Snabba förändringar i branschen har skapat nya förväntningar på revisorsrollen. Så här blir du revisor i framtiden.
Globalisering, hållbarhet, digitalisering och automatisering. Mycket händer som påverkar branschen och rollen som auktoriserad revisor. För att fortsätta vara attraktiva arbetsgivare och lyckas i kampen om talangerna behöver byråerna ha möjlighet att rekrytera från en bredare bas än tidigare. Förändrade utbildningskrav ska helt enkelt göra yrket mer attraktiv. Utan att för den sakens skull försämra kvaliteten.
– Mer färdigheter inom informationshantering, dataanalys, statistik och matematik behövs. Även språkkunskaper efterfrågas i allt större utsträckning, säger Sara Orback, föreningsjurist FAR.
FAR har tagit fram en rekommendation som redogör både för de formella och informella krav som ställs på en revisor. Rekommendationen ger också viss vägledning om hur målen kan uppnås, berättar Sara Orback.
– Då den som vill bli auktoriserad revisor fortfarande måste klara samma kunskapsprov som tidigare är egentligen det mest korrekta att säga att det nu finns fler vägar fram till att uppnå kraven för att få skriva provet, säger Sara Orback.
Grundkraven för att bli auktoriserad revisor:
Teoretisk utbildning som ska bestå av minst en kandidatexamen (180 hp) från universitet eller högskola
Studier på högskolenivå inom redovisning
Studier på revisionsföretag eller på högskolenivå inom revision
3 års praktik inom revision
Revisionsföretaget ska ha en utbildningsplan som omfattar ämnen inom revision (dessa kan alternativt studeras på universitet eller högskola)
Relevanta kunskaper inom juridik, it- och systemkunskap, matematik, ekonomisk förvaltning av företag
Undantag:
Under en övergångsperiod fram till 2024 kan man använda de gamla utbildningskraven som innebär att man ska ha studerat företagsekonomi, juridik och de fyra ämnena som kallas övriga ämnen (informationsteknik och datorsystem, nationalekonomi, matematik samt statistik). Totalt minst 180 poäng varav minst 135 poäng inom ekonomi och juridik (90 poäng i företagsekonomi och 45 poäng inom juridik, exempelvis handelsrätt).
Charlotta Marténg