Företagens hållbarhetsarbete drivs på allt mer av finansbranschen – där ökande krav på gröna placeringar sipprar ner genom hela näringslivet. EUs kommande taxonomiförordning kan vara första steget mot ett IFRS för icke-finansiell information. Balans sammanfattar vad som är på gång inom det glödheta hållbarhetsområdet.
Innan året är slut kommer EU att anta en lag som innebär att marknaden får veta vilka företag som medverkar till att uppfylla Parisavtalet, och vilka som inte gör det. Revisorerna kommer att se effekten i bolagens balansräkningar, spår Marie Baumgarts, hållbarhetschef på SEB.
2021 träder EUs taxonomiförordning i kraft. Marie Baumgarts har suttit med i en av de tekniska expertgrupper som arbetat med rekommendationer för kommissionens lagstiftning inom ramen för EUs handlingsplan och new green deal. En viktig bit är taxonomin, en telefonkatalog, eller ett uppslagsverk om man vill, för alla ekonomiska aktiviteter på marknaden. Nu ska vi sluta jämföra äpplen med päron.
– Tidigare var det fruktsallad, det fanns ingen jämförbarhet. Taxonomin är för investerarna vad det är för konsumenterna att få jämförelsepriser i sin lokala livsmedelsbutik, säger Marie Baumgarts.
På sikt ska alla dimensioner av miljömässig hållbarhet täckas in av EUs taxonomi. I ett första steg har EU-kommissionen valt att fokusera på klimatet. Enkelt uttryckt vill EU sätta press på näringslivet så att det medverkar till att unionen som helhet uppfyller sitt åtagande enligt Parisavtalet.
Strategin man valt är att kräva att noterade bolag med fler än 500 anställda samt banker, pensionsfonder och försäkringsbolag – så kallade institutionella investerare – redovisar vilken klimatpåverkan deras kapitalströmmar har. Det i sin tur kräver att företagen som söker kapital kan redogöra för sin klimatpåverkan. Taxonomiförordningen tvingar på så vis hela näringslivet att visa korten i klimatfrågan.
– Det handlar om ett upplysningskrav. Företagen måste inte vara gröna, men det måste vara transparenta med vad de är, säger Marie Baumgarts.
Drygt 90 procent av den europeiska ekonomins direkta utsläpp täcks in av den första delen i taxonomin, den som hjälper företagen att ta reda på vad som krävs för att de ska vara i linje med Parisavtalet. Konkret handlar det om att bryta ner Parisavtalets mål på bransch- och företagsnivå.
– Vad innebär det för revisionsbranschen eller för storbolag såsom SSAB att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader, exemplifierar Marie Baumgarts.
Taxonomiförordningen kommer även att ge avtryck i bolagens balansräkningar. Tidigare har det inte funnits något rättvist sätt att jämföra gröna och bruna bolag, vilket också har lämnat utrymme för green washing. Med taxonomin kommer alla bolag att mätas efter samma måttstock och de gröna kommer att värderas upp jämfört med de bruna.
– Taxonomin har potential att påverka värderingen för samtliga bolag, säger Marie Baumgarts och fortsätter:
– Revisorerna kommer att behöva skaffa sig kunskap för att ta ställning till om olika hållbarhetrisker, som exempelvis klimatrisken, är rättvist inprisade i företagets finansiella redovisning.
Text: Rakel Lennartsson