Så här ska du tänka när det gäller redovisning av de olika stödåtgärderna. Balans tar hjälp av redovisningsspecialist Eva Törning.
Regeringen har tagit fram olika stödåtgärder för att hjälpa företagen att klara coronapandemin. Ett av dem är stödet om korttidsarbete. Ska det redovisas som ett offentligt bidrag?
Svar: För att ta ett steg tillbaka och titta på vad offentliga bidrag är ur ett redovisningsperspektiv, så är offentliga bidrag ett stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget redan har uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Offentliga bidrag inkluderar inte sådana former av offentliga stöd som inte rimligtvis kan åsättas ett värde och inte heller transaktioner med staten vilka inte kan särskiljas från företagets normala affärstransaktion.
FARs Operativa grupp för finansiell rapportering (tidigare Policygrupp för redovisning) diskuterade i våras frågan om stödet för korttidsarbete och kom till slutsatsen att ersättningen för korttidsarbete utgör ett offentligt (statligt) bidrag enligt samtliga fyra regelverk; K3 (kap. 24) och K2 (p. 6.27–30) samt IFRS (IAS 20) och RFR 2.
Vid vilken tidpunkt ska det offentliga bidraget redovisas?
Svar: Det beror på vilket regelverk som styr. Om vi tittar på K3 är det när villkoren som är förknippade med bidragen har uppfyllts, (K3 24.3). I de fall bidraget är förenat med krav på framtida prestation; när prestationen är utförd (K3 24.4). Om händelser efter balansdagen bekräftar förhållandet per balansdagen ska även dessa händelser beaktas per balansdagen (K3 kap. 32). Observera dock att kravet på att inte vara på obestånd per ansökningstidpunkten inte kan vara uppfylld uppfyllt under löneutbetalningsmånaden om ansökan görs månaden efter.
Och vad säger K2 om tidpunkt för redovisning av det offentliga bidraget?
Svar: Företaget intäktsredovisar senast per balansdagen om företaged då uppfyller villkoren för att ta emot bidraget (K2 6.27). Även om ett beslut om bidrag har fattats efter balansdagen redovisas en intäkt det räkenskapsår som villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts (kommentar till 6.27–6.28). Observera dock att kravet på att inte vara på obestånd per ansökningstidpunkten inte kan vara uppfyllt under löneutbetalningsmånaden om ansökan görs månaden efter, oavsett om företaget tillämpar K3 eller K2.
Det innebär att om man söker samma månad som lönen betalas ut så intäktsredovisar man bidraget samma månad. När man väl fått bidraget periodiseras det ut och intäktsredovisas samma månad som lönen som bidraget ska täcka vilket framgår av texten i K2 p. 6.29. Ett företag som tillämpar K3 landar i samma slutsats men med argumentationen i K3 p. 24.3 om att intäktsredovisning sker när villkoren för att få bidraget har uppfyllts.
Hur ska det offentliga bidraget presenteras i resultaträkningen?
Svar: Offentliga bidrag ska, oavsett vad bidraget ska täcka, redovisas som en övrig rörelseintäkt. Det innebär i det här fallet att bidraget inte får redovisas som en minskning av personalkostnader. K3 p. 24.3 anger enbart att bidraget ska redovisas som intäkt, dock inte vilken typ av intäkt. Det finns ingen ytterligare vägledning i FARs vägledning RedR1. Bidraget anses utgöra en övrig rörelseintäkt enligt definitionen av sekundära intäkter i ÅRL, därför anser FARs operativa grupp för finansiell rapportering i RedR1 att stödet ska redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. K2 är däremot solklart eftersom det i punkt 6.30 står att bidrag som avser att täcka rörelsekostnader ska redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.
Hur ska skillnad mellan lön och offentligt bidrag redovisas?
Svar: Företaget redovisar hela bidraget som övrig rörelseintäkt enligt ovan beskrivning och den anställdes lön som lönekostnad i resultaträkningen. Den merkostnad som uppstår vid korttidsarbete på grund av att staten inte ersätter hela kostnaden för bortfallet i arbetstid månadsvis ingå i resultatet utan att någon särskild avsättning görs.
Om ett företag har dålig lönsamhet är det något som är särskilt viktigt att tänka på runt den löpande bokföringen?
Svar: Det är ännu viktigare att man dels är mer noggrann vad gäller periodisering, dels bokför tidigare för att bokföringen ska vara aktuell och mer relevant. Jag tycker inte att man ska använda sig av lättnadreglerna i K2 vad gäller periodisering när företaget går dåligt eftersom det försvårar uppföljning och bevakning av nivån på företagets egna kapital kontra aktiekapitalet.
Vad gäller tidpunkten för när bokföringen görs så tycker jag att alla redovisningskonsulter ska jobba för att få in verifikationer och annat material minst månadsvis och verkligen ta tid med sina kunder och förklara hur resultatet utvecklas. Här kommer verkligen duktiga redovisningskonsulter kunna hjälpa sina kunder på ett jättebra sätt men också ge revisorerna ett ännu bättre underlag.
I samband med att företagen sökt om omställningsstöd så ser vi verkligen nyttan av att ha ordning och reda i bokföringen för att på ett effektivt sätt mäta nettoomsättningen och identifiera de kostnader som man kan söka bidrag för.
Charlotta Marténg