Hållbarhet har varit aktuellt i flera år, men coronapandemin sätter ytterligare fokus på frågan. Vad är ett hållbart företag? Och vilka är skillnaderna mellan en hållbarhetsrapport och en hållbarhetsredovisning. FARs Yvonne Jansson reder ut.
Vad är det för skillnad på hållbarhetsrapport och hållbarhetsredovisning?
Svar: Med hållbarhetsrapport menas den lagstadgade rapport som ska upprättas i enlighet med årsredovisningslagen 6 kapitlet 10 § eller 7 kapitlet 31a §. Den ska omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
En hållbarhetsredovisning är en frivillig information om ett företag eller organisations hållbarhetsarbete. En hållbarhetsredovissning kan ha många olika namn, exempelvis; miljöredovisning, CSR-redovisning, hållbarhetsredogörelse, och är ett dokument där ett företag redovisar sitt hållbarhetsarbete under en specifik period. Det kan omfatta företagets hållbarhetsstrategi, hållbarhetsaktivtiter, hållbarhetsmål, utvecklingen av företagets hållbarhetsarbete, utmaningar och möjligheter för företaget att bedriva en hållbar verksamhet.
En vanlig definition av hållbarhet är socialt ansvar, miljömässigt ansvar och ekonomiskt ansvar.
Finns det några krav på vad som ska finnas med i en hållbarhetsrapport?
Svar: Ja, det framgår av årsredovisningslagen vad som ska finnas med i den lagstadgade hållbarhetsrapporten och vilka som omfattas av lagkravet. Kraven i årsredovisningslagen baseras på en ändring av EUs redovisningsdirektiv 2014/95/EU och är en så kallad följ-eller-förklara-lag så om ett företag inte har något att rapporter inom ett obligatoriskt område så ska man upplysa om detta. De områden som ska ingå i hållbarhetsrapporten är miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter, och motverkande av korruption.
Här har vi noterat att de två sistnämnda områdena har de största bristerna i företagens rapportering hittills.
Finns det några krav på vad som ska finnas med i en hållbarhetsredovisning?
Svar: Nej, det finns inga generella regler för vad en frivillig hållbarhetsredovisning ska innehålla. Ett företag kan välja att tillämpa en standard för sin frivilliga hållbarhetsredovisning, exempelvis GRI (Global Reporting Initiativ), FNs globala mål, IR (Integrated reporting) och då kan det finnas riktlinjer i dessa standarder som företaget ska beakta. Det kan också vara bra att definiera vad hållbarhet är för det aktuella företaget eller organisationen eftersom hållbarhet kan omfatta många olika frågor och områden och ofta skiljer sig mellan olika branscher. Generellt brukar man säga att hållbarhet står på tre ben; miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
En reflektion är att corona-krisen gör det tydligt att den ekonomiska hållbarheten är minst lika viktig som de övriga två områdena men kanske inte har lyfts fram lika mycket i hållbarhetsdebatten som senaste tiden handlat mycket om miljö och klimatfrågor. Ett exempel på ekonomisk hållbarhet som FAR belyst tidigare är hållbar skatt där företagen förväntas vara transparenta med sin skattestrategi.
Vad är revisorns ansvar för hållbarhetsrapporten och/eller hållbarhetsredovisningen?
Svar: Det är styrelsen som har ansvar för företagets hållbarhetsrapport och att den upprättas. Hållbarhetsrapporten omfattas inte av revisionen men företagets valda revisor ska uttala sig om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. För att kunna göra det behöver revisorn gå igenom hållbarhetsrapporten tillräckligt väl för att kunna avgöra om den utgör en sådan rapport som krävs enligt årsredovisningslagen. Detta kan innebära ett problem för revisorerna eftersom det inte är helt tydligt på hur omfattande hållbarhetsinformationen ska vara för att revisorn ska kunna göra bedömningen att en hållbarhetsrapport har upprättats.
Det finns inga krav på att en frivilligt upprättad hållbarhetsredovisning ska granskas men det redovisande företaget kan välja att låta en revisor utföra en översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen vilket då görs enligt ISAE 3000 och där det finns en svensk vägledning för översiktlig granskning av hållbarhetsinformation i RevR 6.
Vi upplever allt oftare att trovärdigheten i de hållbarhetsredovisningar som upprättas ifrågasätts av intressenter och läsare av informationen och då är en översiktlig granskning en bra kvalitetssäkring som stärker trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen.
Vad ska man tänka på när man upprättar en hållbarhetsrapport och/eller en hållbarhetsredovisning?
Svar: Det viktigaste är att oavsett om det är en rapport eller en redovisning så är syftet att beskriva vad som har hänt under året vilket innebär att arbetet med rapporten/redovisningen börjar vid räkenskapsårets start och inte när det är avslutat och det är dags att redovisa. Om företaget inte har beaktat hållbarhetsfrågorna i sin verksamhet under året så finns det inte så mycket hållbarhetsinformation att rapportera när året är slut.
Det är viktigt att tänka på vilken information som är väsentlig för det enskilda företaget så att läsaren av informationen får en förståelse för företagets strategi, utveckling och resultat av företagets väsentliga hållbarhetsfrågor och vilken konsekvens företagets verksamhet kan ha på sin omgivning vilket kan vara både en positiv och negativ påverkan.
En annan aspekt är att tänka på är vilka intressenter som finns runt företaget och vilket ansvar de förväntar sig att företaget tar inom till exempel miljö eller socialt, vilket skiljer sig mellan olika verksamheter och branscher.
Fotnot: På tidningenbalans.se finns en längre version av artikeln och på far.se finns information och vägledning i form av FAQ, RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation, samt RevR 12 Revisorns yttrande av den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Text: Charlotta Marténg