Det finns mycket att vinna på ökad samverkan mellan akademin och näringslivet, inte minst när det gäller redovisningsutbildningen. Det menar Karin Seger, Ekonomie doktor på Handelshögskolan vid Örebro universitet.
Sveriges universitet och högskolor har enligt högskolelagen i uppgift att ge utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att bedriva forskning och utvecklingsarbete, samt att samverka med det omgivande samhället. Under det senaste decenniet har vår huvudman staten betonat vikten av att vi inom akademin utvecklar just den tredje uppgiften – att samverka med det omgivande samhället. Den samverkan ska enligt Sveriges Universitets- och Högskoleförbund syfta till att öka både forskningens och utbildningens kvalitet, samt att skapa värde för våra samverkanspartners (se SUHFs rapport från december 2018). Inom det företagsekonomiska ämnet har vi alltid haft en väl fungerande samverkan med näringslivet när det kommer till gästföreläsningar och näringslivsmässor, men det finns goda skäl att utveckla vår samverkan ytterligare. Det finns mycket att vinna på det, inte minst när det kommer till vår redovisningsutbildning.
För akademins del är fördelarna av en utökad samverkan med framförallt byråerna uppenbara. Det är ingen nyhet att det sedan många år tillbaka råder stor brist på lärare vid landets universitet och högskolor inom redovisningsområdet. Sten Jönsson konstaterade redan för flera år sedan att vi inom redovisningsämnet har ”för få kvalificerade lärare, vi har för få doktorander, och vi har för många studenter” (se debattartikel i Balans september 2014). Åtgärder har till viss del vidtagits för att få fler doktorander och därigenom på sikt fler disputerade lärare i ämnet, framförallt på våra större lärosäten. Till exempel gjorde Handelshögskolan i Göteborg en lyckad satsning för några år sedan (se Jan Martons krönika i Balans nr 6/2015) och Handelshögskolan i Stockholm har tillsammans med Uppsala universitet och Stockholms universitet startat forskarskolan FIRE (där även andra lärosäten har inbjudits att medverka). Diskussioner har även förts mellan politiker, representanter från akademin, FAR och branschen. Trots det kvarstår problemet med lärarbristen inom redovisningsutbildningen på de flesta av våra lärosäten. Genom att utöka vår samverkan med byråerna kan vi lösa en del av de bemanningsproblem som vi i dag brottas med på våra redovisningskurser. För hur det än är har vi många (och kanske för många) studenter, våra kvalificerade lärare är för få, och vi har ofta en allt för hög arbetsbelastning i undervisningen för att finna tid för forskningsuppdraget. Hinner vi inte med att forska så får vi inte bara en försämrad kunskapsutveckling i ämnet, utan även en sämre koppling mellan forskning och undervisning vilket leder till lägre kvalitet i utbildningen (se även Jan Martons krönika i Balans nr 1/2017). Om vi kan få representanter från byråerna att medverka som lärare i undervisningen, så kan de kvalificerade lärarna få mer utrymme för forskning. Dessutom är byråernas kompetens ett utmärkt komplement till våra kvalificerade lärare med tanke på att vi enligt Högskolelagen ska ge undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
För studenternas del är fördelarna av en utökad samverkan mellan akademin och byråerna också uppenbara. Redovisningsutbildningen är till skillnad från andra inriktningar inom företagsekonomin trots allt en professionsutbildning. Tyvärr har lärarbristen lett till att inslag av praktisk tillämpning i utbildningen allt oftare får stryka på foten eftersom handledning och examination av praktikrelaterade uppgifter kräver fler lärartimmar än vad som finns att tillgå (se även Jönsson i Balans nr 8/2014). Om vi kan bemanna dessa inslag i utbildningen med lärare från byråerna, så kan vi behålla dessa delar som är viktiga för att studenterna ska få en förståelse för redovisningens komplexitet. Byråerna har dessutom rätt kompetens för att delta i dessa utbildningsmoment och de har möjlighet att utöka bemanningen vid rättning av stora volymer. Den största fördelen för studenternas del är dock att det är oerhört inspirerande att se vilken kunskap som finns i branschen och vad som krävs för att arbeta på byrå.
Men vad skulle då fördelarna vara för byråernas del? Som jag ser det finns det framförallt tre fördelar. För det första är det positivt för byråns varumärke att samverka med universitet och högskola och att delta i undervisningen av våra framtida redovisningsekonomer. För det andra ger det byråerna möjlighet att göra bra rekryteringar eftersom man i undervisningen får direktkontakt med studenterna och kan bedöma deras ämneskunnande, analytiska förmåga, studiemotivation, hur de fungerar i grupp och hur de hanterar den stress som uppstår när de ska möta en deadline vid inlämning. Den tredje och kanske viktigaste fördelen är den möjlighet till kompetensutveckling som byråerna får genom en sådan samverkan. Alla vi som arbetar som lärare vet att man aldrig lär sig ett ämne så bra som när man undervisar i det. Att medverka som lärare i en akademisk utbildning ger en teoretisk fördjupning, ett utvecklat analytiskt förhållningssätt, en pedagogisk förmåga, samt en ämnesmässig fördjupning som är till stor nytta i praktiken.
Det finns alltså mycket att vinna på ett utökat samarbete mellan akademin och byråerna i redovisningsutbildningen, både för akademins del och för studenternas del, men även för byråernas del. Precis som Sten Jönsson konstaterade redan för flera år sedan, så är samverkan ett måste för att vi ska kunna erbjuda en bra redovisningsutbildning (se Balans nr 8/2014). Här på Handelshögskolan vid Örebro universitet har vi sedan många år ett väl fungerande samarbete med framförallt de stora byråerna. Om vi inom akademin och byråerna gemensamt kan vidareutveckla vår samverkan, så kommer det att gynna alla parter. Men framförallt kommer det att gynna branschen och samhället som helhet att vi säkerställer tillgången på kompetenta redovisningsekonomer även framöver.
Text: Karin Seger, Ekonomie doktor, forskare och lärare i externredovisning på Handelshögskolan vid Örebro universitet.