2020-talet har anlänt och ett 2010-tal med stora förändringar i IFRS kan läggas till handlingarna. Många av de standarder som infördes under 2010-talet var en effekt av två betydande händelser under det närmast föregående decenniet: It-bubblan år 2000 med efterföljande redovisningsskandaler samt den globala finansiella krisen 2007–2008. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder är en effekt av it-bubblan, medan IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IFRS 13 Värdering till verkligt värde samt ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har en mer eller mindre stark koppling till finanskrisen. Det är bara 2010-talets sista stora standard, IFRS 16 Leasingavtal, som är frikopplad från skandaler och kriser.
För både redovisare och revisorer har införandet av alla dessa standarder medfört mycket arbete. IFRS 15 och IFRS 16 krävde i många fall en grundläggande genomgång av ett stort antal avtal och i vissa fall justering av hur avtal skrivs. IFRS 10 och IFRS 15 innehåller svårtolkade och teoretiska resonemang som inte är helt lätta att ta till sig. IFRS 9 är komplicerad, vilket är helt naturligt eftersom den behandlar redovisning av finansiella instrument.
Hur ser då 2020-talet ut på IFRS-fronten? I en krönika i Balans nr 7/2018 konstaterade jag att vi sannolikt går mot en lugn IFRS-tid, och den prognosen gäller fortfarande. Faktum är att listan över förändringar i IFRS som för närvarande behandlas i EUs process för godkännande av standarder är kortare än den någonsin varit sedan IAS-förordningen började gälla 2005. Inför 2020 är det bara fyra förändringar som införs. Två av dem är av mer teknisk natur; definitionen av rörelse i IFRS 3 Rörelseförvärv och hantering av osäkerheter i referensränta vid säkringsredovisning enligt IFRS 9. De övriga två är mer grundläggande. Definitionen av väsentlig information i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter är uppdaterad och förtydligad. Dessutom införs konkreta hänvisningar till den Föreställningsram som gavs ut 2018 i ett antal standarder och tolkningsmeddelanden. I de flesta IFRS-företag får dessa förändringar sannolikt ingen större praktisk effekt.
Sammanfattningsvis är 2020 ett ovanligt lugnt IFRS-år. Hur ser det då ut framåt, det vill säga vad arbetar IASB för närvarande med? Mycket handlar om upplysningar och struktur på finansiella rapporter. Inom de närmaste åren kommer sannolikt standarder som förändrar kraven på upplysningar i noter, förvaltningsberättelse samt utformning av primära finansiella rapporter (exempelvis resultat- och balansräkning). Det finns dock för närvarande inga stora värderingsrelaterade standarder som är på gång. Följaktligen är det inte bara år 2020 som är lugnt, utan det gäller sannolikt åtminstone första halvan av 2020-talet.
Men det finns ett väsentligt undantag från detta lugn: IFRS 17 Insurance contracts (det finns ingen officiell svensk översättning eftersom standarden ännu inte godkänts av EU). För försäkringsföretag kan den standarden innebära betydande implementeringsarbete och förändringar i redovisningen. Då EU för närvarande har stoppat godkännandeprocessen och IASB håller på att göra förändringar i standarden är det oklart när implementering kommer att krävas.
De som inte är inblandade i redovisning i försäkringsföretag kan följaktligen se fram emot några år utan betydande förändringar i IFRS. Det ger en möjlighet till konsolidering och utarbetande av mer robusta redovisningsmetoder. Vi hoppas på ett stabilt 2020-tal!
Jan Marton, docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg