ska betalas. Här finns dock en viktig skillnad mellan K2 och K3. Enligt K2 värderas avsättningen baserat på pensionsavsättningens redovisade värde. Enligt K3 värderas avsättningen för särskild löneskatt baserad på kapitalförsäkringens verkliga värde (således inte det redovisade värdet). Det innebär att ett företag som tillämpar K3 beräknar löneskatten till aktuell skattesats (24,26 procent) baserat på det värde som finns enligt engagemangsbesked eller liknande. Detta gäller oavsett om kapitalförsäkringen redovisas till verkligt värde eller ej.
Det vanligaste är att företag redovisar finansiella instrument med tillämpning av anskaffningsvärdemetoden för finansiella instrument, det vill säga endera följer företaget K3 kapitel 11 eller tillämpar K2. Innebär det att värdeökningar på kapitalförsäkringen inte redovisas överhuvudtaget?
Svar: Det stämmer. Initialt redovisas en kapitalförsäkring till anskaffningsvärde, det vill säga det redovisade värdet består av de premier som erlagts. Om försäkringen under årens lopp ökar i värde till följd av utdelningar, vinst vid försäljningar och liknande så kommer detta inte att återges i redovisningen. Detta beror på att anskaffningsvärdemetoden tillämpas. Den oredovisade värdeökning som finns i försäkringen, tillika tillgången, kan dock komma att redovisas i resultaträkningen vid uttag från försäkringen om det vid uttagstillfället fortfarande finns en oredovisad värdeökning, det vill säga att det redovisade värdet efter uttaget fortfarande är lägre än värdet enligt engagemangsbeskedet.
− Om ett företag gör uttag från kapitalförsäkringen för att den anställde har gått i pension, behöver företaget därför ha koll på om uttaget görs från en oredovisad värdeökning eller från det ursprungliga anskaffningsvärdet. Kan tilläggas det finns möjlighet till uppskrivning av tillgångar, men detta berör jag inte närmare här.
Uttag verkar komplicerat. Kan du exemplifiera uttag mer konkret?
Svar: Låt säga att ett företag har en kapitalförsäkringslösning relaterat till pension för en anställd. Totalt har företaget betalat in 5 mkr i denna försäkring. Företaget tillämpar K3 kapitel 11 eller K2. Åren går och försäkringen har stigit i värde och dess verkliga värde är när första uttaget sker är 6 mkr. Det innebär att i företagets balansräkning finns en finansiell anläggningstillgång respektive en pensionsavsättning redovisad till ett belopp om 5 mkr. Avsättningen om 5 mkr kronor har redovisats med motpost pensionskostnad. Den orealiserade värdeförändringen om 1 mkr är oredovisad.
− Om ett uttag görs om 600 tkr för att täcka pensionsåtagandet ryms det inom den totala oredovisade värdeförändringen om 1 mkr, det vill säga det är ingen del av det ursprungliga anskaffningsvärdet om 1 mkr som plockas ut. Redovisningsmässigt redovisas en realiserad vinst om 600 tkr med motpost bank (antaget att betalningen från försäkringen sker via företaget). Dessutom redovisas en pensionskostnad med motsvarande belopp med motpost bank (antaget att betalningen till den anställde sker via företaget). Jag bortser här från särskild löneskatt.
− Låt säga att ytterligare uttag om 600 tkr görs från försäkringen och att det verkliga värdet på försäkringen före uttaget är 5,4 mkr. I detta fall utgör ”de första” 400 tkr uttag från den oredovisade värdeökningen medan ”de sista” 200 tkr redovisas som ett uttag från anskaffningsvärdet om 5 mkr. Summerat innebär det att 400 tkr redovisas i resultaträkningen som en realiserad vinst samt en pensionskostnad med motsvarande belopp enligt resonemanget ovan. De 200 tkr redovisas dock som en minskning av anskaffningsvärdet på tillgången i form av kapitalförsäkring samtidigt som pensionsåtagandet minskar.
Om du ska summera uttag, vad är särskilt viktigt att tänka på?
Svar: Det är väldigt viktigt att ha med sig att för att åstadkomma en redovisning som följer ovan princip behöver företaget ha ett sidoordnat register, ungefär som ett anläggningsregister, för varje försäkring för att kunna ha koll på uttag och insättningar som görs på dessa kapitalförsäkringar liksom också genomförda nedskrivningar och det verkliga värdet vid olika tidpunkter. När uttag görs från kapitalförsäkringen behöver nämligen fastställas vad det verkliga värdet på försäkringen var vid uttagstillfället, just för att bedöma om uttaget avser en oredovisad värdeökning eller inte. Om försäkringens verkliga värde efter uttaget överstiger dess redovisade värde har uttag gjorts inom den så kallade oredovisade värdeökningen och det redovisade värdet på kapitalförsäkringen minskas inte. Skulle man minska värdet på kapitalförsäkring så är det en otillåten nedskrivning.
− För ett företag som har ett fåtal sådana pensionslösningar är det administrativa av naturliga skäl inte lika tidskrävande som ett företag som har flertalet sådana lösningar. Det är framförallt när uttag från försäkringar sker i kombination med värdeuppgångar och värdeminskningar som det krävs bra underliggande dokumentation för att få bokningar och redovisning korrekt.
I de fall uttag görs från orealiserade värdeökningar, kan den realiserade intäkten samt den ökade pensionskostnaden kvittas i resultaträkningen?
Svar: Nej, grundprincipen är att kvittning inte är tillåten.
Avslutningsvis, något annat att tänka på?
Svar: Kom ihåg beakta uppskjuten skatt om du tillämpar K3!
Charlotta Marténg