Kampen mot penningtvätt

Redovisningskonsulter är exponerade för många risker men också bra på att upptäcka misstänkta transaktioner. En enstaka händelse kan vara den pusselbit som finanspolisen behöver för att leda penningtvätt i bevis.

Runt 150 miljarder kronor. Så stor uppskattas den svenska penningtvätten vara, varje år. Redovisningskonsulter hanterar stora mängder transaktioner vilket gör dem utsatta.

– Redovisningskonsulter är hands on och har ibland många kunder inom kontanthandeln. Dessutom har de många företag som inte har revisor bland sina kunder, säger Sara Orback, föreningsjurist på FAR och fortsätter:

– Redovisningskonsulterna är mer exponerade än de kanske ofta tror, men det betyder också att de kan göra en insats.

Catrine Nylén, länsjurist, på länsstyrelsen Västra Götaland är benägen att hålla med. Hon menar att redovisningskonsulter har ett ”inbyggt” kritiskt tänkande.

– En redovisningskonsult får helt enkelt inte bokföra en transaktion om den inte är rätt, så man har det kritiskt granskade tänket med sig i sitt arbete, säger hon.

Sedan 2009 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm ansvar för tillsynen av bland annat redovisningskonsulter. Redovisningskonsulter liksom exempelvis advokater ska vara registrerade i Bolagsverkets register mot penningtvätt som i dag omfattar cirka 12 000 verksamheter.

Länsstyrelsens tillsyn är riskbaserad, men bara för att en byrå blir granskad behöver inte det betyda att just den har förhöjd risk. Det kan handla om att Länsstyrelsen granskar en viss bransch eller ett geografiskt område.

– Man ska inte känna sig utpekad för att man bli kontaktad av oss. Förra året fick vi ett ekonomiskt tillskott och kunde göra ett riktat projekt som syftade till att komma ut, berättar Catrine Nylén.

Att det finns risker i verksamheten man driver är inget som behöver vara fel, betonar Catrine Nylén. Det viktiga är att man är medveten om risken och hanterar den på rätt sätt.

Många uppfattar penningtvättsregelverket som krångligt, men enligt Catrine Nylén har redovisningskonsulter ofta har en väldigt bra känsla för risker när de väl sätter sig ner och spånar.

Stora aktieägartillskott, falska fakturor, stora fakturor utan koppling till den ordinarie verksamheten, återkommande byte av verklig huvudman eller flöden till vissa länder är exempel på sådant som triggar ingång konsultens varningssystem.

– Mycket av det här är redovisningskonsulter bra på att fånga upp, bara genom att använda sin magkänsla.

Det svåra är när en misstänkt transaktion ska rapporteras till finanspolisen.

– Det tror jag däremot att många konsulter har svårt för, reflexen är snarare att rätta sin kund än att underrätta finanspolisen om misstanken.

Men när någonting är misstänkt ska man rapportera det och ge polisen möjlighet att lägga sitt pussel, inskärper Catrine Nylén. 2019 kom det in 19 rapporter från branschen, en siffra som borde vara betydligt högre med tanke på att merparten, över 8 000 av de 12 000 verksamheterna, i Bolagsverkets register mot penningtvätt sysslar med redovisning.

– Att rapportera till finanspolisen är en av de viktigaste åtgärderna för att bekämpa penningtvätt. Det är sällan penningtvätt sker genom enstaka transaktioner utan oftast är det en lång kedja och varje pusselbit är viktig. Det kan hända att en redovisningskonsult får en fråga från polisen för att en advokat har anmält och kanske är det den här enstaka transaktionen som är nyckeln till alltihop.

Rakel Lennartsson