I skrivande stund har covid-19 viruset varit känt i cirka fem månader och virusets effekter har varit enorma. Vi håller det för sannolikt att vi står inför en djup lågkonjunktur. Behovet av att beskriva ett företags ”performance” är extra kritiskt i ett sådant skede. Vi kan notera att tidigare lågkonjunkturer/ kriser har satt fokus på detta. Under lågkonjunkturen vid sekelskiftet ställdes frågor om konsolidering på sin spets och huruvida reglerna för konsolidering var tillräckligt robusta, bland annat i samband med Enron-affären. Detta var också frågor som uppkom under finanskrisen i slutet av 00-talet med bland annat frågor om konsolidering av värdepapperiseringsbolag och andra SPE. Det konstaterades att det fanns behov av ny vägledning och IFRS 10 Koncernredovisning trädde i kraft 2013.
Finanskrisen föranledde också stora kreditförluster och arbetet med att i en ny standard även beakta förväntade (och inte bara konstaterade) kreditförluster påbörjades och IFRS 9 Finansiella instrument började tillämpas 2018. Vi kan notera att många kreditinstitut i sina rapporter för årets första kvartal 2020 med hänvisning till IFRS 9 gör betydande reserveringar för förväntade kreditförluster.
Vad kan vi då vänta oss av den närmaste framtiden? I rapporterna för första kvartalet 2020 har det för de flesta företag inte skett några dramatiska förändringar. Prognoserna är avvaktande. Är detta en kris som ”bara” håller på i några månader och de långsiktiga prognoserna inte behöver justeras? Det finns dock en uppenbar risk att krisen håller i sig längre än så och i senare rapportperioder kan detta leda till betydligt bistrare prognoser. Vi kan notera att kombinationen av låga räntor och goda konjunkturer under senare år har lett till höga godwillvärden som i redovisningen i praktiken betraktas som eviga eftersom de inte skrivs av, vilket riskerar att fallhöjden blir kraftig i nedskrivningsprövningarna. Även det faktum att goodwillavskrivningar inte har behövts beaktas vid rörelseförvärv kan ha lett till högre köpeskillingar och därigenom högre goodwill. Samtidigt kan vi notera att IASB har publicerat ett Discussion paper som behandlar om avskrivning på goodwill ska återinföras. Den övergripande frågan som behöver ställas är vilken metod som ger den mest rättvisande bilden av ett företag. Samtidigt kan man inte bortse från att samhällsekonomiska aspekter kan påverka denna fråga, såsom att regelbundna avskrivningar i stället för stora goodwillnedskrivningar kan leda till en mer jämn resultatutveckling.
Vi kan också notera att till exempel förvaltningsfastigheter i de allra flesta fall redovisas till verkligt värde, en möjlighet som har varit gällande sedan IFRS infördes 2005. Kommer denna redovisningsmetod att ifrågasättas om lågkonjunkturen blir djup och med kraftiga värdefall som följd?
I slutet av april kunde vi notera en anpassning av redovisningsregler föranledd av covid-19. IASB föreslog då lättnadsregler i IFRS 16 för att underlätta redovisningen av tillfälliga hyressänkningar för leasetagaren föranledda av covid-19, ett förslag som antogs rekordsnabbt. Enligt vår bedömning är detta i rådande läge en förståelig åtgärd, men det kan diskuteras om det är helt i linje med IFRS konceptuella ramverk att på ett sådant sätt beakta en enskild händelse. Det återstår att se om fler ändringar i redovisningsregelverk är att vänta.
Det finns olika sätt att hantera krissituationer vilket även kan få effekter i redovisningen så slutligen, snarast som en anekdot, citerar vi Balans nr 1 1980 rörande aktivering av underhållslånepost som beslutades av riksdagen på 1970-talet. Den får oss att tänka på ordspråket ”nöden har ingen lag”.
Bakgrunden till den nya balansposten är att staten anslagit 1 miljard för 1979 och 1980 till lån för finansiering av underhåll för vissa statligt belånade bostadshus. För att inte reparations- och underhållskostnaden skall behöva belasta företagets ställning så att det tvingas i likvidation har man infört möjlighet att i balansräkningen som en särskild tillgångspost, ”Underhållslånepost”, upptaga ett belopp som motsvarar lånebeloppet för underhållslån.
Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på EY och ordförande i FARs operativa grupp och strategiska grupp för finansiell rapportering. Jörgen Nilsson är redovisningsspecialist på KPMG och ledamot i FARs operativa grupp för finansiell rapportering.